Skydd av Vätterns vatten
Interpellation 2015/16:116 av Jonas Sjöstedt (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-10-29
- Överlämnad
- 2015-10-29
- Anmäld
- 2015-11-03
- Sista svarsdatum
- 2015-11-16
- Svarsdatum
- 2015-11-17
- Besvarad
- 2015-11-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Vättern är på många vis en unik sjö. Vätterns vatten är en viktig reserv av dricksvatten som i framtiden kan behöva användas av fler än de som bor runt sjön. Samtidigt pågår eller planeras verksamhet runt sjön som kan få stor påverkan på Vättern. Bland dessa märks planerna på en gruva i Norra Kärr, delvis inom Vätterns avrinningsområde. Ett dammbrott eller annan olycka vid gruvan skulle kunna orsaka mycket stora utsläpp av farliga kemikalier eller metaller i vattensystemen. Därför är gruvplanerna mycket omstridda bland de boende i området. Andra miljöhot är borrningar efter fossilgas i eller vid Vättern samt försvarets ökande skjutövningar över sjön. Det är därför viktigt att öka skyddet av Vättern.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga:
Avser klimat- och miljöminister Åsa Romson att ta initiativ till att även vattentäkter som är av stor betydelse för dricksvattenförsörjningen ska kunna klassas som riksintresse enligt miljöbalken?
Debatt
(17 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:116
Webb-tv: Skydd av Vätterns vatten
Dokument från debatten
- Tisdag den 17 november 2015Kammarens föredragningslistor 2015/16:28
- Protokoll 2015/16:28 Tisdagen den 17 novemberProtokoll 2015/16:28 Svar på interpellation 2015/16:116 om skydd av Vätterns vatten
Protokoll från debatten
Anf. 40 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Svar på interpellationer
Fru talman! Jonas Sjöstedt har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att även vattentäkter som är av stor betydelse för dricksvattenförsörjningen ska kunna klassas som riksintresse enligt miljöbalken.
Jag vill inleda med att konstatera att dricksvattenfrågor har hög prioritet hos regeringen. Det är viktigt för Sverige. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Skyddet av dricksvatten är därför grundläggande.
För närvarande pågår bland annat utredningen En trygg dricksvattenförsörjning. Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 29 april 2016. Syftet med utredningen är att identifiera nuvarande och potentiella utmaningar för en säker dricksvattenförsörjning i landet, på kort och på lång sikt, och i förekommande fall föreslå lämpliga åtgärder. I uppdraget ingår även frågan om just vattentäkternas skydd.
Vidare pågår utredningen Hushållning med mark och vatten - områden av riksintresse. I kommittédirektivet anges att utredaren ska göra en översyn av 3 kap. i miljöbalken och relevanta delar av 4 kap. i miljöbalken. Vidare anges att utredaren ska föreslå sådana åtgärder som ger ett system för hushållning med mark- och vattenområden, och särskilt områden av riksintresse, som är ändamålsenligt, anpassbart över tiden, fokuserat på väsentliga och aktuella behov. Systemet ska inte leda till onödiga inskränkningar i användningen av mark- och vattenområden eller för planeringen av hur dessa områden ska användas.
Utredningen om riksintressen ska redovisa sitt slutbetänkande senast den 1 december 2015. Jag inväntar därför redovisningen av detta uppdrag.
Anf. 41 Jonas Sjöstedt (V)
Fru talman! Tack för svaret, miljöminister och vice statsminister Åsa Romson!
Tidigare i höstas var jag nere vid Vättern, i Norra Kärr som ligger strax utanför Gränna. Det är ett fantastiskt landskap, som alla som har varit där vet. Det är ett historiskt kulturlandskap med gamla betesmarker, skogar och jordbrukslandskap. Och allting sluttar ned mot Vätterns vattenspegel och Visingsö.
Det finns en stor oro i bygden för vad som kommer att hända i framtiden, med tanke på de gruvplaner som finns i Norra Kärr. Oron gäller inte bara den lokala miljön utan också Vätterns framtid.
Vättern är en ganska ovanlig sjö på många sätt. Den är ovanligt djup. Det tar lång tid tills vattnet i sjön har bytts ut. Det innebär att föroreningar som drabbar Vättern finns kvar under lång tid.
Vättern är också en ren sjö med en unik reserv av dricksvatten som i dag används av hundratusentals människor som bor runt sjön. I framtiden är det inte omöjligt med tanke på klimatförändringar och annat att också Mälardalen skulle behöva hämta dricksvatten ur Vättern. I en tid med minskande resurser med rent vatten i världen och i Sverige är detta någonting som vi ska vara väldigt rädda om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är ett australiskt prospekteringsbolag som arbetar med gruvplanerna som syftar till att ta fram sällsynta jordartsmetaller. Det är en väldigt liten del av det som finns i marken, men det innebär ett mycket stort ingrepp. Det planeras ett enormt dagbrott som gör att det blir stora avfallsmängder och dessutom enorma mängder kemikalier som används i anrikningsprocessen.
När man ser vad som har hänt på andra håll med gruvdrift väcker det en oro för vad som skulle ske om olyckan är framme. Vad händer om avfallet eller kemikalierna på något sätt kommer ut i vattensystemet? Delar av det område som berörs av gruvdriften ligger i Vätterns avrinningsområde. Därför är det relevant att fråga sig: Kan det här bli ett hot mot Vätterns vatten?
Många av dem som bor i området och även en hel del lokala politiker vill inte ha gruvan, vill inte chansa på det här sättet. De känner sig i dag ganska maktlösa. De kan inte nå tillståndsprocessen och inte påverka den med politiska och demokratiska metoder. Den svenska lagstiftningen är sådan att gruvbolagen är väldigt starka. Möjligheterna för lokalboende att påverka den här typen av projekt är ofta ganska små. I praktiken blir det domstolarna som avgör om man får starta prospektering eller inte.
Jag tycker att detta visar på en avgörande svaghet i den svenska minerallagstiftningen, framför allt när den ställs mot den svenska miljölagstiftningen. Vättern saknar inte skydd, utan den har ett skydd som Natura 2000-område. Men vi vet alla att när olika riksintressen ställs mot varandra är det ofta miljölagstiftningen som får stå tillbaka - naturligtvis inte alltid, men det är ofta på det sättet.
Jag menar därför att lagstiftningen borde ändras så att miljön stärks när den ställs mot andra riksintressen som är fallet här. En möjlighet att göra det är att säga att färskvattnet är ett riksintresse. Då skulle det stå sig starkare när man gör bedömningen.
Jag hade hoppats att Åsa Romson i sitt svar skulle ha uttryckt en politisk vilja. Jag förstår att det pågår ett utredningsarbete, och det är väldigt bra. Men jag tror att både de som bor vid Vättern och gruvbolaget - jag är säker på att man på ett eller annat sätt tar del av den här debatten - är intresserade av att höra vad regeringen tycker. Ge dem nu en indikation på hur det kommer att bli!
Jag skulle så gärna vilja att du, Åsa Romson, i den här debatten ger denna indikation och säger: Ja, det är klart att vi ska skydda Vätterns vatten bättre. Jag önskar också att Vättern i konkurrens med andra intressen - det må vara militären, gasbolag eller gruvbolag - skyddas på ett bättre sätt. Det är vad jag önskar få av dig i dina inlägg, att du som miljöminister, miljöpartist och regeringsföreträdare säger: Det är klart att vi kommer att stärka skyddet för Vättern.
Anf. 42 Torbjörn Björlund (V)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
Jag, liksom Jonas Sjöstedt, tycker att det här är ett ganska defensivt svar. Jag efterlyser också en mycket starkare viljeinriktning i dessa frågor.
Jag är östgöte och uppväxt i Vadstena. Jag har bott där i många år och känner många människor där. De hyser i dag en väldigt stor oro för det som händer runt Vättern när det gäller både gruvbrytning och en del andra saker. Den oron måste tas på allvar. Därför efterlyser man kanske en politisk inriktning om vad som ska hända med Vättern.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som Jonas Sjöstedt var inne på är områdena runt Vättern ett kulturlandskap, och det är viktigt att man bevarar det. Vättern som dricksvattentäkt är ju oerhört viktig, inte bara för dem som bor vid Vättern. Jag bor i Norrköping, och alla delar av Östergötland kommer säkert att i framtiden vara beroende av Vättern som en dricksvattentäkt, och det kan även gälla Mälardalen.
Här måste man vara skarp när man poängterar hur viktig miljön runt Vättern är och att den ska bevaras. När jag träffar mina väljare i Östergötland, framför allt vid västra kanten mot Vättern och runt Vadstena och Ödeshög, märker jag att det finns en oro. Det finns inga konkreta utfästelser om att detta tas på allvar. Bristen på utfästelser gör att människors oro är väldigt stor. Det har bildats ett nätverk som har forskat och tagit fram olika undersökningar som visar hur stora riskerna är för att gruvbrytningen ska påverka all miljö runt Vättern.
En fråga som inte har varit så mycket på tapeten och som jag tror kommer att vara ganska viktig är Försvarsmaktens övningar i och runt Vättern. Karlsborg är ju en bas för flygverksamhet. Även om inte alla tänker på det kanske det är så i förlängningen att värdlandsavtalet med Nato kommer att påverka övningarna så att övningarna utökas, och det påverkar miljön runt Vättern. Dessa övningar sker också i vattnet. Därför önskar jag att man mycket starkare poängterar vikten av att försvara Vätterns miljö och Vättern som dricksvattentäkt.
Det skulle också lugna människor i nätverket kring Vättern. Vad siktar vi egentligen mot? Värnar vi verkligen miljön kring Vättern och Vättern som dricksvattentäkt? Därför efterlyser jag också ett mycket tydligare svar på frågan: Vad är det som vi prioriterar? Värnar vi detta eller slirar vi på det? Jag skulle verkligen önska att ministern var mycket tydligare i sitt svar.
Anf. 43 Jens Holm (V)
Fru talman! Det här är en viktig debatt. Den speglar den konflikt som vi ser i många frågor, nämligen när miljön och tillgången till rent vatten står på den ena sidan och andra industriintressen och försvarets intressen står på den andra sidan. Alltför ofta är det miljö och färskvatten som drar det kortaste strået. Man får tillstånd för storskalig gruvutvinning eller för försvaret att utöka sina flygningar.
Jag har respekt för att man som minister vill ha välunderbyggda resultat och därför utreder saker. Men jag tycker också att det är defensivt att bara hänvisa till utredningar.
Detta är ingalunda några nya intressekonflikter, utan vi har sett dem alldeles för länge. Torbjörn Björlund tog tidigare upp att Försvarsmakten trycker på för att man vill mer än fördubbla sina flygningar över Vättern. Man vill också skjuta många fler skott som sedan hamnar på Vätterns botten och smutsar ned vattnet.
Bolaget Gripen Gas har fått tillstånd för provborrning efter fossilgas i alunskiffer. Om den verksamheten skulle få utvecklas i full skala skulle det få helt förödande effekter för den kringliggande miljön och inte minst för Vättern som sjö och dricksvattentäkt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att Jonas Sjöstedt tog upp ett bra exempel på vägen framöver, nämligen att vatten med stor betydelse för dricksvattenförsörjningen ska kunna klassas som riksintresse. Då skulle Vättern med största sannolikhet få ett mycket starkare skydd.
Jag vill också fråga klimat- och miljöministern om regeringen har några planer på att se över lagstiftningen på det här området så att det inte fortsatt blir den olyckliga utgången att näringsintressena och Försvarsmakten hela tiden kan köra över miljöintressena. Finns det några planer på att stärka skyddet för miljön och färskvatten mot storskalig exploatering?
När det gäller Försvarsmaktens planer skulle jag också vilja veta om klimat- och miljöministern har tagit några direkta kontakter med försvarsministern. Ministrar kan ju mellan varandra lösa sådana här intressekonflikter. Det är inte bara vid Vättern som Försvarsmakten vill utöka sina flygningar. Det finns även andra intressekonflikter när man till exempel vill bygga vindkraftsparker och försvaret säger nej, eftersom man då inte kan flyga med sina flygplan. Då undrar man vad försvaret har för slags flygplan som inte ens kan navigera över vindkraftsparker.
Jag skulle vara tacksam om jag fick svar på mina frågor.
Anf. 44 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Jag tänkte komma lite till miljöministerns undsättning i den här frågan. Sans och balans!
Ca 400 000 människor får sitt vatten från Vättern. De flesta svenskar får nog sitt vatten från olika sjöar. Vättern är 128 meter djup. Här och var är siktdjupet 12 meter. Vattenkvaliteten är i dag hög, vilket är väldigt bra. Men det finns alltid hot.
Jag motionerade redan 2005 tillsammans med andra centerpartister om vikten av att värna Vätterns vatten och framhöll då att Vättern givetvis är av ett oskattbart nationellt värde. Vätterns vatten är, liksom väldigt mycket annat vatten i vår värld, utsatt för förorening från olika källor, såsom industrier, bilar, flygplan, kommuners reningsverk och jord- och skogsbruk - verksamheter som behövs för att vi ska kunna överleva och få jobb och välfärd här i landet och i andra länder, men som kan föranleda miljöproblem. I Vättern har dumpning av ammunition och andra stridsmedel genomförts efter både första och andra världskriget. Det skjuts också under flygövningar med små mängder men dock bly och så vidare.
Självfallet ska allt vatten i Sverige, även Vätterns vatten, på bästa sätt skyddas och värnas mot de olika hot och utsläppskällor som förvisso finns i rikt mått. Därför har Sverige en sträng miljölagstiftning. Vi alla, inte minst Centerpartiet, har drivit på för att den ska vara på plats. Myndigheter ska noga pröva ansökningar om till exempel gruvbrytning eller utökade skjutningar vid befintliga skjutfält.
Prövningar av miljöbalken görs dock inte av regering, riksdag eller oroade människor i Östergötland, Torbjörn, hur gärna man än skulle vilja ha det så, utan de görs av myndigheter i enlighet med vår lagstiftning. Sedan kan beslut överklagas, i sista hand till regeringen. Är det så att inte lagstiftningen fungerar kan regering och riksdag ändra den.
Jag gläder mig åt att det pågår två utredningar som tittar på de här viktiga frågorna. Jag utgår då från att en mycket noggrann prövning nu sker av det som Jonas Sjöstedt med flera tar upp. Och visst känner även jag oro över gruvplaner så nära Vättern. Det måste prövas väldigt noga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men det finns även andra utsläppskällor som är ofrånkomliga och måste beaktas. E4 går väldigt nära Vättern med en mycket stark biltrafik som ger utsläpp. Det sker en intensiv flygtrafik på hög höjd över Vättern, och den ger också stora utsläpp. Vi pratar mest om försvarets flygplan, som någon gång kör över Vättern och så vidare, men vad gäller utsläpp tror jag att de regelbundna passagerarflygningarna ger en större effekt att beakta. Det är många båtar som färdas i sjön, och de ger utsläpp, liksom kommuner, jordbruk och så vidare. Där har det skett stora begränsningar. Arbetet pågår för att lyckas ännu bättre, och det tycker jag är bra.
Ministern hänvisar till de mycket viktiga utredningar som pågår. Det är bra att de tillsätts och arbetar. Det förs en debatt om huruvida åkerjord borde klassas som riksintresse. Säkert kan även vatten diskuteras på det sättet. Det finns argument både för och emot. Därför behöver sådana här frågor genomlysas noga innan förändringar görs av vår redan stränga miljölagstiftning.
Jag är östgöte. Jag stöder att vi har ett levande och livskraftigt Östergötland med många människor, bra välstånd, jobb, näringsliv och företag. Jag vill att vi ska ha en bra miljö i hela Östergötland och runt Vättern. Det är det vi ska jobba för, och det är med den helheten i åtanke man bör diskutera de delfrågor som Jonas Sjöstedt tar upp.
Anf. 45 Carl Schlyter (MP)
Fru talman! Jag tackar miljöministern för svaret. Återigen har vi fått höra att regeringen betonar skyddet av vatten.
Man säger att det finns motsatta intressen. Jag tycker faktiskt inte att det finns så mycket motsatta intressen egentligen. Vill man ha jobb? Då är det bara att titta på var framtidens jobb finns. Ekoturismen och besöksnäringen drar redan nu in mer exportintäkter per år än vad de flesta stora industrier gör.
Skyddet av vatten uppnår man genom en ansvarsfull användning av resurser. Vi väntar på EU:s direktiv om cirkulär ekonomi, som snart kommer. Man kan återanvända saker. Vi har många avfallshögar och andra utvinnbara källor där halten sällsynta jordartsmetaller bara är marginellt lägre än i den planerade gruvan.
Jag har därför lite svårt att förstå varför den här gruvan skulle vara ett riksintresse. Jag har svårt att förstå varför man skulle offra framtida jobb för gruvan. Jag har svårt att förstå att man kan tycka att fördelarna med att i onödan förstöra mark så nära vår största dricksvattentäkt skulle vara värda priset.
Självklart måste regeringen invänta utredningen. Jag hoppas att utredningen tydligt kommer att visa värdet av att skydda vatten.
Man kan titta på andra mål vi har för utvecklingen i Sverige, till exempel gällande innovation, fru talman. Dagbrott är en antik företeelse, kära vänner i riksdagen. Sådana fanns redan för 5 000 år sedan. Det är inte där innovationerna och framtiden finns. Innovationerna och framtiden ligger i att återanvända material, sluta flödena och använda gamla slagghögar som i sig är värdefulla källor till råvaror. Det är där vi har innovationerna, jobben och framtiden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För min del sätter jag mig åter på bänken och inväntar tryggt utredningen och regeringens beslut om att det här är dåtiden. Framtiden ligger i de gröna jobben och den hållbara sysselsättningen. Sjöarna ska vara en källa till glädje, rekreation, njutning och liv, inte fällda bomber och gruvslagg.
Anf. 46 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Före detta östgöte blir man väl aldrig? Som östgöte, som visserligen bott i Stockholm väldigt länge, vill jag gå upp i debatten.
Det är klart att det ska vara ordning och reda och att man ska vara rädd om Vätterns vatten. Det är en av de största vattentäkterna i Sverige. Jag tror faktiskt inte att det är den största, Carl Schlyter, utan att Mälaren är något större, då det är fler människor som får vatten från Mälaren. Men vi kan gräla om det någon annan gång. Hur som helst behöver man naturligtvis skydda dricksvattentäkterna.
Däremot har jag väldigt svårt att förstå argumentationen om att det skulle vara absolut nödvändigt att inte invänta de utredningar som görs. I den här kammaren och i det här huset brukar vi inte gå före utredningar, om det inte hänt något alldeles exceptionellt. Utredningsinstitutet är grundläggande. Vi vill helt enkelt ta reda på alla fördelar och nackdelar innan vi går till beslut. Annars är det ingen idé att tillsätta en utredning.
Dessutom är det, precis som herr Danielsson sa alldeles nyss, väldigt viktigt att vi har tilltro till de myndigheter som har att fatta de avgörande besluten om miljön. När det någonstans i vårt land händer någonting som gör att människor känner oro för sin miljö och närhet ska det inte vara så att en minister ska behöva uttala sig och ändra en lagstiftning eller något sådant. Jag vill inte riktigt ha ett sådant samhälle. Devisen "land ska med lag styras" uttrycker det jag tycker är allra viktigast. Även om Vätterns vatten är viktigt kan man inte bara säga: Nu gör vi det här, för det tror vi skulle bli bäst.
Jag vet inte om den här gruvetableringen över huvud taget kan bli av. Detta har hållit på ganska länge nu, och jag är inte så säker på att det kommer att bli någonting av det.
Vad gäller försvaret har det diskuterats flera gånger. Både den föregående regeringen och jag föreställer mig också denna regering har försökt att minska flygningarna över Vättern.
Det finns en något stor överton i debatten. Staffan Danielsson uttrycker det väldigt bra. Det finns andra hot som inte finns med. I debatten är det oftast en fråga som man fokuserar på, och sedan blir det bara den frågan som finns i luften. Det gör att det blir en väldigt konstig debatt och framför allt en väldigt snedvriden debatt.
Anf. 47 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Fru talman! Tack för en livlig debatt! Det är inte alltid som man kommer till kammaren och det är flerhövdad publik här. Jag vet att det är många som lyssnar på andra sätt på debatten.
Jonas Sjöstedt ställde frågan till mig som minister om skyddet för dricksvatten. Här handlar frågan om Vättern. Den är en dricksvattentäkt för väldigt många människor. Den är kanske inte ännu den absolut största i Sverige, men den kan bli det. Det är en väldigt allvarlig fråga. Det är bra att känna att riksdagen är så engagerad i frågan som den är.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill upprepa och förtydliga vad jag sa, om det möjligen missades inledningsvis. Ibland lyssnar man lite senare på svaret och inte så mycket på inledningen. Jonas Sjöstedt frågade om jag avser att ta initiativ till att vattentäkter som är av stor betydelse ska kunna klassas som riksintresse enligt miljöbalken.
Ett sådant initiativ har regeringen redan tagit. Vi har tillsatt en utredning som ska titta på hur dricksvattenförsörjningen ska skyddas bättre. Den utredningen sitter just nu, och den sitter av en anledning. Den sitter med anledning av att vi behöver se över dricksvattenfrågorna.
Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Det är dessutom ett vatten som påverkas av den aktivitet som sker både på land och i vatten. Det tar hand om mycket och är ett lackmustest på det som inte är så bra som sker i vårt samhälle. Man släpper ut gifter, det sprids kemikalier och andra farligheter som inte är bra för vare sig miljö, djur eller människor.
Dricksvattenfrågorna har blivit mycket mer i fokus i Sverige de senaste åren. Jag tycker att det är bra. De har däremot inte ännu hittat sin mycket tydliga lagreglering. Det är därför det pågår flera utredningar som ska mynna ut i förslag och lagförslag som regeringen förhoppningsvis kan komma med till kammaren. Med detta intresse ser jag att vi ska kunna ha en bra process framåt och nå fram till hur vi stärker skyddet för dricksvattnet i Sverige. Det är ingången.
Jag vill inte stå här och vara otydligt på någon enda punkt. Dricksvattenförsörjningen i Sverige är jätteviktig. Det är en prioriterad fråga för regeringen och en viktig fråga för Sverige. Det är helt grundläggande hur vi ska säkra tillgången i vårt land.
När det gäller de initiativ som är tagna finns en utredning som redan var tillsatt när regeringen tillträdde. Den handlar om riksintressen och inkluderar just frågan som Jonas Sjöstedt ställde. Det är samma fråga som jag uppfattade från Jens Holm. Hur stärker vi skyddet av regelverket?
Det är flera aktörer. Bland annat är Svenskt Vatten en stark och viktig aktör i Sverige som framför allt samlar de kommunala bolagen som jobbar med dricksvattenproduktionen men också andra. De pekar på att de vill ha ett riksintresse för vatten.
Det är anledningen till att vi har tillsatt utredningen. Kammaren kan vara lugn på den punkten. Regeringen agerar i vad som jag inte alls uppfattar som en partiskiljande fråga. Det finns en väldigt stark efterfrågan från samtliga. Vi behöver stärka skyddet för dricksvattnet i Sverige. Det gäller naturligtvis även Vättern.
Jag kan som minister inte tala om specifika fall när vi talar om generella lagar. Det handlar om hur man applicerar lagarna i de lokala kontexterna och vid de specifika hotbilderna. Det är en fråga som ligger på myndigheter och domstolar. Där ska jag som minister inte agera. Det vet jag att riksdagsledamöterna vet och också respekterar i debatten.
Anf. 48 Jonas Sjöstedt (V)
Fru talman! Jag vill tacka miljöminister Åsa Romson för hennes tydlighet. Det är välgörande att höra att syftet inte bara är att utreda utan att utreda för att skydda. Det var ett väldigt välkommet och bra besked. Jag tror att många som bor runt Vättern känner sig lättade över det. Det finns kanske också något gruvbolag där ute någonstans som lyssnar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ska dock påpeka att det är bråttom. En del av frågorna ligger nu för avgörande i vårt rättssystem. Frågan är vad som hinner först, skyddet eller domen. Jag vill uppmuntra regeringen att skynda sig så mycket den kan att lägga fram ett förslag på riksdagens bord. Jag kan redan nu utlova mitt partis stöd för en skärpt lagstiftning på området. Vi vill inte se att det begås misstag på vägen innan den har trätt i kraft.
En del av diskussionen har gällt: Hur stark är vår miljölagstiftning egentligen jämfört med andra intressen? Jag tror att många av oss tycker om tanken och att säga att Sverige har världens hårdaste miljölagstiftning. Det är inte riktigt alltid så. Det varierar mycket mer än man tror.
Diskussionen om Vätterns vatten visar på flera av de svagheter vi har. Vi har en stor obalans mellan minerallagstiftning och miljöskydd. Det är väldigt uppenbart. Vi har en myndighet, Bergsstaten, som lite grann för mycket agerar som branschens företrädare och mindre som en oberoende myndighet. Den har i varje fall gjort det historiskt när den har gett tillstånd, prövat saker och sådant. Jag menar att vår minerallag måste skärpas för att ta större miljöhänsyn
En uppenbar orimlighet i den svenska minerallagstiftningen är att man kan prospektera och bryta i skyddade naturområden. Det är inte rimligt att det är på det sättet. Det gör det möjligt för gasbolaget att vara aktivt utanför Motala och Vadstena både i Vättern och på land. Man kan göra det i de delar som är skyddade, vilket Vättern är.
Det är någonting som inte stämmer med själva tanken att vi först skyddar ett område av hänsyn till naturen och sedan säger: Okej, borra i alunskiffer och se om ni hittar gas. Den möjligheten bör tas bort helt och hållet. Man ska varken kunna provborra eller bryta i det här fallet.
Borrningen efter fossilgas i Östergötland och Vättern visar också på ett annat problem. Ska Sverige vara ett land som bygger upp en fossilindustri? Ska vi ta upp gas om vi hittar den? Ska vi ta upp olja eller kol om vi hittar det? Jag menar att vi inte ska göra det.
Problemet med klimatfrågan är att vi tar upp för mycket kol, gas och olja och förbränner det. Sverige har unika möjligheter att bygga ut förnybar energi i stället. Inte minst kan landsbygden i Östergötland blomstra med biogas, vindkraft, solceller och allt vad det kan vara.
Hela tanken på att vi ska exploatera fossilfyndigheter är fruktansvärt omodern. Det är verkligen gårdagens ekonomi och gårdagens miljötänkande. En annan uppenbar brist i den svenska lagstiftningen är att vi fortfarande tillåter exploatering av fossila energikällor i Sverige.
Förutom gruvan i Norra Kärr och borrning efter fossilgas som vi diskuterat här har vi ett tredje område, militärens övningar. Man ska veta att de skjutövningar över Vättern, som ofta sker i Karlsborgsområdet, inte bara ska öka. De ska flerfaldigas.
Här hamnar ammunition som innehåller en del saker som inte direkt är nyttigt för vattnet och miljön i Vättern. Om försvaret inte har något alternativ kanske det är rimligt. Men allt pekar på att försvaret har alternativ som är bättre ur miljösynpunkt, till exempel i Älvdalen där det finns ett väl använt skjutområde.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Detta pekar på en tredje svaghet. Militärens egna avgöranden får inte överprövas ur miljösynpunkt. Det är en väldigt gammaldags ordning. Försvaret är viktigt. Det är om något ett riksintresse. Men man kan välja var man skjuter, övar och delvis smutsar ned miljön.
Anf. 49 Torbjörn Björlund (V)
Fru talman! Jag vill tacka för att ministern ändå tar tillfället i akt att poängtera hur viktig frågan är. Vi får ett tydligt svar att regeringen tar det på allvar. Det tror jag är jättebra.
Staffan Danielsson var inne på något som egentligen är lite kontraproduktivt. Det handlar om hur pass pressad Vättern i dag är om andra utsläpp. Det gör det ännu viktigare att skydda Vättern från den påverkan som skulle kunna komma av gruvarbete och sådana saker.
Har vi ett lantbruk som kanske inte alltid har rätt miljöinriktning påverkar det Vätterns vatten. Ska man dessutom lägga på gruvbrytning och ännu mer övningar i Försvarsmakten blir det ännu värre. Det handlar om flygplan som flyger på 10 000 meter och släpper ut en massa. Det är inte alls bra, och det påverkar Vättern redan i dag. Någonstans blir det ett argument för att vi absolut måste ta avstånd från både gruvbrytning och ökade försvarsmaktsövningar.
Lagstiftningen är central. Jag håller med om att vi måste ha en bra utredning. Vi måste ha tid på oss för att gå igenom det hela och se hur det ser ut. Men det är inte så att det inte finns utredningar. Det finns undersökningar i dag som pekar på de stora farorna både med att bryta fossilgas och med gruvan i Norra Kärr. Nätverket runt Vättern består av ett antal människor som har engagerat sig i frågan, och de har många experter och många kunniga i sina led. De har redan i dag tagit fram ett antal material om faran med gruvbrytningen. Dessutom finns ett antal undersökningar som visar hur Försvarsmaktens påverkan skulle kunna utöka faran för Vättern. Jag tror att det är det som är de stora bitarna.
Ta till er det som finns! Se till att utredarna gör rätt, och sedan kan man fatta rätt beslut. Jag tror att vägen fram är att vi ser till att vi får dricksvatten som riksintresse jämställt med många andra lagstiftningar. Det måste vara någonting som vi jobbar för. Jag tror definitivt att de oroliga människorna runt Vättern och i hela Östergötland, egentligen, behöver ha det svaret. Jag tror att det vore bra att vara övertydlig med det.
Anf. 50 Jens Holm (V)
Fru talman! Jag vänder mig först till Staffan Danielsson från Centerpartiet. Jag är lite trött på mantrat att vi har en så otroligt sträng miljölagstiftning i Sverige. Jag är lite rädd för att det blir en självuppfyllande profetia; man tycker att man kan sitta med armarna i kors eftersom allt är så himla bra.
Det är i detta Sverige som man får provborra efter fossila energikällor i naturskyddade områden, till exempel. Det är i detta Sverige som man får skövla urgammal naturskog som har stått i hundratals år och som besitter en fantastisk biologisk mångfald. Det är i detta Sverige som man får bottentråla i marina naturreservat. Ja, det görs i Sverige. Det är i det här Sverige som man får bedriva storskalig gruvverksamhet mitt i samernas renbetesområde. Det är i det här Sverige som man kan äventyra dricksvattnet för hundratusentals människor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om Centerpartiet tycker att det här är helt i sin ordning får det i så fall stå för Staffan Danielsson och Centerpartiet. Jag tycker inte det. Det är därför vi i Vänsterpartiet efterlyser en hårdare och skarpare miljölagstiftning för att hitta en bättre balans när dessa intressen står mot varandra.
Jag vill tacka klimat- och miljöministern för svaret. Jag tycker att det låter hoppingivande. Men jag skulle också vilja ha svar på frågan om försvaret och dess planer på att utöka antalet flygningar och mångfalden i de skott som man kommer att skjuta över Vättern. Har klimat- och miljöministern haft någon dialog med försvarsministern om detta? Vad tycker klimat- och miljöministern om försvarets planer? Även här behöver vi en tydligare balans.
Anf. 51 Staffan Danielsson (C)
Fru talman! Detta är en viktig och intressant debatt. Nu sitter Miljöpartiet i regeringen, och det gör att tonläget från både Åsa Romson och Carl Schlyter är mycket lägre än det var under alla oppositionsår tidigare. Så blir det lätt här i livet; vi känner igen det även i andra partier. Vänsterpartiet, däremot, är både regeringsstödjare och i opposition. Det märks också, för tonläget är fortsatt högre. Detta är ingen kritik utan mer ett sakligt konstaterande.
Jag och Centerpartiet är varma vänner av och pådrivare för förnybar energi, som vi självfallet ska satsa på när vi ska försöka fasa ut den fossila energin. Hur snabbt det kan gå kan man diskutera, men riktningen är helt given. Vi lyckades komma långt på vägen under de åtta regeringsåren.
Vi vill absolut ha stränga miljölagar, men inte idiotstränga. Sverige kan inte ligga alltför långt före övriga länder i världen eftersom vi ändå konkurrerar om vår välfärd på en gemensam marknad. Vi ska ha stränga lagar, men vi måste se dem i ett internationellt perspektiv.
Vi vill värna ett livskraftigt jordbruk i Sverige och en industri med stora miljöhänsyn som är kvar i Sverige. Vi vill också ha ett försvar i Sverige som får öva och träna. Ibland verkar Vänsterpartiet och Miljöpartiet vilja värna miljön i just Sverige så mycket att det är bättre att lägga ned jordbruk och industri, och kanske försvar, för att kunna värna miljön. Det är ett allvarligt missgrepp. Vi måste ha ett internationellt perspektiv. Om vi börjar importera mat och industriprodukter från andra länder där man har mycket sämre miljövärden på sina anläggningar gagnar det inte miljön i ett globalt perspektiv om svenskt jordbruk och svensk industri slås ut.
Försvarsfrågan är stor. Centerpartiet jobbar för ett starkare försvar, och det gör inte alltid Vänstern och Miljöpartiet.
Anf. 52 Carl Schlyter (MP)
Fru talman! Det kan vara frestande att bemöta inlägg från andra ledamöter, men jag trodde att jag skulle ställa frågor till ministern i huvudsak. Jag är också nöjd med svaret. Jag ser med tillförsikt fram emot att Miljöpartiet på riktigt med Socialdemokraterna i regeringen ändrar på detta så att vi får en framtidstro här i Sverige.
Försvarspolitik för mig är säkerhetspolitik. Det är inte mesta möjliga vapen, utan det är mesta möjliga säkerhet. Den bygger man med internationell solidaritet, med fredskårer och med annat. Man bygger upp grunden för fred, och inte maximal kapacitet för krig. Då får man krig till slut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller vatten och Vättern får jag tacka Börje; jag skulle ha sagt en av de största. Tack för det - man ska alltid vara korrekt i talarstolen! Däremot undrar jag var solidariteten finns. Kalifornien hade världens största gruva - eller det kanske är bäst att jag säger någon av världens största gruvor - för sällsynta jordartsmetaller. Den lades ned just på grund av att man ställde miljökrav. Det var då den lades ned. Vi kan inte kompromissa bort miljökraven bara för att något annat land ännu inte har genomfört dem.
Kalifornien genomförde dem. Gruvan lades ned. Det är väl lika bra att vi har samma strikta miljökrav som Kalifornien. Eller ska vi sänka våra miljökrav för att gräva upp Sveriges jord? Nej, vi ska använda resurserna på ett effektivt och hållbart sätt. Då behövs inte alla dessa dagbrott. Då finns det jord kvar att leva på.
Anf. 53 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Jag skulle vara väldigt intresserad av att få veta var någonstans man bryter fossilgas och på hur många ställen i landet man gör det. Såvitt jag vet görs det inte. Visserligen börjar det bli drygt ett år sedan jag lämnade näringsutskottet, men vid den tidpunkten fanns det ingen fossilgas som bröts.
Det man däremot har gjort och fått ett antal tillstånd till är att provborra, men det är två skilda saker. Det är inte så svårt att få tillstånd att provborra. När det däremot gäller att få öppna en gruva och att få utvinna naturgas och annat är det ganska rigida regler. Både Jonas Sjöstedt och Jens Holm vet egentligen väldigt väl att det är på det sättet och att det här inte riktigt är samma sak. Sedan har man säkert på ett eller annat ställe anlagt gruvor där de kanske inte skulle ha legat. Det kan jag inte bedöma, men det är möjligt att det är på det sättet.
Det andra jag skulle vilja ta upp är att vi kanske inte ska säga nej till fler gruvor i Sverige. Det är möjligt att vi ska vara mer restriktiva, men var någonstans i världen ska man i så fall kunna utvinna metaller? Är det återigen Kina som ska göra det och smutsa ned sin miljö? Vi måste slå vakt om en bra miljö över hela världen. Det kan inte bara vara vår egen miljö som är den allra viktigaste.
Jag håller med Carl Schlyter om att det är klart att vi inte ska ha en sämre miljölagstiftning. Vi ska förstås ha en så bra miljölagstiftning som möjligt. Sedan är jag lite allergisk mot detta att vi ska införa de regler som man har infört i något annat land just i vårt land, för det har sällan blivit bra när vi har gjort exakt på det sättet. Jag tycker att det är fel i det här sammanhanget, fru talman.
Anf. 54 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Fru talman! Jag ska börja med att tacka Jonas Sjöstedt för stödet när det gäller att komma till riksdagen med starkare förslag på hur vi stärker lagstiftning och regler för att skydda inte minst dricksvatten i Sverige. Som jag aviserade och tydliggjorde i mitt svar är det regeringens ambition, därför att dricksvattnet helt enkelt är en mycket prioriterad fråga.
Jag konstaterar att vattenfrågorna har ökat i betydelse generellt när det gäller mineral- och täktverksamheter. Det här är sådant som ligger i de löpande bedömningarna, eftersom man inte kan öppna till exempel gruvor i Sverige utan att också få tillstånd enligt miljöbalken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jens Holm vill att jag ska svara på frågor kring försvaret. Jag har inte till debatten i dag, som handlar om riksintressen för dricksvatten, med mig ett uppdaterat underlag som rör exakt vad försvaret avser med sina aktiviteter kring Vättern. Jag kan alltså inte svara på det i dag.
Anf. 55 Jonas Sjöstedt (V)
Fru talman! Jag vill tacka för den här debatten, klimat- och miljöminister Åsa Romson! Jag tycker att det har varit en bra och klargörande debatt. Jag ser fram emot att det på riksdagens bord kommer att läggas ett förslag som stärker skyddet för dricksvatten i Sverige. Det är välkommet. Jag tror att folk runt Vättern också välkomnar beskedet. Jag hoppas att det sker så fort som byråkratins kvarnar kan mala, så att vi slipper göra misstag på vägen.
Jag skulle också vilja att vi ser över några andra områden i lagstiftningen framöver. Det kan säkert bli ett ämne för fortsatt debatt. Jag tror att vi har för dålig balans mellan miljöhänsyn och näringsintressen när det gäller minerallagen. Sverige ska vara en gruvnation, tycker jag. Men vi ska vara en gruvnation där vi är bland de bästa i världen när det gäller miljö och där vi är seriösa aktörer som tar vårt miljöansvar. Alla gruvbolag globalt sett är inte sådana. Det vet vi av erfarenhet. Jag tycker att en del av en sådan skärpt minerallagstiftning ska vara att vi skyddar områden på riktigt. Det finns en absolut gräns vid naturskyddade områden där det inte är lönt att prospektera, för man kommer inte att få bryta och man kommer inte ens att få prospektera. Jag hoppas på en framtida översyn av minerallagstiftningen när det gäller detta.
Det är alldeles riktigt att vi inte har någon större fossilindustri i Sverige. Men det viktiga nu är att vi kan besluta att vi heller inte ska skaffa någon den dagen priserna vänder. Tänk om vi kunde ge beskedet redan före klimattoppmötet i Paris att Sverige inte kommer att bryta kol, borra efter olja eller ta upp fossilgas, därför att det är gårdagens teknik. Lika lite som stenåldern tog slut för att stenarna tog slut kommer man att sluta att utvinna olja och gas för att det inte längre finns olja och gas, utan man kommer att sluta för att det är helt omodernt och oansvarigt gentemot klimatet. Jag hoppas på sådana initiativ.
Sedan tror jag att man i framtiden måste diskutera militären och miljön. Jag tror också att vi har en militär som vill ta miljöansvar, men ibland väger man fel. Vättern är ett uppenbart exempel på att det har blivit fel med militärövandet.
Anf. 56 Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)
Fru talman! Jag vill också tacka för debatten och tar med mig de synpunkter som har framförts. Regeringen har redan aviserat intresse för att titta på reglerna som handlar om skyddade områden och möjligheterna när det gäller om regelverket är helt relevant också när det gäller en del av mineralreglerna.
Som jag sa är vattenfrågorna starkt på agendan i hela arbetet kring olika typer av aktiviteter som kräver tillstånd. Det inkluderar även mineraldelarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tack för en god debatt och inte minst ett starkt stöd från riksdagens ledamöter när det gäller att stärka skyddet för dricksvatten i Sverige.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.