Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sverige som innovationsland

Interpellation 2018/19:73 av David Josefsson (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-02-13
Överlämnad
2019-02-14
Anmäld
2019-02-15
Svarsdatum
2019-03-05
Besvarad
2019-03-05
Sista svarsdatum
2019-03-07

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
Sverige som innovationsland(pdf, 88 KB)

Interpellationen

till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

 

I slutet av januari, inför World Economic Forum i Davos, släpptes 2019 Bloomberg Innovation Index. Det är ett index av mediahuset Bloomberg som rankar hur väl olika länder står sig vad gäller att främja innovationer i sitt lands ekonomier, och ges ofta ganska mycket uppmärksamhet både globalt och i Sverige. Det uppmärksammades i år i bland annat Sveriges Television och Veckans Affärer.

Sverige har tidigare presterat bra i dessa rankningar; förra året låg vi på plats två. Tyvärr föll vi i år till plats sju. Med dagens knivskarpa konkurrens blir varje placering i toppskiktet mellan länder allt viktigare. Att komma på andra plats när en ny batterifabrik, en ny kemifabrik eller ett nytt techbolag ska etablera sig generar inga skatteintäkter, arbetstillfällen eller teknisk utveckling. Om vi tror på att Sverige ska vara en kunskapsbaserad ekonomi och att våra konkurrensfördelar ligger i högt tekniskt kunnande och hög innovationstakt är detta en oroväckande utveckling, särskilt om man beaktar att två av våra nära grannländer – Tyskland och Finland – ligger före oss på plats två respektive tre. Övriga länder som ligger före är Sydkorea, Israel, Singapore och Schweiz.

Att Sverige ska vara en innovationstät och ledande kunskapsnation tror jag inte det råder någon politisk oenighet om. I både regeringsförklaringen och den så kallade januariöverenskommelsen nämns också innovationer som viktiga politiska områden. Att regeringen är för och lyfter upp innovationer är bra – men det framgår inte särskilt konkret hur den politiken ska genomföras.

Med bakgrund av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

 

Vilka åtgärder kommer ministern och regeringen konkret att vidta för att stärka Sveriges roll internationellt som en innovationsintensiv ekonomi?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2018/19:73, Sverige som innovationsland

Interpellationsdebatt 2018/19:73

Webb-tv: Sverige som innovationsland

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ibrahim Baylan (S)
Anf. 1 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! David Josefsson har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att stärka Sveriges roll internationellt som en innovationsintensiv ekonomi.

David Josefsson ställer frågan med anledning av att Sverige, i Bloomberg Innovation Index för 2019, fallit från plats två till plats sju. Det är dock svårt att dra några slutsatser av en enskild förändring i en enskild indikator. Det finns andra undersökningar som visar att Sverige står sig mycket väl som innovationsland. Därmed inte sagt att Sverige kan slå sig till ro och lita till historiska meriter. Vi måste ständigt utvecklas och förbättra oss för vår konkurrenskraft.

Regeringen kommer därför att fortsätta prioritera innovationsfrågorna. De kommer att vara betydelsefulla för att klara våra stora samhällsutmaningar, både på kort och på lång sikt, inte minst behovet av en grön omställning och digitaliseringens påverkan på företag, på arbetsuppgifter och i människors vardag.

Förra mandatperioden inrättade regeringen Nationella innovationsrådet och samverkansprogram för ett nära samarbete med industrin och andra viktiga aktörer, så att Sverige utvecklas i önskad riktning.

Ett område som lyfts fram både av Innovationsrådet och inom ramen för samverkansprogrammen är kompetensförsörjning. För att Sverige ska bibehålla och stärka sin konkurrenskraft är det viktigt att vi ser frågan om kompetensförsörjning som en av de allra viktigaste nycklarna till svensk innovations- och konkurrenskraft.

Just nu pågår också förhandlingar om EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation. Den svenska regeringen är pådrivande för att ramprogrammet ska stärka både Sveriges och EU:s position som forsknings- och innovationsintensiva ekonomier. Även inom ramen för andra pågående förhandlingar om EU-fonder driver regeringen på för att förstärka just innovationsfrågorna.

Vi har innovations- och forskningsråd i USA, Brasilien, Indien, Japan och Kina och även bilaterala innovationspartnerskap med Frankrike, Tyskland och Indien, som statsministern initierat, där vi samarbetar inom flera framtidsområden såsom automatiserade fordon, hållbar stadsutveckling och life science. Sverige måste fortsätta vara öppet för handel och utländska investeringar.

Jag tror att vår framgång som innovationsledande land ligger i att Sverige är en kunskapsnation och att vi är närvarande på globala marknader. Den globalt konkurrensutsatta industrin har en innovationskraft som är nödvändig för att Sverige ska kunna möta de många samhällsutmaningarna. Jag tror också att framgångar kommer av vår förmåga att samverka. Dagens utmaningar är komplexa och tvärsektoriella. Därför behöver vi utveckla Sverige som framstående kunskapsnation och ta till vara människors kreativitet. Effekterna av investeringar i människor kan vara svåra att fånga i olika rankningar, men jag menar att de är grunden för Sverige som ett framgångsrikt innovationsland.

David Josefsson (M)
Anf. 2 David Josefsson (M)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Undersökningen som interpellationen relaterar till är, som sagt, 2019 års Bloomberg Innovation Index som kom i januari i samband med World Economic Forum i Davos. I detta index rankas länder i fråga om att främja innovationer i sitt lands ekonomier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som ministern är inne på ska man absolut ta enskilda resultat med en nypa salt. Samtidigt har Sverige presterat bra i dessa rankningar förut. Förra låg vi på plats två, och i år föll vi till plats sju. Plats sju är fortfarande en bra placering. Men vill vi att Sverige ska vara en kunskapsbaserad ekonomi och att våra konkurrensfördelar ska ligga i just högt tekniskt kunnande och hög innovationstakt är det en ändå en oroande utveckling.

Jag tror, precis som statsrådet, inte att det råder någon politisk oenighet om att vi ska vara en innovationstät och ledande kunskapsnation. Jag har läst både regeringsförklaringen och januariöverenskommelsen, och i båda nämns innovationer som politiska områden.

Att man är för och lyfter fram innovationer är bra. Men det framgår tyvärr inte vare sig i svaret från statsrådet, i regeringsförklaringen eller i januariavtalet särskilt konkret hur denna politik ska genomföras. Det är svepande formuleringar, om än goda sådana. Det är samverkansprogram, innovationsråd och exportsatsningar.

Denna rankning har delats upp i ett antal kriterier. De tre kriterier där Sverige ligger sämst till eller har bäst förbättringspotential, om man vill vara positiv, är tillfört värde genom tillverkning, effektivitet i högre utbildning och patentaktivitet.

Fru talman! Därför undrar jag om statsrådet vill göra något konkret kring just dessa tre svaga områden för att stärka Sveriges roll som innovationsland.

Ibrahim Baylan (S)
Anf. 3 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Jag tackar David Josefsson för interpellationen. Denna diskussion är viktig. Jag tror inte att det råder någon skiljelinje mellan regeringen och Moderaterna om grunden i detta. Däremot finns det uppfattningar i denna riksdag av den typen att Sverige inte ska vara ett öppet land utan att mycket av vår framtid hänger ihop med protektionism, murar eller att stänga ute människor.

Men för ett land som vill vara i fronten, som vill vara konkurrenskraftigt och som dessutom är helt beroende av sin utrikeshandel är det A och O att vi naturligtvis fortsatt är öppna utåt och samverkar med andra länder men att vi också i vårt eget land hittar sätt att kroka i varandra mellan det offentliga - det kan vara forskning vid universitet och högskolor samt myndigheter - och det privata - det kan vara både små och medelstora bolag. Till skillnad från den förra borgerliga regeringen menar vi i den nuvarande regeringen att Sveriges framtid ligger i att samverka och samarbeta med varandra och inte peka ut varandra som olika särintressen. Vi vet att vi har olika roller. Men ska Sverige fortsätta att vara konkurrenskraftigt krävs det att vi fortsätter att jobba tillsammans. Det är också min ambition som näringsminister att gå i armkrok med vårt näringsliv, med fackföreningar och med miljöorganisationer.

Det är sant som David Josefsson säger: Vi har gått från plats två till sju i den här mätningen. Det beror framför allt på detta med patenten. Man ska då veta att detta är en av många mätningar som görs. I den här mätningen har vi de senaste fem åren legat på plats sju, plats tre och plats två. Nu ligger vi på plats sju igen, och det är alltså på grund av den faktorn. Man ska ta sådant på allvar; vi ska inte sätta oss ned och säga att vi är tillräckligt bra och nu kan slappna av. Men jag vill komplicera resonemanget, för man kan titta på andra undersökningar som har kommit ungefär samtidigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I till exempel European Innovation Scoreboard, som kanske är det mest omfattande som Europeiska unionen gör och där 28 EU-länder jämförs med avseende på just innovationskraft, placerar sig Sverige som land nummer ett. I Global Innovation Index, som görs av Cornell University och där 126 olika länder jämförs, placerar sig Sverige som nummer tre. På listan Best Countries for Business, som Forbes ganska nyligen kom med och där 161 länder jämförs med varandra, utmärker sig Sverige som land nummer två där det är bäst att göra affärer och vad gäller näringslivsklimat.

Sverige utmärker sig alltså. Vi har en mycket stark innovationskraft eftersom vi just jobbar tillsammans. Men det betyder som sagt inte att vi ska slå oss till ro, tvärtom, och jag ska svara på David Josefssons fråga vad mer vi ska göra.

Det handlar om att fortsätta stärka vår forskning. Vi kommer att komma med en forskningspolitisk proposition där viktiga utmaningar kommer att adresseras och investeringar kommer att genomföras för att vi ska nå målet att vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer.

Vi har precis tillsatt en kommitté för teknologisk innovation och etik, som också ska titta på detta tvärsektoriellt. I en tid då vi har så snabba teknologiska förändringar, hur kan vi få ihop detta och stärka vår konkurrenskraft?

Vi har tillsatt ett antal innovations- och forskningsråd runt om i världen. Jag tror att det alltid är farligt att tro att man är bäst på allt och sluta lyssna på andra; det är viktigt att också ta del av det här.

Vi satsar på Smart industri, Smart City Sweden, life science-kontor med mera, för att fortsätta vara starka också i framtiden.

David Josefsson (M)
Anf. 4 David Josefsson (M)

Fru talman! Tack för svaret, Ibrahim Baylan!

Till att börja med är det fascinerande att höra att det är den tidigare borgerliga regeringens fel att vi har tappat i innovationsrankning.

Precis som Ibrahim Baylan säger är det viktigt att gå i armkrok med industrin. Jag kommer själv från Göteborg, som är en stolt industristad där näringslivet har gått från att utgöras av tung tillverkning till att i dag fortfarande utgöras av tillverkningsindustri men numera också av kunskapsintensiv utveckling. Ibrahim Baylan talar om bolagen, och de är många i Göteborg, fru talman. Det är till exempel AB Volvo, Volvo Cars, SKF och Astra Zeneca. På Lindholmen, där det förr låg skeppsvarv, arbetar i dag fler personer än under varvens tid - men nu med innovationer och utveckling.

Jag tror inte att det finns särskilt mycket oenighet kring frihandel och öppenhet - jag kommer ihåg när jag själv var ung MUF:are och stod upp för frihandeln - men när man pratar med de här bolagen om innovationspolitik handlar det numera snarare om förutsättningar att hitta duktiga yrkespersoner inom tillverkningsindustrin, om att minska regelkrånglet för att förlägga produktion till Sverige och om bostadspolitik. Det handlar om nivån i högre utbildning och om fungerande förutsättningar för arbetskraftsinvandring och skattesystem som är förmånliga.

Jag hör från statsrådet att man är inne på de här banorna, men man är fortfarande inte särskilt konkret i vad man vill göra. Det handlar också om kvaliteten i universitetens forskning, om kunskap kring kommersialisering och immaterialrätt. Vi har jättebra forskning i Sverige, men vi skulle kunna bli mycket duktigare på att omvandla den till patent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att vi är överens om problembilden, fru talman, men jag funderar fortfarande. Hur ska man konkret göra? Om vi läser regeringsförklaringen och januariavtalet ser vi fina och svepande formuleringar, men vad vill man konkret göra? Man kan inte bara skylla på den tidigare borgerliga regeringen. Jag undrar därför, fru talman: Kan statsrådet utveckla hur man konkret kommer från de förvisso fina orden och till konkret politik?

Ibrahim Baylan (S)
Anf. 5 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Nej, David Josefsson, det är ingen som har skyllt på den förra regeringen. Däremot är det väl helt uppenbart att det finns en annan inriktning från denna regering jämfört med den förra till exempel när det gäller industrin. Det är ju inte särskilt länge sedan som den dåvarande statsministern på World Economic Forum i Davos, tror jag, sa: The industry is basically gone. Det är inte vår syn. Vi menar att industrin inte bara finns utan - rätt hanterad och med en god samverkan och ett gott samarbete på forskningssidan, utvecklingssidan och innovationssidan - har en ganska ljus framtid, tror jag.

Det gäller särskilt i och med att vi nu ser att det finns goda förutsättningar för nyindustrialisering i vårt land. Det handlar om teknikskiften och stora utmaningar när det gäller hållbar omställning. Jag är väldigt stolt över att den svenska industrin i dag ser detta som en viktig del av sin affärsmodell. Man har nämligen gjort bedömningen att det inte kommer att vara möjligt - och inte heller önskvärt - att fortsätta producera på ett sätt som förstör miljön eller för den delen klimatet.

Det finns också en skillnad i hur vi ser på samarbetet. Det fanns tidigare en idé om att man har olika intressen och därför inte bör träffas alltför ofta. Vår hållning är den motsatta, det vill säga att man bör träffas så ofta det går. Det är därför vi har tillsatt innovationsrådet, och det är därför vi har samverkansprogrammen. Vad är det då man ska samverka kring? Ja, det finns en rad frågor. Kompetensförsörjningen, som David Josefsson tar upp och som jag själv tog upp, är kanske det viktigaste och mest akuta i dag.

Bostadsfrågan är viktig. Även om vi naturligtvis är väldigt stolta över att vi har haft ett rekordhögt bostadsbyggande under de senaste fem åren - och över att det fortsätter på en historiskt hög nivå, om än avmattande - räcker det ju inte. Precis som David Josefsson säger är det många företag, inte minst av de växande, som vittnar om att det är svårt att rekrytera folk till de stora städerna eftersom det saknas bostäder.

Det handlar också om att fortsätta utveckla vår forskning tillsammans. Det är klart att vi har lite olika roller där, fru talman, men Sverige skulle inte vara ledande när det gäller investeringar i forskning om vi inte gjorde såväl offentliga investeringar som privata. Där bidrar svenskt näringsliv, inte minst de bolag David Josefsson nämnde, som AB Volvo, Astra Zeneca, Ericsson med flera.

Vi har därutöver en sprudlande startup-sektor i Sverige. Vi känner alla till många av dem som har vuxit till stora, globala företag, som Spotify, King, Klarna, Skype och Mojang. Det finns en oerhört stor potential i att fortsätta jobba med detta, och det kommer vi att göra tillsammans.

Vad är det mer vi ska göra? Ja, det handlar om alltifrån att fortsätta driva på Nationella innovationsrådet till att göra insatser på immaterialrättsområdet, som är ett stort område inte minst för de här växande företagen. Det handlar också om att vi har tillsatt en startup-ansvarig för att öka effektiviteten i de internationellt framgångsrika och innovativa företag som redan finns i vårt land och som kan växa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som David Josefsson säger handlar det ibland även om regelförenklingar. Jag är nämligen inte så säker på att vi alltid tänker till, utan ibland gör man saker man alltid har gjort i stället för att från myndighetshåll fråga sig: Är detta klokt? Ger det något? Fyller det något syfte? Ibland är svaret ja, och då bör det vara så. Men påfallande ofta är svaret nej. Då bör man förändra sitt sätt och förenkla för företagen. Vi kommer att återkomma med en forskningspolitisk proposition, som är väldigt central i det här sammanhanget.

Fru talman! Sverige hävdar sig starkt, men det är ingen anledning att slå sig till ro. Vi kommer i stället att fortsätta att driva på för att Sverige även i framtiden ska ha en stark konkurrenskraft genom att vara en innovationsnation.

David Josefsson (M)
Anf. 6 David Josefsson (M)

Fru talman! Konkurrensen är som sagt knivskarp när nya, innovationstäta företag funderar på var de bäst etablerar sig, eller för den delen när skarpa och kunniga hjärnor väljer var i världen de ska bo och verka - särskilt om man betänker att två av våra nära grannländer, Tyskland och Finland, ligger före oss i den här rankningen. Det är i vårt närområde vi konkurrerar, och konkurrensen är knivskarp.

Som jag sa tidigare är plats sju absolut en bra placering, men utvecklingen är oroande. Där tror jag att jag och statsrådet är överens, fru talman. Vi ligger efter på tre väldigt viktiga områden: tillfört värde i tillverkning, högre utbildning och antal patent.

Jag får tacka Ibrahim Baylan för svaret, fru talman. Jag tror som sagt inte att det finns politisk oenighet kring ambitionerna, men jag hade hoppats och önskat att regeringen hade kunnat visa fler konkreta punkter när det gäller att stärka innovationsarbetet i Sverige.

Ibrahim Baylan (S)
Anf. 7 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Jag tackar David Josefsson för en bra debatt.

Det hör ju till oppositionsrollen att kritiskt granska regeringens arbete, och så ska det vara. Det hör också till oppositionsrollen att ibland peka på bristerna, och så ska det också vara - man får aldrig slå sig till ro.

Men när det gäller Sveriges innovationskraft, fru talman, finns det väldigt mycket vi kan vara stolta över, både det vi gör i det offentliga och det vi gör i samverkan med det privata näringslivet och de många små, medelstora och stora företag vi har i vårt land som är kreativa och dynamiska och som jag tror verkligen har framtiden för sig. Detta är en av anledningarna till att vi toppar de allra flesta sådana här internationella mätningar.

Låt mig bara upprepa: När Europeiska unionen 2018 jämförde 28 länder inom EU vad gällde innovationskraft kom Sverige på första plats. När den välkända tidningen Forbes 2019 jämförde 161 länder i fråga om affärsklimat kom Sverige tvåa. När Cornell University - ett stort och välrenommerat universitet - jämförde 126 länder kom vi trea. I denna undersökning kom vi sjua därför att vi hade tappat när det gällde patent. Det ska man naturligtvis ta på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även om man aldrig ska slå sig till ro tror jag att vi tillsammans måste inse att det finns anledning att känna stolthet över det arbete som görs och som också kommer att drivas vidare. För ett litet land med en öppen ekonomi är konkurrenskraften A och O. Därför kan jag försäkra David Josefsson att jag som näringsminister och denna regering kommer att fortsätta att intensivt arbeta tillsammans med näringslivet för att se till att Sverige inte bara i olika rankningar utan också i verkligheten är ett konkurrenskraftigt och innovativt land.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.