Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Turkiet inför valet 2019

Interpellation 2018/19:123 av Amineh Kakabaveh (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-03-07
Överlämnad
2019-03-08
Anmäld
2019-03-12
Sista svarsdatum
2019-03-29
Svarsdatum
2019-04-02
Besvarad
2019-04-02

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Turkiet inför valet 2019(pdf, 107 KB)

Interpellationen

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Den 31 mars går Turkiet till kommunalval. De kommer att genomföras under omständigheter som utan omsvep måste betraktas som djupt odemokratiska. Efter försöket till en så kallad militärkupp 2016 – där det var svårt att fastställa vilka kuppmakarna egentligen var – utrensades 150 000 personer ur statsapparaten. De berövades jobb och försörjningsmöjligheter. 2 000 frivilligorganisationer och 200 medieföretag, många av dem kurdiska, förbjöds. Mer än 160 journalister avskedades, och flera av dem fängslades.

Många av det socialistiska prokurdiska oppositionspartiet HDP:s medlemmar fängslades, däribland dess mest framträdande ledare Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ. Europadomstolen för mänskliga rättigheter har fördömt Turkiet för att ha spärrat in oppositionspolitikern och partiledaren Selahattin Demirtaş. Agerandet syftar till att "kväva pluralism", anser domstolen och kräver att oppositionsledaren släpps.

Tidigare val, folkomröstningen 2017 och presidentvalet 2018, har genomförts under undantagstillstånd och under svåra förföljelser av oppositionella. Ett anmärkningsvärt exempel bland dessa är professor dr Şebnem Korur Fincanci, forensisk och rättsmedicinsk expert. Hon har dömts till 2–6 års fängelse. Mot denna dom har 1 128 akademiker från 89 universitet i Turkiet och över 355 akademiker och forskare från utlandet, som Noam Chomsky, Judith Butler, Etienne Balibar och David Harvey, undertecknat en protest organiserad av Akademiker utan gränser mot turkiska statens våld mot sina medborgare – inte minst akademiker.

Internationella valobservatörer har i detalj dokumenterat omfattande gravt valfusk och odemokratiskt valförfarande vid båda dessa tillfällen. Fortfarande arresteras och fängslas dagligen mot president Erdoğan och AKP-MHP-regeringen kritiska och oppositionella politiker, journalister och intellektuella. Regeringen har avsatt 96 folkvalda av landets 102 borgmästare och utsett andra personer, så kallade kayyumer, i deras ställe. 56 av dessa 96 borgmästare är fortfarande fängslade, samtliga från HDP.

Hundratals politiska fångar har hungerstrejkat på grund av den inhumana behandlingen av HDP:s politiker. Abdullah Öcalan har suttit fängslad i 20 år och har inte kunnat träffa sina advokater på flera år. Han har enbart fått besök av sin bror vid ett fåtal tillfällen. En sådan behandling är djupt inhuman. Den kända politikern Leyla Güven, som fängslats av regimen, hungerstrejkade i över 80 dagar. Hennes hälsa var så allvarligt hotad att Turkiet var tvungen att tillfälligt släppa henne.

Den turkiska staten har effektivt dömt sina medborgare i Sur, Silvan, Nusaybin, Cizre, Silopi och många andra städer och stadsdelar i de kurdiska provinserna till hunger och andra umbäranden genom att utlysa utegångsförbud som varat i veckor. Den har belägrat samt beskjutit dessa bosättningar med tunga vapen som annars bara brukar komma till användning under krigstid. Till följd av dessa åtgärder har rätten till liv, frihet och säkerhet förnekats dem. Det i den turkiska konstitutionen påbjudna förbudet mot tortyr och misshandel har inte heller respekterats.

Samtidigt som president Erdoğan – i enlighet med sitt uttalande att  ”demokrati är inte målet” – manipulerar valprocessen och arbetar för att genomföra ett uppenbart odemokratiskt val i syfte att stärka sin maktställning, har han under lång tid drivit en aggressiv utrikespolitik mot sina grannländer. Han har hotat befolkningen i Rojava, militärt ockuperat staden Afrin i norra Syrien och regelbundet låtit angripa Kurdistan-Irak. I de kurdiska områdena i hans eget hemland har det undantagstillstånd han infört medfört ytterst svåra levnadsvillkor för befolkningen. Turkiet har i dag en demokratifientlig president, vars maktambition inte visar någon strävan till fred.

Med denna bild för ögonen vill jag ha tillförlitliga och noggranna uppgifter om vad som kommer att ske före och under det kommande valet i Turkiet:

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

  1. Avser Sverige att som egen stat sända valobservatörer och uppmana andra medlemsländer, främst EU:s medlemsländer, att göra detsamma?
  2. Vad avser ministern att göra för att förmå Turkiet att frige de oppositionspolitiker från HDP, dess ledare Demirtaş och Figen, alla borgmästare och folkvalda politiker och andra oppositionella, akademiker och intellektuella som sitter i fängelse så att dessa kan utöva sina demokratiska rättigheter?
  3. Vad avser ministern att göra för att den inhumana isolering som Abdullah Öcalan utsätts för bryts?
  4. Vad avser ministern att göra för att förmå Turkiet att genomföra ett demokratiskt val värt namnet?
  5. Vad avser ministern att göra för att förmå Turkiet att upphöra med sitt folkrättsbrott att ockupera staden Afrin i Rojavaprovinsen i Syrien?
  6. Vad avser ministern att göra i FN och EU för att förmå president Erdoğan och den turkiska regimen att återuppta fredsförhandlingar med PKK?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2018/19:123, Turkiet inför valet 2019

Interpellationsdebatt 2018/19:123

Webb-tv: Turkiet inför valet 2019

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Margot Wallström (S)
Anf. 1 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Svar på interpellationer

Fru talman! Amineh Kakabaveh har frågat mig om Sverige som egen stat avser att sända valobservatörer till Turkiet och uppmana andra länder, främst EU:s medlemsländer, att göra detsamma.

Interpellanten har också frågat mig vad jag avser att göra för att förmå Turkiet att frige de oppositionspolitiker från HDP, dess ledare Selahattin Demirtas och Figen Yüksekdag, alla borgmästare och folkvalda politiker och andra oppositionella, akademiker och intellektuella, som sitter i fängelse så att dessa kan utöva sina demokratiska rättigheter. Kakabaveh har även frågat mig vad jag avser att göra för att den inhumana isolering som Abdullah Öcalan utsätts för ska brytas.

Interpellanten har också frågat mig vad jag avser att göra för att förmå Turkiet att genomföra ett demokratiskt val värt namnet.

Kakabaveh har även frågat vad jag avser att göra för att förmå Turkiet att upphöra med sitt folkrättsbrott: att ockupera staden Afrin i Rojavaprovinsen i Syrien.

Slutligen har interpellanten frågat mig vad jag avser att göra i FN och EU för att förmå president Erdogan och den turkiska regimen att återuppta fredsförhandlingar med PKK.

Jag delar förstås Amineh Kakabavehs oro över utvecklingen i Turkiet vad gäller respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Det är avgörande att de val som genomförs är fria, rättvisa och transparenta. Det gäller naturligtvis även de nyss genomförda lokalvalen i Turkiet.

Sverige har gett betydande bidrag till valövervakningsinsatser i Turkiet, exempelvis vid folkomröstningen 2017 och förra årets parlaments- och presidentval. Det skedde framför allt inom ramen för de insatser som koordineras genom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. Vad gäller helgens lokalval har Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter genomfört en valobservationsinsats på inbjudan av Turkiet.

Fri opposition och fria, oberoende och kritiskt granskande medier är förutsättningar för ett pluralistiskt, demokratiskt samhälle. Detta framför regeringen kontinuerligt till turkiska företrädare i Stockholm, i Ankara och på andra ställen där vi möts. Även inom ramen för EU-samarbetet och i andra internationella sammanhang lyfter Sverige upp utvecklingen i Turkiet rörande mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

För svenska utlandsmyndigheter i Turkiet är bevakandet av rättegångar, mot bland andra fängslade folkvalda parlamentariker, journalister och akademiker, en viktig del av den diplomatiska verksamheten. Det gäller exempelvis rättegångar som ägt rum mot de båda ledarna för oppositionspartiet HDP, Figen Yüksekdag och Selahattin Demirtas. Sverige verkar även för att andra länder ska bevaka rättegångar för att visa solidaritet och uppmärksamma de här fallen. Vi har i olika sammanhang krävt deras frigivning.

Som framgår i Utrikesdepartementets nyligen publicerade rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Turkiet har situationen i turkiska fängelser förvärrats. Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr, CPT, besökte 2016 och 2017 ett antal av Turkiets fängelser, inklusive högsäkerhetsanstalter. CPT noterade godtagbar standard men också brister i form av långvarig isolering av dem som klassas som högsäkerhetsfångar. Sverige har i den universella granskningsmekanismen, UPR, inom FN:s råd för mänskliga rättigheter uppmanat Turkiet att förbättra situationen i landets fängelser.

Regeringen har vid upprepade tillfällen, alltsedan Turkiets militära operation påbörjades i Afrinprovinsen för mer än ett år sedan, kritiserat Turkiet för dess militära agerande. Folkrätten måste respekteras, inklusive de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten. Det har framförts till företrädare för den turkiska regeringen vid flera tillfällen på olika nivåer, i FN:s säkerhetsråd och genom EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är oroande att Turkiets relationer med kurdiska grupper fortsätter att försämras. Jag betonar ofta vikten av en återupptagen, trovärdig och inkluderande fredsprocess i Turkiet. En sådan skulle kunna leda till en positiv utveckling, inte bara för Turkiet utan för regionen i stort. Det framför vi också i våra samtal med turkiska företrädare, liksom inom EU och genom de dialoger EU har med Turkiet.

Amineh Kakabaveh (V)
Anf. 2 Amineh Kakabaveh (V)

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret! Jag vill också tacka för din solidaritet och för att du lyfter upp de här frågorna när det gäller såväl oppositionella politiker som HDP:s ledare och folkvalda.

I söndags var det lokalval i Turkiet. Trots att AKP förlorade makten i de tre stora städerna styrs landet fortfarande av den despotiske presidenten Erdogan. Han har samlat all makt, såväl den lagstiftande som dömande och verkställande makten, i sina egna händer.

Mest angriper Erdogan kurderna, de intellektuella och inte minst kvinnorna. Han deklarerade under valrörelsen och före lokalvalen att han inte kommer att respektera om kurderna väljer borgmästare som tillhör det prokurdiska partiet HDP. Erdogan har till och med krävt att kurder som röstar på HDP ska lämna Turkiet. Han har redan avskedat 94 folkvalda borgmästare med stöd av ett dekret som kom i september 2016. Han hotar dessutom att avskeda borgmästare som i lokalvalen valts från HDP:s listor och att ersätta dem med AKP:are, från hans eget parti.

På Erdogans order sitter 50 av de avsatta borgmästarna än i dag i fängelse. Bland dem finns Gültan Kisanak som är känd från staden Diyarbakir. 21 av dem har dömts till långa fängelsestraff.

Inte bara borgmästare drabbas av Erdogans diktatoriska fasoner, hat och vrede. Under 2018 greps också 2 000 medlemmar i HDP. Enligt rapporter från HDP är 500 av dem fortfarande arresterade. Och 28 parlamentariska ledamöter för HDP sitter i fängelse. Det är fruktansvärt och diktatoriskt, om man tänker utifrån om Turkiet är en rättsstat eller inte.

Hundratusentals människor har blivit av med sina jobb. De har låsts in bakom galler. De är akademiker, statstjänstemän, journalister, lärare, oppositionella och så vidare. Sedan två och ett halvt år sitter också de tidigare språkrören för HDP, Selahattin Demirtas och Figen Yüksekdag, som utrikesministern också nämnde, i fängelse för att ha kritiserat Erdogan i olika politiska tal.

Min fråga till utrikesministern var och är fortfarande: Kommer utrikesministern att kräva frigivning av borgmästarna, som Gültan, och de före detta ledarna för HDP?

Det är viktigt att lyfta upp dessa frågor i olika samtal men också att offentligt kräva frigivning av dessa politiskt valda personer. De har inte begått brott. De har precis som vi blivit valda och ska ha rätt att tala i talarstolen.

För närvarande hungerstrejkar 5 000 politiska fångar i Turkiet för sina grundläggande mänskliga rättigheter. Tre har nyligen avlidit. Jag ställde därför också en fråga om isoleringen av fångar och särskilt Abdullah Öcalans situation i fängelset. Även här utanför riksdagen hungerstrejkar kurder. Det är viktigt att Turkiet respekterar internationella konventioner om hur man behandlar fångar.

Margot Wallström (S)
Anf. 3 Utrikesminister Margot Wallström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi är överens om det och om att utvecklingen i dagens Turkiet är mycket bekymmersam. Det är bra att det finns en bred enighet om detta i både Sveriges riksdag och EU. Det är klart att vi blir starkare om EU har en samfälld reaktion, och vill vi stödja en förändring i landet behöver Sverige och EU arbeta på bred front.

Låt mig säga något om lokalvalet, för mångas ögon riktades mot Turkiet inför helgens lokalval. Vi minns också de synpunkter som framfördes på genomförandet av folkomröstningen 2017 och valen till parlamentet och av presidenten 2018. Dessa synpunkter framfördes av OSSE:s Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, Odihr. Spelplanen var väldigt ojämn, och det var svårt för väljare att få opartisk information om olika alternativ eftersom det var ett likriktat och statskontrollerat medieutbud. Flera av dessa förutsättningar kvarstod vid valen i söndags, vilket var tydligt att se.

Valobservationsinsatser genom OSSE är en viktig del av vårt demokratistöd. En förutsättning för att Odihr ska kunna genomföra en insats är en inbjudan av det aktuella landet, men Turkiet bjöd inte in Odihr att observera lokalvalen. Däremot bjöd man in Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter att observera valet. Kongressen genomförde en insats som bestod av 22 internationella observatörer, och de var närvarande i landet från den 27 mars till den 1 april.

Eftersom detta var en av dina frågor tänkte jag att det var viktigt att berätta om det.

Tio grupper observerade olika valstationer runt om i landet och publicerade sedan preliminära uppgifter och slutsatser om hur valen genomfördes. Observatörerna säger att det inte är enbart det praktiska genomförandet av valdagen som avgör om val är i enlighet med Europarådets principer, utan för att uppfylla dessa principer krävs också ett robust rättsväsen, yttrandefrihet och ett pluralistiskt medielandskap samt att statens insatser inte används för att gynna bara vissa partier.

Det är tyvärr uppenbart att Turkiet inte kan garantera dessa grundläggande demokratiska rättigheter och principer.

Vår ambassad i Ankara har också följt genomförandet av lokalvalen, och det är en viktig uppgift för oss liksom att vi följer rättegångar och så. Vi har också genom biståndet gett stöd till en kampanj som syftar till att öka valdeltagandet.

Regeringen ha upprepade gånger tydligt kritiserat att oppositionspolitiker i Turkiet fortfarande sitter fängslade. Vår kritik gäller inte minst situationen för HDP:s partiledare. En förutsättning i pluralistiska och demokratiska samhällen är att partier och kandidater tillåts verka i enlighet med sina mandat och på lika villkor. Vi har visat solidaritet med HDP-ledarna, inte minst genom rättegångsbevakning.

Nu måste vi fortsätta att sätta press på Turkiet att återvända till en fredsprocess med kurdiska grupper och att stärka demokratiska verktyg såsom fria medier och rättvisa förutsättningar för alla partier.

Amineh Kakabaveh (V)
Anf. 4 Amineh Kakabaveh (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar utrikesministern.

Ja, det är viktigt att Sverige samarbetar med andra EU-länder, som Tyskland, som har varit tydligt vad gäller Turkiet, och Frankrike med flera. En lösning på den kurdiska frågan är en förutsättning för fred i Mellanöstern. Liksom det palestinska folket i Palestinakonflikten står det kurdiska folket under press och förtryck av olika stater som inte vill att de ens ska existera.

Yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och demokrati är viktigt för Sverige som är en stor humanitär och feministisk rättsstat. Halva den turkiska befolkningen är kvinnor, och den 8 mars besköt Erdogan kvinnomarschen i Istanbul. När kvinnorna skulle tala satte man på ett böneutrop för att störa dem, och sedan sa man att de var antimuslimska kvinnor som demonstrerade under ett böneutrop och besköt dem.

Ur många olika synpunkter är det viktigt att kritisera Turkiet och kräva demokrati och mänskliga rättigheter. Turkiet är ju fortfarande ett kandidatland till EU.

De fattiga delarna av Turkiet är hårt drabbade av den ekonomiska situationen, inte minst de kurdiska områdena, som är väldigt ekonomiskt eftersatta. Vad gör kurdiska ungdomar om de inte kan gå i skolan, om de beskjuts och om de förnekas sina rättigheter? Jo, de går upp i bergen och tar till vapen i peshmerga och gerilla.

Turkiet vill inte att denna konflikt ska lösas. Turkiet har annekterat Afrin, en stad och ett folk som från början stod helt ensamt mot Daish. Tillsammans med andra grupper fick de bort Daish i hela regionen. Men Erdogan vill inte ha kurderna som sin granne utan hellre Daish, och därför hotar han att anfalla med militär. Erdogan och Turkiet har flera gånger anfallit Kurdistan och Irak. För inte länge sedan förstördes byar, och 20 människor mördades, varav några var minderåriga.

Turkiet gör precis vad det vill i denna region. Därför behövs det en röst, och särskilt Sveriges och utrikesministerns röst är viktig. Om inte den kurdiska frågan kommer upp på förhandlingsbordet kommer det kurdiska problemet aldrig att lösas, vare sig i Irak, Syrien, Turkiet eller Iran. Om man inte tvingar Turkiet till förhandlingsbordet kommer det hela tiden att blåsa upp konflikter, där kvinnor och oskyldiga får betala.

Vill utrikesministern på något sätt samla regeringarna i EU och lyfta upp dels frågan om politiska fångars frigivning, dels den kurdiska frågan och annekteringen av Syrien?

Margot Wallström (S)
Anf. 5 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fru talman! Låt mig säga något om hur Sverige engagerar sig. Regeringens engagemang för Turkiet gäller hela dess befolkning, och vi avser att fortsätta att tala med en bredd av aktörer i landet. Vi är oroade över det krympande utrymme som vi ser att oppositionen och det civila samhället verkar inom.

Vi har ett bilateralt reformstöd till Turkiet, och genom det vill vi bidra framför allt till ett livskraftigt civilsamhälle i landet. De organisationer som får svenskt bistånd är bland annat aktiva inom områden som rör mänskliga rättigheter, inte minst yttrandefrihet, demokratifrämjande och jämställdhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi verkar för att EU ska ha en gemensam och tydlig Turkietpolitik, och jag tror att vi anses höra till de länder som är mest aktiva i denna fråga inom EU. Vi har varit drivande i att få till stånd tydliga EU-uttalanden inom bland annat OSSE och Europarådet, inte minst med bäring på till exempel mediefrihet i Turkiet. Yttrandefrihet, mediefrihet och fri press är förutsättningar för ett demokratiskt samhälle. En annan förutsättning är att partier och kandidater kan bedriva sitt politiska arbete och delta i val på lika villkor.

Regeringen har ända sedan Turkiets militära insats påbörjades i Afrin vid upprepade tillfällen kritiserat Turkiet för dess militära agerande. Detta har vi framfört bilateralt vid flera tillfällen, också i FN:s säkerhetsråd och i EU. I EU:s senaste rådsslutsatser om Syrien uttrycker vi utrikesministrar en tydlig kritik mot operationen och oro för de humanitära konsekvenserna. Vi uppmärksammar också den folkrättsliga dimensionen av Turkiets agerande, och vi betonar att rättsliga skyldigheter måste respekteras.

På initiativ av Sverige och Kuwait antog FN:s säkerhetsråd enhälligt resolution 2401 förra året. Där kräver rådet vapenvila i hela Syrien för att möjliggöra humanitärt tillträde. Vi var tydliga med att detta också gäller Afrin, och vi har uttryckt kritik när resolutionen inte efterlevts.

Människor som tvingas fly på grund av Turkiets militära operation måste ges möjlighet att återvända på ett säkert, frivilligt och värdigt sätt. Vi har därför sett med stort allvar på att rebellgrupper stödda av Turkiet har plundrat flyktingars hem i Afrin, och vi har fördömt detta.

Det finns ingen militär lösning på konflikten i Syrien. Detta gäller oavsett om vi tittar på Turkiets agerande i Afrinprovinsen eller på konflikten i dess helhet. Det enda sättet att få slut på våldet och skapa en hållbar fred är genom en FN-ledd politisk process. Alla sådana processer måste inbegripa kvinnor, som utgör hälften av befolkningen där och i resten av världen. Det blir ingen hållbar fred om inte kvinnorna inkluderas.

Amineh Kakabaveh (V)
Anf. 6 Amineh Kakabaveh (V)

Fru talman! Tack för redogörelsen, utrikesministern!

Jag vet att utrikesministern är engagerad. Jag vet att Sverige är en stor humanitär biståndsgivare i olika sammanhang. Detta ger en stolthet över Sverige på många sätt. Problemet är att Turkiet inte lyssnar, trots alla redogörelser som den som utrikesministern nu framförde. Turkiet vill inte lyssna. Turkiet vill fortsätta både med militära hot och med att fängsla ännu fler folkvalda politiker. Det var nära i går kväll, till exempel, när man hörde att man förlorat valet. Det ville man inte acceptera, och man ville inte ens räkna tiotusentals röster. Men det hjälper inte, för demokratin måste ändå segra någon gång. I Turkiets fall vill dock Erdogan tyvärr inte det. Han vill ha enmansvälde i Turkiet och säger att alla andra är islamofober. Så försöker han framställa hela Europa, för det får man kritisera.

Det är därför viktigt att Sverige går i bräschen för att EU tillsammans ska kritisera ännu starkare och kräva frigivning av de politiska fångarna. Jag hoppas verkligen att utrikesministern fortsätter att göra detta när det gäller isoleringen av politiska fångar, däribland Öcalan. Annars kommer folk att stå här utanför och protestera, med all rätt. I Turkiets fängelser hungerstrejkar politiker på grund av situationen där. Man respekterar inte internationella lagar och normer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min förväntning är att Sverige fortsätter att driva på och fördömer Turkiet nu.

Margot Wallström (S)
Anf. 7 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fru talman! Tack till Amineh Kakabaveh.

Vi möts regelbundet i dessa debatter, som i hög grad är ett uttryck för den frustration som vi känner efter ofta långvariga perioder då vi har kritiserat och använt alla våra ord, som vi politiker har som verktyg. Ord betyder något. Vi har våra samarbeten och alla våra plattformar för att göra tydligt vad vi tycker och vilka krav vi vill framföra, och ändå ser vi att det inte rör sig i den riktning som vi skulle önska. Ibland går det åt alldeles fel håll. Så ser den politiska verkligheten ut, och då måste vi fundera över om vi behöver fler politiska instrument. För EU:s del har det handlat om att vi inte längre har några pågående medlemskapsförhandlingar. Detta innebär att vi kan införa sanktionsbestämmelser i vissa fall gentemot länder. Den typen av verktyg har vi också.

Det ska vara alldeles klart för alla att vi tar varje möjligt tillfälle att ta upp våra budskap med turkiska motparter. Vi gör detta mycket aktivt via både FN och EU. Vi gör det också på egen hand, och regeringen kommer att fortsätta att kräva att folkrätten och mänskliga rättigheter respekteras och att man lever upp till internationella konventioner och visar ett mänskligt ansikte. Amineh Kakabaveh kan vara helt övertygad om att vi kommer att fortsätta detta arbete med full kraft.

Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.