Utbildning och arbetsmarknad

Interpellation 2011/12:60
av Persson, Peter (S)

Händelser

Inlämnad: 2011-10-25 Anmäld: 2011-10-25 Besvarad: 2011-11-10

den 25 oktober

Interpellation

2011/12:60 Utbildning och arbetsmarknad

av Peter Persson (S)

till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Risken för långtidsarbetslöshet är långt större bland de unga som inte har fullföljt gymnasiet, och på en framtida arbetsmarknad kommer det bli allt svårare att klara sig utan gymnasieexamen.

För de ungdomar som trots allt inte når gymnasiekompetens i gymnasieskolan behövs vuxenutbildningen. Regeringen skär år 2012 ned 1,1 miljard på studieplatser inom vuxenutbildningen och yrkeshögskolan. I en tid med mycket hög arbetslöshet är det omdömeslöst. Tider av hög arbetslöshet bör användas till att rusta människors kompetens.

Kvalificerade yrkesutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar är av stor vikt för att arbetsgivare ska hitta rätt utbildad personal och är samtidigt ett snabbt sätt för den enskilda att få ett kvalificerat arbete. Under 2010 beviljades endast 28 procent av ansökningarna om att bedriva YH-utbildning med statligt stöd och det var i genomsnitt 3,7 sökande per studieplats. Det visar på behovet av att utöka möjligheterna att studera inom ramen för yrkeshögskolan.

Högre utbildning lönar sig på alla sätt, för såväl den enskilde som samhället. Den enskilde får högre lön, lägre risk för arbetslöshet och bättre hälsa bland många andra saker. Samhället investerar i utbildning och får tillbaka mångdubbelt i tillväxt och utvecklingskraft.

Statsrådet väljer genom regeringens budget att dra ned antalet högskoleplatser med fler än 5 500 platser samtidigt som antalet 20–24-åringar är fler åren 2012, 2013 och 2014 än vad de är 2011. Arbetslösheten, och inte minst ungdomsarbetslösheten, är fortsatt mycket hög och en neddragning av antalet högskoleplatser borde inte ske.

Statsrådet har under sin tid som utbildningsminister också skapat en sorteringsskola som gynnar vissa i stället för en kunskapsskola för alla. Statsrådet har tidigarelagt de val som varje elev måste göra, och valen får allt större betydelse. Efter fem år av borgerlig utbildningspolitik finns det färre möjligheter att gå vidare om man inte valt rätt utbildning från början och färre utbildningsplatser att söka till. Kunskapskraven och därmed möjligheterna att gå vidare har också sänkts på de yrkesförberedande gymnasieutbildningarna.

Statsrådet för alltså en utbildningspolitik som står i dålig samklang med den framtida arbetsmarknadens krav och näringslivets behov. Matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft har försämrats. Det problem vi ser i dag med en kombination av både hög arbetslöshet och hög vakansgrad på lediga tjänster kan förvärras av statsrådets missriktade utbildningspolitik.

Min fråga till utbildningsministern är:

Genom vilka initiativ och förändringar av utbildningspolitiken avser utbildningsministern att åstadkomma en bättre samklang med framtidens arbetsmarknad och näringslivets behov?