Styrningen av statliga bolag
Interpellation 2009/10:442 av Jansson, Eva-Lena (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-05-21
- Anmäld
- 2010-05-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2010-06-02
- Sista svarsdatum
- 2010-06-04
- Besvarad
- 2010-06-29
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 21 maj
Interpellation
2009/10:442 Styrningen av statliga bolag
av Eva-Lena Jansson (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
I flera rapporter har Riksrevisionen kritiserat regeringens styrning av statliga bolag. Riksrevisionen menar att regeringens styrning har varit passiv och i vissa fall saknat transparens. Man anser också att det behöver göras en kontinuerlig uppföljning av hur direktiv och riktlinjer efterföljs.
Ett begrepp som återkommer vid granskningen av regeringens styrningen av statliga bolag är ”formlös styrning”. Det som avses är en styrning som sker utan att det upprättats någon som helst dokumentation och som därmed inte heller går att granska i efterhand. Ett exempel på den formlösa styrningen är när regeringen hänvisar till vad som sagts i ett tal på Vattenfalls årsstämma för att visa att man visst har styrt företaget utifrån den politik som riksdagen fattat beslut om.
Min fråga till näringsminister Maud Olofsson är följande:
Avser näringsministern att vidta några åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapporter och den kritik som framkommit om den bristande styrningen av statliga bolag?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:442
Webb-tv: Styrningen av statliga bolag
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:145 Tisdagen den 29 juniProtokoll 2009/10:145 9 § Svar på interpellationerna 2009/10:442 och 473 om styrningen av statliga bolag
Protokoll från debatten
Anf. 49 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Tomas Eneroth har frågat mig om jag agerar utifrån att de höga elpriserna är ett hot mot jobb och sysselsättning. Tomas Eneroth har även frågat om jag agerar utifrån att den nordiska elmarknaden fungerar väl. Slutligen frågar Tomas Eneroth om jag avser att skärpa ägarstyrningen av Vattenfall så att bolaget i ökad utsträckning erbjuder svensk basindustri långa avtal till konkurrenskraftiga priser. Eva-Lena Jansson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapporter och den kritik som framkommit om den bristande styrningen av statliga bolag.
Ja, jag agerar utifrån att höga priser kan vara ett hot mot jobb och sysselsättning. Jag delar Tomas Eneroths uppfattning att det är angeläget att värna om goda förutsättningar för svensk basindustri och därmed också för jobben och sysselsättningen. En förutsättning för detta är att elmarknaden är robust och flexibel och att prismekanismen leder till balans mellan produktion och förbrukning.
När det gäller Tomas Eneroths andra fråga är det min uppfattning att den nordiska elmarknaden fungerar. I Sverige har vi en avreglerad elmarknad där utbud och efterfrågan sätter priset på produktion och handel med el. Priserna påverkas också av faktorer som exempelvis väderlek. En hård vinter, som vi sett i år, gör att efterfrågan på el ökar. Därmed stiger också priset. Att priserna följer tillgång och efterfrågan bör ses som ett tecken på att marknaden fungerar som den ska snarare än att regeringen ska gå in och reglera.
Den gångna vinterns händelser har dock visat på behovet av fortsatt arbete med att etablera ny elproduktion och underlätta övergången till alternativa energikällor. Vi behöver också främja en effektivare elanvändning och ge elkunder incitament att minska sin förbrukning under ansträngda effektsituationer. Överföringsnäten både inom och mellan de nordiska länderna och gentemot norra Europa behöver också stärkas. Detta ligger också inom ramen för den överenskommelse som regeringen har redogjort för i förra årets proposition om en sammanhållen klimat- och energipolitik.
Vad gäller frågan om Vattenfall har jag som näringsminister tagit initiativ till samtal med företrädare för basindustrin och Vattenfall. Min bild är att parterna har utvecklat goda affärsförhållanden och att Vattenfall i hög utsträckning erbjuder industrin affärsmässiga och långsiktiga avtal.
När det gäller Eva-Lena Janssons fråga vill jag först kommentera begreppet "formlös styrning". Det introducerades första gången i Riksrevisionens rapport
Vattenfall AB - uppdrag och statens styrning år 2004
. Riksrevisionen menade att så kallad formlös styrning innebar utbyte av information mellan bolaget och ägarförvaltningen som inte dokumenteras i alla delar.
Sedan dess har dokumentationen av ägarförvaltningen formaliserats och förbättrats. Konstitutionsutskottet har i sin nyligen avslutade granskning av regeringens styrning av Vattenfall också konstaterat att det skett en utveckling av styrningen från mer av informell styrning till mer av formellt grundad styrning. Jag kommer att fortsätta utveckla styrningen av de statligt ägda bolagen.
Då Tomas Eneroth, som framställt en av interpellationerna, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Börje Vestlund i stället fick delta i överläggningen.
Anf. 50 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Tack, Maud Olofsson, för svaret! Fast jag får väl säga det som börjar bli en stående replik, nämligen att jag inte är riktigt tillfreds med svaret.
Maud Olofsson hänvisar till Riksrevisionens rapport
Vattenfall AB - uppdrag och statens styrning år 2004
. Riksrevisionen har återkommit med kritik. Man kan säga att vad den socialdemokratiska regeringen bland annat gjorde efter 2004 var att ta ett hårdare grepp om flera statliga bolag. Att Vattenfall inte har varit förmöget att lyssna på vare sig den tidigare eller den nuvarande regeringen visar att en hårdare statlig styrning av Vattenfall hade varit önskvärd.
Nu är det inte bara styrningen av Vattenfall som man har kritiserat utan man har också kritiserat en passiv styrning av Sveaskog. Den rapporten kom nyligen. Även där pratar man om formlös styrning.
Det jag försökte beskriva i min interpellation, fru talman, i fråga om den formlösa styrningen är när regeringen hänvisar till att man styr om en statssekreterare går på en bolagsstämma, en årsstämma, för Vattenfall. Det är inte riktigt min uppfattning om hur man styr ett statligt bolag. Därför är det viktigt att förtydliga vad uppdraget gäller. Man säger att man styr Vattenfall för att det ska vara mer förnybar energi och att Vattenfall därmed förvärvar Nuon, som innebär ett kraftigt ökat beroende av kol och gas i Vattenfall. Då kan man inte säga att man har lyckats speciellt bra. Det är Maud Olofsson som har varit ansvarig för Vattenfall under den här mandatperioden när Vattenfall har gjort det stora förvärvet.
När Vattenfall säger att man vill bygga ny kärnkraft i både England och Sverige sker det också med regeringens goda minne. Är det en del av regeringens mer lyckade styrning - det som statsrådet pekade på i sitt svar när det gäller konstitutionsutskottet? Konstitutionsutskottet var inte enigt i frågan om regeringens styrning av bland annat Vattenfall. Det är viktigt att poängtera det här eftersom delar av konstitutionsutskottets betänkande har citerats här.
Statsrådet sade också att hon kommer att fortsätta utvecklingen av styrningen av de statligt ägda bolagen. Det skulle vara intressant att få reda på hur statsrådet har tänkt sig det. Jag har för avsikt att se till att Maud Olofsson inte får förnyat förtroende genom att prata med väljarna om bland annat regeringens sätt att styra de statliga bolagen. Jag hoppas att statsrådet inte blir statsråd till hösten. Det vore intressant om statsrådet kan redovisa vad hon menar med att utveckla styrningen av statligt ägda bolag. Maud Olofsson har haft fyra år på sig, fru talman, och då borde hon ha kunnat konstatera vad som inte har varit bra.
Fru talman! Jag skulle vilja veta vilka av åtgärderna som statsrådet har tagit sikte på efter den rapport som lades fram av Riksrevisionen när det gäller Sveaskog. Den kom efter 2004. Jag har inte uppfattat att vi har fått någon mer tydlig styrning av de statliga bolagen efteråt. Jag hoppas på att få svar på frågan.
Anf. 51 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Jag tror att den stora skillnaden mellan oss socialdemokrater och regeringen när det gäller synen på elpriserna för basindustrin handlar om att vi värnar om att priserna ska vara så låga som möjligt medan regeringen månar mest om att ha en så avreglerad marknad som det över huvud taget är möjligt. Det blir tydligt av detta interpellationssvar.
Tomas Eneroth är förhindrad att närvara på grund av att han har varit tvungen att uppsöka sjukhus. Han har alltså inte smitit undan någon debatt.
Tomas Eneroth har frågat om näringsministern har agerat utifrån att de höga elpriserna är ett hot mot jobb och sysselsättning. Han har dessutom frågat om näringsministern agerar utifrån att den nordiska elmarknaden fungerar väl. Vidare undrar han om näringsministern avser att skärpa ägarstyrningen av Vattenfall så att bolaget i ökad utsträckning erbjuder svensk basindustri långa avtal till konkurrenskraftiga priser.
Svaret var avslöjande. Maud Olofsson sade att "en förutsättning för detta är att elmarknaden är robust och flexibel och att prismekanismen leder till balans mellan produktion och förbrukning". Det där skulle vem som helst kunna instämma i om det inte just handlade om prismekanismen. På nästa fråga om den nordiska elmarknaden sade Maud Olofsson att hon tycker att den fungerar väl. Betalar man det korrekta priset? Den här regeringen, den förra regeringen och regeringar innan dess har varit tvungna att ta ut fastighetsskatt på kärnkraftverk och vattenkraftverk. Det är helt enkelt därför att de stora vinsterna på priset på energin inte motsvarar kostnaden för att producera den produkt man säljer. Man får helt enkelt enorma övervinster i företagen. Skälet till detta, fru talman, är att priset sätts efter den sista producerade terawattimmen. Det brukar vara kolkondens i de allra flesta fall.
Maud Olofsson verkar inte vara det minsta bekymrad över att flera av kärnreaktorerna har stått stilla under stora delar av denna mandatperiod. Det borde få Maud Olofsson att fundera över hur det egentligen står till med produktionen av elkraftverk.
Jag håller med om att en av de viktigaste åtgärderna att vidta - något vi måste arbeta hårdare med - är att ta fram alternativa energikällor. Vi måste också arbeta hårdare med det vi kanske har diskuterat minst här i kammaren, nämligen effektivare elanvändning och att ge elkunderna incitament att minska förbrukningen. I det avseendet håller jag med.
Det jag inte håller med Maud Olofsson om är när hon säger att hon har haft samråd med företagen. Då är min fråga: Vad tyckte företagen om elpriserna?
Anf. 52 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Jag kan direkt svara Börje Vestlund vad företagen tycker om elpriserna. Det är som förväntat: De tycker att de är för höga. Som man ropar i skogen får man svar.
Utifrån det konkurrensläge som företagen är i är det tufft, och jag har ambitionen att minska dessa kostnader. Men för att vi ska kunna få en förbättrad konkurrens på marknaden behöver det byggas nytt. Det är därför som vår utbyggnad av det förnybara är så väldigt viktig.
Det är därför som jag kritiserar er. Ni har ingen gemensam energipolitik, kära vänner. Vi har en splittrad opposition som inte förmår ge besked till dem som ska investera i ny produktion, den basindustri som behöver elenergin. Ni har ingen gemensam politik här. När det gäller elcertifikaten är ni splittrade. Om ni inte får fram det tredje benet kommer ni att fortsätta att vara beroende av kärnkraften och vattenkraften som huvudsakliga elproduktionskällor. Det är bara så. Vi vet att feed-in-systemet inte leder till att ni vet att ni får fram det förnybara som vi måste få fram för att nå målen. Det är väldigt viktigt att säga det.
Det är det som jag har redovisat. Slutsatsen från vintern, med höga elpriser där vi ser beroendet av kärnkraften och vattenkraften, är att det är det tredje benet som vi måste bygga ut ännu snabbare. Då är en tredubbling av vindkraften - eller en tiodubbling på tio år, som vi ser framför oss - en helt avgörande faktor. Kraftvärmeutbyggnaden är en helt avgörande del för att vi ska kunna nå dithän. Därför är allt det vi gör på detta område så otroligt viktigt.
När det gäller priser på el: Vi kommer inte att ha någon statlig prispolitik. Det är inte så man styr Vattenfall. Jag skulle vilja veta: Har ni tänkt er att ni ska gå till Vattenfall och säga att ni ska sänka kostnaden för företagen och kunderna? Är det detta ni har tänkt er? Eller vad har ni tänkt er om styrningen av Vattenfall?
Då kan jag tala om att det om något är detaljstyrning, och det ska inte ministrar ägna sig åt. Det ministrar ska göra - och då är vi inne på styrning av Vattenfall och andra statliga bolag - är att jobba med strategier och tillsättande av styrelser. Det har saknats en strategi i Vattenfall. Det har inte saknats i Sveaskog, men den har varit alldeles för vittomspännande. Om man inte har en tydlig strategi i dessa bolag är det jättesvårt att utvärdera om man lyckas eller misslyckas. Det är det Riksrevisionen har pekat på, inte minst när det gäller Sveaskog. Vi har förtydligat Sveaskogs uppdrag, och det gör att vi lättare kan utvärdera resultatet från Sveaskog.
Vi har fått kritik för att vi inte har sålt Setra. Tänk om vi hade sålt Setra mitt i finanskrisen och i ett läge när Setra inte hade god lönsamhet! Göran Persson och jag är faktiskt helt överens om att vi inte skulle ha gjort någon försäljning av Setra under finanskrisen. Göran Persson är ordförande i Sveaskog.
I Vattenfall har vi jobbat på samma systematiska sätt. Jag kan konstatera att det i just den granskning som KU har gjort - även om oppositionen försökte plocka politiska poäng på det ena och det andra - är just den tydliga styrningen, som går att följa, som är det viktiga. Det är det jag har förändrat som minister, där jag jobbar med strategier och jobbar med att styrelser får ta ett väldigt bra ansvar.
När det gäller den nordiska elmarknaden: Ja, det är den elmarknad som fungerar bäst i världen som regional elmarknad. Dock måste vi göra mer. Vi måste ha mer produktion. Vi måste både bygga mer elnät inom Norden och koppla oss till Europa.
Tittar vi då på ert ställningstagande i oppositionen ser vi att ni är emot elnät också. Att få en väl fungerande elmarknad om man inte har elcertifikat och inte bygger elnät är jättesvårt. Här talar ni med dubbel tunga. Ena gången säger ni låga elpriser, och andra gången säger ni att ni kommer att förhindra det som leder till att vi fortsatt kan ha konkurrenskraftiga elpriser.
Anf. 53 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Jag försökte få svar på några frågor av Maud Olofsson, och jag tycker inte att jag blev klokare på dem nu heller.
När det gäller den formlösa styrningen ska jag läsa vad Riksrevisionen säger:
"Regeringen behöver följa upp och tydligt styra för att säkerställa att Sveaskog följer sina uppdrag. Regeringens förslag till ett förändrat uppdrag förtydligar Sveaskogs roll, men behovet av en aktiv ägarstyrning kvarstår, säger riksrevisor Eva Lindström."
Det säger hon efter att regeringen har lagt fram förslag om nytt ägardirektiv, nya riktlinjer för Sveaskog. Där fick jag ett ganska tydligt svar, att regeringen säger att man gör saker. Men man åstadkommer inte det som efterfrågas.
Jag har stort förtroende för Göran Persson, och jag tror att man säkert har gjort rätt bedömning. Det Riksrevisionen pekar på är att man inte har följt det uppdrag som riksdagen hade gett till Sveaskog och regeringen.
Jag tog upp det här med Vattenfall därför att jag tycker att det är viktigt att visa på att regeringen inte har varit tydlig med styrningen där heller. Det är den så kallade formlösa styrningen. Man går på en årsstämma och säger: Nu ska Vattenfall göra det här. Och så hänvisar man till det som ett tydligt sätt att styra Vattenfall.
Ägardirektiv och tydliga riktlinjer till styrelsen är självklart viktigt. Men utifrån att ha lyssnat på de KU-förhör som hölls med både Maud Olofsson och Dag Klackenberg har jag uppfattat att det finns två helt skilda uppfattningar om hur bolaget har styrts från regeringens håll. Min uppfattning är fortfarande att regeringen och näringsministern borde ta till sig av den kritik som har kommit fram i bland annat Riksrevisionens rapport.
Då kan man hänvisa till att det har funnits kritik sedan länge. Jag får väl påpeka, fru talman, att det är Maud Olofsson som är statsråd nu och därmed ansvarig näringsminister för de statliga bolagen och som då har att agera. Hon har haft fyra år på sig att agera, så hon kan inte säga att det är någon annan som borde ha gjort något. Jag tycker att det är viktigt att poängtera det.
När man har ett bolag och säger att man styr det tydligt och inte ska gå in och peta i detaljer blir min fråga: Hade det varit att peta i detaljer att säga åt Vattenfall att om man ska vara ledande i omställningen bör man nog inte köpa ett bolag som bara har kol och gas? Man hade det gamla ägardirektivet från den socialdemokratiska regeringen om att Vattenfall skulle vara det ledande företaget när det gäller omställning till förnybart. Att förvärva kol- och gaskraft till nästan 98 procent, som Nuon består av, är ingen smart affär. Om man inte förstår det när man styr detta bolag förstår inte jag varför man vill vara ägare och ha den här funktionen att styra bolagen.
Den sista frågan som jag hade i det förra anförandet handlade om att Maud Olofsson svarar nästan lite flummigt: "Jag kommer att fortsätta att utveckla styrningen av de statligt ägda bolagen." Vad står den meningen för? Vad betyder det, fru talman? Jag kan inte tolka det.
Tidigare har Maud Olofsson varit tydlig när hon har sagt: Jag ska bara ge ägardirektiv. Jag tillsätter en styrelse, och är jag inte nöjd petar jag den. Och så har hon en styrelseordförande i Vattenfall som har skrivit på ett bolag. Honom petar hon inte, så hon är uppenbarligen nöjd. Jag vill veta: Vad står de här nya reglerna för som hon tänker återkomma med?
Anf. 54 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Det är klart att företagen tycker att elpriserna är för höga. Men interpellationen handlar ju om vad vi ska göra för att behålla bra, konkurrenskraftiga och helst låga energipriser för företagen. Maud Olofsson har fortfarande inte svarat på det. Hon har redogjort för hur systemet fungerar och sagt att det är bra med en avreglerad marknad. Men på frågan hur man dristar sig att pressa ned elpriserna är Maud Olofsson svaret skyldig.
Hon anklagar oss i oppositionen för att inte ha någon samlad energipolitik. Om Maud Olofsson, som sina kolleger i regeringen, någonsin varit närvarande vid de debatter som berör hennes område här i riksdagen hade hon kunnat få en väldigt klar och tydlig redovisning av den energipolitik som vi i oppositionen står för.
Vi är helt eniga om de målsättningar vi har, om det förnybara och i vilken takt vi ska avveckla kärnkraften och på vilket sätt vi ska utveckla energipolitiken i framtiden. Maud Olofsson försöker hela tiden hitta något litet halmstrå för att kunna säga att hon vet mycket bättre än vi som har suttit med vid förhandlingsborden och skrivit på överenskommelserna.
Maud Olofsson talar om att det är viktigt att man knyter samman energinäten i norra Europa. Men denna interpellation handlar om energipriserna för basindustrin. Vad innebär det för energipriserna? Den analysen måste man väl rimligen göra om man seriöst ska debattera energipriserna, som är det som den här debatten handlar om.
Något annat som är nästan obegripligt i det här sammanhanget är när man säger att vi måste öka produktionen av energi. Så är det möjligen, men de flesta som analyserar energimarknaden väger in en ökad energieffektivisering, att nya maskiner drar mindre energi och att nya vindkraftverk faktiskt har högre kapacitet än de gamla. Detta är inga uppgifter som jag hittar på, utan det är våra egna myndigheter som konstaterar att vi inom en överskådlig tid kommer att ha ett ordentligt överskott i den svenska elproduktionen.
Maud Olofsson tycker att det är viktigare att man kan exportera det. Vi i Socialdemokraterna och oppositionen vill säkert gärna bidra till att göra en omställning i Europa, men det är inte det som detta handlar om, utan det handlar om att se till att andra länder ska få ta del av vår energimix, som har bättre klimatsäkerhet än många andra, och inte den nordiska elmarknaden. Men detta pratar Maud Olofsson inte om.
Vi kommer att få ett överskott som vi ska exportera. Vad det innebär för basindustrin står fortfarande skrivet i stjärnorna. Maud Olofsson har inte redovisat hur hon ser på energipriserna för basindustrin, som är så känslig. Det finns fortfarande diskussioner - det vet Maud Olofsson - där man inte minst från pappersindustrins sida överväger att förlägga sina industrier någon annanstans. Hur ska regeringen i så fall hantera det?
Anf. 55 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Låt mig ta detta med de statliga bolagen först. Jag blir inte klok på Eva-Lena Janssons inlägg. Jag kan förstå att oppositionen har intresse av att kritisera styrningen av bolag och annat, men menar verkligen Eva-Lena Jansson att vi borde ha sålt Setra mitt under brinnande finanskris? Vi är mer ansvarsfulla än så. Även om riksdagen har fattat beslut om att vi ska sälja gör vi det inte mitt under brinnande finanskris. Det har vi inte gjort med andra heller. Det är därför som jag gentemot Riksrevisionen har hävdat att även om det fanns ett beslut om försäljning skulle Riksrevisionen har kritiserat oss om vi hade sålt mitt under brinnande finanskris. Det kan nog inte Riksrevisionen förneka.
Styrningen av bolag sker inte med tal på stämman. Nej, naturligtvis inte bara det, men det är en del av styrningen. I Vattenfall säger man att man förstår precis vad ägarna menar. Det är ju det viktigaste: Förstår styrelsen och vd vad ägarna vill? Ja, säger man.
Till detta har vi lagt en ny strategi för Vattenfall med nya ägardirektiv som det har fattats beslut om här i riksdagen. Det är klart att Vattenfall vet vad som gäller och inte.
Det viktiga är att man har en genomarbetad strategi. Det gäller också Sveaskog. Man hade spretiga uppdrag på alla möjliga områden. Vi har förtydligat och gjort uppdraget smalare för att göra det lättare att utvärdera. Det kommer också att hjälpa de här bolagen.
Varför investerar då Vattenfall? Ja, den tidigare strategin innehöll ju att man skulle vara ledande i omställningen här i Sverige. I det förnyade uppdraget ska hela bolaget vara ledande i omställningen. Det är den stora skillnaden. Det kommer också att utvärderas utifrån detta.
Vad kommer vi då att utveckla framöver? Vi måste utveckla strategier för alla dessa bolag och förtydliga dem. Det är det jobb som vi håller på med och som vi levererar steg för steg. Jag tror att man måste utveckla rapporteringsdelen mellan bolagen och ägaren så att det blir tydligt att vi också följer upp de uppdrag som bolagen har haft. Det finns alltså ytterligare saker som vi kommer att jobba med under den kommande mandatperioden.
Vad är det då som kan ge bättre elpriser? Jo, det är konkurrens och mer utbyggnad. Precis som Börje Vestlund säger kommer vi att ha ett överskott. Det är tack vare att den här regeringen har snabbat på och tydliggjort en energipolitik som gör att investerarna nu känner sig säkra på att det finns en långsiktighet i detta.
Man blir orolig, inte minst i svensk basindustri, när oppositionen säger att man visst har en gemensam energipolitik utan att vara överens om elcertifikaten. Börje Vestlund kan tycka vad han vill om sina kolleger, men Peter Eriksson har stått här i talarstolen i riksdagen och sagt att han inte gillar elcertifikatssystemet utan han vill ha feed-in-system. Då har ni ju ingen energipolitik, och då har ni ingenting att ersätta kärnkraften med! Ni har heller ingen säkerhet i att det tredje benet kommer att utvecklas, för ni har inget styrmedel för det.
Det är klart: Om vi förmår producera mer el så att vi också kan exportera är det dels en inkomst för landet, dels något som gör att vi kan fasa ut en del av den kolkraft som finns på den europeiska marknaden. Det utsläppshandelssystem som baseras på den sist producerade kilowattimmen leder till att ju mer vi fasar ut kolkraften, desto bättre fungerar det andra systemet. Det är också en viktig miljöaspekt. Om vi från svensk sida har möjlighet att producera bra energi med minskade utsläpp är det väl rimligt att vi också tar intäkter och exporterar på det området.
Till sist har jag en fråga. Eva-Lena Jansson och Börje Vestlund kommer ju att ha möjlighet att svara i nästa inlägg. Jag undrar bara: Hur kan ni tro att man pressar elpriserna med höjd skatt på kärnkraft och på vattenkraft och minskad möjlighet att bygga elnät? Hur kan det sänka elpriserna för svensk basindustri?
Anf. 56 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Interpellationer tillhör ju riksdagens kontrollfunktion. Vi kan ställa frågor till statsrådet om hur hon sköter sitt uppdrag, och jag hoppas att jag får fortsätta att göra det senare i dag. Det är i alla fall på det sättet som jag har uppfattat att interpellationerna ska gå till. Det är därför jag har ställt frågor om statlig styrning. Jag har också tidigare ställt frågor, till exempel om hur Maud Olofsson såg på det faktum att uran är fossilt bränsle och om hon därför tyckte att utbyggnaden av kärnkraften var en del av den klimatsmarta energin. Det svarade hon inte på.
När det gäller Sveaskog tycker jag att Maud Olofsson skulle lyssna på vad jag sade. Eftersom hon inte gjorde det får jag hänvisa till protokollet. Men jag påpekade att riksrevisor Eva Lindström säger att "regeringens förslag till ett förändrat uppdrag förtydligar Sveaskogs roll, men behovet av en aktiv ägarstyrning kvarstår". Det vill säga att man måste vara aktiv som ägare.
Man måste vara aktiv som ägare i Vattenfall. Maud Olofsson har noga undvikit att svara på min fråga om den sista, flummiga meningen i hennes interpellationssvar. Hon säger däremot: Vattenfall förstår precis vad vi menar. Jaha. Förvärvet av Nuon, med mer kol och gas, var alltså vad Maud Olofsson menade. När Vattenfall säger att man ska bygga ny kärnkraft och satsa ännu mer på kol i Tyskland har man förstått precis vad Maud Olofsson och regeringen menar.
Vattenfall vill bygga ny kärnkraft. Kommer Maud Olofsson att motsätta sig det? I den här kammaren har vi hört fyra borgerliga partier diskutera kärnkraft. Tre av dem har hävdat att det nu blir mer kärnkraft, men Centerpartiet har sagt att det blir mindre kärnkraft. Då måste man väl få ett tydligt svar från statsrådet, som vägrade delta i den debatten trots att hon var ansvarig för den frågan: Vad menar Maud Olofsson? Blir det mer kärnkraft från Vattenfalls sida, eller blir det mindre? Det är en del av den tydliga ägarstyrningen, tycker jag.
Anf. 57 Börje Vestlund (S)
Fru talman! När man är i avsaknad av egen politik och när man inte kan svara på hur basindustrin ska få lägre priser säger man att de från basindustrin är glada för att de har fått långsiktiga villkor genom det energibeslut som togs här i riksdagen, med två rösters majoritet.
Man kan inte säga att det är någon stabil grund att stå på i en framtid, Maud Olofsson.
Maud Olofsson var så feg att hon inte ens ville vara här i kammaren och lyssna på debatten och höra Miljöpartiet, inte minst, utveckla sin syn på energipolitiken. Maud Olofsson tar i stället upp en interpellationsdebatt som var för en tid sedan om att man är emot elcertifikatssystemet. Miljöpartiet är inte det, i varje fall inte enligt deras egen energipolitiska talesperson. Däremot har man synpunkter på hur det fungerar. Det tror jag i grund och botten att också Maud Olofsson har en del synpunkter på, för det är naturligtvis ett system som behöver förbättras.
Jag tycker också att det är viktigt att vi, när man får ett elöverskott, eventuellt ska kunna hjälpa till på den europeiska marknaden. Men först måste vi se till att vi har en marknad som fungerar i Sverige. Och en av de mest konkurrenskraftiga delar vi har haft för basindustrin i Sverige har varit just de konkurrenskraftiga elpriserna. Där vill Maud Olofsson säga: Ja, vad som händer med det har jag ingen aning om. Maud Olofsson tycker att det är helt okej att det får gå ut på en europeisk marknad. Sedan får vi bara acceptera det som händer. Det är alltså återigen en avregleringsiver som inte är rimlig i förhållande till verkligheten.
Anf. 58 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Jag tror att interpellationsdebatter också är en möjlighet att visa på de olika alternativ som finns i svensk politik.
När det gäller de statliga bolagen kommer vi att fortsätta att styra dem med strategier, med tydliga mål och uppföljning och med kompetenta styrelser som också har möjlighet att leverera i fråga om de mål och strategier som regeringen och ägarna har satt upp. Så kommer vi att fortsätta. Det ska också vara möjligt att följa. Det är precis det som Riksrevisionen har efterfrågat.
När det gäller låga elpriser, låt mig än en gång säga: Det är väldigt svårt att följa Socialdemokraterna. Peter Eriksson är fortfarande språkrör för Miljöpartiet. Han står här i riksdagen och säger att han ska ha feed-in-system. Med det faller också den energiöverenskommelse som oppositionen har.
Elcertifikatssystemet är garanten för att vi ska få fram det förnybara. Om ni vill avveckla kärnkraften, som ni säger att ni vill göra, måste ni ha förnybart i stället. Ni har inget styrsystem om ni inte har ett certifikatsystem som klarar av den manövern.
Sedan står ni här och lovar låga elpriser till bolagen. Ni kommer inte att få det. Ni säger: höjd kärnkraftsskatt. Ni säger: höjd fastighetsskatt på vattenkraften. Ni säger: införande av kilometerskatt.
Vad säger basindustrin om det? Och tror ni att det kommer att leda till lägre energikostnader?
Nej, det är tvärtom. Det kommer att leda till högre kostnader. Tala om för svensk basindustri vad det är ni verkligen tänker genomföra! Eftersom ni själva inte vill presentera allt detta finns det anledning för oss att göra det.
Vi kommer från regeringens sida att fortsätta den här omställningen. Det ger tydlighet. Det ger långsiktighet. Vi ser också att det behövs en energimix i vårt energisystem som ger den här tryggheten. Vi har styrmedlen. Omställningen är på gång. Det kommer också att göra att vi får en bra och effektiv energi- och elmarknad men också konkurrenskraftiga priser för svensk basindustri.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.