Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Trafikförsäkringen och representationen i Trafikskadenämnden

Interpellation 2009/10:238 av Frid, Egon (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Anmäld
2010-02-10
Inlämnad
2010-02-10
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2010-02-16
Sista svarsdatum
2010-02-24
Besvarad
2010-03-02

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 10 februari

Interpellation

2009/10:238 Trafikförsäkringen och representationen i Trafikskadenämnden

av Egon Frid (v)

till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)

Regeringens trafikförsäkringsutredning presenterade den 11 januari i år sitt slutbetänkande, SOU 2009:96 En utvidgad trafikförsäkring. Utredningens förslag innebär att kostnaderna för sjukpenning och sjukersättning vid trafikskador överförs till trafikförsäkringen. Sammantaget beräknas kostnaderna till följd av trafikskador uppgå till 6,8 miljarder kronor per år. Utredningen bedömer att trafikförsäkringspremien skulle stiga med 70 procent till följd av förslagen.

Vänsterpartiet är helt emot denna utveckling som innebär en privatisering av en betydande del av sjukförsäkringssystemet. Förslagen står helt i motsats till de generella socialförsäkringar som vi har i dag. Syftet med socialförsäkringar är, som Vänsterpartiet ser det, att de är starkt omfördelande, inkomstrelaterade och utjämnar kostnaderna för olika riskgrupper. Utredningens förslag måste ses i ljuset av den urholkning av trygghetsförsäkringarna som den borgerliga regeringen genomför.

Regeringen har dock aviserat att den inte tänker genomföra de kostnadshöjningar som utredningen föreslår. Vänsterpartiet kan därför med glädje konstatera att denna ytterligare privatisering av trafiktrafikförsäkringen troligen därför inte kommer att genomföras.

Genom trafikförsäkringen får den som har råkat ut för en personskada, till följd av trafik med motorfordon, ersättning enligt trafikskadelagen. Vid regleringen av personskador till följd av trafikskador hamnar ofta försäkringstagaren i ett underläge gentemot försäkringsbolaget. Det beror på att försäkringsbolaget har tillgång till fler läkare vid den medicinska bedömningen och att bolagen numera sällan beviljar juridiskt ombud till den drabbade.

För att ersättningen ska bli så rättvis och enhetlig som möjligt ska de bolag som reglerar trafikskador rådfråga en skaderegleringsnämnd, Trafikskadenämnden, om bedömning och beräkning av vissa ersättningsfrågor. Trafikskadenämndens uppgift är att ge försäkringsbolagen förslag på ersättningens storlek, särskilt i sådana fall som medför invaliditet eller som har lett till dödsfall. Nämnden avger också yttranden i ersättningsfrågor med anledning av personskador till domstolar eller andra myndigheter.

Nämnden är sammansatt av jurister (ordförande och vice ordförande – i praktiken med domarutbildning), lekmannarepresentanter (från olika fackliga organisationer) och företrädare för försäkringsbolagen. Däremot är brukarna av trafikförsäkringen eller brukarnas anhöriga inte representerade i nämnden.

Vänsterpartiet anser att Trafikskadenämndens syfte är vällovligt: att den ska utgöra en trygghet för de drabbade. Problemet är att de drabbade uttrycker djupt allvarlig kritik emot nämnden. De skadade menar att nämnden brister i objektivitet. Nämndens läkare stöder oftast försäkringsbolagens läkare när försäkringsbolagens läkare står i strid med den drabbades läkares utlåtanden – detta trots att det uttalade syftet med Trafikskadenämnden är att den ska vara objektiv och ge en så rättvis ersättning som möjligt.

Regeringens trafikförsäkringsutredning föreslår inte heller någon förändring av sammansättningen av Trafikskadenämnden, trots de uppenbara brister som de trafikskadade drabbas av.

Vänsterpartiet anser att ett sätt att försöka komma till rätta med brister i Trafikskadenämnden är att förändra sammansättningen i Trafikskadenämnden för att tillgodose att de trafikskadades erfarenhet och synpunkter tillvaratas. Exempelvis skulle brukare av trafikskadeförsäkringen, eller deras anhöriga, kunna finnas representerade i nämnden.

Vänsterpartiet är djupt oroat för situationen för trafikskadade och anser att det är hög tid att se över hur personer som skadats i trafiken ska kunna få sitt behov av ekonomiskt rättsskydd tillgodosett.

Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

1. Hur avser statsrådet att gå vidare med trafikskadeförsäkringen?

2. Är statsrådet beredd att låta brukarna av trafikförsäkringen och deras anhöriga bli representerade i Trafikskadenämnden?

3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att komma till rätta med situationen för trafikskadade?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2009/10:238, Trafikförsäkringen och representationen i Trafikskadenämnden

Interpellationsdebatt 2009/10:238

Webb-tv: Trafikförsäkringen och representationen i Trafikskadenämnden

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Cristina Husmark Pehrsso (M)
Anf. 34 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Herr talman! Egon Frid har frågat mig hur jag avser att gå vidare med trafikskadeförsäkringen, om jag är beredd att låta brukare av trafikförsäkringen och deras anhöriga bli representerade i Trafikskadenämnden och om vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med situationen för trafikskadade. De frågor som Egon Frid tar upp berör flera statsråd och departement. Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell är ansvarig för frågor som rör Trafikskadenämnden. Justitieminister Beatrice Ask ansvarar för frågor om rättshjälp och trafikskadelagen, och jag själv har ansvar för den fortsatta beredningen av Trafikförsäkringsutredningens slutbetänkande. Egon Frid bör därför i särskild ordning till ansvarigt statsråd ställa de frågor han vill ha ytterligare svar på. I januari i år överlämnade Trafikförsäkringsutredningen sitt slutbetänkande till mig, av vilket framgår att utredningen har gjort ett gediget arbete i en mycket komplicerad fråga. Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag till utformning av regler som möjliggör en överföring av vissa socialförsäkringsutgifter till trafikförsäkringen, närmare bestämt kostnaderna för trafikskadades sjukpenning och sjukersättning. I utredningens uppdrag har också ingått att bland annat göra en uppskattning av de externa kostnader som är förknippade med trafikskador. Om utredningens förslag skulle genomföras skulle, bedömer utredningen, trafikförsäkringspremien stiga med 70 procent. Med anledning av Egon Frids första fråga kan jag, såsom tidigare uttalats, meddela att regeringen har bedömt att det inte är aktuellt och inte heller rimligt att genomföra de kostnadsökningar som utredningen föreslår.
Egon Frid (V)
Anf. 35 Egon Frid (V)
Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Svaret visar dock den brist på helhetssyn som genomsyrar trafikskadeförsäkringen, Trafikskadenämnden, trafikförsäkringen och situationen för trafikskadade. I stället för att svara som ansvarig för den fortsatta handläggningen av trafikförsäkringen hänvisar statsrådet till andra ansvariga statsråd. Då blir det inte lätt att föra en diskussion om de trafikskadades situation. Grunden för försäkringar, även socialförsäkringar, är att de är och ska vara starkt omfördelande och ska utjämna kostnader för olika riskgrupper och skadade. Trafikförsäkringsutredningens förslag måste ses i ljuset av den urholkning av trygghetsförsäkringen som den borgerliga regeringen genomför. Vänsterpartiet är helt emot denna utveckling som innebär en privatisering av en betydande del av trafikförsäkringen och även sjukförsäkringssystemet. Förslagen står helt i motsats till de generella socialförsäkringar som vi vill ha. Regeringen har aviserat att den inte tänker genomföra de kostnadshöjningar som utredningen föreslår. Vänsterpartiet konstaterar därmed att vi troligtvis kommer att slippa denna ytterligare privatisering av trafikförsäkringen, vilket naturligtvis är bra. Genom trafikförsäkringen får den som har råkat ut för en personskada till följd av trafik med motorfordon ersättning enligt trafikskadelagen. Vid regleringen av personskador till följd av trafikskador hamnar försäkringstagaren ofta i underläge gentemot försäkringsbolaget. Det beror på att försäkringsbolaget vid den medicinska bedömningen har tillgång till fler läkare och på att bolagen numera sällan beviljar den drabbade ett juridiskt ombud. För att ersättningen ska bli så rättvis och enhetlig som möjligt ska det bolag som reglerar trafikskador rådfråga en skaderegleringsnämnd, Trafikskadenämnden, om bedömning och beräkning i vissa ersättningsfrågor. Trafikskadenämndens uppgift är att ge försäkringsbolagen förslag om ersättning och ersättningens storlek, särskilt i sådana fall då skada lett till invaliditet eller till dödsfall. Nämnden avger också yttranden till domstolar eller andra myndigheter i ersättningsfrågor med anledning av personskador. Nämnden är sammansatt av jurister, lekmannarepresentanter och företrädare för försäkringsbolagen. Däremot är brukarna av trafikförsäkringen eller brukarnas anhöriga inte representerade i nämnden. Regeringens trafikförsäkringsutredning föreslår inte heller någon förändring av Trafikskadenämndens sammansättning trots de uppenbara brister som de trafikskadade drabbas av. Vänsterpartiet anser att ett sätt att försöka komma till rätta med brister i Trafikskadenämnden är att förändra Trafikskadenämndens sammansättning för att tillgodose att de trafikskadades erfarenheter och synpunkter tillvaratas. Exempelvis skulle brukare av trafikskadeförsäkringen eller deras anhöriga kunna finnas representerade i nämnden. Svaret från socialförsäkringsministern är att jag ska ställa frågorna till respektive statsråd. Men min fråga till ministern som finns här och nu och som borde ha ett svar är hur hon avser att gå vidare med trafikförsäkringen både utifrån utredningen - som ministern hyllar samtidigt som regeringen sågar dess egentliga förslag - och utifrån ministerns ansvar som socialförsäkringsminister. Hur avser alltså ministern att jobba med de här frågorna och den här problematiken som faktiskt hänger samman med de trafikskadades situation och med de brister som de själva för fram?
Anti Avsan (M)
Anf. 36 Anti Avsan (M)
Herr talman! Inledningsvis kan jag säga att tanken bakom utredningen definitivt inte är att försämra för någon enskild. Huvudtanken med utredningen har varit att ansvaret för att ersätta inkomstförluster som uppkommer på grund av trafikolyckor ska samlas hos trafikförsäkringsbolagen i stället för att, som i dag, vara utspridda på ett antal olika ställen. Vad man har kunnat se som grundtankar med detta är att det kan leda till stora samhällsekonomiska vinster, en ökad trafiksäkerhet, en förbättrad rehabilitering och minskade skadekostnader. Viktigt att påpeka i sammanhanget är att det allmännas ansvar för sjukvårdskostnader inte ska förändras. Trafikskadelagens tillämpningsområde ska inte ändras, och principen om full ersättning ska gälla i fortsättningen. Det som särskilt betonas i utredningsdirektiven är att särskild vikt ska läggas vid att skyddet för dem som drabbas av trafikskador inte försämras. Detta är det viktigt att framhålla med tanke på vad Egon Frid sagt. Det här ska beaktas när det gäller metoden för överföring. Utredningen har nämnt ett antal alternativ. När det gäller möjligheterna till rehabilitering har civilutskottet - Egon Frid var med - studerat frågan i Finland där man har den ordning som nu utretts. Möjligheten att ta ett samlat ansvar med en effektiv och snabb rehabilitering av trafikskadade lyftes i Finland fram som en klar förbättring för skadelidande. Det kan knappast vara negativt om man också i Sverige kan skapa en ordning innebärande att man snabbt sätter in effektiva och tillräckligt omfattande rehabiliteringsinsatser. En sådan ordning minskar påfrestningarna för de skadelidande, förbättrar möjligheterna att återgå till arbete och ger också andra samhällsekonomiska vinster. Herr talman! Jag går nu kort över till det som Egon Frid lite mer specifikt berör, nämligen frågorna om skaderegleringen. Egon Frid säger i sin interpellation att den som drabbats av en skada ofta är i underläge gentemot försäkringsbolaget. Till att börja med kan det framhållas att skaderegleringen sker utifrån försäkringsvillkoren som är en del av ett avtal mellan försäkringsbolaget och den enskilde. Det är fråga om tillämpningen av de försäkringsvillkor som finns. Sedan kan man ha en uppfattning om att vara i underläge om man inte får den skadeersättning som man kanske har räknat med att få. Det är också viktigt att skaderegleringen är utformad på ett rättssäkert sätt, att lika fall behandlas lika. Där har Trafikskadenämnden spelat en väldigt stor roll genom att utveckla praxis men också när det gäller de ersättningar som betalas ut för olika typer av skador. Trafikskadenämndens sammansättning nämnde Egon Frid. Det finns alltså tre typer av ledamöter där: så kallade lagkunniga ledamöter, ledamöter med ingående kunskaper och erfarenhet av personskadereglering från försäkringsbolagen samt lekmannaledamöter som förordnats efter förslag från de fackliga organisationerna. Hur man skulle kunna ha en annan ordning har jag lite svårt att se. Utredningen förordar inte någon förändring i den här delen.
Cristina Husmark Pehrsso (M)
Anf. 37 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Herr talman! Egon Frid och jag har klarat upp att det är olika ansvarsområden, och därför ska jag inte och kommer inte heller att gå in på bland annat nämndernas sammansättning. Det har dessutom Anti Avsan gjort på ett klart och tydligt sätt. Det finns dock möjlighet att fortsätta dessa debatter med berörda statsråd i interpellationer eller skriftliga frågor. Bakgrunden till att vi över huvud taget tillsatte en utredning av detta slag var att vi ville se hur man skulle kunna förebygga skador i trafiken, reducera antalet skador och förstärka bland annat rehabilitering. Det handlar om att trafikvett ska löna sig och att ett riskbeteende ska kosta. Det var bland annat av dessa anledningar som vi tillsatte utredningen. Fortsatt är detta viktiga frågor att arbeta med, och jag vet att man också gör det mycket intensivt när det gäller trafiksäkerhet och forskningsfrågor. Det är alltså ingenting som inte görs på grund av att vi nu inte går vidare med utredningen. Konsekvensen och kostnadshöjningen som detta skulle medföra är regeringen dock inte beredd att lägga på trafikanterna i dag.
Egon Frid (V)
Anf. 38 Egon Frid (V)
Herr talman! Grunden för denna interpellation är naturligtvis att vi i Vänsterpartiet är djupt oroade över situationen för trafikskadade och anser att det är hög tid att se över hur personer som skadas i trafiken ska kunna få sitt behov av ekonomiskt rättsskydd bättre tillgodosett. I ljuset av detta är situationen för trafikskadade egentligen än värre. Ministern för fram argumentet att en utredning tillsatts utifrån trafikanternas riskbeteende och utifrån att de som är trafikskadade har haft ett större riskbeteende än andra. Jag tycker att det är klart felaktigt att ha den synen på människor som vistas i trafiken. Det finns nämligen ingenting som säger att trafikskadade har haft ett större riskbeteende. Oftast är det så att en trafikskadad person har råkat finnas på fel ställe vid fel tillfälle och blivit påkörd av någon som hade ett felaktigt riskbeteende men kommer undan med sin självrisk. Den trafikskadade får däremot leva hela livet med enorma konsekvenser av till exempel en trafikolycka - man är skadad och drabbas av långa rättsprocesser, personligt lidande och inkomstförluster som man dessutom får driva rättsprocesser kring. Jag delar alltså definitivt inte synen på varför översynen behövde göras. Skillnaden mellan Sverige och Finland är att vi har två olika system för hur vi har byggt upp den generella välfärden, och Finland har oftast en annan lösning än Sverige som av tradition värnar den generella socialförsäkringen, den generella sjukvården och de generella insatser som också ska stå för rehabilitering av trafikskadade. Däri ligger alltså dessa grunder. Eftersom denna interpellation - och det är väl riktigt i grunden - är ställd till Cristina Husmark Pehrsson som faktiskt ansvarig för hur Trafikskadeutredningen ska tillämpas och hur utredningens förslag ska behandlas handlar det ändå om vad ministern anser att vi kan göra och vad som behöver göras för att samfällt förbättra situationen för de trafikskadade. Att ta upp detta är ett av syftena med interpellationen, även om jag har tagit upp specifika delar. En av de viktiga frågorna att ta upp är att det även om Trafikskadenämndens syfte är vällovligt, vilket jag också betonar i interpellationen, handlar om hur den är sammansatt. Hur rättssäker är processen, och vilken trygghet känner de trafikskadade? Skulle en annan sammansättning i Trafikskadenämnden kunna förbättra balansen så att Trafikskadenämndens objektivitet blev starkare? Naturligtvis har försäkringsbolagen - och det är detta trafikskadade drabbas av - egna ekonomiska intressen att driva processer som blir gynnsamma och ekonomiskt fördelaktiga för dem. Det går naturligtvis ut över den trafikskadade som får sämre ersättningar. Även om man försöker tillämpa avtalet i försäkringen på rätt sätt finns det starka ekonomiska intressen för att försäkringsbolagen ska vinna över den trafikskadade. Det är tydliga signaler vi får.
Anti Avsan (M)
Anf. 39 Anti Avsan (M)
Herr talman! Det är intressant att höra Egon Frid. Egon Frid står nämligen i själva verket och argumenterar för premiehöjningar för skadevållare när han ondgör sig över hur de skadelidande drabbas på grund av hur andra till exempel framför sina fordon. Det är klart att det är skadevållare som ska betala, eller i varje fall deras försäkringsbolag. När det gäller Trafikskadenämnden finns det alltid påståenden från personer som inte får bifall till sin talan, vilket i ett senare skede också kan prövas i domstol, att nämnden eller domstolen brister i objektivitet. Jag kan dock inte se att Egon Frids lösning är något som skulle göra objektiviteten större. Den typ av sammansättning man har i Trafikskadenämnden är inte helt ovanlig i olika typer av organ, och om vi tittar på domstolsväsendet ser vi också vissa likheter med Arbetsdomstolen. Egon Frid har nämnt att trafikskadades erfarenhet ska ha särskild betydelse, och det kan jag inte förstå. Det är väl närmast så att det kan strida mot grundläggande rättsprinciper. Vad den trafikskadade har erfarit i ett ärende kan knappast läggas till grund för prövningen i ett annat, enskilt fall. Där förstår jag alltså inte hur man tänker, men det är inte helt ovanligt när det gäller olika förslag från Vänsterpartiets sida. När det sedan gäller möjligheten till ombud vill jag påpeka att det finns något som kallas det frivilliga åtagandet, att försäkringsbolag ändå tillhandahåller ombud. Det har visat sig att det är till fördel för utredningen, både för försäkringsbolaget och för den enskilde, och jag vill nog påstå att det inte är helt ovanligt.
Cristina Husmark Pehrsso (M)
Anf. 40 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Herr talman! När det handlar om trafikskadades situation handlar det väldigt mycket om att det i första hand är personen som ska få hjälp att komma på benen, känna sig frisk och kunna komma tillbaka till sitt arbete. Man har ont och behöver kanske en operation, man behöver rehabilitering, och detta behöver ske snabbt och rätt. Det är inte säkert att Trafikskadeutredningen och dess förslag vore den största hjälpen; det viktigaste är att se till att det finns resurser ute i sjukvården. Därför har denna regering också satsat mycket pengar på sjukvården - kömiljarden, rehabiliteringsgarantin och så vidare. I takt med att personal ute i Sveriges kommuner och landsting blir friskare och inte är sjukskrivna lika mycket ser vi också att landstingen och kommunerna fått betydligt lägre premier. De får resurser över att också kunna satsa på de nära frågorna runt att på olika sätt hjälpa människor till våra trygghetssystem, inte minst. För att hjälpa trafikskadade är det som sagt inte alltid Trafikskadeutredningens förslag som är det mest avgörande, utan det är många gånger så att man får vård och behandling och inte är fast i långa köer. Man ska få arbetslivsinriktad rehabilitering samt hjälp och stöd att förhoppningsvis komma tillbaka till sitt vanliga arbete.
Egon Frid (V)
Anf. 41 Egon Frid (V)
Herr talman! En del i den specifika fråga jag tar upp är naturligtvis Trafikskadenämndens sammansättning, och en annan del är den rättssäkerhet de trafikskadade känner utifrån de bedömningar som görs i utredningar av Försäkringskassan och försäkringsbolagen. Där finns också läkarnas dubbla eller flerdubbla roller. Det är en oerhört viktig fråga att ta upp. Många känner sig drabbade med tanke på hur de som trafikskadade har blivit behandlade vid utredningar när det gäller beslut. De känner sig tredubbelt i underläge utifrån att de läkare som de anlitar för bedömningar har lojaliteter med myndigheterna och försäkringsbolagen. Denna utsatthet måste vi försöka förändra. Vi måste förskjuta balansen mellan de drabbade och dem som intygar i utredningarna. Balansen måste bli bättre. Naturligtvis handlar det - och det är jag mycket väl medveten om eftersom vi själva förordar att rehabilitering ska ske inom ordinarie sjukvårdsystem och sjukvårdsverksamhet - om att satsa på sjukvården. Vi måste satsa mycket på rehabilitering. Det var en liten skönmålning som ministern gjorde av hur situationen ser ut och vad regeringen har gjort. Regeringen hade definitivt kunnat göra mer. Här handlar det om specifika frågor om maktförhållanden, den utsatthet som de trafikskadade känner och vilket stöd de kan få för att få bra bedömningar utifrån sin rätt. Jag hoppas verkligen att ministern kan ta till sig de här synpunkterna, och jag lovar att återkomma och ställa de andra frågorna till respektive statsråd.
Cristina Husmark Pehrsso (M)
Anf. 42 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Herr talman! När det gäller våra siffror är det ingen skönmålning, utan de är hämtade ur budgetpropositionen för 2010, så det går bra att läsa där. Jag vänder mig kraftfullt mot Egon Frids misstänkliggörande av läkarna. De har en moralisk och etisk riktlinje som de arbetar efter. De är inte alls på något sätt köpta eller har lojaliteter mot myndigheter eller försäkringsbolag. De har sin lojalitet mot patienter, mot dem som är sjukskrivna. Allting annat vänder jag mig bestämt emot. Det som Egon Frid framför nu borde ni diskutera med era partner i oppositionen, nämligen Miljöpartiet. Jag läser i Mitt i Trafiken nr 1 2002. Där säger Karin Svensson Smith: Att lyfta ut trafikförsäkringen ur socialförsäkringen är rätt och kommer att leda till större trafiksäkerhet. Det säger Miljöpartiet i denna fråga och menar att man ska skicka sjukvårdsräkningen till fordonsägare i stället för till allmänheten. Det är rimligt att bilismen bär sina egna kostnader, vilket de inte gör i dag. Ska ni inom oppositionen bli eniga i denna fråga är det lämpligt att ta en diskussion med Miljöpartiet. Det vore väldigt bra att fortsätta den diskussionen så att oppositionen blir enig i denna fråga, för ni verkar vara oeniga om vem som ska bära kostnaderna.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.