Stöd till de småskaliga vattenkraftverken i Sverige
Interpellation 2014/15:681 av Sten Bergheden (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-06-04
- Överlämnad
- 2015-06-04
- Anmäld
- 2015-06-05
- Sista svarsdatum
- 2015-06-19
- Svarsdatum
- 2015-06-22
- Besvarad
- 2015-06-22
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Enligt siffror från Svensk Vattenkraftförening finns det ca 2 000 småskaliga vattenkraftverk i drift i Sverige. Dessa producerar ca 4,3 terawattimmar per år.
Nyligen har länsstyrelserna gjort en bedömning som medfört att många vattenkraftsägare tvingas söka nytt tillstånd för sina anläggningar trots att dessa varit i drift sedan många år tillbaka. Kostnaderna för detta är mycket höga och kan i många fall landa på 1 miljon kronor.
De småskaliga vattenkraftverken finns runt om i landet. Ofta försörjer ett sådant kraftverk gården eller företaget med elkraft. Kostnaderna som uppstår i och med att man ansöker om ett nytt tillstånd kan innebära att mindre elkraftsföretag på landsbygden hotar att försvinna. Även kostnaden för att avveckla det småskaliga vattenkraftverket är hög, och många mindre vattenkraftsproducenter riskerar på grund av detta att gå i konkurs.
I många fall har det lokala småskaliga vattenkraftverket en oerhörd betydelse för företagsamheten på landsbygden. Allt detta riskerar att försvinna i och med den nya bedömningen av länsstyrelserna. Det handlar om människor som generation efter generation producerat miljövänlig el till samhället och skapat arbete och tillväxt på landsbygden och som nu riskerar att få lägga ned denna verksamhet.
Vi moderater vill att vi hittar bra lösningar för att den miljövänliga småskaliga vattenkraftsproduktionen ska kunna leva vidare och även i framtiden skapa jobb på landsbygden.
Samtidigt som samhället vill producera mer miljövänlig el inför man nya krav som riskerar att de miljövänliga elkraftsföretagen på landsbygden hotas av nedläggning. Detta är ingen rimlig utveckling.
Staten har ett ansvar för hela landet, för alla våra lagar, och för hur statliga verk samt länsstyrelserna och myndigheterna arbetar. Staten kan inte frånsäga sig sitt ansvar för det som nu sker med de små vattenkraftverken i Sverige.
Min frågor till klimat- och miljöminister Åsa Romson är därför:
- Kommer ministern att ta upp frågan i sina samtal med de ansvariga myndigheterna?
- Vad avser ministern att göra för att rädda de småskaliga vattenkraftverken på landsbygden?
- Är det rimligt, enligt ministern, att när vi behöver mer miljövänlig el tvinga fram en nedläggning av fungerande småskalig vattenkraftsproduktion trots att den har pågått i flera generationer?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:681
Webb-tv: Stöd till de småskaliga vattenkraftverken i Sverige
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:119 Måndagen den 22 juniProtokoll 2014/15:119 Svar på interpellation 2014/15:681 om stöd till de småskaliga vattenkraftverken i Sverige
Protokoll från debatten
Anf. 15 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Herr talman! Sten Bergheden har frågat mig om jag kommer att ta upp frågan om stöd till de småskaliga vattenkraftverken i Sverige i mina samtal med de ansvariga myndigheterna, vad jag avser att göra för att rädda de småskaliga vattenkraftverken på landsbygden och om det, enligt mig, är rimligt att när vi behöver mer miljövänlig el tvinga fram en nedläggning av fungerande småskalig vattenkraftsproduktion trots att den har pågått i flera generationer.
Herr talman! Inledningsvis vill jag konstatera att i många av Sveriges strömmande vattendrag finns dammar och vattenkraftverk från olika tidsåldrar med olika höga kulturvärden som påverkar de akvatiska ekosystemen. Särskilt vandrande fisk och andra arter hindras i sin utbredning om inte miljöanpassningar av kraftverken finns och fungerar. Jag konstaterar också att det för anläggande och drift av dammar och kraftverk krävs tillstånd.
Jag förutsätter att Sten Bergheden och jag är överens om att vattenverksamhet även fortsättningsvis som huvudregel ska vara tillståndspliktig.
Av miljöbalken följer en skyldighet för tillsynsmyndigheten att utöva tillsyn över de verksamheter som omfattas av tillsynsansvaret. Länsstyrelsen ansvarar som huvudregel för tillsynen över vattenverksamheter och ska därmed se till att sådana verksamheter inom länet bedrivs på ett sätt som är förenligt med miljöbalkens bestämmelser. Om en tillståndspliktig verksamhet bedrivs utan tillstånd är det tillsynsmyndighetens ansvar att se till att rättelse sker.
Jag har dock uppfattat att olika länsstyrelser i kontakterna med småskaliga vattenkraftsägare arbetat på olika sätt i dialogen kring prövningarna. Jag avser därför i den kommunikation som Miljö- och energidepartementet har med länsstyrelserna att uppmuntra länsstyrelserna att utbyta erfarenheter om tillsynsarbetet och dialogen med ägare till småskalig vattenkraft.
Jag vill tydliggöra att regeringen inte har någon avsikt att fatta beslut som innebär införande av generella förbud mot vare sig småskalig eller storskalig vattenkraft i Sverige. Vattenkraften utgör en stor del av Sveriges förnybara energiproduktion och har när det gäller stora och medelstora kraftverk en avgörande roll i kraftsystemet som regler- och balanskraft.
Det är dock viktigt att framhålla att fysisk påverkan i vattendrag från vattenverksamheter av vattenmyndigheterna har identifierats som ett stort problem för Sverige i förhållande till de kvalitetskrav om god ekologisk status och god ekologisk potential som följer av EU:s vattendirektiv. Påverkan på naturmiljön från vattenverksamheter utgör även ett problem i förhållande till förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv. Miljömålen omfattar även bevarande av kulturmiljövärden, och många småskaliga vattenkraftverk kan finnas i eller utgöra en väsentlig del av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Det stora flertalet vattenverksamheter, såsom bland annat dammar och markavvattningar, har inte prövats mot miljöbalken utan endast enligt 1918 års vattenlag eller än äldre bestämmelser.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vattenkraften byggdes ut under en tid när miljökraven inte var desamma som i dag. Det har i huvudsak inte genomförts några miljöanpassande åtgärder under den tid som anläggningarna varit i drift. Samtidigt är vattenkraften viktig i omställningen till ett helt förnybart energisystem och därmed miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. En framtida reglering behöver se till att vi ökar takten för att anpassa vattenkraften till miljökraven och att vi når de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen samt de målsättningar som finns inom energi- och klimatpolitiken. Det fortsatta arbetet måste samtidigt präglas av en flexibilitet för att möjliggöra avvägningar mellan olika intressen som till exempel fiskvandring men också värnande av kulturmiljöintressen.
Jag vill därför se en lösning som kombinerar en klimatvänlig kraftproduktion med miljöanpassade åtgärder som fungerar.
Anf. 16 Sten Bergheden (M)
Herr talman! Tack, ministern för svaret, även om jag saknade svar på mina frågor! Det var kanske mer en redogörelse för hur ministern ser på vattensituationen och hur man ska jobba vidare med den här frågan.
Jag tycker att det är en allvarlig situation. Vi har en mängd olika vattenkraftsägare runt om i landet som i dag är oerhört oroliga för den situation som nu innebär att man ska begära en ny prövning av tillstånden. Detta kommer att äventyra det för många. Det kommer att göra att många tvingas lägga ned. Andra har inte råd att göra den nya prövningen utan står inför ett läge där man måste avveckla under tvång.
Vi har ca 2 000 småskaliga vattenkraftverk i drift i Sverige. Där produceras ca 4,3 terawattimmar per år. Nyligen har länsstyrelserna gjort en bedömning som medfört att många vattenkraftsägare tvingas söka nytt tillstånd för sina anläggningar trots att dessa varit i drift sedan många år tillbaka. Kostnaderna är dessutom höga. De kan uppgå till över 1 miljon kronor. Många av de här kraftverken har varit igång i olika skepnader, i olika kvarnar och annat, sedan 1500-talet eller 1600-talet. Det här är ingenting som behöver inträffa nu eller på dagen för att rätta till eller förändra de här delarna. Dessa har man redan använt för att kunna bedriva landsbygdsföretag och kunna försörja sig på landsbygden.
Dessutom är det av ett stort kulturvärde för landet att vi har kvar dem. Det är många, både hembygdsföreningar och andra, som jobbar för att kunna utveckla dem så att de går vidare. Det är många människor som fortfarande livnär sig på dem och har sågverk, kvarnar och annat ute på landsbygden.
Vi moderater vill hitta en bra lösning för den småskaliga vattenkraftsproduktionen. Vi vill att den ska kunna leva vidare och även i framtiden skapa jobb ute på landsbygden. Samtidigt vill samhället producera mer miljövänlig el. Att då införa nya krav, på någonting som redan finns, som är så extrema att man i värsta fall tvingas lägga ned eller står inför stora kostnader som man inte klarar av är helt orimligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Då måste jag upprepa de frågor jag ställde i min interpellation till ministern. Jag lyssnade också på den interpellationsdebatt som ministern var med i den 5 juni. Även där framhöll ministern att man skulle ha en dialog med de berörda länsstyrelserna om hur man jobbar vidare med detta.
Vi måste komma ihåg att vi äger den här frågan i riksdagen, och det är regeringen som är ytterst ansvarig för vilken väg vi väljer när vi går vidare i frågan. Vi kan inte skylla på myndigheter. Vi kan inte skylla på verk. Det är våra lagar och regler som vi i så fall kan justera och ändra för att tillmötesgå och rätta till detta.
Har ministern haft en dialog med länsstyrelserna? I så fall undrar jag: Vad har resultatet blivit? Jag har inte märkt av något än i de kontakter jag har med kraftägarna. Vad avser ministern konkret att göra för den miljövänliga småskaliga elkraftsproduktionen på landsbygden, så att den verkligen kan fortleva?
Att man bevarar vattnet och alltihop har ministern redogjort för. Men hur ser ministern på själva vattenkraftverken? Hur ska de kunna leva vidare i den miljön och kunna behållas ute på landsbygden? Är det rimligt med kostnaderna för nyprövning, som kan gå uppemot 1 miljon? Är det rimligt för en enskild fastighetsägare i de här lägena att stå för hela den kostnaden, som man har kommit på nu i efterhand? Har ministern en vilja att lyssna in de småskaliga kraftägarna? Har man en vilja att lyssna in de oroliga människorna ute på landsbygden när det gäller den här frågan? Och har man en vilja att bevara det svenska kulturarvet när det gäller de småskaliga elkraftverken?
Anf. 17 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Herr talman! Jag är glad att interpellanten hänvisade till en tidigare interpellationsdebatt där vi hade för avsikt att debattera det här i sin helhet kring de småskaliga vattenkraftsverksamheterna.
Herr talman! Man ska skilja på två olika processer som pågår. Den ena handlar om länsstyrelsernas tillsynsverksamhet, som sker löpande och som, som jag sa i interpellationssvaret, måste ske enligt lagkraven, dikterade av denna riksdag, som handlar om att säkerställa att vattenverksamheter bedrivs enligt tillstånd. Grunden för det är att det ska finnas ett tillstånd. Och grunden till att det inte anses finnas ett tillstånd för en del av de riktigt gamla småskaliga vattenkraftsverksamheterna i Sverige i dag är just att de inte har kommit till på ett sådant sätt att man med den nuvarande, moderna, lagstiftningen ser att det är att jämföra med ett tillstånd.
Man behöver helt enkelt se till att det blir tillstånd för den typen av verksamhet, och det är tillsynsmyndighetens ansvar att vägleda så att processen blir sådan att man bedriver verksamhet enligt tillstånd, enligt lagar och regler som är beställda och beslutade av denna riksdag.
Jag tror att riksdagsledamoten och jag kan vara överens så långt: Lagar och regler ska följas. Det betyder att huvudprincipen är att man har tillstånd för vattenverksamhet av det här slaget.
Den andra processen handlar om att det finns förslag från Vattenverksamhetsutredningen. Det var en utredning som särskilt tittade på hela vattenkraften, framför allt i förhållande till miljömålen om rikt växt- och djurliv och strömmande vatten, där vi ser att vi har ett av våra biologiska problem i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har inrättat vattenkraftverk som är byggda under en tid när den miljöhänsyn som vi vill se i vattendragen i dag inte var för ögonen. Samtidigt vet vi att det finns bra tekniker för att säkerställa att man kan bedriva vattenkraftsverksamhet och säkerställa möjligheterna för vandrande fisk, till exempel. Det handlar om att man inte skär av och att man inte omöjliggör för den stora och utbredda aktiviteten sportfiske, till exempel. Det handlar också om husbehovsfiske som bedrivs i dag i Sverige. Det ska inte försämras utan snarare förbättras och kunna utvecklas.
Det handlar om att se de här sakerna. Det gör att vi också har en pågående process. Den förra regeringen initierade en viktig utredning, som nu har lagts på den här regeringens bord. Och ett omfattande remissarbete sedan i höstas är under beredning.
Detta ska inte sammanblandas. Frågan om de småskaliga vattenkraftsägarna, som Sten Bergheden diskuterar här, handlar just om dem som har hamnat i kläm i fråga om att det har ansetts att de inte har tillstånd. Det är tillsynsmyndighetens, länsstyrelsens, plikt att vägleda i den processen.
Den dialog som Miljö- och energidepartementet har med länsstyrelserna är löpande. Vi avser att säkerställa att de tittar på goda exempel från länsstyrelser som har haft en dialog med småskaliga vattenkraftsägare. Det handlar om information om: Vad betyder nyprövningen? Hur kan man göra det här på bästa möjliga sätt? På vilket sätt kan man vägleda?
Precis som interpellanten påpekar kan det vara enskilda personer och små företag som sedan länge driver historiska vattenkraftverk. Jag är övertygad om att det behövs en annan vägledning från myndigheterna än om man hanterar detta i dialog med till exempel något av de stora energibolagen, som har den storskaliga vattenkraften.
Miljökraven är dock sådana att vi måste se till att vi tar de steg vi kan för att säkerställa att den biologiska mångfalden kan förbättras. Där finns det teknik i dag. Jag avser att verka för att dialogen bland aktörerna kan förbättras.
Anf. 18 Sten Bergheden (M)
Herr talman! Tack, Åsa Romson, för svaret så långt!
Jag vill återigen påpeka att de här kraftverken har varit i drift under ett par hundra år. Det är ingen ko på isen att lösa detta inom ett eller två år för att rädda någon, som ministern påstår, fisk eller något annat i de här områdena. Den här omställningen har pågått under lång tid. Vi har gott om tid att se över hur vi kan lösa detta på ett rimligt sätt för de småskaliga vattenkraftsägarna och till rimliga kostnader.
Vi fick miljöbalken 1998. År 2012 kom sedan en dom som pekar på att det behövs en nyprövning i de här delarna. Om vi då uppfattar detta som ett för långtgående krav kan vi ta initiativ här i riksdagen till att ändra lagstiftningen. Vi kan ta ett år på oss att gå igenom lagstiftningen.
Från oppositionens och Moderaternas sida välkomnar vi en översyn av om det finns någonting i miljöbalken som vi behöver justera för att underlätta för de mindre, småskaliga kraftverken att kunna leva vidare utan att hamna i en nyprövning av ett verk som kanske är uppriggat på 1500- eller 1600-talet. Vi har haft ett flöde av vatten otaliga år sedan dess. Helt plötsligt får den här regeringen makten, sätter ned foten och säger: Det här måste vi rätta till omgående.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har gott om tid på oss. Det är ingen ko på isen.
Sedan är det allvarligt, detta som ministern antyder i interpellationssvaret, att det inte finns någon dialog mellan de olika länsstyrelserna, utan ministern måste hjälpa till för att den ska bli bättre och de ska lära av varandra. Länsstyrelserna är statens förlängda arm. De råder under samma lagar i Sverige från söder till norr. Detta ska man inte behöva tala om för länsstyrelserna. Detta ska länsstyrelserna med automatik sköta enligt de regler som finns. Om vi vill ändra någonting i lagarna gör vi det här i riksdagen, och sedan får länsstyrelserna jobba utifrån det.
Jag tycker att det är mycket allvarligt att man ska behöva påpeka för länsstyrelserna att de ska föra en dialog och se till att följa lagar och regler, precis som ministern tar upp, men också se till att hitta möjligheter och återkoppla till politiken och tala om att det kanske är orimligt att en småkraftsägare i detta läge ska åka på 1 miljon för nya tillstånd för en verksamhet som man har bedrivit i generationer, kanske under ett par tre hundra års tid.
Jag har med mig ett yttrande från Havs- och vattenmyndigheten i Sverige där det står så här om ett ärende: Havs- och vattenmyndigheten yrkar i första hand att ansökan om tillsyn ska avvisas. Havs- och vattenmyndigheten yrkar i andra hand att ansökan om tillstånd ska avslås. Havs- och vattenmyndigheten yrkar på ett ersättningsbelopp som senare kommer att anges.
Det är precis det här det handlar om. Man försöker lägga ned de verk som finns av olika anledningar. Dessutom skickar man över en prislapp till kraftägarna som kan sluta på precis vad som helst. Är det inte rimligt att sätta en summa för vad de nya tillstånden max får kosta för vattenkraftverken? Då kan man inte ta ut kostnaden på löpande faktura.
I detta fall stämmer inte kartan med verkligheten. Vi vill någonting annat och vill faktiskt bevara de småskaliga vattenkraftverken här i Sverige. Nu är våra regelverk så konstruerade att det äventyrar dem. Ja, men då måste vi självklart se över om vi kan förändra våra regelverk så att vi kan behålla och utveckla våra småskaliga vattenkraftverk.
När kartan inte stämmer med verkligheten är det mycket enklare att ändra kartan än verkligheten i detta fall.
Anf. 19 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Herr talman! Precis som framgick av interpellationsdebatten den 5 juni har jag och regeringen synen att de svenska lagarna och reglerna ska följas, vilket betyder att det är tillståndspliktigt att bedriva vattenverksamhet och kraftverk i dammar och svenska vattendrag. Jag tror att det är en viktig grundbult för att möjliggöra ett aktivt miljöarbete men också för ett aktivt arbete där vi inte får ett oreglerat tillstånd för stora resurser i form av vattenkraft. Vi har byggt vattenkraften i Sverige med regler och lagar om tillstånd och med vattendomar. Det är de beslut och regler som vi har på bordet, och det är dessa beslut och regler som också myndigheterna följer.
Jag kan som minister naturligtvis inte kommentera ett yttrande i ett enskilt ärende som interpellanten här läste upp. Jag förutsätter att de centrala myndigheterna och länsstyrelserna jobbar enligt den lagstiftning som riksdagen har fastslagit.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som interpellanten nämnde är det inte den här regeringen som har beslutat att inte ge tillstånd för ett antal småskaliga vattenkraftverk byggda på urminnes hävd, utan det är Miljödomstolen som har avgjort ett mål 2012. Det är inte någon nyhet i sammanhanget.
Dialogen om behovet av att det ska finnas tillstånd för de här verksamheterna pågår. Det är en pågående tillsynsdialog som länsstyrelserna har. Det är också för att främja den dialogprocessen som min dialog från Miljö- och energidepartementet har varit generell, precis som vi har en generell dialog med våra myndigheter, bland annat länsstyrelserna, om hur man kan hitta bra arbetssätt i tillsynsverksamheten.
När det gäller hur man bedriver tillsyn finns det riktlinjer, lagar och förordningar som ska följas. Utöver detta handlar det väldigt mycket om en process i kommunen, länsstyrelsen eller centrala myndigheter där handläggarna har tillräckligt med tid för att kunna vara tillmötesgående mot enskilda och svara på de frågor de ställer i samband med tillsynen. Där ser jag, som jag också redogör för i svaret, att olika länsstyrelser har varit olika duktiga. Det finns de länsstyrelser som har haft en väldigt god dialog och där det verkar vara mycket enklare för de enskilda att få svar på frågorna om hur en nyprövning egentligen går till.
Det här är en process som också kommer att vägledas av domstolarna, som har att avgöra vilka regler och vilken processledning som ska tillämpas när det gäller den modellen. De kan titta på modeller som begränsar det ekonomiska ansvaret.
Men i grund och botten ska vattenverksamhet i Sverige bedrivas enligt tillstånd. Det tycker jag är en ganska bra princip som den här riksdagen också står bakom, eftersom det är dessa lagar och regler som har byggt inte bara den svenska vattenkraften utan också det regelsystem som riksdagen själv beslutar om.
Sedan handlar det om att säkerställa att man har en bra dialog och att nyprövningsinstrumentet går att anpassa så att det fungerar inte bara för stora kraftägare utan även för små kraftägare. Det handlar också om att på ett ordentligt sätt väga in kulturmiljöaspekterna, för det är viktigt att vi ser att det finns sådana aspekter här också.
Samtidigt har vi moderna miljökrav på anläggningar. Precis som vi har moderna miljökrav på vindkraft och andra förnybara elproduktionskällor har vi moderna miljökrav på vattenkraften, där man ska använda befintlig teknik för att säkerställa förekomsten av vandrande fisk och berika de svenska vattendragen.
Anf. 20 Sten Bergheden (M)
Herr talman! Jag tror att det finns en stor vilja bland de små kraftverken att lösa saker och ting men till en rimlig summa.
De nya tillstånden, som kan ligga på ½-1 miljon, är inte rimliga. Det betyder nedläggelse. Och i nästa steg kan det handla om en avvecklingskostnad som kan vara lika hög. Först läggs kraftverket ned och sedan kommer en avvecklingskostnad. Det är oerhörda kostnader.
Då vill jag återigen fråga ministern: Finns det en vilja att se över miljöbalken? Jag tror att det finns en majoritet i Sveriges riksdag för att se över reglerna om vi kan underlätta i den här delen.
Tycker ministern att de höga kostnaderna som finns runt detta är rimliga? Eller kan man sätta ett maxbelopp för tillstånden för att hålla nere kostnaderna för de mindre verken?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Sedan en liten kuriosafråga: Har ministern besökt något av dessa vattenkraftverk, sett hur verksamheten fungerar och lyssnat på de oroliga människorna som finns därute?
Frågan är: Är vi beredda att se över miljöbalken? Är ministern beredd att sätta en lägre fast summa i detta läge? Och är vi beredda att ändra lagar och regler i viss mån för att kunna behålla de småskaliga vattenkraftverken? Jag skulle gärna vilja ha ett svar i den delen.
Som jag sa inledningsvis är det ingen ko på isen. Vi kan gott och väl göra halt i ett år för att utreda detta och kika på om vi kan ändra miljöbalkens lagstiftning i vissa delar för att underlätta för de småskaliga vattenkraftverken. Oppositionen är beredd att backa upp att man tittar vidare på det.
I stället för att belasta landsbygdens folk med ännu mer regelkrångel, avgifter, skatter och annat borde man hjälpa till, så i detta fall: Gör halt, gör om och gör rätt!
Anf. 21 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Herr talman! Under förra mandatperioden diskuterades i miljö- och jordbruksutskottet, där jag själv deltog aktivt, och i alliansregeringen hur vi kan få ett bättre tillstånd för den biologiska mångfalden i våra strömmande vattendrag. Detta drevs inte minst på av att vi ser vilken otrolig resurs fisket är i dessa områden och av att den moderna tekniken gör det rimligt att ställa moderna miljökrav också på vattenverksamheter samtidigt som dessa verksamheter producerar god förnybar energi för Sverige.
Den småskaliga vattenkraften producerar en mindre del av den svenska energin. De 1 500 minsta kraftverken står för ca 2 procent av den svenska energiförsörjningen.
Lite av dilemmat i förra mandatperiodens diskussion var att man stirrade sig blind på relationen till de större vattenkraftverken. Jag är därför positiv till att vi nu också har en debatt om hur vi får ett fungerande och rättvist regelverk även för småskalig vattenverksamhet.
Vi behöver ordning och reda, vi behöver tillstånd där det ska finnas tillstånd och vi behöver en god tillsyn med en god dialog. Här uppvisar några länsstyrelser goda exempel, och jag vill medverka till att de också sprids till andra länsstyrelser.
Jag är övertygad om att vi kan hitta system där nyprövningen inte blir en sådan omöjlighet som en del enskilda vattenkraftverksägare har fått känslan av.
Om oppositionen och andra är intresserade av att titta på detta och har olika idéer om avgiftssättningar och sådant är jag helt öppen för samtal om det.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.