Till innehåll på sidan

Skolans roll för att främja lärande för hållbar utveckling

Interpellation 2013/14:134 av Larsson, Hillevi (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-11-19
Anmäld
2013-11-20
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2013-11-28
Sista svarsdatum
2013-12-03
Besvarad
2014-01-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 19 november

Interpellation

2013/14:134 Skolans roll för att främja lärande för hållbar utveckling

av Hillevi Larsson (S)

till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Klimatet blir allt varmare i världen, miljöförstöringen fortsätter och många arter håller på att utrotas. Vad gäller klimathotet så är vår påverkan på naturen, det ”ekologiska fotavtrycket”, störst räknat per invånare i de rikaste och mest välutbildade delarna av världen. Vi har därmed ett särskilt ansvar för att vända utvecklingen. 

FN, Unesco och EU har återkommande lyft utbildningssystemens betydelse för samhällsomställning för hållbar utveckling. År 2003 tog Sveriges riksdag fasta på resultaten från toppmötet för hållbar utveckling i Johannesburg år 2002 och menade att de var ”politiskt och moraliskt förpliktigande”, att ”utbildning för hållbar utveckling bör förekomma i alla ämnen och som en integrerad del i utbildningssystemet” och att ”alla former och nivåer av utbildning i Sverige ska inkludera alla tre aspekter av hållbar utveckling.”

Vid det senaste toppmötet för hållbar utveckling, Rio + 20, i Rio de Janeiro sommaren 2012, ställde sig Sverige bakom slutdokumentet, The Future We Want, som innebär ett löfte att förbättra utbildningssystemet för att främja hållbar utveckling, genom bland annat förstärkt lärarutbildning och utvecklade läroplaner.

I skolans läroplan har hållbar utveckling fått stort utrymme och ingår även i kunskapskraven för grundskolan. I högskolelagen finns en bestämmelse om att högskolorna ”i sin verksamhet skall främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social rättvisa och välfärd”.

Det finns många lärare inom förskola, skola och högskola som gärna skulle vilja bidra till en hållbar utveckling inom ramen för utbildningen, om de bara fick stöd och hjälp i uppdraget. Men trots internationella åtaganden och ambitiösa målformuleringar om hållbar utveckling så är Skolverkets stöd till utbildning för hållbar utveckling helt försumbart.

För att främja Skola för hållbar utveckling har Skolverket anslagit 50 000 kronor per år. Som jämförelse kan nämnas att verket samtidigt anslagit 24 miljoner kronor per år till Lärande för entreprenörskap. Inför vårterminen 2014 går Skolverket ut med en inbjudan till högskolekurs för lärare om 7,5 högskolepoäng om entreprenöriellt lärande på olika platser i landet, vilket är utmärkt. Något sådant har man aldrig någonsin gjort för lärande för hållbar utveckling trots att denna är påbjuden av FN, Unesco och EU.

Utbildning för hållbar utveckling kan inte leva enbart på enskilda lärares engagemang i frågan. Behovet av samhällsomställning kräver att utbildningssystemet på alla nivåer bidrar till ökad medvetenhet hos eleverna om framtidens utmaningar, det räcker inte att förlita sig på enstaka eldsjälar i lärarkåren.  

Forskaren Anders Jidesjö har tillsammans med professor Thomas Tydén presenterat nya forskningsresultat som visar att Sveriges utbildningssystem inte lever upp till läroplanens mål om lärande för hållbar utveckling. Orsaken är att barn och ungdomar inte involveras i verkliga problem och utmaningar i skolan. Konsekvensen blir, enligt forskningen, att eleverna kan uppleva utanförskap och inte känner sig delaktiga i det som händer omkring dem. Om unga däremot inkluderas i framtidsprojekt ökar självkänslan och handlingskraften inför de utmaningar som samhället står inför. Det senare betonas i läroplanen och kan också kopplas till den forskningsrapport som Ungdomsstyrelsen nyligen presenterade som visar att en av de faktorer som gör ungdomar stressade är oron för de globala miljöhoten.

Forskning visar också att om undervisningen får ett relevant innehåll ökar barns och ungdomars intresse för ämnet, vilket påverkar deras resultat positivt. Vad kan vara mer aktuellt och relevant än att vara delaktig i att forma en hållbar samhällsutveckling? Att delaktighet dessutom är hälsofrämjande ger extra plus.

Det som nu krävs är att Skolverket får i uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram som både stöder och förstärker skolans roll för omställningen till ett hållbart samhälle, helt i linje med skolans styrdokument och de internationella åtaganden som Sverige ställt sig bakom (exempelvis FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling 2005–2014). Skolverket måste nu få mandat och resurser för uppdraget!

I februari gick Sveriges ledande miljöorganisationer ihop med andra nationella aktörer som verkar för att stödja skolan i lärande för hållbar utveckling och skickade en skrivelse till bland annat regeringen och Skolverket. De ville ha svar på hur vi på nationell nivå tar ansvar för att internationella och nationella överenskommelser kring lärande för hållbar utveckling efterlevs och hur man ser till att läroplanens mål om hållbar utveckling nås. Här är två av frågeställningarna: Vilken roll har utbildningssektorn i arbetet med hållbar utveckling? På vilka sätt kan olika sektorer samverka för att stärka arbetet med hållbar utveckling?

I Skolverkets svar på skrivelsen står det att ”man har inte något uppdrag att planera eller genomföra specifika åtgärder avseende implementering och uppföljning för området lärande för hållbar utveckling”.

Från Utbildningsdepartementet blev svaret: ”Via Skolverkets hemsida kan skolor få stöd att utveckla undervisningen i hållbar utveckling, till exempel genom att läsa hur andra skolor arbetat med det. Eftersom det är Skolverket som arbetar med detta bör frågor angående stöd till lärare och skolor riktas dit. Detsamma gäller Skolinspektionens arbete. Regeringen fastställer mål, riktlinjer och resursfördelning för myndigheternas verksamhet, men bestämmer inte hur myndigheterna ska tillämpa en lag eller hur de ska besluta i olika ärenden.”

Mot bakgrund av detta är det uppenbart att Skolverket måste få tydliga direktiv och resurser för att ge lärare det stöd och den fortbildning som krävs för att nå målen i skolans styrdokument kring lärande för hållbar utveckling och bli en del av den samhällsomställning som behövs både för att nå nationella och internationella mål på området.

Det som nu behövs är ett tydligt uppdrag till Skolverket i regleringsbrevet för 2014 med följande förslag till lydelse:

Uppdrag: Skolverket ska stimulera arbetet med lärande för hållbar utveckling i skolan. Det kan till exempel handla om att erbjuda kompetensutveckling, underlätta erfarenhetsutbyte samt fördela utvecklingsmedel och verksamhetsstöd. Skolverket ska även sprida relevanta forskningsresultat till skolorna samt kartlägga, analysera och sprida erfarenheter av huvudmännens arbete med lärande för hållbar utveckling. I detta arbete ska Skolverket ta del av relevanta organisationers erfarenheter, internationella erfarenheter och forskning inom området. Skolverket ska även samråda med andra berörda myndigheter vars uppdrag är att verka för hållbar utveckling samt ta initiativ till informations- och erfarenhetsutbyte mellan dessa. Årets verksamhetsstöd ska fördelas enligt vad som framgår under anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, anslagsposten 4. Uppdraget ska redovisas i årsredovisningen

Mina frågor till ministern är:

Avser ministern att ge ett tydligt uppdrag till Skolverket att vidta åtgärder för att främja lärande för hållbar utveckling?

Tänker ministern vidta några andra åtgärder för att säkerställa att nationella och internationella mål för lärande för hållbar utveckling uppnås?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2013/14:134, Skolans roll för att främja lärande för hållbar utveckling

Interpellationsdebatt 2013/14:134

Webb-tv: Skolans roll för att främja lärande för hållbar utveckling

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 11 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Hillevi Larsson har frågat mig om jag avser att ge ett tydligt uppdrag till Skolverket att vidta åtgärder för att främja lärande för hållbar utveckling samt om jag tänker vidta några andra åtgärder för att säkerställa att nationella och internationella mål för lärande för hållbar utveckling nås. Jag håller med om att utbildningssystemet ska vara en del av Sveriges arbete med främjande av hållbar utveckling. I de olika läroplanerna för förskola, grundskola och gymnasieskola framgår också tydligt att utbildningen syftar till att utveckla kunskaper och förmågor som bland annat bidrar till en hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Som ett exempel kan jag nämna läroplanen för grundskolan från 2011. I den ställs det krav på att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. Genom styrdokumenten stöder skolans mål och riktlinjer en utbildning som ger kunskap och insikt inom de områden som omfattar de nationella miljömålen. De gäller för alla skolor, men det är huvudmännen som ansvarar för att utbildningen lever upp till de krav och ambitioner som framgår i läro-, kurs-, och ämnesplanerna samt för examensmålen i gymnasieskolan. Skolverket har, som ett generellt uppdrag, till uppgift att stödja huvudmännen i deras utbildningsverksamhet, till exempel att implementera styrdokumenten. Därutöver hanteras utmärkelsen Skola för hållbar utveckling, som interpellanten nämner i sin interpellation, numera av staten och Skolverket. Syftet med utmärkelsen är att stödja och vara en inspirationskälla i det pedagogiska arbetet med hållbar utveckling, från förskola till vuxenutbildning. Mot bakgrund av detta kan jag konstatera att skolväsendet och Skolverket på olika sätt redan arbetar med lärande för hållbar utveckling.

Anf. 12 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Vi har kunnat se att svenska elevers kunskaper sjunker i viktiga ämnen, till exempel matte, naturvetenskap och svenska. Samtidigt kan vi se att vi inte lever upp till de styrdokument som finns för skolan när det gäller lärande för hållbar utveckling. Det gäller även internationella åtaganden, inte minst gentemot FN, där vi har lovat att vi ska ha lärande för hållbar utveckling i skolan. Man kanske inte tror att de här sakerna har ett samband, men det har de faktiskt. De dåliga kunskaper man kan se beror på att eleverna saknar relevans i undervisningen. Till stor del har man kunnat se en koppling här: Eleverna skriker efter relevans. De vill inte ha fiktiva exempel i undervisningen utan aktuella, viktiga frågor där de känner att de själva kan delta aktivt och göra någonting åt situationen, både i sitt eget privatliv - hur de själva lever - och i ett framtida yrkesval. De vill gå från åskådare till aktör. Det finns forskning på området som visar att man kan öka elevernas resultat, inte minst inom naturvetenskap, om de får denna relevans i undervisningen. Anders Jidesjö från Linköpings universitet har forskat om detta och kommit fram till att resultaten ökar när relevanta samhällsfrågor kopplas till ämnet. Han har forskat om just lärande för hållbar utveckling och de exempel i Sverige där man har satsat på detta. Vi kan se att ungdomar i dag egentligen inte är ointresserade av hållbar utveckling, tvärtom. Ungdomsstyrelsen visar att många ungdomar känner sig stressade av klimathotet och känner en uppgivenhet. De ser det som ett väldigt stort problem, men frågan är vad man ska göra åt det. Om man ger eleverna verktyg för att påverka omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle ökar elevernas självkänsla. De blir aktörer och känner att de kan göra något åt problemen, och samtidigt ökar resultaten. Man får även förutsättningar att öka rekryteringen inom de ämnena. Vi kommer nämligen att behöva folk på arbetsmarknaden, inte minst när det gäller att ställa om samhället. Där finns många arbetstillfällen. Det finns alltså ingen motsättning. Regeringen har satsat mycket på entreprenöriellt lärande, det vill säga lärande för entreprenörskap. Trots att det bara nämns en gång i läroplanen satsas 24 miljoner kronor för att uppmuntra detta. Det finns även en kurs där lärare kan läsa 7,5 högskolepoäng i entreprenöriellt lärande. Lärande för hållbar utveckling nämns dock 33 gånger i läroplanen, det vill säga väldigt många gånger, och det ska integreras i tio ämnen. Ändå finns bara 50 000 kronor avsatta för att gynna detta lärande. Det är Skola för hållbar utveckling, som har nämnts. Det är ganska tydligt att regeringen säger att det är kommunerna som ska sköta detta. När det gäller entreprenöriellt lärande satsar dock regeringen aktivt. Det är inget negativt, utan tvärtom jätteviktigt och jättebra. Men de borde göra detsamma för lärande för hållbar utveckling och även gifta ihop det med entreprenörskap. Min fråga är: Varför gör regeringen ingenting?

Anf. 13 Lena Sommestad (S)
Fru talman! Tack, utbildningsministern, för svaret! Jag vill med det här inlägget understryka betydelsen av den interpellation som Hillevi Larsson har framställt till utbildningsministern, inte minst frågan om kompetensutveckling inom det här viktiga området. Som miljöminister 2002-2006 var jag ansvarig för den lagstiftning som infördes för att implementera hela frågan om hållbar utveckling i det svenska utbildningsväsendet. Det gjordes i ett brett, internationellt samarbete efter det stora världstoppmötet i Johannesburg. Sverige var en ledande part i den utvecklingen. Det är naturligtvis med besvikelse som jag ser att frågan har försummats under så många år. Det är, precis som Jan Björklund säger, självklart så att arbetet fortsätter på många sätt. Det finns med i läroplanen och i kursplaner att man ska arbeta med detta, men det finns inte något riktigt engagemang bakom frågan, precis som Hillevi Larsson säger. Det hade inte behövt vara så. Frågan om hållbar utveckling är verkligen en fråga som går över blockgränserna och som jag är övertygad om att vi alla känner stort engagemang för. Samtidigt måste jag säga att jag känner stor glädje när jag ser att den samlade miljörörelsen är så engagerad i frågan om lärande för hållbar utveckling. Så var det inte för tio år sedan. Det har vuxit en insikt också inom miljörörelsen om betydelsen av den här frågan. Det är tio aktörer som skriver i Dagens Samhälle riktar sig till utbildningsministern. De ställer samma frågor som Hillevi Larsson: Varför satsar inte regeringen mer på de här frågorna? Det finns, som Hillevi Larsson säger, starka pedagogiska argument för att satsa på lärande för hållbar utveckling och att ha en mer relevant och engagerande undervisning. Men vad jag särskilt vill understryka är den betydelse som lärande för hållbar utveckling har i ett bredare perspektiv, inte minst för miljöpolitiken. Jag menar att det måste ses som en del av regeringens samlade ansvar för en politik för hållbar utveckling och för en god, effektiv och ansvarsfull politik för miljö och hållbar utveckling. Varför var detta en så stor fråga för Miljödepartementet 2004, och varför är det en så stor fråga för den samlade miljörörelsen? Det är därför att detta är ett av de absolut bästa instrument som vi har för att få till stånd en omställning i samhället mot en hållbar utveckling. I ljuset av de dramatiska utmaningar som vi står inför miljöpolitiskt, men också när det gäller till exempel säkerhet och en socialt hållbar utveckling, är detta mycket betydelsefullt. Detta är ett av de mest effektiva instrument som vi har, bredvid lagstiftning, ekonomiska styrmedel och annat, för om inte medvetenheten ökar brett i befolkningarna och i världen kommer vi inte att lyckas med detta, kommer inte att lyckas förankra en bra politik demokratiskt. Det är också därför som frågan står högt på agendan i många internationella sammanhang. Jag kan ha förståelse för Jan Björklund när han säger att man inte kan lägga uppdrag på alla områden. Skolverket har generella uppdrag att verka för att läroplanerna fungerar. Skolinspektionen har som generellt uppdrag att följa upp att det som ska göras görs - det står i dokumenten, och då kan man säga att det ska göras. Men precis som Hillevi Larsson säger satsas det på andra områden, som entreprenöriellt lärande. Och detta är inte vilken fråga som helst. Detta är en av de absolut största frågor som vi har framför oss globalt. Den står högst upp på EU:s agenda och högst upp på FN:s agenda. Den står på OECD:s och Världsbankens agenda. Det är en fråga som är mycket speciell. Därför skulle jag verkligen önska att vi skulle få den typ av satsning som Hillevi Larsson efterfrågar, ett särskilt uppdrag till Skolverket att inte minst satsa på kompetensutveckling på det här viktiga området. Jag tror att många skulle vara mycket engagerade, ännu mer engagerade i dag, om de verkligen fick chansen att fördjupa sig.

Anf. 14 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Jag tror att debattörerna här missförstår vad det betyder att ge ett uppdrag till Skolverket. Uppdrag till Skolverket att ta upp entreprenöriellt lärande eller något annat ger vi i regel därför att vi tror att skolväsendet inte uppmärksammar de frågorna. Men det ni pratar om nu är en av huvuduppgifterna för skolväsendet som man utför varje dag. Skolväsendet i Sverige har 215 miljarder kronor. En av huvuduppgifterna är de ämnen vi talar om nu. Hillevi Larsson hade räknat ut att termen "hållbar utveckling" nämns 33 gånger i den läroplan som jag har skrivit. Hur många gånger det nämns säger inte allt, men det är klart att det är framlyft oerhört tungt. I flera ämnen är detta numera oerhört centralt i kursplanerna. Det gäller geografi, biologi, fysik, kemi och en lång rad andra ämnen utöver det, som samhällskunskap. Det är i flera ämnen som detta är ett centralt innehåll. Det hjälper inte att ge några tusen eller någon miljon till Skolverket och tro att det skulle förändra något. Detta är en av skolans huvuduppgifter, något man gör i skolan varje dag. Då hänger ni upp er på att det skulle vara ytterligare ett av hundra småuppdrag till Skolverket och tror att det skulle förändra något. Men det gör det inte - det handlar inte om det. Detta är så att säga en av mänsklighetens stora överlevnadsfrågor. Det kan man se i läroplanen och den kunskap som vi har fått. Lena Sommestad gjorde som miljöminister ett jobb kring detta, och det har även andra miljöministrar och olika regeringar gjort. Detta är upplyft till en av de största frågorna. Nu hänger ni upp er på att det skulle vara ytterligare ett uppdrag till Skolverket för någon miljon och tror att det skulle ändra något. Men detta är ju något man jobbar med varje dag - det vet alla som har barn i svensk skola. Detta är ständigt återkommande teman i mängder av arbetsuppgifter de håller på med. Jag delar helt ert engagemang och er uppfattning att detta är viktigt. Men detta finns bland de huvuduppgifter som skolan håller på med varje dag runt omkring i Sverige. Några byråkrater ytterligare på Skolverket är liksom inte lösningen. Beträffande lärarfortbildningen: Ursäkta, men på er tid lades lärarfortbildningen ned. Det är nu vi har lärarfortbildning. Lärarlyftet startade vi, och någon miljard varje år lägger vi ned. Kurserna i NO, som ofta har just den här inriktningen, är bland de största kurser som finns. Det avskaffades på er tid, när ni satt i regeringen, och det är vi som har infört det. Påstå inte att skolan inte jobbar med hållbar utveckling, för det gör man varje dag! Intresset är jättestort, och lärarna är intresserade av att fortbilda sig och lära sig mer, och det sker genom de satsningar vi nu gör.

Anf. 15 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Det Jan Björklund säger är rätt intressant. Det har gjorts undersökningar, och det finns en rykande färsk undersökning om hur det ser ut i skolan med lärande om hållbar utveckling. Det visar sig att väldigt många skolor upplever att de inte får tillräckligt stöd för den här viktiga frågan. De upplever att staten brister i det stödet. Vad de skulle önska är riktade statsbidrag, kompetensutveckling, tydliga direktiv och uppföljning. Man kan även se brister kommunalt, att detta är nedprioriterat på kommunal nivå. Bara var femte kommun ger medel för detta, och var fjärde kommun säger att de inte ger grundskolan tillräckligt stöd. På punkt efter punkt i undersökningen kan man se att de upplever att det är nedprioriterat på statlig nivå - Skolverket har inget uppdrag - och även på kommunal nivå. Vad detta vilar på är i första hand enstaka eldsjälars engagemang. Det är alltså lärare som brinner så mycket för de här frågorna att de lägger ned en stor del av sin fritid på det. Men en så viktig fråga får inte enbart vila på eldsjälar. Dels finns det inte eldsjälar i den omfattningen överallt, dels ska det inte i första hand handla om ideellt engagemang, utan detta ska vara en del av verksamheten. Det får inte vara så, när en eldsjäl försvinner, att det blir ett glapp som inte fylls med något annat. Detta borde finnas i alla ämnen på alla skolor, och egentligen borde alla lärare få någon form av kompetensutveckling för att kunna ta in detta i undervisningen. Det är självklart extra viktigt i till exempel naturvetenskapliga ämnen, men egentligen borde alla ämnen integrera de här perspektiven, för det handlar ju om hela planetens överlevnad. Vad som också är intressant, förutom den undersökning som visar att detta är nedprioriterat, är att det gjordes en enkätundersökning som skickades ut. Det var ledande miljöorganisationer och nationella aktörer på det här området som stod bakom enkätundersökningen. De ville ha svar på vad man gör från olika håll för att leva upp till skolans läroplan om lärande för hållbar utveckling och de internationella åtaganden som vi själva har tagit på oss, där vi har lovat att ha ett bra lärande för hållbar utveckling i skolan. När man skickade den enkäten till Skolverket svarade Skolverket att de inte har något uppdrag att vare sig planera eller genomföra specifika åtgärder för att implementera och följa upp lärande för hållbar utveckling. De sade alltså att de inte har något uppdrag på det här området. När samma enkät skickades till Utbildningsdepartementet var svaret att skolor kan få stöd i att utveckla undervisningen för hållbar utveckling via Skolverkets hemsida. Svaren överensstämmer inte med varandra vilket visar att regeringen måste ge Skolverket uppdraget på ett mycket tydligare sätt. I min interpellation föreslog jag ett tydligt ställningstagande i regleringsbrevet för vad Skolverket ska göra. Tyvärr finns det ingenting i regleringsbrevet. Det finns mycket som man kan och behöver göra: kompetensutveckling av lärare, erfarenhetsutbyte mellan olika skolor, ekonomiska resurser till stöd, kartlägga, analysera och sprida kunskaper på området, samverka med organisationer, ta del av forskning och samverka med berörda myndigheter.

Anf. 16 Lena Sommestad (S)
Fru talman! Vi vet nog vad det innebär att ge ett uppdrag, Jan Björklund. Liksom Hillevi Larsson säger visar flera undersökningar att det är väldigt ojämnt. Och som Jan Björklund säger, finns det ett stort engagemang. Det är otroligt roligt. Men det är också oroande att vi har en så pass ojämn utveckling av det här perspektivet i olika skolor. Om jag vore Jan Björklund skulle jag vara bekymrad över att det finns ett så stort engagemang och så stor oro bland miljöorganisationerna, till exempel Naturskyddsföreningen, som är nära skolorna i den här frågan. De jobbar tillsammans med skolorna. I det samarbetet ser man att det saknas mycket stöd och inte minst kompetensutveckling. Min erfarenhet, från när jag mötte många lärare och var ute på skolor och såg hur de jobbade med den här typen av frågor, är att det verkligen behövs professionellt stöd utifrån av olika slag. Vi har till exempel haft naturskolorna som har hjälpt till med miljöperspektivet. Men det behövs också när det gäller utbildning för hållbar utveckling, inte minst därför att det är ett nytt perspektiv som ska utvecklas. Regeringen kan lägga 24 miljoner på entreprenöriellt lärande och ge särskilda uppdrag, vilket jag precis som Hillevi Larsson tycker är bra. I den diskussionen finns det dock en efterfrågan på att man i de satsningarna även beaktar frågorna om hållbar utveckling på ett tydligare sätt och att utbildningsministern och regeringen också visar på ett engagemang för att entreprenöriellt lärande kan ha med även det perspektivet. Det vore bra eftersom entreprenöriellt lärande handlar om att få in ett perspektiv i skolan precis som lärande för hållbar utveckling gör. Jag skulle vilja höra hur utbildningsministern ser på möjligheten att utveckla lärande för hållbar utveckling inom ramen för de satsningar som görs på entreprenöriellt lärande, till exempel Ung Företagsamhet.

Anf. 17 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Jag skulle vilja fråga debattörerna: Varför finns inte det som ni säger med i Socialdemokraternas skolmotion? Varför har ni inte lyckats övertyga ert eget parti? Varför har ni inte övertygat Ibrahim Baylan om att detta ska ske? Det beror på att han och de socialdemokrater som sysslar med utbildningspolitik vet att skolväsendet redan är fullt upptaget med detta. Jag kan göra en enkät till Sveriges skolchefer på precis samma sätt som Naturskyddsföreningen har gjort och fråga om de skulle vilja ha mer stöd i denna specifika fråga. Alla kommer att svara ja oavsett vad det handlar om; jag lovar. Man kommer alltid att vilja ha mer stöd. Det intressanta med Naturskyddsföreningens enkät är att de svarar att de tycker att de nationella styrdokumenten är väldigt tydliga när det gäller hållbar utveckling. Det finns ingen otydlighet. Det var otydligt förut. På den gamla regeringens tid var styrdokumenten otydliga på den här punkten. Nu är de tydliga. Det är vad skolcheferna svarar. Vill man ha mer stöd? Ja, om frågan ställs på det sättet vill alla alltid ha mer stöd i allting. Vi måste bedöma om det är en rimlig nivå på stödet. Min uppfattning är att det är det. Min uppfattning är också att skolorna jobbar frenetiskt med detta. Ni säger sedan att det är olika i olika kommuner. Svara då även på den andra frågan. Den första var: Varför har ni inte fått med ert eget parti? Den andra frågan är: Varför ska skolan vara kommunal om vi ska bestämma allting härifrån? Ni talar om att undervisningsmetoder i hållbar utveckling ska utvecklas på ett visst sätt så att det blir spännande. Ska riksdagen ta över makten att bestämma om undervisningsmetoder? Ni är ute på ett gungfly. Ni bestämmer att skolan ska vara kommunal. Jag är emot det och tycker att den ska vara statlig. Jag vill styra mer. Det är dock bestämt, och det finns en majoritet i riksdagen som tycker att skolan ska vara kommunal. Men så fort ni tycker att någonting ska förändras ska staten ändå gå in och styra i detaljfrågor om undervisningsmetoder. Det måste lärarna få ansvaret för att utveckla. Inom Lärarlyftet erbjuds nu fortbildning i alla ämnen, men det är totalt fokus på de naturorienterande ämnena och frågor som rör till exempel hållbar utveckling och miljö. Det är nästan högst prioriterat av allt, efter läsning. Det finns så många möjligheter inom detta som inte fanns när ert eget parti hade ansvaret. Berätta gärna varför ni inte får med ert eget parti. Varför pressar ni mig? Det är Baylan ni ska pressa. Varför får ni inte med honom på detta? Och varför ska staten gå in och styra precis allting när ni tycker att skolan ska vara kommunal?

Anf. 18 Hillevi Larsson (S)
Fru talman! Om det inte hade funnits ett problem på området hade vi inte haft den här debatten i dag. Problemet är att undersökningar och forskning visar att det inte fungerar. Vi lever inte upp till läroplanen när det gäller lärande för hållbar utveckling. Vi lever inte upp till de internationella dokument vi har ställt oss bakom. Forskningen visar att undervisningen inte är upplagd på ett sätt som gör att eleverna känner att de kan påverka samhällsutvecklingen. Om man ändrade inriktningen och till exempel talade om konkreta samhällsproblem i dag såsom problemen när det gäller konsumtion, resursfördelning och kemikalieproblem hade man ökat elevernas kunskap och möjlighet att göra bra ifrån sig i ämnena men även gett dem verktyg för att arbeta för en hållbar utveckling i samhället. Hela ämnesområdet handlar om att ge eleverna verktyg för att kunna agera konkret, både som privatperson, med hjälp av andra och kanske i ett framtida yrkesval där man jobbar aktivt med samhällsomställning. Vi kommer att behöva mycket kreativitet i framtiden om vi ska klara den enorma samhällsomställning som också är förutsättningen för att samhället över huvud taget ska fortsätta i den form vi har sett hittills. Detta är verkligen en ödesfråga. Det sade även Jan Björklund. Då är det desto viktigare att satsa på det. När man nu ser i forskningen att det inte fungerar och att vi inte klarar uppdraget borde man agera. Regeringen har agerat när det gäller till exempel entreprenöriellt lärande. Där har man inte sagt att det är kommunernas sak, utan stöder aktivt kommunerna i det arbetet. Det borde man göra även i det här fallet. I fråga om en skola för hållbar utveckling var målet att alla skolor skulle nå upp till det. I dag är det 88 skolor som är med i projektet.

Anf. 19 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Jag konstaterar att Sveriges skolor tycker att målsättningarna är tydliga när det gäller hållbar utveckling i läroplanen, numera. Så var det inte förut, men utifrån 2011 års läroplan tycker man det. Det är på ett sätt den viktigaste aspekten i den enkät som Naturskyddsföreningen har gjort och som ni och jag har tagit del av. Skolan är nämligen målstyrd. Vi har en modell för skolan i Sverige. Därför har ni inte fått med er Ibrahim Baylan och era egna skolpolitiker på de här förslagen. Skolan fungerar nämligen på det sättet att riksdag och regering sätter upp mål. Sedan ska vi ha utbildade lärare som har en mycket stor frihet att lägga upp undervisningen. Vi har också lärarutbildning och lärarfortbildning. Lärarfortbildningen är flera gånger större än den var när Socialdemokraterna styrde. Det är mycket stor inriktning på naturvetenskap och naturorienterande ämnen. Hållbar utveckling, klimatfrågor och så vidare är en mycket tung del. Jag är beredd att försvara den styrmodell vi har. Jag är inte beredd att ställa upp på att riksdagen ska gå in och tala om att det nu ska vara grupparbeten och särskild pedagogik i vissa ämnen och så vidare. Det är jag inte beredd att göra. Det som ni ytterst är ute efter är att Skolverket på riksdagens uppdrag ska gå in och tala om sådant. Jag tror inte på den styrningen. Skolan blir inte bättre av att staten går in och detaljstyr i klassrummen, som ni vill. Det tycker inte era egna skolpolitiker heller. Det är därför som ni inte ens får med er dem. När det gäller det engagemang ni har för hållbar utveckling tror jag däremot att vi är fullständigt eniga i kammaren om att vi i vår samhällsutveckling måste fokusera mer på klimatfrågan. Skolan gör redan det i stor utsträckning, även om det på grund av kommunaliseringen ser olika ut i olika skolor. Det ska erkännas.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.