ungdomars bostadssituation

Interpellation 2003/04:437 av Darvik, Axel (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-04-20
Anmäld
2004-04-20
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2004-04-23
Sista svarsdatum
2004-05-04
Besvarad
2004-05-11

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 19 april

Interpellation 2003/04:437

av Axel Darvik (fp) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om ungdomars bostadssituation

Unga personer är i dag de mest utsatta på bostadsmarknaden. Bostadsbristen som ökat kraftigt enligt Boverkets rapporter slår extra hårt mot dem som är i början av sin boendekarriär. Den generella bostadsbristen har inte varit så stor som den är i dag på över tio år. Bland alla Sveriges kommuner menar fyra av tio att det är brist på sådana bostäder som ungdomarna efterfrågar enligt Boverkets kommunenkät. Störst är problemen i storstäderna. För studenter är situationen än mer besvärande. Det lilla tillskott av nya studentbostäder som kommit de senaste åren är inte i närheten av det ökade behovet som finns bland landets studenter. Resultatet blir att köerna bara fortsätter att växa.

Regeringen kom 2003 med nya typer av subventioner för byggandet av små lägenheter. Precis som vi i Folkpartiet liberalerna förutspådde då har detta inte lett till någon ökning av byggandet av bostäder varken för ungdomar generellt eller för studenter specifikt. Bostadsministern har vid flera tillfällen lovat att det kommer komma en kraftig ökning av byggandet. Något som vi ännu inte sett röken av. I valrörelsen lovades 30 000 nya bostäder per år. Vi är i dag inte i närheten av det målet.

Regeringen sviker sina löften. De som hårdast drabbas är de unga. Den gamla förlegade bostadspolitiken med subventioner till byggbolagen måste bytas ut. Är regeringen beredd att göra en kursändring och satsa på åtgärder som ger effekt? Folkpartiet liberalerna har lämnat en rad förslag på åtgärder. Det handlar om

  • förenklade regler
  • sänkt fastighetsskatt
  • krafttag mot kartellbildning
  • möjligheter att skattefritt hyra ut del av bostad
  • förändrad markpolitik
  • ökad betalningsförmåga för studenter.

Min fråga till statsrådet Lars-Erik Lövdén är om han avser att lägga om bostadspolitiken nu när det ännu en gång visat sig att subventioner inte leder till ett ökat byggande.

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2003/04:437, ungdomars bostadssituation

Interpellationsdebatt 2003/04:437

Webb-tv: ungdomars bostadssituation

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 17 Lars-Erik Lövdén (S)
Herr talman! Axel Darvik har frågat mig om jag avser att lägga om bostadspolitiken nu när det ännu en gång visat sig att subventioner inte leder till ökat byggande. Jag vill först framhålla att jag delar Axel Darviks oro för olika grupper som har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden. Bostadspolitik behövs bland annat för att stödja dessa grupper. Bostadspolitiken ska bidra till att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader. Regeringen har givetvis detta i åtanke i det dagliga arbetet och har inte för avsikt att lägga om den nuvarande bostadspolitiken. De stimulansåtgärder som sattes in under 2003 för att öka byggandet av mindre lägenheter som kan efterfrågas av breda hushållsgrupper har givit resultat. Per den sista mars 2004 har investeringsstimulans lämnats för totalt 5 043 lägenheter varav 1 777 är studentbostäder. Även när vi tittar på utvecklingen under de senaste åren kan det konstateras att nyproduktionen ökat. 1999 påbörjades knappt 15 000 nya lägenheter medan det under 2003 påbörjades 23 000 nya lägenheter. Jag räknar här inte in de 3 700 lägenheter som tillskapades genom ombyggnation förra året. Totalt motsvarar detta en 40-procentig ökning under en femårsperiod. Det tycker jag är en bra utveckling, men jag är inte nöjd ändå. Det långsiktiga behovet är större. De nya stimulansåtgärderna kommer att bidra till att höja nyproduktionen ytterligare. Boverkets prognoser för påbörjade bostäder pekar mot en fortsatt kraftig ökning de närmaste åren. Bostadspolitiken består inte enbart av ekonomiska stimulanser till nyproduktion utan innehåller också en mängd andra initiativ som skapar förutsättningar för ett ökat byggande. Byggkostnadsforum har till uppgift att bland annat främja utvecklingsarbete och innovationer genom att utnyttja forsknings- och teknikframsteg för att skärpa konkurrensen och bidra till ökad effektivitet och lägre kostnader i byggande och boende. Statens bostadskreditnämnd har nyligen fått vidgade möjligheter att bevilja kreditgarantier som underlättar finansiering av nya bostäder. Vidare arbetar en kommitté med uppdrag att se över plan- och bygglagstiftningen. Behovet av att förbättra förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande ska särskilt beaktas av kommittén. Kommittén ska presentera ett förslag till åtgärder som kan effektivisera beslutsprocessen, inklusive instansordningen för överklagande samt möjligheten att överklaga. I januari 2004 infördes tredimensionell fastighetsindelning som på sikt kan medföra nya bostäder i områden med befintlig bebyggelse och infrastruktur. En utredning om reformering av bruksvärdessystemet har tillsatts efter förslag från Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna Sverige och SABO. Utredaren ska bland annat överväga om det bör införas särskilda hyressättningsregler för nybyggda hus. Inom Regeringskansliet har en arbetsgrupp tillsatts med uppgift att lämna förslag till hur man ska kunna möjliggöra ett mera omfattande byggande av hyresbostäder på den mark i Stockholmsregionen som ägs av statliga bolag eller förvaltas av statliga myndigheter. I vårpropositionen föreslår regeringen dessutom att en byggsamordnare ska tillsättas under en treårsperiod med uppdrag att leda och samordna ett arbete för utveckling och utvärdering av byggsektorn. Arbetet ska syfta till att öka kvaliteten, kompetensen, konkurrensen och attraktiviteten i bygg-, fastighets- och anläggningssektorn. Avslutningsvis vill jag betona att det är kommunerna som har ansvaret för bostadsförsörjningen. Genom ett strategiskt markinnehav, en aktiv markpolitik med bland annat markanvisningar och exploateringsavtal och en god planberedskap kan kommunerna påverka upplåtelseform och utformning av bebyggelsen och därigenom erbjuda kommunernas invånare de bostäder som behövs.

Anf. 18 Axel Darvik (Fp)
Herr talman! Bostadsbristen i Sverige har inte på över tio år varit så stor som den är i dag. Den ligger som en svart skugga över landet och förmörkar mycket av den framtidstro som kanske framför allt unga människor har i dag. Fyra av tio kommuner säger att det är brist på just sådana bostäder och lägenheter som ungdomar eftertraktar. För detta är ministern stolt men inte nöjd. Ungdomarna är de som råkar värst ut när det är svåra tider på bostadsmarknaden eftersom de har en utsatt situation. Hyresgästföreningen har i sin enkätundersökning frågat 20-27-åringar. 65 % svarar att det är svårt att hitta en bostad på orten där de bor. 1997 var siffran 41 %, trots att demografin har gjort att 20-27-åringarna i dag är 30 000 färre än de var 1997. Trots detta har betydligt fler svårt att hitta en bostad på orten där de bor. Ministern är stolt men inte nöjd. Boverket drar i sina prognoser fram att det under den här mandatperioden ska byggas 80 000 nya lägenheter. Lars-Erik Lövdén lovade i valet, bland annat i ett antal stora morgontidningar, att 120 000 nya lägenheter skulle byggas under den här mandatperioden. Experter menar att detta inte alls är tillräckligt. Det behövs 40 000 lägenheter per år, alltså 160 000 bostäder, för att kunna upprätthålla ett hälsosamt bestånd med en chans att råda bot på bostadsbristen. Om Boverkets prognoser slår in når man upp till hälften av det minimikrav som experter har för vad som är hälsosamt. Ungdomar är de som hamnar mest i kläm eftersom de har en mycket utsatt situation. Bostadsministern är stolt men inte nöjd. Trots det ser jag vissa ljusglimtar i det svar som jag fick av ministern i dag. Där kommer man ut lite ur den tjocka kvävande dimma som råder på bostadspolitikens område. Bostadsministern lyfter upp ett antal olika åtgärder som planeras. Tidigare var det enbart subventioner som var det som var guld och gröna skogar och det enda saliggörande som fanns. Nu verkar det som om bostadsministern inser att subventioner misslyckas, på samma sätt som subventioner alltid har misslyckats på alla olika områden. De har spridit olycka i stället för att vara den lyckoslant som man i retoriken kan tro att de skulle vara när man lyssnar på bostadsministern. För att ungdomars bostadssituation ska kunna bli bättre behövs det en omläggning av politiken. Det behövs mer av marknadsanpassat system med förenklade regler, ägarlägenheter, sänkt fastighetsskatt, kraftfulla tag mot kartellbildning, möjlighet att skattefritt hyra ut en del av bostaden, förändringar av markpolitik och ökad betalningsförmåga för ungdomar och studenter. Det är några konkreta åtgärder som Folkpartiet liberalerna har, inte en massa utredningar som inte leder någonstans. Som avslutning skulle jag som kommentar till ministerns avslutning i sitt svar vilja säga att man inte ska komma och skylla allt elände på kommunerna. Det finns mycket som kan göras från statligt håll. Den som är fri från synd kan kasta i väg den första stenen.

Anf. 19 Lars-Erik Lövdén (S)
Herr talman! Det där sista förstod jag inte riktigt, Axel. Det är kanske så att man ibland måste dra ut svängarna rejält. Jag har vid upprepade tillfällen i den här kammaren i de bostadspolitiska debatterna förklarat att det finns ett delat ansvar när det gäller bostadsförsörjningen. Det är inte bara kommunerna, inte bara staten, inte bara byggbranschen. En förutsättning för att vi ska få bra förhållanden när det gäller bostadsproduktionen är att alla parter samverkar och anstränger sig. Det handlar om kommunerna också, Axel Darvik. Det gör det. Man sitter naturligtvis med väldiga bostadspolitiska instrument i kommunerna om man vill använda dem. Men det handlar verkligen också om staten. Det handlar i synnerhet om byggbranschen. Det är ett tredelat ansvar. Den som inte ser det tror jag inte är särskilt framgångsrik när det gäller att analysera förutsättningarna för bostadsproduktionen. Jo, det behövs stimulanser för att byggnationen ska ta fart. Det visar väl erfarenheterna av de gångna åren. Vi har haft en kraftig uppgång av bostadsbyggandet. I fjol tillkom 26 700 lägenheter på den svenska bostadsmarknaden. Det är en kraftig uppgång av bostadsbyggandet. Den främsta förklaringen till det och att vi nu ser hyresrättsproduktion också är de stimulansåtgärder som regeringen har gått in med och, om jag har förstått saken riktigt, Folkpartiet har varit motståndare till. Det har tillkommit 15 000 studentlägenheter, Axel Darvik. Vi ser nu att den nya investeringsstimulansen ger effekt utöver det. Hade vi haft de 15 000 studentlägenheterna om vi inte hade gått in med investeringsstimulansen? Nej, knappast. I går var jag uppe i Sundsvall och tog det första spadtaget för 92 lägenheter i flerfamiljshus, femvåningshus. Det är hyreshus i attraktivt läge till rimliga kostnader, stimulerande nog ett projekt som byggs helt i trä. I morgon ska jag ta spadtag i Stockholmsområdet. Det handlar om ett hyresrättsprojekt som byggs med stimulansbidraget, bra lägenheter i bra läge. Varken Sundsvallsprojektet eller det projekt som jag tar spadtag för i morgon hade tillkommit utan investeringsstimulansen. Investeringsstimulansen har en väldigt bra effekt. Men det räcker inte, och det underströk jag i mitt svar. Jag har samma uppfattning som Axel Darvik om att konkurrensen måste skärpas. Jag har kanske också samma uppfattning som Axel Darvik om vikten av att vi släpper fram också mindre och medelstora aktörer vid sidan om de stora drakarna för att effektivisera byggproduktionen. Det har från början varit regeringens strategi att genom Byggkostnadsforum på Boverket och de pilotprojekt som på den vägen har initierats skapa förutsättningar för en utveckling i branschen. Går Axel Darvik in på Boverkets hemsida och klickar på Byggkostnadsforum ska han få en utmärkt redovisning av de framgångar som detta projekt haft och som vi nu kan avläsa i den konkreta, verkliga bostadsproduktionen.

Anf. 20 Axel Darvik (Fp)
Herr talman! Jag tror att det är svårt att hitta särskilt många ungdomar som upptäcker de oerhört fascinerande och enastående effekter som regeringens åtgärder har lett till. När jag är ute och pratar med ungdomar möter jag många som upplever att det är oerhört svårt att få tag på en bostad. Det vittnar inte minst också Hyresgästföreningens enkäter om. Låt oss då gå in på och diskutera stimulansen. Ja - Folkpartiet liberalerna har varit motståndare till de här subventionerna. Det finns också en mycket god anledning till detta, för de har knappast gett särskilt bra effekter. En fråga är till exempel hur många av dem som nu har fått bidrag som verkligen sätter spaden i marken och börjar bygga. Det tycker jag är någonting som ni på departementet borde analysera noggrannare. En som i alla fall delvis har insett problemet med regeringens bostadspolitik är en kollega till Lars-Erik Lövdén som också är statsråd i regeringen och ibland ses som kronprins och efterträdare till Göran Persson, nämligen Pär Nuder. På HSB:s förbundsstämma sade han: "Den offentliga bostadspolitiken måste i framtiden inriktas mot de som har det allra svårast, de som inte har tagit sig in på marknaden, framför allt de unga. Vi ska inte subventionera produktionen mera, för vi vet ju vad som händer då, utan insatserna måste riktas på ett begåvat sätt. Regeringen har därför nu dragit igång detta arbete, men behöver hjälp." Jag undrar om den här insikten också har spritt sig till bostadsministern. Jag hoppas att så är fallet. När jag läste tidningen Stockholm City i morse såg jag att Lars-Erik Lövdén i en dispyt med det socialdemokratiska stadsbyggnadsborgarrådet i Stockholm skriver att regeringen före 2006 ska presentera ett nytt bostadsfinansieringssystem med långsiktiga hållbara regler. Det här har vi diskuterat förut, bland annat i en av mina första interpellationsdebatter. Vad är det för signaler man skickar ut när man nu kommer med ett nytt system igen? Hela bostadsbyggandet går ju nu in i ett nytt stand-by-läge där man väntar på vad som kommer från regeringen. När det senaste investeringsstödet kom sade man att det skulle vara långsiktigt. Det var långsiktiga regler som skulle hålla och så vidare. Det var mycket kritik från Folkpartiet då, inte minst från mig. Vad ser vi nu? Jo, nu kommer bostadsministern och säger att man redan 2006, några år efteråt, ska komma med ett nytt bostadsfinansieringssystem. Man skickar ut signaler som är allt annat än långsiktiga. Det här hattandet och fnattandet är något som skadar bostadsmarknaden, framför allt ungdomars möjlighet att få en bostad. Avslutningsvis måste jag fråga hur bostadsministern med tanke på Boverkets prognoser ska kunna nå upp till det vallöfte som han gav i valrörelsen. Kanske fick det en del ungdomar att rösta på Socialdemokraterna när man lovade att bygga 30 000 lägenheter om året - i och för sig 10 000 för få, enligt experter, men ändå. Nu verkar det som om man skjuter långt under. Vilket råd vill statsrådet ge en ung människa som söker bostad?

Anf. 21 Nina Lundström (Fp)
Herr talman! Den här interpellationen om ungdomars bostadssituation som Axel Darvik har väckt är oerhört viktig. Jag har fått en fråga, herr talman, från ungdomar som studerar på Fryshuset i Stockholm och som finns här i riksdagen i dag. De har ställt en fråga till mig som jag inte kan svara på. Ungdomarna i det här projektet ställer frågan: Hur högt prioriterar regeringen ungdomarnas bostadssituation? Det fanns väldigt mycket kloka synpunkter bland ungdomarna och också en frustration över att det inte finns bostäder att få för de unga. Hur ska vi ha råd att bo? Hur länge ska vi behöva bo kvar hemma - tills vi blir 25-28 år? Det var andra frågor. Jag skulle också vilja kommentera några bitar i det svar statsrådet har gett till Axel Darvik när det gäller hur man ska kunna komma en bit längre. För att först ta detta med markpolitik och konkurrensfrågor gläder det mig att statsrådet tar upp just konkurrensreglerna. Detta har vi från Folkpartiets sida drivit många gånger och haft uppe i debatterna, och även de så kallade stora drakar som är aktörer på marknaden. Här skulle jag vilja fråga statsrådet: Hur går det nu med den statliga markpolitiken? Mer mark kommer nu att hamna i de bolag som staten äger tillsammans med de stora drakarna, mark där man ännu inte har kört i gång bostadsbyggande. Hur är läget i det arbetet? Kommer man att komma längre? Och kommer man också att se till att släppa in andra aktörer på den statliga marken så att man får ökad konkurrens? Det andra är detta med flyttkedjor. Skulle man bygga också en annan typ av bostäder skulle man naturligtvis även frigöra de billiga bostäderna i befintligt bestånd. Hur ser statsrådet på flyttkedjor? Sedan har vi detta med att veta vad den ena kontra den andra handen gör. I Stockholm, där det råder bostadsbrist, har man nu avslagit eller stoppat ett antal detaljplaner just för mindre bostäder på grund av bullernormerna, det vill säga där man inte kan få en del av bostaden mot en tyst sida. Finns det inte möjligheter, anser statsrådet, att också se över den typen av problem, det vill säga där staten genom sina myndigheter faktiskt stoppar byggplaner? Är det inte dags att göra en översyn så att vi får fram de här småhyresrätterna även i nyproduktion? Detta är några frågor. Sedan vill jag bara framhålla att det finns försök med att bygga bostadsrätter för ungdomar, till exempel i Uppsala, där man också får ned nyproduktionskostnaden. Det finns alltså goda exempel även på bostadsrättssidan. Sedan har vi kollektivtrafiksatsningar. Ser man till att det finns infrastruktur kan man bygga bostäder, och då kan också ungdomar förflytta sig i länet. Men återigen, herr talman, hoppas jag att statsrådet kan ge svar på den fråga jag inte kunde ge svar på: Hur högt prioriterar regeringen ungdomarnas bostadssituation, och vad avser regeringen att göra för just ungdomarna?

Anf. 22 Lars-Erik Lövdén (S)
Herr talman! Nina Lundström kunde ju ha börjat med att ge ett svar för Folkpartiets räkning till ungdomarna. Jag ska gärna ge ett svar från regeringens sida. Regeringen prioriterar just bostäder som riktar sig mot vanliga inkomsttagare och mot ungdomar. Det är hela syftet med den investeringsstimulans som nu finns både till studentbostäder och till hyreslägenheter. Den siktar just in sig på att möta det väldiga behov som finns. Jag ser ju också den väldiga bostadsbrist vi har på flera håll i landet, särskilt utmejslat i Stockholmsområdet. Den siktar in sig på att få fram en produktion av lägenheter som unga människor och vanliga inkomsttagare kan efterfråga. Investeringsstimulansen ger nu effekt. Jag beklagar att Folkpartiet inte har velat vara med om detta. Den ger en påtaglig effekt. Det är lite egendomligt, Axel Darvik, att stå här och anklaga regeringen när det har tillkommit 15 000 studentlägenheter. Det räcker inte, utan det behöver byggas fler - visst! Men 15 000 studentlägenheter har ändå tillkommit med regeringens politik, som Folkpartiet varit motståndare till. Det är alltså en lite märklig diskussionsordning. Jag tycker att det finns anledning att notera att vi har haft en kraftig uppgång av bostadsbyggandet. Men det räcker inte. Vi behöver lyfta nivån ytterligare. 26 700 lägenheter tillkom i fjol. Men vi behöver lyfta nivån ytterligare, över de 30 000. Framför allt måste bostadsbyggandet ta fart i Stockholmsregionen. Sedan har vi, Axel Darvik, investeringsstimulansen. Det går ju att läsa de handlingar som regeringen skickar över till riksdagen. Av de handlingarna framgår väldigt tydligt att investeringsstimulansen är avsedd som en tillfällig stimulans till och med år 2006. Sedan ska regeringen lägga fast en långsiktig finansiering av bostadsbyggandet som ska gälla efter år 2006. Ofta när jag är ute och diskuterar bostadsfrågor och när jag pratar med branschen säger jag: Inbilla er inte att det blir förmånligare att bygga hyresrätter efter år 2006 än det är nu, för den stimulans som nu utgår till bostadsbyggandet är väldigt kraftfull. Den motsvarar i princip hela byggmomskostnaden för ett projekt. Detta är en mycket kraftfull stimulans. Kanske är det därför som den också ger effekt. Axel Darvik, de 92 lägenheter som nu byggs i Sundsvall hade inte byggts utan investeringsstimulansen. Så mycket betyder denna för ett projekts genomförande. Från Nina Lundström fick jag ett antal frågor som sträcker sig från infrastruktur till bostadsrättsproduktion och sådant. Visst, det går också att bygga bostadsrätter - en alldeles utmärkt boendeform. Och det går att bygga bostadsrätter till rimliga kostnader så att också ungdomar kan efterfråga dem. Jag skulle välkomna fler sådana projekt. Infrastrukturen har naturligtvis betydelse när det gäller att bredda arbetsmarknads- och bostadsregioner. Det ser vi framför allt i Stockholm och Mälardalsregionen. Jag ska inte gå in på alla frågeställningarna. Vi har tidigare i denna kammare diskuterat dem. Det är mycket som jag håller med om - infrastruktur, bostadsrätter och konkurrensförhållanden - men bortse inte från att investeringsstimulansen nu ger en påtaglig effekt när det gäller bostadsbyggandet!

Anf. 23 Axel Darvik (Fp)
Herr talman! Jag tycker att bostadsministern bör ta reda på hur många de projekt är som fått sådana här subventioner och där man verkligen har satt spaden i jorden - detta innan man kan vara stolt över och nöjd med att nya tillkommer. Långsiktiga regler har visat sig vara avgörande för att få i gång byggandet. Byggandet är ingenting som görs i en handvändning. Det är ingenting som går snabbt. Därför krävs det långsiktiga regler. Det är vad många i branschen påpekar när man talar med dem. Man får väl ta det hela lite grann för vad det är. Branschen litar kanske inte på bostadsministern när han är ute och pratar med folk i branschen. Uppenbarligen är det så att kortsiktiga regler, kortsiktiga lösningar och så vidare får just effekten att man ställer sig i stand-by-läge och väntar och ser när man ska söka. Ska vi söka enligt det nya eller enligt det gamla systemet? Ja, vi väntar och ser hur det nya blir. Det är en ganska naturlig och sund riskmedvetenhet. Men i och med det kortsiktiga tänkandet får det effekten att det slår väldigt hårt. Det har till exempel Pär Nuder insett. Han är ju en del av regeringen. Bostadsministern och statsrådet Nuder verkar ha olika uppfattningar. Nuder säger att vi inte kan hålla på och subventionera så som vi tidigare gjort eftersom det får så olyckliga konsekvenser. Bostadsministern svarade aldrig på min fråga. Man kan dra upp vissa saker och tala om att det skett en ökning och så vidare. Men hur ska man nå upp till ett hälsosamt byggande i Sverige? Det behövs 40 000 bostäder om året. Det säger experterna. Regeringen har målet 30 000. Vi är långt ifrån att ens nå upp till regeringens mål - det löfte man gav väljarna i valrörelsen.

Anf. 24 Nina Lundström (Fp)
Herr talman! Statsrådet tycker att jag ska tala om Folkpartiets förslag, men jag tycker att jag inledde med det. Axel Darvik har också gjort det mycket föredömligt. Men jag kan gärna upprepa mig. Statsrådet säger: Inbilla er inte att det blir förmånligare att bygga hyresrätter efter år 2006! Men ett av de förslag som Folkpartiet har lagt fram handlar om att vi vill se en reformerad hyressättning så att man vet vad man kan ta ut i hyra när man bygger hyresrätter. Det kan man ju inte med säkerhet veta i dag. Statsrådet svarade inte på min fråga om den statliga markpolitiken. Folkpartiet har lagt fram förslag om att man ska se till att den är ett instrument för att se till att konkurrensreglerna upprätthålls. Dessutom gäller det möjligheterna att bygga exempelvis studentbostäder på statlig mark. Vidare vill vi införa ägarlägenheter. Vi tror att ju mer bostäder som byggs generellt sett, desto lättare kommer det att vara för många andra grupper att få bostäder - exempelvis ungdomar som har en väldigt tuff situation på bostadsmarknaden. Vi vill se över de kommunala bostadsföretagens roll, och vi vill se över skattesituationen för boende och byggande. Bostadsutskottet har besökt Länsstyrelsen i Stockholms län och kan konstatera att hindren är många för bostadsbyggandet i den här regionen. Vi vill också se över byggnormer, och vi vill vidta en rad olika åtgärder. Men det finns ingen enkel lösning med en specifik åtgärd som löser problemen, utan det krävs, tror vi, en rad olika insatser parallellt för att se till att det byggs mer. Bygger man mer generellt sett kommer också ungdomarna att ha lättare att hitta bostäder. Men det krävs ett agerande. Just nu, måste jag säga till statsrådet, ligger det mesta i träda på grund av att det pågår utredningar. Vi kan konstatera att dessa dröjer med sina besked. Folkpartiets politik är alltså väldigt entydig: Det handlar om hur vi kan öka byggandet.

Anf. 25 Lars-Erik Lövdén (S)
Herr talman! Jo, Axel Darvik, Pär Nuder och jag är helt överens. Det är alldeles uppenbart att regeringens politik inriktas också på det som Pär Nuder sade på HSB-stämman. Vi går nu in med väldigt kraftfulla investeringsstimulanser till byggande av studentbostäder och hyresrätter. Om vi går in med så kraftiga stimulanser att de till och med motsvarar hela byggmomskostnaden finns det förutsättningar att bygga. Det märks också nu när byggbolagen ser möjligheterna att bygga hyresrätter. Marknaden för den dyra, exklusiva bostadsrätten är i princip mättad. Därmed måste också produktionen inriktas på att nå bredare hushållsgrupper och på att bygga till rimliga kostnader. Den processen är nu i gång. Axel Darvik, du är välkommen att följa med mig ut när jag runtom i landet tar spadtag i de olika projekt som kommit till, just till följd av det investeringsstöd som ni varit motståndare till. Jo, Nina Lundström, det är riktigt att det inte handlar om en åtgärd. Jag försökte understryka det både i mitt skriftliga svar och i mitt första inlägg. Ska vi fortsätta med att lyfta bostadsbyggandet över de 30 000 lägenheterna är det inte en enkel åtgärd som behöver komma till om vi samtidigt ska ha långsiktighet i detta och om vi ska uppnå en produktion som håller över tiden. Det gäller en rad åtgärder. Den statliga marken är en sådan åtgärd; jag nämnde detta i mitt svar. Hyressättningssystemet är en annan sådan åtgärd. Det är en rad åtgärder som naturligtvis måste vidtas för att underlätta en kontinuerlig bostadsproduktion i Sverige. Jag tycker att det är tillfredsställande att bostadsproduktionen har ökat under alla år sedan 1999. Men vi måste lyfta bostadsproduktionen ytterligare. Framför allt måste bostadsbyggandet komma i gång i Stockholmsområdet, för det är där som det släpar efter mest.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.