Skattemedel till riskkapitalbolag

Interpellation 2012/13:502
av Persson, Peter (S)

Händelser

Inlämnad: 2013-08-13 Anmäld: 2013-08-15 Fördröjd: 2013-08-19 Svar fördröjt anmält: 2013-08-29 Besvarad: 2013-09-05

den 13 augusti

Interpellation

2012/13:502 Skattemedel till riskkapitalbolag

av Peter Persson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Hösten 2000 startades det första John Bauer-gymnasiet i Jönköping. På tre år växte koncernen med 1 000 procent. I mitten på 2000-talet var John Bauer-gymnasierna, som samlades under Ultra Education AB, landets största skolkoncern med en omsättning på 700 miljoner kronor.

Grundaren belönades med flera priser och utsågs till årets entreprenör och årets varumärke. Samtidigt passade han på att belöna sig själv och minoritetsägarna med rejäla vinstutdelningar, totalt 190 miljoner mellan 2005 och 2008. 2007 avslöjade TV4-nyheterna att ägarna hade plockat ut ännu mer i samband med en intrikat omstrukturering. Tre år senare nystade Östersundsposten vidare i fallet. Man kom fram till att ägarna bildat ett nytt moderbolag, JBO, och sedan köpt skolorna av sig själva till högt uppskruvade priser och tjänat 360 miljoner på affären. Pengarna räckte dock inte till, så man intecknade framtida vinster genom att skriva ett skuldebrev på 200 miljoner.

I oktober 2008 gjordes det slutliga klippet när koncernen såldes till det danska riskkapitalbolaget Axcel. Priset är okänt, men det rörde sig om minst 300 miljoner kronor.

När man slår upp hemsidan till riskkapitalbolaget Axcel, som ägde John Bauer Education, står det under fliken Företag: Vi kan de branscher vi investerar i.

Under Försäljning av verksamheter får man följande information: För Axcel handlar exil-fasen inte om att hitta en köpare, utan om att hitta den rätta köparen. För oss är Exit-strategi totalt avgörande, eftersom det är här investeringen realiseras i en utdelning till investerarna.

I maj meddelades att Axcel avsåg att avveckla sitt engagemang i JB Education. Totalt hade företagskoncernen då 31 gymnasieskolor och fem grundskolor med 10 000–15 000 elever och uppemot tusen anställda. JB Educations vuxenutbildningar inom JB Kompetens och Kompetensutvecklingsinstitutet sålde den 11 juni sin utbildningsverksamhet till friskolekoncernen Academedia. Därefter försatte sig koncernen i konkurs. Sammanlagt var det elva olika bolag i koncernen.

Skulderna uppgår till totalt till 1 150 miljoner kronor, enligt konkursförvaltarens sammanställning, som återges av SVT. Störst är bankskulder och koncernskulder. De står för drygt 300 miljoner vardera. Lönegarantiskulden är 139 miljoner kronor. Det är alltså lönerna till de anställda som staten måste stå för. När tillgångarna räknats bort blir bristen i konkursboet lite över 1 miljard kronor.

Frågan är vart pengarna tagit vägen.

Dagens Arena har granskat koncernens ekonomi 2009, 2010 och 2011, alltså de tre föregående åren. Granskningen visar att JB-koncernens skolor gjorde en sammanlagd rörelsevinst (Ebita) på 228 miljoner under de tre åren, i snitt 76 miljoner om året.

Samtliga dotterbolag, som var för sig innehåller en rad gymnasier, gick med vinst. Vinstmarginalen var så hög som 13 procent på gymnasierna i södra Sverige. Vinsterna har förts vidare från skolorna till JB Education (tidigare JBO) som koncernbidrag, vilket kan likställas med vinstutdelning. De samlade koncernbidragen var 266 miljoner åren 2009–2011, och så sent som 2011 landade de på 131 miljoner. Mest fördes ut från dotterbolaget JB Gymnasiet Syd – 53 miljoner år 2011 – men också de påstått krisdrabbade gymnasierna i norra Sverige bidrog med 30 miljoner.

En del av den totala vinsten har använts till att betala räntor (100 miljoner) och till att amortera på skulder, men också till förvärv av en rad mindre skolor (130 miljoner). För koncernen har hela tiden expanderat – från en omsättning på knappt 1 miljard när Axcel tog över hösten 2008 till 1,4 miljarder i slutet av 2011.

Mina frågor till finansministern är:

Har finansministern gjort det ställningstagandet att det är rimligt att offentliga skattemedel omvandlas till privat avkastning mot bakgrund av vad vi vet om John Bauer-koncernens resa och riskkapitalbolaget Axcels ägande av densamma?

Genom vilka initiativ avser finansministern att skydda staten från ekonomiska förluster förorsakade av privata aktörer inom välfärdssektorn?

Debatt (11 anföranden)