Skolans roll för att främja lärande för hållbar utveckling

Interpellation 2013/14:134
av Larsson, Hillevi (S)

Händelser

Inlämnad: 2013-11-19 Anmäld: 2013-11-20 Fördröjd: 2013-11-20 Svar fördröjt anmält: 2013-11-28 Besvarad: 2014-01-14

den 19 november

Interpellation

2013/14:134 Skolans roll för att främja lärande för hållbar utveckling

av Hillevi Larsson (S)

till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Klimatet blir allt varmare i världen, miljöförstöringen fortsätter och många arter håller på att utrotas. Vad gäller klimathotet så är vår påverkan på naturen, det ekologiska fotavtrycket, störst räknat per invånare i de rikaste och mest välutbildade delarna av världen. Vi har därmed ett särskilt ansvar för att vända utvecklingen. 

FN, Unesco och EU har återkommande lyft utbildningssystemens betydelse för samhällsomställning för hållbar utveckling. År 2003 tog Sveriges riksdag fasta på resultaten från toppmötet för hållbar utveckling i Johannesburg år 2002 och menade att de var politiskt och moraliskt förpliktigande, att utbildning för hållbar utveckling bör förekomma i alla ämnen och som en integrerad del i utbildningssystemet och att alla former och nivåer av utbildning i Sverige ska inkludera alla tre aspekter av hållbar utveckling.

Vid det senaste toppmötet för hållbar utveckling, Rio + 20, i Rio de Janeiro sommaren 2012, ställde sig Sverige bakom slutdokumentet, The Future We Want, som innebär ett löfte att förbättra utbildningssystemet för att främja hållbar utveckling, genom bland annat förstärkt lärarutbildning och utvecklade läroplaner.

I skolans läroplan har hållbar utveckling fått stort utrymme och ingår även i kunskapskraven för grundskolan. I högskolelagen finns en bestämmelse om att högskolorna i sin verksamhet skall främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social rättvisa och välfärd.

Det finns många lärare inom förskola, skola och högskola som gärna skulle vilja bidra till en hållbar utveckling inom ramen för utbildningen, om de bara fick stöd och hjälp i uppdraget. Men trots internationella åtaganden och ambitiösa målformuleringar om hållbar utveckling så är Skolverkets stöd till utbildning för hållbar utveckling helt försumbart.

För att främja Skola för hållbar utveckling har Skolverket anslagit 50 000 kronor per år. Som jämförelse kan nämnas att verket samtidigt anslagit 24 miljoner kronor per år till Lärande för entreprenörskap. Inför vårterminen 2014 går Skolverket ut med en inbjudan till högskolekurs för lärare om 7,5 högskolepoäng om entreprenöriellt lärande på olika platser i landet, vilket är utmärkt. Något sådant har man aldrig någonsin gjort för lärande för hållbar utveckling trots att denna är påbjuden av FN, Unesco och EU.

Utbildning för hållbar utveckling kan inte leva enbart på enskilda lärares engagemang i frågan. Behovet av samhällsomställning kräver att utbildningssystemet på alla nivåer bidrar till ökad medvetenhet hos eleverna om framtidens utmaningar, det räcker inte att förlita sig på enstaka eldsjälar i lärarkåren.  

Forskaren Anders Jidesjö har tillsammans med professor Thomas Tydén presenterat nya forskningsresultat som visar att Sveriges utbildningssystem inte lever upp till läroplanens mål om lärande för hållbar utveckling. Orsaken är att barn och ungdomar inte involveras i verkliga problem och utmaningar i skolan. Konsekvensen blir, enligt forskningen, att eleverna kan uppleva utanförskap och inte känner sig delaktiga i det som händer omkring dem. Om unga däremot inkluderas i framtidsprojekt ökar självkänslan och handlingskraften inför de utmaningar som samhället står inför. Det senare betonas i läroplanen och kan också kopplas till den forskningsrapport som Ungdomsstyrelsen nyligen presenterade som visar att en av de faktorer som gör ungdomar stressade är oron för de globala miljöhoten.

Forskning visar också att om undervisningen får ett relevant innehåll ökar barns och ungdomars intresse för ämnet, vilket påverkar deras resultat positivt. Vad kan vara mer aktuellt och relevant än att vara delaktig i att forma en hållbar samhällsutveckling? Att delaktighet dessutom är hälsofrämjande ger extra plus.

Det som nu krävs är att Skolverket får i uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram som både stöder och förstärker skolans roll för omställningen till ett hållbart samhälle, helt i linje med skolans styrdokument och de internationella åtaganden som Sverige ställt sig bakom (exempelvis FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling 2005–2014). Skolverket måste nu få mandat och resurser för uppdraget!

I februari gick Sveriges ledande miljöorganisationer ihop med andra nationella aktörer som verkar för att stödja skolan i lärande för hållbar utveckling och skickade en skrivelse till bland annat regeringen och Skolverket. De ville ha svar på hur vi på nationell nivå tar ansvar för att internationella och nationella överenskommelser kring lärande för hållbar utveckling efterlevs och hur man ser till att läroplanens mål om hållbar utveckling nås. Här är två av frågeställningarna: Vilken roll har utbildningssektorn i arbetet med hållbar utveckling? På vilka sätt kan olika sektorer samverka för att stärka arbetet med hållbar utveckling?

I Skolverkets svar på skrivelsen står det att man har inte något uppdrag att planera eller genomföra specifika åtgärder avseende implementering och uppföljning för området lärande för hållbar utveckling.

Från Utbildningsdepartementet blev svaret: Via Skolverkets hemsida kan skolor få stöd att utveckla undervisningen i hållbar utveckling, till exempel genom att läsa hur andra skolor arbetat med det. Eftersom det är Skolverket som arbetar med detta bör frågor angående stöd till lärare och skolor riktas dit. Detsamma gäller Skolinspektionens arbete. Regeringen fastställer mål, riktlinjer och resursfördelning för myndigheternas verksamhet, men bestämmer inte hur myndigheterna ska tillämpa en lag eller hur de ska besluta i olika ärenden.

Mot bakgrund av detta är det uppenbart att Skolverket måste få tydliga direktiv och resurser för att ge lärare det stöd och den fortbildning som krävs för att nå målen i skolans styrdokument kring lärande för hållbar utveckling och bli en del av den samhällsomställning som behövs både för att nå nationella och internationella mål på området.

Det som nu behövs är ett tydligt uppdrag till Skolverket i regleringsbrevet för 2014 med följande förslag till lydelse:

Uppdrag: Skolverket ska stimulera arbetet med lärande för hållbar utveckling i skolan. Det kan till exempel handla om att erbjuda kompetensutveckling, underlätta erfarenhetsutbyte samt fördela utvecklingsmedel och verksamhetsstöd. Skolverket ska även sprida relevanta forskningsresultat till skolorna samt kartlägga, analysera och sprida erfarenheter av huvudmännens arbete med lärande för hållbar utveckling. I detta arbete ska Skolverket ta del av relevanta organisationers erfarenheter, internationella erfarenheter och forskning inom området. Skolverket ska även samråda med andra berörda myndigheter vars uppdrag är att verka för hållbar utveckling samt ta initiativ till informations- och erfarenhetsutbyte mellan dessa. Årets verksamhetsstöd ska fördelas enligt vad som framgår under anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, anslagsposten 4. Uppdraget ska redovisas i årsredovisningen

Mina frågor till ministern är:

Avser ministern att ge ett tydligt uppdrag till Skolverket att vidta åtgärder för att främja lärande för hållbar utveckling?

Tänker ministern vidta några andra åtgärder för att säkerställa att nationella och internationella mål för lärande för hållbar utveckling uppnås?

Debatt (9 anföranden)