Statens ansvar för utvecklingen i Västernorrland
Interpellation 2009/10:68 av Stenberg, Hans (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-10-27
- Anmäld
- 2009-11-02
- Sista svarsdatum
- 2009-11-17
- Besvarad
- 2009-11-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 27 oktober
Interpellation
2009/10:68 Statens ansvar för utvecklingen i Västernorrland
av Hans Stenberg (s)
till näringsminister Maud Olofsson (c)
Västernorrlands län är hårt drabbat av arbetslöshet. De höga arbetslöshetssiffrorna beror delvis på uppsägningar inom den privata sektorn men också till stor del på att statliga verksamheter har lagts ned eller flyttats från länet under senare år.
Vin & Sprit i Sundsvall, Distansapoteket och Krisberedskapsmyndigheten i Sollefteå samt kriminalvårdsanstalten i Viskan är exempel på statliga verksamheter som helt lagts ned eller fått kraftigt minskad verksamhet. Till detta kommer också en rad privata verksamheter som drabbats mycket negativt av statliga beslut. BAE Hägglunds i Örnsköldsvik och SVT:s digitaliseringsverksamhet i Ånge är exempel på detta.
När privata storföretag lägger ned verksamheter så brukar samhället kräva att företagen tar ansvar och genomför åtgärder för att mildra effekterna av neddragningarna och för att skapa nya jobb.
Jag vill därför fråga näringsminister Maud Olofsson:
Vad kommer näringsministern att göra för att staten ska ta sitt ansvar för utvecklingen i Västernorrland?
Debatt
(21 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:68
Webb-tv: Statens ansvar för utvecklingen i Västernorrland
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2009/10:31 Tisdagen den 17 novemberProtokoll 2009/10:31 3 § Svar på interpellationerna 2009/10:68 och 78 om en samlad regionalpolitisk utvecklingsstrategi för hela Sverige
Protokoll från debatten
Anf. 1 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att få till stånd en samlad regionalpolitisk utvecklingsstrategi för hela Sverige och Hans Stenberg har frågat mig vad jag avser att göra för att staten ska ta sitt ansvar för utvecklingen i Västernorrland.
Jag har vid ett flertal tillfällen haft möjlighet att här i kammaren beskriva regeringens politik för regional tillväxt. Den regionala tillväxtpolitiken är inriktad mot att stärka den lokala och regionala konkurrenskraften och skapa bättre förutsättningar för företagande, innovationer och investeringar i alla delar av landet. Regeringen tillhandahåller en rad verktyg och satsningar som den lokala och regionala nivån kan använda utifrån de prioriteringar som de finner är bäst utifrån de lokala förhållandena.
Redan i december 2006 fattade regeringen beslut om en strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013. Strategin bidrar till att skapa utvecklingskraft i alla delar av landet genom konkreta åtgärder inom områdena innovation och förnyelse, tillgänglighet, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud samt gränsöverskridande samarbete.
Under 2009 genomförs en uppföljning av strategin. Uppföljningen har bland annat genomförts genom dialoger med samtliga län om vilka de viktigaste utvecklingsförutsättningarna är. Uppföljningen visar att den nationella strategins inriktning fortsatt är aktuell och att länen anser att de i huvudsak har de verktyg som behövs för att bidra till att skapa regional tillväxt. Uppföljningen visar också att de viktigaste utmaningarna för länen är arbetskrafts- och kompetensförsörjning samt energi- och klimatfrågor.
I regeringens landsbygdsstrategi presenteras en rad åtgärder för att visa på och utveckla de förutsättningar som landsbygden har för att skapa ökad sysselsättning och regional tillväxt. Arbetet med att realisera dessa åtgärder samt genomföra nytillkomna åtgärder är ett löpande arbete. Exempelvis tillförs ytterligare 50 miljoner kronor till kommersiell service för att öka möjligheterna för medborgare och företag att leva och verka i alla delar av landet. Inom ramen för det svenska landsbygdsprogrammet satsar regeringen 253 miljoner kronor för en utbyggnad av bredband på landsbygden under åren 2010-2012.
Regeringen har vidtagit närmare hundra åtgärder för att stärka företagandet. Detta bidrar i stor utsträckning till att skapa jobb i alla delar av Sverige. Därtill kommer bland annat den så kallade närtidssatsningen inom infrastrukturområdet, kraftfulla insatser för forskning och innovation samt miljö- och klimatåtgärder, vilket sammantaget skapar goda förutsättningar för jobb och företagande i hela Sverige.
Under 2009 spenderas 48 miljarder kronor, och budgetpropositionen för 2010 innehåller förslag till ytterligare offensiva åtgärder för att möta lågkonjunkturen i spåren av finanskrisen. Totalt föreslås 35 miljarder kronor för åtgärder under 2010. Det betyder att de åtgärder som regeringen vidtagit för att möta den ekonomiska krisen sedan sommaren 2008 uppgår till sammanlagt 83 miljarder kronor. Det är åtgärder som även kommer Sollefteå och Västernorrlands län till del.
I tider av ekonomisk kris och lågkonjunktur har det visat sig att långsiktiga strategier och regionala partnerskap har haft stor betydelse för att skapa möjligheter att samla resurser och fatta snabba beslut. Inriktningen för regeringens regionala tillväxtpolitik, med tyngdpunkt i långsiktiga strategier, och regionalt och lokalt inflytande har visat sig vara framgångsrikt för att även möta en ekonomisk kris. Det är genom egen kraft, byggd på de förutsättningar som kommuner och regioner själva har bäst kunskap om, som man kan skapa en långsiktigt god jordmån för företag och därmed fler jobb. Detta är det bästa sättet att stödja såväl Sollefteå kommun som Västernorrlands län och andra delar av landet.
Regeringen bedriver i dag och kommer att fortsätta att bedriva en samlad regional tillväxtpolitik för hela landet.
Anf. 2 Hans Stenberg (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka näringsministern för svaret på interpellationen. Det är trevligt när näringsministern tar sig tid att svara på interpellationer inom sitt ansvarsområde. Jag har två gånger tidigare försökt att interpellera ministern om jobben i Ånge. Båda gångerna har jag fått svar från justitieministern. Tredje gången gillt! Det känns ju bra.
Anledningen till att jag tidigare ställde de här interpellationerna till näringsministern var att jag ville ha en lite vidare regionalpolitisk debatt om vad staten egentligen har för ansvar när man lägger ned statlig verksamhet i utsatta glesbygdskommuner. När jag läser ministerns svar på min interpellation och hör det läsas upp här i kammaren förstår jag på sätt och vis att hon har undvikit debatten, för i det svaret finns ju ingenting som stöder särskilt utsatta glesbygdskommuner. Där finns heller ingenting om hur staten ska ta sitt ansvar när man lägger ned verksamheter i små kommuner. Jag tycker dessutom att regeringens faktiska agerande i fallet Sollefteå och Ånge visar att det tyvärr inte finns någon sådan politik.
Tittar man på till exempel Ånge kommun, som nog är den kommun som - tillsammans med Sollefteå - är mest utsatt i mitt län, kan man se att befolkningen har halverats på 50 år. Det har under resans gång försvunnit ett stort antal industrijobb. För att svara upp mot det har staten genom årens lopp försökt att föra dit statliga verksamheter som kan lokaliseras var som helst i landet.
Under den här hösten försvinner 90 arbetstillfällen i den lilla kommunen när Viskananstalten läggs ned och SVT:s digitaliseringsverksamhet försvinner. Det här handlar inte om någon effektivisering eller om några jobb som egentligen försvinner utan det är verksamheter som flyttas. Internerna på Viskan flyttas till andra anstalter där det krävs minst lika mycket personal, förmodligen mer eftersom de hamnar på slutna anstalter. För SVT:s digitaliseringsverksamhet är det ingen brist på arbetsuppgifter. Det finns massor med material som behöver digitaliseras. Tråkigt nog kommer det inte att göras i Ånge framöver.
Tittar vi på Sollefteå kommun ser vi att den för några år sedan drabbades väldigt hårt av regementsnedläggning. Då gjorde vi socialdemokrater och Centerpartiet en överenskommelse om att skapa ett antal ersättningsjobb, eftersom kommunen var så oerhört illa ute. Det handlade bland annat om Krisberedskapsmyndigheten och distansapoteket. Sedan Maud Olofsson och den borgerliga regeringen fick ansvaret har båda verksamheterna i princip upphört.
Det här handlar om vilket regionalpolitiskt ansvar staten har. Det är lite skillnad att ha ansvar för den regionala utvecklingen i hela landet, att känna ett särskilt ansvar för små, utsatta glesbygdskommuner, och att ha ett särskilt ansvar när statliga verksamheter läggs ned på andra orter. Jag har hört ministern tidigare uttala sig om nedläggningar i bilindustrin, nämligen att dessa företag måste ta sitt samhällsansvar. Jag tycker att regeringen också måste ta sitt samhällsansvar. Dessutom tycker jag att man ska stå för tidigare träffade överenskommelser.
Anf. 3 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Tack för svaret!
Arbetslösheten ökar och befolkningsomflyttningarna accelererar. Det finns ingen regionalpolitik som fungerar. Regionalpolitiken i Sverige måste återupprättas och åter bli en central politisk fråga. I praktiken, oavsett det allmänt hållna svar jag har fått av ministern, är det här en fråga som har placerats ut i politikens marginal.
Om man menar allvar med en fungerande regionalpolitik, att den ska vara kraftfull, måste den vara en ständigt närvarande fråga i alla politiskt strategiska beslut som fattas i regeringen. Det måste göras konsekvensanalyser. Så är det inte i dag. Det finns ingen sammanhållen strategi för att bromsa och skapa motkrafter till dagens befolkning som flyttar. Det finns varken en genomtänkt storstadsstrategi eller en genomtänkt strategi för övriga landet.
Jag ska ge några exempel. Telia lägger i dag ned delar av sitt fasta kopparnät. 70 000 telefonabonnenter kommer att få sina abonnemang uppsagda. Telia ska erbjuda alternativ när detta görs, men nu börjar det bli allt fler fall där alternativ erbjuds som inte fungerar. Människor faller mellan stolarna, och det slutar med att de blir utan telefon. Är det en värdig regionalpolitik? Har man från regeringens sida styrning på utvecklingen? Är det så det ska vara i Sverige år 2009?
Regeringen säger att man höjer kraven på ambitionerna när det gäller bredbandssatsningen. Men sett till hur det ser ut runt om i världen, i Europa och i andra länder, avsätts stora offentliga investeringsmedel. Om man jämför Sverige med andra länder i dag håller vi på att halka efter när det gäller överföringskapacitet, men i Sverige säger man att marknaden ska fixa detta.
Hur trovärdigt är detta i praktiken? 253 miljoner kronor nämns här i någon sorts landsbygdssatsning. Det kommer inte att räcka långt. Dessutom är sanningen att det är fråga om 190 miljoner kronor som förutsätter 25 procent i medfinansiering för att det ska gå ihop.
Det här var några exempel. De får naturligtvis effekter när problemen blir större i takt med att befolkningsunderlaget minskar. Regeringen har ingen styrning av de statliga verken och myndigheterna. Precis som Stenberg frågade undrar jag varför man avvecklade Krisberedskapsmyndigheten. Varför lägger man ned distansapoteket? Varför har man beslutat om nedläggning av skattekontorets växel i Sollefteå? Nu utreder man dessutom privatisering av försvarets hundavelsstation och de sista 14 jobben som gavs i kompensation för regementsnedläggningarna. Privatisering av hundavel! Har man inte kommit till den punkt att man har ideologiserat verkligheten och gjort principerna viktigare än realiteterna? Måste man ta de sista 14 jobben från Sollefteå? Det borde Maud Olofsson fundera på.
Varför avvecklar man branschprogrammen för basnäringarna? Är det inte viktigt att föra samman utbildningskompetens, forskningskompetens och annan kompetens inom exempelvis stålindustrin för att skapa bra och konkurrenskraftiga produkter i framtiden? Det här är någonting som näringslivet dessutom tycker är bra. Jag förstår inte varför man avvecklar sådant.
Det behövs en ordentlig uppryckning, och det behövs att man sätter lite kraft i detta. Det behövs framför allt att man gör regionalpolitiken till en central fråga där man avväger i de strategiska nationella besluten de regionalpolitiska effekterna. Man kunde börja med att försöka styra de egna myndigheterna.
Är ni beredda att göra en omprövning och tydligt uttala att regionalpolitiska analyser ska göras inför strategiskt nationellt viktiga beslut?
Anf. 4 Berit Andnor (S)
Herr talman! Jag har i en tidigare interpellationsdebatt med Maud Olofsson diskuterat situationen i Jämtlands län och Östersund. Jag kan konstatera att det svar som nu har lämnats till Hans Stenberg och Peter Hultqvist i stort sett är detsamma. Det är lite allmänt hållet.
Bakgrunden till min diskussion var ungefär likadan. I samband med försvarsnedläggningen i Östersund beslutade och genomförde den dåvarande socialdemokratiska regeringen lokaliseringar av statlig verksamhet till Östersund. Det var Folkhälsoinstitutet, det skedde förstärkningar för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, Sika, Statens institut för kommunikationsanalys, Nutek. Allt detta gjordes för att kompensera det bortfall av arbetstillfällen som nedläggningen av regementena innebar. Det gjorde också att vi kunde hantera situationen i Jämtlands län och Östersund på ett bra sätt. Det var många som blev arbetslösa, men det skapades hopp, framtidstro och nya arbetstillfällen.
Det som har skett sedan Maud Olofsson och den borgerliga regeringen tillträdde är att man aktivt har fattat beslut som innebär att statlig verksamhet som har utlokaliserats till Östersund flyttar tillbaka till Stockholm. Detta har inneburit att det har försvunnit statliga arbetstillfällen. För detta har Maud Olofsson och den borgerliga regeringen ett ansvar. Det är ni som har ett ansvar för att man i en mycket svår situation när det gäller arbetslösheten i Jämtlands län tappar statliga arbetstillfällen. Man har lagt ned Arbetslivsinstitutet, förändrat Glesbygdsverket, tagit bort delar av Nutek och gjort förändringar när det gäller ITPS, det vill säga tagit bort arbetstillfällen från Östersund i Jämtlands län.
Just nu planeras flytten av länsrätten från Östersund. Länsstyrelsens sociala tillsyn försvinner. Sedan vi träffades senast, Maud Olofsson, kan jag berätta att Statens institut för kommunikationsanalys kommer att mer än halvera sin verksamhet i Östersund. I går blev det klart att av drygt 30 arbetstillfällen i Östersund flyttar regeringen drygt hälften till Stockholm igen. Man hävdar - hör nu - att en sådan analysverksamhet måste finnas nära regeringen. Det är häpnadsväckande. Vi befinner oss faktiskt i året 2009. Ska den sitta i knäet på Maud Olofsson? Är det vad som är meningen - sitta nära regeringen? Vad menar regeringen och Maud Olofsson med detta?
Jag noterade också att svaret förutom den allmänna hållningen innehöll en rad floskler. Regeringen gör kraftfulla insatser för forskning och innovation, säger Maud Olofsson. Inte i Jämtlands län och i Västernorrlands län. Det är tvärtom. Mittuniversitetet går miste om resurser. Satsningarna går inte till Mittuniversitetet, Maud Olofsson. De går till de traditionella lärosätena Lund, Stockholm, Göteborg och Uppsala. Det är där pengarna läggs.
Har inte regeringen och Maud Olofsson ett regionalpolitiskt ansvar? Måste ni fatta beslut som innebär att ni aktivt motverkar en positiv utveckling i Jämtlands län? Det är vad ni gör när ni flyttar statliga utlokaliserade arbetstillfällen från Jämtland till Stockholm. Det är en omvänd regionalpolitik. För detta har Maud Olofsson ett stort ansvar.
Anf. 5 Stefan Tornberg (C)
Herr talman! Tack, ministern, för svaret!
När jag hör dessa kommentarer blir jag som norrbottning lite fundersam med tanke på hur min region har klarat den lågkonjunktur vi är inne i och hur regeringen har engagerat sig för att ge fler möjligheter att ta vara på den regionala utvecklingskraften.
Jag skulle kunna tänka mig att det här är en situation som är speciell för Norrbotten, med tanke på de stora investeringar som sker i gruvbrytningar och med tanke på andra investeringar som sker i norra Sverige. Men nu har jag hört Norrlandsfondens redovisning av Småföretagsbarometern för Norrland. Det visar sig att det här är någonting som stämmer rätt väl överens med hur det ser ut i hela norra Sverige. Därför förvånar det mig att den här debatten handlar så mycket om förändringar i statlig verksamhet.
Idealet är tydligen för norra Sverige, när det gäller den regionala utvecklingen, att vi låser situationen som den var 2006. Så som staten såg ut 2006 ska det vara. Vem kan tro att det hade varit en hållbar utveckling för norra Sverige, för Norrbotten eller för Sverige? Självklart måste staten förändras. Självklart måste den statliga verksamheten få utvecklas. Annars tappar vi den helt och hållet.
Det handlar om möjligheter att ta del av den service som finns, om att kunna ha fungerande kommunikationer när det gäller Internet, telefoner, post och kassaservice.
Det är en utveckling där det måste förändras, men samhället måste också ställa krav. Det handlar om att det måste finnas en närvaro, en tillgång och en närhet i hela vårt land.
Jag tycker att det är mycket positivt att det regionala perspektivet lyfts fram så tydligt i ministerns svar. För det är bara genom en regional utveckling, genom att ta till vara regionernas och individernas möjligheter lokalt, som vi kan skapa utveckling.
Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för det här, skapa möjligheter för entreprenörskap och konkurrenskraft. Det innebär också att sysselsättningen ökar. Och det är bara genom en tillväxtinriktad regionalpolitik som vi kan skapa möjligheter för att ta till vara den lokala och regionala miljöns unika förutsättningar i storstäderna, på landsbygden och i landsorten.
Jag som har vuxit upp på landsbygden i Norrbotten ser själv de fantastiska möjligheter som landsbygden har med rika naturresurser och kunniga och företagsamma människor.
Det gäller också att vi får en utveckling som tar vara på den boendemiljö och de naturvärden som uppskattas av så många och även skapar förutsättningar för utveckling. Det gäller att vi får en politik som tar till vara de möjligheter som finns att använda de resurserna.
Herr talman! I det sammanhanget känner jag mig mycket nöjd med tyngdpunkten på regional utveckling, med tyngdpunkten på lokala och regionala initiativ. För den här utvecklingen går inte att administrera från Stockholm. Det här är någonting som endast kan ske genom att vi tar vara på förutsättningarna för den lokala utvecklingskraften.
Anf. 6 Åke Sandström (C)
Herr talman! Interpellationer ska, enligt text som finns om vårt arbete, handla om kompletterande uppgifter i det pågående riksdagsarbetet. Jag tog mig friheten att ta reda på hur det har förhållit sig. Då man studerar vad interpellationsdebatterna har tenderat till undrar man om våra vänner som är här har förstått detta.
Man har alltså i 14 eller 15 debatter på exakt samma tema ställt exakt samma frågor. Jag undrar: Har man tagit del av pågående riksdagsbehandling i de aktuella ärendena och av propositionerna? Jag tror att det ligger helt andra skäl bakom det här nötandet på statsråden. Man ska upprepa samma frågor. Man har exakt samma syfte med detta. Det är smutskastning, på ren svenska.
Hur har tidigare regionalpolitik varit? Titta i backspegeln? Peter Hultqvist har inte varit så länge i riksdagen, men jag har haft förmånen att få följa det här arbetet ganska länge. Det har inte varit ett dugg bättre.
När var den största förändringen när det gäller statliga verk? När var den största nedläggningen på försvarssidan?
Under perioden 1998-2002 skulle vi försöka utveckla bredbandssatsningen. Jag hade oändliga debatter med Björn Rosengren om att få satsa på det som faktiskt Göran Persson i Torp tyckte var en bra satsning, nämligen en digital allemansrätt. Nu äntligen kommer den till stånd. Det har också en stor betydelse att vi får en digital allemansrätt i hela landet.
Låt mig säga att jag har stor respekt för de skillnader som finns i landet. Jag känner mycket väl till det.
Småföretagsbarometern är ett annat kvitto på hur det står till i riket. Jag kan bara mer exakt svara för mitt eget hemlän, Västerbotten. Där har antalet småföretag som har startats ökat med 64 procent från 2006 till i dag. Det är faktiskt ofattbart mycket.
Jag tror också, som det delvis står i det svar som även jag får tacka för, att vi måste tro på att det finns en egen kraft. Jag vill tro att vi är överens där. Men ingen har betonat att det faktiskt också måste bygga på människors egen kraft att starta och driva företag. Här har det blivit väldigt många förbättringar. Det ska bli lättare att starta och driva företag. Det gäller inte minst inom finansieringsområdet.
Det jag har studerat de senaste veckorna är den nya inriktningen på transportstödet. Det har i mycket stor utsträckning hjälpt de mindre företagen med de längre avstånden. Det var också sagt att de som bor längre norrut ska kunna få mer än dem som finns söderut. Det har gjorts många insatser just på småföretagarområdet.
Jag har respekt för att det är stora skillnader, men vi måste också vara överens om att vi har tagit del av och förstått det budskap som vi under tre år har fört fram i både riksdagsdebatter och betänkanden.
Anf. 7 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Låt mig börja med att säga: Frågor om enskilda verksamheter som olika statsråd ansvarar för måste just de statsråden svara på. Det tror jag är en ordning som talmannen håller med om.
Jag tycker att det i grunden är bra att Socialdemokraterna äntligen har börjat engagera sig i den regionala tillväxtpolitiken. Det har verkligen inte varit ett favoritämne tidigare.
När vi tillträdde beslutade vi, som jag sade i interpellationssvaret, om en nationell strategi för tillväxt. Det som då var viktigt var att peka ut vilka områden vi skulle jobba med och att bilda strukturfondspartnerskap, så att vi hade en organisation ute i våra län. Men det skulle också kombineras med insatser som är av generell natur som hjälper länen att jobba med det som är de lokala och regionala förutsättningarna.
Jag har runt om i landet på ett antal ställen haft samtal om den nationella strategin och om hur det här ser ut. Det har varit socialdemokrater, moderater, centerpartister och alla andra som har suttit och diskuterat detta. Det finns en bred samsyn kring att den strategi vi har är väl fungerande och bra.
Men precis som jag sade i interpellationssvaret är arbetskraftsförsörjning, kompetensförsörjning och omställningen på miljö- och klimatområdet några områden som vi kan behöva förtydliga. Men i grunden finns det en stor samsyn runt om i landet kring att det här är bra. Och det är både företag och ideella organisationer och andra som har varit med.
Alliansregeringen tror på en generell politik, nämligen att skapa förutsättningar för tillväxt runt om i landet. Då är det några saker som är viktiga för att det ska fungera. Infrastrukturen är en sådan. Det är bara att beklaga att det, när vi tillträdde, fattades 100 miljarder till infrastruktur. Nu får vi städa bordet efter Socialdemokraterna som inte förmådde annat än att sätta spaden i jorden - de finansierade aldrig någonting. Här får vi nu städa.
Likadant är det när det gäller bredbandssatsningen, som Åke Sandström tog upp. Man ondgör sig över att det är marknaden som styr. Men det var ju Björn Rosengrens idé. Det var hela hans affärsidé att det var marknaden som skulle bygga bredband och inte samhället. Det är därför det ser ut som det gör. Även där får vi städa. Nu visar det sig nämligen att landsbygden och glesbygden inte får bredband på marknadens villkor. Då måste samhället gripa in, och det är precis det vi nu gör. Vi städar efter Socialdemokraternas misslyckande i infrastrukturpolitiken.
Forskning och innovation är ett annat område som är viktigt. Där tillför vi 5 extra miljarder fram till 2012, och vi höjer nivån med 5 miljarder. Men om man ska få tillgång till de här resurserna bygger det också på att det finns innovations- och forskningsprojekt att gå in i, och det är upp till regionen att ta fram den typen av insatser.
Klimat- och energipolitiken är naturligtvis ett jätteområde som kommer att tillföra mycket nya jobb i Jämtland, Västerbotten, Dalarna och var det nu är. Det handlar om nätinvesteringar. Det handlar om investeringar i konkreta projekt. Där förenklar vi med regelverk och annat för att göra det möjligt att snabba på processer för att det här ska komma i gång.
Hundra åtgärder för företagande har gjorts för att underlätta entreprenörskapet. Här tror jag att den stora skiljelinjen finns.
Ingen av er har nämnt ordet företagande när ni har pratat här. Vi från alliansen tycker att tillväxt byggs underifrån genom att regeringen skapar förutsättningar för tillväxt i hela landet. Men det är de lokala och regionala nivåerna som jobbar med konkreta idéer.
Ni tror att tillväxt byggs uppifrån och att det är de statliga myndigheterna och verken som är grunden för detta. Jag tror att ni kommer att ha svårt att sälja in det budskapet i längden. Nu när vi satsar på företagande som grund för tillväxt växer det också i de regioner som jag kommer ifrån som har haft det otroligt bekymmersamt under lång tid.
Åke Sandström och Stefan Tornberg har pekat på Norrlandsfonden, Företagarna och andra. Nu ökar tillväxten i de små och medelstora företagen men också i en del av basindustrin i de områden som har varit mest utsatta och mest drabbade under lång tid. Det visar väl ändå att regeringens politik ger goda resultat, även om vi inte är färdiga.
Anf. 8 Hans Stenberg (S)
Herr talman! Jag fick inte svar på någon av frågorna. Jag tycker att det är självklart att statliga verksamheter ska utvecklas. Men utveckling kan inte vara detsamma som att flytta. Det kan inte vara utveckling att flytta väl fungerande statliga verksamheter från en ort till en annan. Det är ingen utveckling. Det är avveckling på den ort som drabbas.
Jag frågar Maud Olofsson: Har staten något ansvar när man som stor arbetsgivare lägger ned en verksamhet i en liten utsatt kommun?
Jag tycker inte att det är så svårt att svara med ett ja eller ett nej på den frågan. Hittills har ministern slingrat sig undan det.
I samband med nedläggningen i Ånge ställde jag en interpellation om det samlade ansvaret som rörde Maud Olofssons eget fögderi, där Specialfastigheter ligger. När man lagt ned den verksamheten i Ånge står Specialfastigheter där med en stor och dyr fastighet som i princip blir värdelös.
Jag efterlyser något slags koncerntänkande även inom staten. Det är lätt att säga att den ministern har ansvaret för det, och den ministern har ansvaret för det. Ingen ser till helheten. Då är det lätt som regeringen gör att skjuta ifrån sig alla frågor. Man kan alltid säga att det är någon annans ansvar. Det blir lite märkligt.
Jag försökte också få något slags besked om hur Maud Olofsson ser på den överenskommelse som vi ingick mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet när det gällde jobben i Sollefteå i samband med försvarsnedläggningen. Har man något ansvar för att hålla ingångna överenskommelser? Eller är det bara när det är socialdemokratiskt regeringsinnehav som överenskommelsen ska följas? I annat fall är det bara att strunta i den.
Den här regeringen pratar mycket och gärna om företagande. Det är bra. Vi behöver mer av privata företag, mer av utveckling på det området. Men det krävs också att staten tar ansvar för sin del. Det finns ännu i världshistorien inte något samhälle där de privata företagen har kunnat utvecklas helt på egen hand utan stöd av en fungerande samhällsapparat, där staten också tar ansvar för att upprätthålla sina delar.
Vi har verksamheter som går att bedriva i princip var som helst i landet. Tidigare har vi mellan våra partier, Socialdemokraterna och Centerpartiet, varit helt överens om att vi i mesta möjliga mån ska lägga dem i utsatta kommuner. Centerpartiet har till och med kritiserat oss socialdemokrater för att vi har gjort för lite av det, trots alla de många utlokaliseringar av verksamheter som har gjorts.
När Centerpartiet, som tidigare har varit den stora värnaren av glesbygden, sitter i regeringen och på den ministerpost som har att hantera de här frågorna ser vi plötsligt en våg av flyttningar från glesbygden och mindre kommuner in till stora kommuner, framför allt huvudstadsområdet. Det kan väl ändå inte vara en riktig politik.
Anf. 9 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Läget är det att det inte finns någon samordning mellan departementen när det gäller de regionalpolitiska konsekvenserna av olika beslut som regeringen tar. Man avväger inte de regionalpolitiska effekterna i de viktiga besluten. Man har inte styrningen på de statliga verken och myndigheterna. Jag tycker att exemplet Sollefteå, som ministern ännu inte har kommenterat, är oerhört intressant ur den aspekten.
Överstyrelsen för civil beredskap som blev Krisberedskapsmyndigheten är avvecklad. Apotekets distansapotek är avvecklat. Skattekontorets växel är det nu beslutat om. Det som är kvar är de 14 jobben på hundavelsstationen som ni nu undersöker privatisering av.
Det är ett mycket tydligt exempel på hur det saknas styrning. Jag vill bara upprepa det, och ministern har chans att kommentera det.
Om bredband hade jag en debatt med Åsa Torstensson för en tid sedan. Hon pekar på att det under åren 2001-2007 skedde en så omfattande utbyggnad på det området i Sverige att vi låg väldigt bra till i jämförelse med många andra länder. 5 miljarder kronor hade satsats.
Under den tiden var det dessutom, vilket jag upplyste om i den debatten, socialdemokratisk regering. Jag var själv inblandad i ett projekt i Dalarna där Telia, kommunerna och länsstyrelsen gick ihop och byggde ut bredbandsnätet på ett föredömligt sätt i samarbete med Gunnar Björk, din partivän som då var landshövding.
Nog skedde det saker, och nog var det staten som var kraften i det. Ni tog bort den typen av stöd, och nu står du och pratar om 253 miljoner i något landsbygdsstöd till bredbandsutbyggnad. Det är pengar som inte kommer att räcka till särskilt mycket.
Tittar man på hur det ser ut nu runt om i världen har Frankrike 10 miljarder i offentliga program, Finland 1,25 miljarder, USA 48 miljarder, Tyskland 1,7, Sydkorea 7,5. Jag kan fortsätta och göra den här listan hur lång som helst. Vi håller på att halka efter.
Den som talade om att marknaden skulle lösa det var Åsa Torstensson för en vecka sedan när hon pratade om att man skulle gradera upp nätet. Då skulle marknaden sköta det, och det fanns inte en statlig peng i det.
Marknaden var det som hon talade om, och du står här och säger att ni inte talar om marknaden. Det är dags för lite bättre samordning mellan inte bara departementen utan också ministrarna, tycker jag.
Det är mycket som brister. Vi ser i dag i tidningen att det kommer en statlig utredning som föreslår att myndigheter inte får stänga lokalkontor och hänvisa till nätet. Samhällsservicen måste förbättras och vara likvärdig i hela landet.
Det finns kommunalråd som genom pressmeddelanden fått veta att ortens statliga myndighetskontor ska läggas ned. Man kräver att staten ska vara närvarande i alla kommuner och att det ska finnas minst ett servicecentrum i varje kommun. Det är Lars Högdahl som har genomfört den utredningen.
Jag tycker att det verkar vara bra krav. Verklighetsanalysen verkar också bra.
Det här kommer vi att återkomma till i olika sammanhang. Men här har ministern nu chansen att göra något åt sin egen politik och rycka upp det som är mindre bra eller dåligt.
I Pajala är Northland Resources beredda att satsa 4 miljarder i en investering som ger 1 800 arbetstillfällen. Det handlar om att öppna två gruvor i Sverige och en i Finland.
Det krävs ett järnvägsbygge för att det ska bli verklighet. Är det inte klokt att ge ett besked om att man är beredd från regeringens sida att driva järnvägsfrågan? Den järnvägen ska byggas för att man ska klara gruvdriften i framtiden.
Ge ett besked om att det finns stöd för det järnvägsbygget! Gör det nu! Det skulle i alla fall bidra till något positivt när det gäller den mörka bilden av regeringens regionalpolitik.
Anf. 10 Berit Andnor (S)
Herr talman! Den fråga jag inte får svar på från Maud Olofsson är: Varför flyttar regeringen fungerande statlig verksamhet från Östersund till Stockholm? Dessutom har denna verksamhet flyttats till Östersund för att kompensera nedläggningen av regementena, bortfallet av statlig verksamhet. Varför ska Sikaverksamheten finnas i Stockholm, Maud Olofsson? Är man bättre på att analysera verksamheten i Stockholm än man är i Östersund? När företrädare för Regeringskansliet motiverar flytten med att verksamheten måste sitta nära regeringen borde vi väl i alla fall få ett svar på hur regeringen har tänkt. Varför ska den vara nära regeringen?
Jag får inget svar på det. Är det så att man tycker att man analyserar en verksamhet mycket bättre i Stockholm måste man ju kunna tala om varför. Men det gör man inte, och jag väntar fortfarande på att Maud Olofsson förklarar detta. Maud Olofsson har faktiskt ett regionalpolitiskt ansvar. Det kan låta märkligt för Maud Olofsson, men så är det ju.
Varför ställer vi interpellationer? Det gör vi för att situationen är väldigt allvarlig. I Jämtlands län minskar befolkningen. Jobben försvinner. Jobben flyttas dessutom genom aktiva beslut av den borgerliga regeringen och Maud Olofsson. Arbetslösheten ökar dag för dag. Situationen är mycket allvarlig. Då kan man väl ändå förvänta sig att regeringen inte direkt medverkar till och spär på den negativa utvecklingen utan försöker hålla fast vid det som vi socialdemokrater har byggt upp.
Nej - det gör man icke. Har inte Maud Olofsson ett regionalpolitiskt ansvar?
Anf. 11 Stefan Tornberg (C)
Herr talman! I mitt förra inlägg pekade jag mycket på den relativt sett positiva utveckling som finns uppe i min bygd och mina hemtrakter. Samtidigt vill jag också instämma i att situationen är allvarlig. Vi står inför en svår regional utveckling.
Jag värjer mig däremot lite grann mot Berit Andnors påstående att vi ska bygga vidare på det Socialdemokraterna har gjort. Det är roligt att Peter Hultqvist hänvisar till Pajala; jag var nämligen där i söndags kväll. Pajala är en kommun som nu har kvar 30 procent av den befolkning man hade i början av 60-talet. Under den perioden är det Socialdemokraterna som har regerat, så mer av den politiken vill inte jag se för de här bygderna.
Pajala är ett bra exempel på den demografiska utmaning man står inför nu. Ålderssammansättningen i många kommuner, inte minst i Norrlands inland, är av den karaktären att det är svårt att få ett underlag för en positiv utveckling. Självklart måste samhället, staten, regionen och kommunerna ta ett ansvar och skapa förutsättningar för att bygga upp det här.
I Pajala har man, som Peter Hultqvist nämnde, ett hopp om att Northland Resources, ett privatägt kanadensiskt bolag finansierat av norskt kapital, kommer i gång med gruvbrytning. Men jag blir lite förvånad över med vilket lättsinne Socialdemokraterna investerar i infrastruktur. Under den förra mandatperioden gjorde man i och för sig likadant. Man hade många spadar i jorden men inga pengar att finansiera med, och det är kanske samma sak här. Egentligen utan något underlag konstaterar man att man ska satsa 2 miljarder på en järnväg för ett industriprojekt som fortfarande är i planeringsskedet. Jag är lite förvånad över det ansvar för samhällsekonomin som visas från socialdemokrater i den här debatten.
Jag kan dela kritiken om att de statliga myndigheterna är lite fantasilösa i sin organisering. Man är kvar i ett centralistiskt tänkande där man trodde att det handlade om att samla äggen. Men det handlar ju om att nyttja den nya tekniken på ett bättre sätt och se till de möjligheter som det innebär att utlokalisera verksamhet.
Anf. 12 Åke Sandström (C)
Herr talman! Först vill jag nämna en väldigt intressant sak som jag också har varit med om i andra debatter, och det handlar om det så kallade ministerstyret. KU:s ordförande Berit Andnor förordar med kraft att vi ska ha ministerstyre över myndigheter och statliga verk. På något annat sätt kan jag inte tolka inlägget, eftersom hon skyller regeringen för vad en myndighet eller ett verk har gjort i det ena eller det andra avseendet. Det är en intressant fråga. Jag säger inte att det är fel; jag säger bara att det är intressant med tanke på Berit Andnors professionalitet i andra sammanhang.
Jag har själv skrivit många motioner om att flytta ut statliga verk och myndigheter från storstaden. Där håller jag med Hans Stenberg. Vi är också överens, tror jag, om att vi har för många stuprör i det här samhället och för få hängrännor. Vi skulle kunna ha en bättre samordning. Det är också sådant som borde ligga i möjligheternas härad.
Bredbandssatsningen kanske vi skulle behöva precisera lite grann. Det jag menade och har fog för var att när det gäller accessnätet som vi talade om fram till 2002 fick vi inte något gehör för att staten skulle göra en insats. Det är det som är skillnaden.
Däremot var det stora satsningar i stomnätet, och vi i Västerbottens län var väl först med att ha en mycket komplett utbyggnad i samverkan mellan regionen, kommunerna och länsstyrelsen. I sammanhanget fanns också EU-stöd.
Jag hinner inte gå in på biobränslesatsningen och energipolitiken här, men den kan ge oerhört mycket ur regionalpolitisk synpunkt för jobb i hela landet. Där har vi oändliga möjligheter som vi kanske får debattera en annan gång.
Anf. 13 Jasenko Omanovic (S)
Med anledning av Åke Sandströms anförande har Berit Andnor begärt ytterligare inlägg, men tyvärr är det inte tillåtet med fler inlägg i denna interpellationsdebatt.
Anf. 15 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Jag hade inte tänkt gå in just i denna debatt, men jag kan faktiskt inte låta bli när jag hör dessa trogna herrar från Centerpartiet.
I Gävleborgs län är det 16 000 arbetslösa nu. Prognosen visar, Åke Sandström, Stefan Tornberg och näringsministern, att det om två år kommer att vara över 21 000 arbetslösa i Gävleborg.
När vi ställer interpellationer här i riksdagen och är en kontrollmakt och frågar ansvariga statsråd vad de tänker göra åt situationen går Åke Sandström upp och tycker att vi nöter på statsrådet. Åke Sandström kanske tycker att han borde finnas med i någon kommitté som bestämmer vilka interpellationer som får ställas. Jag tycker att det var ett allvarligt inlägg från Åke Sandström.
I Gävleborg, mitt kära hemlän, skjuts järnvägsinvesteringar upp för att man ska spara 85 miljoner kronor. Det betyder att man skjuter upp byggandet av dubbelspår söder om Gävle och fler mötesplatser norr om Gävle. Det är inte bra. Det är inte bra för vår stora basindustri som verkligen behöver bättre infrastruktur för att kunna hävda sig ordentligt.
Vi har ett jättebra samordningskansli för länsstyrelse, regionförbund och så vidare som i denna svåra stund, hävdar jag, ordnar utbildningar åt arbetslösa. Men man får inte detta finansierat. Alltså måste man från regionförbundets sida gå ut och låna pengar. Men söta rara, vem vill låna ut pengar och agera bank därför att staten inte ställer upp i tillräcklig omfattning?
Vi har en situation i länet, Sandström, Tornberg och ansvarig minister, där många IF-metallare är tvungna att gå ned i lön. De har fått välja mellan att bli uppsagda eller att gå ned i lön, och vi har en regering som inte gör ett dugg åt detta.
I Sandvikens kommun har man en sådan situation att man vill ha mer kompetens och yrkesutbildning riktad just till den typ av industri som är stor där, exportindustrin. Man har fått nej. Det är en ytterst allvarlig situation.
Då ska vi sitta här och höra att man nöter på statsråden. Det tycker jag inte alls är någon lämplig kommentar. Det är därför som jag blir lite upprörd.
Det finns ett stort behov av branschforskningsprogram som Peter Hultqvist har pekat på. Det är bara att gå till pappersindustrin, till träförädlingsindustrin eller till stålindustrin därför att det som man vill ha är tillämpad forskning för att kunna ha en produktutveckling och för att kunna ha en utveckling av sina processer, vare sig det gäller produkter, energi eller annat. Men det krävs branschforskningsprogram.
Jag ska sluta med att säga något ytterst allvarligt igen. Tornberg står här och är ganska lyrisk över situationen och att det finns så många jobb uppe i Norrbotten. Ska vi be de arbetslösa i Gävleborg att flytta upp dit eller varför inte till Västerbotten? Det är en allvarlig situation. Jag förstår att den är ganska likartad både i Norrbotten och i Västerbotten. Jag förstår att vi måste göra någonting gemensamt åt detta. Vi hoppas på svar från näringsministern också i just denna speciella fråga som handlar om vad man kan göra inom ramen för regionalpolitiken.
Anf. 16 Marie Nordén (S)
Herr talman! Jag hade inte heller tänkt gå upp i denna debatt. Men Åke Sandström går upp och förvränger på något sätt hela grundlagen. Jag är tvungen att kommentera det eftersom det inte finns möjlighet för tidigare talare att kommentera det.
Jag tycker att Åke Sandström ska läsa grundlagen där det tydligt sägs att all makt utgår från folket och att regeringen har ett ansvar för myndigheterna.
Man kan inte låta bli att förundras över regeringens förhållningssätt när det gäller de statliga jobben. Precis som Berit Andnor säger finns det en aktiv vilja att flytta jobben från olika delar i landet tillbaka till Stockholm. Regeringen har inga problem att bedriva ministerstyre och ta ställning till var de statliga jobben ska vara.
Jag kan konstatera att vi i Jämtland hade en förhoppning om att få till stånd statliga jobb genom en anstalt. Men detta vill regeringen inte ta i med tång utan ställer sig vid sidan om och säger: Detta är inte vår sak att ta ställning till.
I Jämtland kan vi tydligt visa på att statliga jobb betyder mer än bara dessa jobb. De genererar också viktiga jobb i näringslivet.
Men när man aktivt har tagit bort statliga jobb i landet har vi sett hur ansvaret för servicen ute i landet har krympt med denna regering. Det statliga stödet till service blir allt mindre.
Jag tycker att det finns anledning att fundera över om regeringen med Moderaterna i spetsen över huvud taget har någon vilja att bedriva en aktiv regionalpolitik. Här har Centerpartiet, precis som i många andra frågor, abdikerat. Man har känt att Centerpartiet tidigare har haft en tydlig regionalpolitisk prägel, men den finns inte kvar längre. Det tycker jag att också detta svar visar. Jag tycker också att debatten som sådan visar att det finns en vilja att försöka upprätta något slags heder i detta sammanhang i regionalpolitiken som Centern ändå har som en hjärtefråga.
I dagsläget är det två centerherrar som stöttar ministern. Jag kan konstatera att så inte var fallet i fredags när vi debatterade uranbrytning. Det är bara att beklaga att partilinjen är så varierande.
Anf. 17 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Hur många ärenden ska vi diskutera på samma gång? Nu diskuterar vi regional utveckling, och jag tycker att vi kan hållas oss till det.
Först och främst vill jag säga att det är klart att staten har ett ansvar för statlig verksamhet. Det är alldeles givet. Men den ska också bedrivas effektivt. Vi vill inte ha mer stat, vi vill ha mindre stat. Men de statliga verksamheter som vi har ska vara effektiva och moderna, och de ska finnas i hela Sverige.
I budgetpropositionen står det: "Det är viktigt att de statliga myndigheternas lokalisering i större utsträckning får en större spridning över landet. Det handlar om att noga pröva om myndigheter kan lokaliseras utanför storstäderna, i första hand till lärcentrum eller andra större orter." Vidare står det: "En utgångspunkt är att myndigheterna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter effektivt."
Det är de riktlinjer som vi har till de statliga myndigheterna, och det är en bra signal till dem.
Däremot måste man säga att vi också begär av dem att de ska vara effektiva. Oavsett vad ni säger i den här talarstolen inser ni också att det behöver ske förändringar inom den statliga myndighetssfären.
Det som vi också gör är att se till att försöka samordna statlig service med kommunal och privat service. Jag vill gärna nämna ett exempel som handlar om nystartskontor där vi nu prövar en ny modell för att underlätta inte minst för utlandsfödda att starta och driva företag. Sedan den reformen genomfördes, och som vi nu har på prov på ett antal ställen runt om i landet, har 240 företag startats. Det är den senaste siffra som jag har fått. Det är också ett sätt att möta detta, att ha en effektiv och bra service, därför att många av våra myndigheter, precis som Åke Sandström säger, sitter i separata rum och har inte en tillräckligt tillgänglig service för dem som behöver det.
Jag som har jobbat mycket med landsbygdsutveckling vet att det är väldigt viktigt att också samordna service.
Jag håller med Socialdemokraterna. Centerpartiet är den starka kraften för landsbygdsutvecklingen i Sverige. Vi trycker på för ökade satsningar just för att skapa de rätta förutsättningarna.
Sett till de budgetsatsningar som är gjorda är infrastrukturen en av de viktigaste delarna i sammanhanget. Det gäller allt, från enskilda vägar till bredband, finmaskiga vägnät samt skötsel och underhåll.
Återigen: Det fattades 100 miljarder när vi tillträdde. Ni hade ju raserat landets hela infrastruktur. Nu försöker vi steg för steg med en närtidssatsning på 12 ½ miljard utöver planen att göra detta. Fördelen med att vi ligger långt framme är att vi får mycket för pengarna när det är lågkonjunktur. Det är bra när vi ska göra sådana satsningar.
Jag skulle också vilja kommentera Pajala, för det är ett jättebra exempel på att regeringen, tillsammans med den finska regeringen, är mycket aktiv. Det här är ett projekt där både Finland och Sverige är engagerade. Där gör vi en gemensam satsning för att liksom få mesta möjliga investering och bästa möjliga resurser runt omkring för att det ska kunna bli en lokalisering.
Det handlar om infrastruktur men också om elförsörjning. Det handlar även om arbetskraftsförsörjning. Alldeles nyligen gav jag våra myndigheter i uppdrag att göra en analys av hur det ser ut när det gäller arbetskraftsförsörjningen på de orter där man faktiskt är i behov av ökad arbetskraft. Pajala är ett sådant exempel. Men vi kommer att se detta också på andra ställen där man nu expanderar, till exempel inom basindustrin.
En annan sak som regeringen har gjort och som jag tycker är viktig och som visar på den stora skillnaden är satsningarna när det gäller det privata entreprenörskapet. Det är ändå det som måste vara grunden. Det är klart att statlig verksamhet är en viktig del för att få samhället att fungera - där är vi helt överens - men ni fastnar i det. Om ni ägnade åtminstone lite tid åt att fundera över regional tillväxt utifrån ett entreprenörskapstänkande skulle det vara intressant att höra vilka åtgärder ni då skulle vilja se.
Detta med hundra åtgärder för ett bättre företagsklimat är också en av förklaringarna till att företagarna, också i mitt hemlän, säger att det nu ser bättre ut. Jag tror att vi har prövat tillräckligt av socialdemokratisk avfolkningspolitik. Nu finns det en tillväxtpolitik byggd på Centerpartiets och alliansens grundvärderingar.
Anf. 18 Hans Stenberg (S)
Herr talman! Vad Maud Olofsson inte säger är betydligt intressantare än de ord som kommer över hennes läppar. Det mesta låter ganska betydelselöst.
Jag får inget svar när det gäller om staten har något ansvar vid nedläggning av statliga verksamheter i små kommuner. Det tolkar jag som att Maud Olofsson tycker att staten inte har något ansvar.
Uppenbarligen tycker man inte heller att man har något ansvar för att hålla den överenskommelse som vi träffat när det gäller att ersätta jobben i Sollefteå.
Här talas det om effektivisering. Men när det gäller de myndigheter som vi talat om handlar det inte ett skvatt om effektivisering, utan det handlar om ren och skär flytt av verksamheter.
Maud Olofsson vill gärna tala om infrastruktur och påstå att man nu gör ett slags jättestor satsning. Men sanningen är, vilket vem som helst kan utläsa i infrastrukturpropositionen, att det inte ens är fråga om en inflationsuppräkning på pengarna i förra infrastrukturpropositionen. Om vi talar om riktiga pengar är det inte mer budgetpengar här än tidigare, räknat på inflationen. Däremot är det så att till exempel min hemkommun tvingas spara in på skolan och äldreomsorgen därför att man tvingas lägga hundratals miljoner på statlig infrastruktur. Detta är uppseendeväckande.
Det är ändå märkligt. När landet hade en socialdemokratisk regering gick det att styra ut statliga verksamheter till olika delar av landet. Till och med Centerpartiet gick ut i artiklar. Riksdagsledamöter som fortfarande sitter i riksdagen skrev artiklar och gick ut om hur man hjälpte till med att flytta ut verksamheter i landet. Nu kan man ingenting göra trots att man sitter på regeringsmakten.
Jag undrar varför ni vill ha regeringsmakten om ni inte kan göra någonting i regeringsställning. Ni var ju så kraftfulla i oppositionsställning.
Anf. 19 Peter Hultqvist (S)
Herr talman! Kommunalrådet i Pajala heter Bengt Niska, en utomordentlig person. Tillsammans med s-regeringarna drev han fram en ny flygplats i Pajala - en mycket stor och bra satsning - och tillsammans med företaget i fråga har han nu ambitionen att klara hem gruvbrytning.
Det räcker inte att regeringen analyserar läget. Det är också dags att kliva något steg framåt och att ge en signal om att järnvägen ska byggas. Den kostar 800 miljoner - inte 2 miljarder, som Tornberg säger.
Att ge den typen av signal är inte att vara lättsinnig, utan det är att ge stöd åt ett projekt som är seriöst. Det handlar om 1 800 arbetstillfällen, om järnmalmsbrytning och om exportinkomster. Detta är en framtidssatsning som kan betyda mycket, så ge inte ett skimmer av "oseriositet" kring detta! Det vill jag varna för.
Är det ministerstyre att, som Berit Andnor gjorde, stå här och säga att det sker en avveckling av statlig service och att regeringen måste rycka upp sig? Det tycker jag att man har full rätt att säga utan att bli anklagad för att vara oseriös.
Det är nämligen så att länsrättsorganisationen halveras. Man centraliserar Försäkringskassan. Apoteket, som har ansvaret för en rikstäckande läkemedelsförsörjning, kommer om några år att ha svårt att garantera servicen i glesbygd. Bilprovningen avregleras, vilket kommer att leda till prisökningar utanför storstadsregionerna och också till minskad stationstäthet. Det här är några av de senaste reformverken som ni har åstadkommit, så nog behöver Sverige återupprätta regionalpolitiken.
Centern är ingen kraft i sammanhanget. Centern är del i ett haveri. Centern är ett parti som har lagt sig platt för Moderaterna och storstadspolitiken. Det är sanningen om det här som ingen annan vill! Åsa Torstensson stod häromdagen i den ena talarstolen här och pratade om marknadens välsignelse i sammanhanget.
Ge alltså inte en bild av någonting som inte finns, för det håller inte. Verkligheten talar alltid bäst.
Anf. 20 Jasenko Omanovic (S)
Herr talman! Jag kan bara instämma med föregående talare.
Mitt förra inlägg avslutade jag med att tala om den fabrik i Långsele, Sollefteå, som flyttats till Tyskland, till ett land där man har en regering som både vill ha makt och vill regera. Tyvärr har vi i detta land inte lyckan att ha en regering som vill regera.
Det gäller bland annat bredbandssatsningen som det här står om. Det är inte bara Åsa Torstensson som talar om detta, utan det står i regeringens presentation av en ny bredbandsstrategi att marknaden ska styra. Klart och tydligt står det så. Det står till och med om två mål. Det ena målet är att fyra av tio hushåll i landet ska ha riktigt bredband - fiberuppkoppling. Frågan är hur man delar upp här. Kanske har man redan nått målet om fyra av tio hushåll. Med alla storstadsområden är man kanske uppe i det som man säger sig vilja uppnå år 2015. Nej, det här är för tunt!
Maud Olofsson nämner här att innovationen ska vara en del och att den lokala och den regionala tillväxten ska hjälpa till. Jag skickade med en fråga till näringsministern om varför det dröjer med svar från myndigheten. Varför fick innovatörer i Västernorrland i nio månader vänta på svar från myndigheten? Ja, svaret var att man måste se till att följa lagar. Inte ens i det avseendet vill man alltså hjälpa till.
Anf. 21 Marie Nordén (S)
Herr talman! Det går bra att läsa ur både regeringsförklaring och budgetskrivelser och att tala om att man har fina riktlinjer. Men man måste också efterleva de riktlinjerna.
Jag tycker att regeringen, med Centern i spetsen, tydligt har visat att man inte vill sprida de statliga jobben. Centern har abdikerat när det gäller regionalpolitiken. Det är så tydligt att man har underordnat sig en helt annan politik än den man vill stå för. Det är bara att titta på den indragning av statlig service som nu skett ute i landet.
Jag tycker att det är anmärkningsvärt att Maud Olofsson i samma andetag som det pratas utlokaliserade myndigheter börjar prata om effektiva myndigheter. Menar Maud Olofsson att det inte skulle vara effektivt att driva statlig myndighet ute i landet? Är det beskedet Maud Olofsson vill ge till alla statligt anställda som jobbar på myndigheter som ligger utanför Stockholm? De bedriver ett väldigt viktigt arbete och har dessutom visat sig mer kostnadseffektiva - de har kanske en lägre personalomsättning, lägre löner, som vi alltid har ute i landet, och lägre lokalkostnader.
Jag undrar: Vad är beskedet från Maud Olofsson till alla statligt anställda som jobbar på myndigheter som inte ligger i Stockholm? Jag träffade före detta anställda på Glesbygdsverket. De var på den träff där Maud Olofsson informerade samtliga anställda och sade att ingen skulle förlora arbetet när Glesbygdsverket lades ned. I dag vet vi ju mycket väl att så inte blev fallet - flera förlorade sitt arbete.
Det är tydligt att det går bra att säga en sak, och det går bra att läsa från budgetskrivningar och andra pamfletter. Men vad står de för? När Maud Olofsson säger det är det tydligen inte annat än fina ord som inte blir mycket mer än så.
Anf. 22 Maud Olofsson (C)
Herr talman! Jag tycker att det är en klargörande debatt. Det finns två synsätt.
Socialdemokraterna tycker att statlig verksamhet ska rädda lands- och glesbygden. Statliga myndigheter ska inte effektivisera sin verksamhet. Det behövs inga åtgärder för att stärka entreprenörskapet. Socialdemokraterna tycker att vi ska ha kvar monopolen, oavsett vilka de är. Vi ska ha statlig prispolitik när det gäller elförsörjning. Kort sagt: Vi ska ha mer stat.
Centerpartiet och alliansen tycker något annat. Vi tycker att vi ska ha mer entreprenörskap. Ett land byggs underifrån av olika slags entreprenörer som har affärsidéer och vill utveckla sina tankar och idéer. Det staten har ansvar för är att skapa goda förutsättningar för detta. Det handlar om de hundra åtgärderna för företagande som vi redan har genomfört, och vi har många kvar i lådan som vi tänker genomföra.
Det handlar om att skapa kommunikationer över hela vårt land - moderna sådana, som gör att människor och gods kan transporteras över hela Sverige. Steg för steg bygger vi ett bättre infrastrukturnät.
Det handlar om forskning och innovation, så att det finns satsningar på framtiden och så att småföretagare kan ta fram sina affärsidéer och få hjälp med att utveckla dem.
Det handlar om en ambitiös klimat- och energipolitik som gör att vi investerar i förnybar energi och energieffektivisering. Vi ska se till att inte bara svensk basindustri utan också småföretagen har den energiförsörjning och elförsörjning som är grunden för tillväxten.
Det handlar om utbildning, så att människor är väl rustade för den omställning som såväl finanskrisen som den globala situationen innebär. Vi ska rusta Sverige så att vi också klarar framtiden.
Vi ska vara en aktiv stat - ja. Men vi ska göra rätt saker. Det vi från Centerpartiet är stolta över är att vi kan leda ett land där vi i regioner som har varit uträknade nu ser positiva tongångar komma fram trots den globala finanskrisen. Vi vill ha mer entreprenörer som bygger Sverige, och det är också grunden för Centerpartiets arbete i regeringen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.