Straffrabatten för unga mellan 18 och 21 år

Interpellation 2017/18:139 av Beatrice Ask (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-11-10
Överlämnad
2017-11-13
Anmäld
2017-11-14
Sista svarsdatum
2017-11-27
Svarsdatum
2017-12-01
Besvarad
2017-12-01

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Den 9 november meddelade statsminister Stefan Löfven att regeringen i december kommer att tillsätta en utredning med syfte att förändra dagens straffrabatt för unga mellan 18 och 21 år.

Löfven berättade redan den 5 april i år att han ville förändra straffrabatten för unga och att detta skulle utredas av Justitiedepartementet. Trots detta reserverade sig den 6 april Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i justitieutskottet mot utskottets ställningstagande att se över straffrabatten. Dagen efter att statsministern meddelat det motsatta.

Riksdagen riktade därefter ett tillkännagivande till regeringen att en översyn borde genomföras av straffrabatten för unga mellan 18 och 21 år.

Mot denna bakgrund vill jag därför fråga inrikes- och justitieminister Morgan Johansson:

 

1. Har det i enlighet med statsminister Stefan Löfvens uttalande tillsatts någon utredning i Justitiedepartementet för att se över straffrabatten för unga?

2. Med tanke på den långa tidsperiod som nu har passerat sedan statsministerns första uttalande i april, hur lång utredningstid avser ministern att ge utredningen?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:139, Straffrabatten för unga mellan 18 och 21 år

Interpellationsdebatt 2017/18:139

Webb-tv: Straffrabatten för unga mellan 18 och 21 år

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 48 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Beatrice Ask har frågat mig om det i enlighet med statsminister Stefan Löfvens uttalande tillsatts någon utredning i Justitiedepartementet för att se över straffrabatten för unga och hur lång utredningstid jag avser att ge utredningen.

Unga lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år har sedan länge särbehandlats både vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Det är fråga om lägre straff och möjlighet att döma till särskilda ungdomspåföljder. Det finns också begränsningar för att välja fängelse som påföljd för denna åldersgrupp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Synen på brott och samhällets reaktioner på brott är i ständig förändring, precis som samhället i övrigt. För regeringen står det klart att det krävs insatser mot organiserad brottslighet och annan kriminalitet förenad med gängbildning.

Regeringen har redan gjort mycket för att bidra till att motverka denna utveckling. Straffen för grovt vapenbrott och allvarliga fall av olovlig hantering av explosiva varor skärps den 1 januari 2018.

Regeringen har under mandatperioden skärpt fler än 30 straffrättsliga bestämmelser relaterade till den organiserade brottsligheten. Det gäller bland annat bestämmelser om narkotikabrott, grovt olaga hot, grov utpressning, övergrepp i rättssak, grov och synnerligen grov misshandel, grovt olaga tvång och grovt rån.

Dessutom har vi gjort det lättare att förverka utbyte av brottslig verksamhet vid brott som har samband med organiserad brottslighet. Vi har även möjliggjort att gängledare som låter bli att förhindra vissa allvarliga brott som gängmedlemmarna gjort sig skyldiga till nu kan dömas för det.

Omfattande brottsförebyggande insatser har också genomförts, och regeringen har även lanserat ett nytt brottsförebyggande program.

Men det krävs mer. Organiserad brottslighet i gängmiljö förekommer även bland yngre lagöverträdare. Myndighetsåldern i Sverige är i dag 18 år. På flera sätt dras i svensk lagstiftning en gräns vid 18 års ålder mellan barn och vuxna. Vi tycker att det är rimligt att lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år ska behandlas som andra myndiga lagöverträdare också när domstolen ska bestämma påföljd för brott.

Regeringen kommer därför före årets slut att tillsätta en utredning som ska överväga och föreslå ändringar när det gäller den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år. Det gäller både frågan om att slopa ungdomsreduktionen för denna åldersgrupp och att det inte ska ske någon särbehandling när det gäller val av påföljd. Utredningstiden kommer att vara ett år.


Anf. 49 Beatrice Ask (M)

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret.

För er som lyssnar på debatten och som kanske inte har hängt med i alla frågor ska jag påminna om att det var två enkla frågor som jag ställde.

Den första lyder: Har det i enlighet med statsminister Stefan Löfvens uttalande tillsatts någon utredning i Justitiedepartementet för att se över straffrabatten för unga?

Den andra frågan var: Med tanke på den långa tid som har gått sedan statsministerns första uttalande i april, hur lång utredningstid ska den utredning som ska komma få?

Av statsrådets svar, som vi fick nyss, framgår att ingen utredning har tillsatts men att man före jul ska tillsätta en utredning som ska få ett års utredningstid.

Fru talman! Svaret väcker givetvis funderingar om statsrådet och statsministern haft olika uppfattningar i sakfrågan, eftersom det tagit så lång tid. Stefan Löfven sa redan i början av april att han ville se över straffrabatten för unga. Det är åtta månader sedan - åtta månader då ingenting har hänt!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dagen efter att statsministern var ute och berättade detta för pressen reserverade sig dessutom Socialdemokraterna i justitieutskottet mot utskottets ställningstagande att straffrabatten borde ses över. Samordningen i de socialdemokratiska leden lämnade en del i övrigt att önska, kan man tycka. Men man hade kanske olika uppfattningar, och då kan det bli jättejobbigt i politiken.

Jag förstår av justitieministerns svar att han anser att en orsak är att Justitiedepartementet har haft mycket att göra. Jag har ingen anledning att just nu debattera allt annat som görs. Jag vet att det finns många arbetsuppgifter, men det är ju ingen nyhet för statsministern heller.

Statsministern, som var ute och talade om grov organiserad kriminalitet och gäng, var naturligtvis väl medveten om den arbetsbörda som ligger på departementet, hur mycket som görs och så vidare. Men han ville ändå lyfta upp frågan om straffrabatten och försöka marknadsföra den särskilt som en åtgärd som skulle vara viktig.

Att det har varit mycket är ingen ursäkt, för det visste förstås statsministern.

När det gäller utredningstiden har jag förståelse för att den satts till ett år, för det är en komplicerad fråga. Med remisstid, beredning och riksdagens arbete med ett eventuellt förslag kan man alltså förvänta sig att en förändring i verkligheten när det gäller straffrabatten dyker upp någon gång vid årsskiftet 2020, om jag har räknat rätt. Jag tror inte att det var någon som tolkade statsministerns uttalande på det viset. Tvärtom var väl avsikten att visa handlingskraft och något här och nu.

Vi pratar alltså om något som sas i april, och så kommer det att börja förverkligas någon gång 2020. Det handlar om vilken påföljd unga som begår mycket allvarliga brott ska få. I dag får de en rabatt i förhållande till om de hade varit något äldre.

I verkligheten har vi akuta problem med allvarliga brott som begås av unga personer. Jag välkomnar åtgärderna och tycker att de är bra, men jag beklagar att man har dragit straffrabatten i långbänk.

Det är viktigt att de som är mellan 18 och 21 år straffas för de brott de begår. Många av dem som kommer i fråga för allvarliga påföljder har en lång kriminell karriär bakom sig.

Min fråga är: Delar statsrådet min uppfattning att de nuvarande reglerna faktiskt är kontraproduktiva? De tvingar ju yngre att begå brott åt äldre, och detta kan inte vara avsikten.


Anf. 50 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Dragit i långbänk - Beatrice Ask var själv justitieminister i åtta år. Om hon tyckte att detta var så ohyggligt angeläget, varför genomförde hon det då inte under de åtta åren? Det är faktiskt en fråga man kan ställa.

Under mina tre år på Justitiedepartementet har vi haft oerhört mycket att göra. Vi har levererat 115 propositioner till riksdagen. Jag går igenom en hel del av de förslag som vi har lagt fram och som har gått igenom riksdagen när det gäller straffbestämmelser, till exempel höjda straff för grovt olaga hot, grov utpressning, övergrepp i rättssak, grov och synnerligen grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt rån och de grövsta formerna av narkotikabrott, för att bara nämna några.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har kriminaliserat terrorresor - ett projekt där vi fick börja från början då det inte fanns något gjort alls när vi tillträdde för tre år sedan.

Vi står i begrepp att göra ett antal nya stora reformer. Det som kommer härnäst, från den 1 januari, är grovt vapenbrott. Utöver skärpningen av straffet för grovt vapenbrott till två års fängelse ger brottet också häktningspresumtion och möjlighet till hemliga tvångsmedel. Detta kommer att bli ett effektivt medel i förhållande till den grova organiserade brottsligheten.

Vår uppfattning är att det inte finns någon viktigare kriminalpolitisk uppgift just nu än att rycka upp den organiserade kriminaliteten med rötterna. Vi är beredda att sätta till de resurser som behövs och de verktyg som polisen behöver för att kunna komma till rätta med detta.

Vi håller också på med ett annat projekt, som handlar om nya påföljder för unga, bland annat helgavskiljning med hjälp av fotboja i vissa fall och kontakskyldighet gentemot socialtjänsten. Där har vi också nya förslag.

Statsministern gick ut med förslaget strax före sommaren. Även om vi hade levererat ett direktiv och en utredare dagen efter hade det ändå inte blivit lagstiftning förrän någon gång hösten 2019. Nu kanske det dras ut till 2020. Man kanske ska se det med de ögonen - så förfärligt mycket tid har vi faktiskt inte tappat.

Som jag visade i svaret på Beatrice Asks fråga är vi nu så pass färdiga med direktiven att vi i praktiken kan besluta om dem. Det vi nu söker efter är utredare - vi är nere på namnfrågan, vem som ska vara utredare i det här fallet. Detta är heller inte alldeles enkelt med tanke på hur många utredningar vi har igång på departementet.

Vi kommer att tillsätta utredningen före jul, på ett års tid, och så får vi se till att detta genomförs. Jag tycker att det är viktigt, för vid 18 års ålder kan man ha utvecklat en sådan kriminalitet att man redan då är en förhärdad brottsling. Detta måste man ta höjd för vid domstolsbedömningar, både när det gäller straffbedömningen och när det gäller vilka påföljder som ska ges.

Det handlar också om en svårare fråga som man ska titta på, nämligen hur man ska hantera det i förhållande till 15-17-åringarna, det vill säga hur steget ska bli mellan 15-17-åringarna å ena sidan och 18-20-åringarna å andra sidan. Denna övergång ska utredaren också titta på.

Vi jobbar på så fort vi kan i denna fråga, precis som i alla frågor.


Anf. 51 Beatrice Ask (M)

Fru talman! Jag tycker att det är intressant att lyfta upp frågan varför det har tagit så lång tid. Jag är inte så förvånad. Jag vet mycket väl vilket arbete det ger, men det är en pedagogisk uppgift nu när vi går mot ett valår att berätta för allmänheten att allt som sägs på torgmöten och i pressen inte nödvändigtvis är något som görs omedelbart. Man ska inte spela Allan med snabba utspel, vilket vi politiker har lätt för att göra många gånger.

Varför gjorde inte Beatrice Ask något åt ungdomsrabatten som justitieminister, kan man fråga sig. Jo, därför att vi inte hade någon majoritet för det. Det har funnits ett motstånd som till och med räckte till dagen efter det att statsministern var ute och pratade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har från Moderaterna drivit denna fråga under ganska lång tid, och det är faktiskt på senare tid som vi har fått en majoritet för detta. Och politiskt arbete handlar om att åstadkomma en majoritet och att ha tillräckligt mycket stöd för en fråga för att kunna driva den. Det finns alltså en logisk förklaring i just denna del till att inget gjordes. Vi hade olika uppfattningar, och ni var verkligen inte någon medhjälpare.

Jag tycker att det är bra att ministern visar på många av de åtgärder som vidtas mot denna problematik med unga som begår mycket allvarliga gängrelaterade brott. Det är ett akut problem som vi måste arbeta med.

Då vill jag gärna säga att vi har levererat i riksdagen också. Vi röstar för nästan alla förslag - många av förslagen men inte alla. Men många av förslagen är grundade på initiativ tagna av den förra regeringen. Det har hittills inte varit mycket som har varit särskilt kontroversiellt, åtminstone inte för oss moderater. Tvärtom drar vi åt samma håll i denna fråga. Det är bra att ni levererar mycket.

I just denna fråga, som ändå får uppfattas som ganska central, är jag bekymrad över den allvarliga kriminalitet som väldigt unga människor ägnar sig åt. Jag tror att man behöver ingripa tidigt och tydligt - oftast i tidigare ålder än 18-21-åringar. Men när det gäller myndiga 18-åringar är det orimligt som vi har det i dag, att de får en rabatt därför att de är 18 år och inte 22 år. Detta gör att äldre kamrater i dessa gäng kan tvinga yngre att begå brott för att de ändå får lite lägre straff, som de säger. Detta är orimligt.

Detta är komplicerat juridiskt. Jag har talat om att jag har respekt för att man behöver en ordentlig utredningstid. Men det innebär att det tar mycket lång tid innan vi här i riksdagen kan fatta ett beslut som sedan kan genomföras. Det är viktigt att man har det klart för sig. Men vi har fått ett svar.

Jag fick däremot inget svar om oredan vad gäller uppfattningar eller mängden diskussioner i Regeringskansliet. Men jag måste säga att det är kul att ibland ha samma uppfattning som statsministern, och jag var därför riktigt glad när han hade presskonferens i våras. Jag beklagar att statsministern inte omedelbart fick fart på verksamheten på Justitiedepartementet, men jag ser fram emot att läsa direktiven, som Morgan Johansson har lovat att leverera lagom till jul.


Anf. 52 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Ärligt talat, om Beatrice Ask hade lagt fram ett sådant förslag under sista perioden av alliansåren hade hon fått igenom det. Det är jag rätt säker på. Då hade hon fått en majoritet för det här i kammaren. Men hon lade inte fram ett sådant förslag. Det var kanske för att det fanns olika uppfattningar i allianskretsen som denna fråga låstes.

Meningsskiljaktigheter är inte skälet till att det är nu som vi är färdiga med direktiven, utan det har helt enkelt handlat om hur vi ska använda resurserna på Justitiedepartementet. Det är ett departement som, vilket Beatrice Ask mycket väl vet, jobbar mycket intensivt och har väldigt många stora uppgifter. Ibland är det faktiskt ganska svårt att få utrymme för ytterligare utredningar. Det har vi nu; vi har skaffat oss ett sådant ekonomiskt utrymme. Men det är inte alltid enkelt att se till att det blir gjort. Några meningsskiljaktigheter i sak finns det emellertid inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi går på dessa gäng måste vi se till att vi gör det på två sätt. Det ena är att vi ser till att få bort de mest brottsaktiva individerna från gatorna. Det måste man helt enkelt göra. Det kan man göra med straffrätten, till exempel med hårdare straff när det gäller vapenbrotten. Man kan också göra det med fler poliser. Man måste få bort de mest brottsaktiva individerna från gatan. Det andra som man måste göra är att bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen.

Det är dessa två saker som man måste göra, och de hänger ihop. Får man inte bort de mest brottsaktiva individerna från gatan klarar man inte heller av att göra det förebyggande arbetet, eftersom dessa individer då kommer att störa all form av förebyggande verksamhet och hålla igång till exempel den narkotikaförsäljning som det handlar om, upprätthålla sina gängstrukturer och dessutom hela tiden locka in nya människor i verksamheten. De fungerar som förebilder, extremt dåliga förebilder, för dessa unga människor. Vi behöver alltså alltid denna dubbla strategi.

När man talar med poliser som är på fältet i de områden som vi talar om säger de nästan alltid att de behöver bli fler poliser och att de behöver ha bättre verktyg, till exempel straffrätten men även mer av hemliga tvångsmedel för att bedriva avlyssning av dem som sysslar med narkotikabrott eller grova vapenbrott. De säger en sak till, nämligen att det inte bara handlar om polisen utan att det också handlar om att det finns en skola som fungerar, en fritidsverksamhet som fungerar och en socialtjänst som fungerar i området. Detta är också väsentligt för att kunna bryta rekryteringen. Polisen är helt enkelt en del av en större strategi för att bryta denna typ av utveckling.

Frågan om 18-20-åringarna är en del i denna första strategi, nämligen att se till att de mest förhärdade kriminella - som man kan vara när man är 18-19 år - helt enkelt måste bort från denna miljö, så att vi i stället kan jobba med rehabiliterande insatser i kriminalvården under en längre tid. Förhoppningsvis kan vi, efter dessa påföljder, släppa ut dem i samhället igen efter några år. Förhoppningsvis har de då valt en annan bana. Det är så vi måste jobba.

Vi har inga meningsskiljaktigheter i sak. Vi sätter igång detta jobb, och vi kommer att se till att nya direktiv beslutas inom några veckor. En utredare kommer också att finnas på plats.


Anf. 53 Beatrice Ask (M)

Fru talman! Jag konstaterar att det tillsätts en utredning. Det är bra.

Statsrådet påstår att om den förra regeringen hade lagt fram ett förslag när det gäller ungdomsrabatten hade man fått igenom det i riksdagen. Det är tveksamt, med tanke på att Socialdemokraterna så sent som i våras reserverade sig mot motsvarande förslag i utskottet. Det tror jag därför inte.

Dessutom fanns det - som Morgan Johansson gjorde sig lustig över - olika uppfattningar inom Alliansen. Det är ingen hemlighet. Jag tror att Morgan Johansson ganska ofta får uppleva att han får diskutera lite grann med Miljöpartiet för att över huvud taget komma framåt i en och annan fråga.

Nu var det väldigt spännande, så jag får väl väcka nya frågor.

Jag delar uppfattningen att en viktig sak är att få bort de mest kriminella som rekryterar andra på gatorna. Då tänker jag på det förslag till zonförbud som vi moderater har lagt fram. Detta har införts i Danmark. Jag tror att det finns mer som kan behöva göras. Men det viktiga är att polisen faktiskt har de resurser som behövs för att gripa folk och göra saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som jag sa inledningsvis krävs det en bred karta av åtgärder. Alliansen inledde 2007 mobiliseringen mot grov organiserad brottslighet, som har utvecklats över tid beroende på att kriminaliteten förändras. Det är ett bra arbete som görs. Men vi ligger hela tiden lite efter. Det är snabba förändringar i kriminaliteten som utmanar.

Jag tror att just detta att få tag i de yngre är viktigt. Då är gruppen 18-21-åringar viktig. Vi kommer att få vänta till 2020 innan vi faktiskt har tagit bort straffrabatten. Men vi ska göra vad vi kan från riksdagen för att leverera så snabbt som möjligt när regeringen så småningom landar i ett förslag.


Anf. 54 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag tror inte att vi har några meningsskiljaktigheter i sak. Jag har redovisat det som vi har gjort och också vår ambitionsnivå.

Sedan vill jag säga att denna strategi, alltså att se till att få bort de mest brottsaktiva individerna från gatan och att också jobba med andra instrument, är mycket viktig. Vi har konkreta exempel på det.

Jag tycker att den satsning som alliansregeringen gjorde på en mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten var bra, och den fortsätter nu. Det sker regelbundna redovisningar om detta arbete från alla myndigheter som ingår.

Jag ska ta ett konkret exempel. I Malmö kraftsamlade man efter de många skjutningarna. Där är nu över 80 häktade. Det beror på att man driver dessa utredningar framåt och helt enkelt ser till att bura in de personer som det handlar om.

Det görs också annat. På Norra Grängesbergsgatan, som har varit ett tillhåll för allsköns form av kriminalitet under mycket lång tid - svartklubbar, illegalt spel, illegal bosättning framför allt av folk som inte har uppehållstillstånd, naturligtvis narkotikaförsäljning, prostitution och mycket annat - städar man nu upp. Miljöskyddsförvaltningen, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och andra myndigheter går, tillsammans med polisen förstås, från adress till adress för att se till att ta dessa fastighetsägare och de personer som är verksamma där. Kan man inte ta dem för en sak kan man nog ta dem för en annan sak.

Det har varit otroligt effektivt också för att se till att få ordning på den delen, så att säga. Det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet är alltså mycket effektivt om man verkligen bestämmer sig för det.

Som sagt: Också i den här delen ska vi leverera. Utredningsdirektiv och utredare är på gång.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.