Skattekontoren i Åmål och Mora
Interpellation 2013/14:378 av Jakobsson, Leif (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-03-21
- Anmäld
- 2014-03-25
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Sista svarsdatum
- 2014-04-04
- Svar fördröjt anmält
- 2014-04-04
- Besvarad
- 2014-06-03
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 21 mars
Interpellation
2013/14:378 Skattekontoren i Åmål och Mora
av Leif Jakobsson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
Regionskattechefen i Skatteverkets mittregion har beslutat att utreda förutsättningar för och konsekvenser av en ändring av kontorsstrukturen och den handläggande verksamheten gällande skattekontoren i Åmål och Karlstad respektive Mora och Falun.
Inriktningen för uppdraget har varit att verksamheten vid skattekontoren i Åmål och Karlstad läggs samman till ett skattekontor med verksamhet på orten Karlstad. I Dalarna är inriktningen det motsvarande med ett skattekontor i Falun. Kvar blir då servicekontor i Åmål och Mora.
Bakgrunden till nedskärningarna av verksamheterna uppges vara Skatteverkets årliga besparingskrav som utgår från statsbudgeten och som innebär att antalet medarbetare i mittregionen fram till 2018 blir färre och att de ekonomiska förutsättningarna ger begränsade möjligheter att rekrytera.
Att den borgerliga regeringen inte bedriver någon regionalpolitik utan i stället ser till att de statliga myndigheterna går i spetsen för regional utarmning är tragiskt. Det handlar inte heller längre ”bara” om landsbygder och glesbygder. Inte ens medelstora tätorter av betydelse för hela och halva landskap går längre säkra.
Åmål hör i andra sammanhang till Västra Götaland och Fyrbodals kommunförbund vilka har kritiserat nedläggningen som oklok ur regionalpolitisk synvinkel. Fyrbodals kommunförbund består av 14 kommuner från Bohuslän i väster till Dalsland i öster. Dalsland är dessutom redan hårt drabbat av företagsnedläggningar och arbetslöshet.
Dalarnas län är Sveriges fjärde största län till ytan och har en långsträckt form. Från länsgränsen till Västmanlands och Örebro län i söder sträcker sig länet över 330 kilometer i nordvästlig riktning mot Härjedalen och norska gränsen. Mora är en centralort för hela norra Dalarna med omnejd. Det är bara från Mora stora avstånd norrut i Dalarna, det är 20 mil upp till Idre. Det är mycket viktigt för Mora som kommun och hela norra Dalarna att behålla den kompetens som finns på det nuvarande kontoret.
Det är orimligt att regeringen utan regionalpolitisk helhetssyn låter de statliga verken omgestalta samhällsservicen utifrån egna, snäva budgettänkanden. Det är regeringen, inte de enskilda statliga myndigheterna, som måste se till helheten och att hela Sverige måste leva.
Jag har följande frågor:
1. Genom vilka initiativ avser ministern att garantera en god statlig service med hög tillgänglighet för alla medborgare i hela landet?
2. Genom vilka initiativ avser ministern att garantera en god service med hög tillgänglighet från Skatteverkets sida för alla medborgare i hela landet?
Debatt
(14 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:378
Webb-tv: Skattekontoren i Åmål och Mora
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2013/14:118 Tisdagen den 3 juniProtokoll 2013/14:118 8 § Svar på interpellation 2013/14:378 om skattekontoren i Åmål och Mora
Protokoll från debatten
Anf. 14 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Leif Jakobsson har frågat mig genom vilka initiativ jag avser att garantera en god statlig service med hög tillgänglighet för alla medborgare i hela landet och genom vilka initiativ jag avser att garantera en god service med hög tillgänglighet från Skatteverkets sida för alla medborgare i hela landet.
Regeringens styrning av myndigheterna syftar till att skapa bästa möjliga förutsättningar för statsförvaltningen att förverkliga regeringens politik, utföra sina uppgifter i övrigt och upprätthålla grundläggande värden.
Utgångspunkt för regeringens styrning är därför att myndigheterna ska ha stor handlingsfrihet att utföra sina uppgifter. Det är varje myndighet som bäst känner medborgares och företags behov på det egna området. Det är därför myndigheterna som bedömer var de behöver vara lokalt närvarande och vilka verksamheter som lokaliseras till olika orter.
Det är Skatteverkets ansvar att, med utgångspunkt i målen för verksamheten, fortlöpande pröva hur tillgängliga resurser används.
Anf. 14 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Leif Jakobsson har frågat mig genom vilka initiativ jag avser att garantera en god statlig service med hög tillgänglighet för alla medborgare i hela landet och genom vilka initiativ jag avser att garantera en god service med hög tillgänglighet från Skatteverkets sida för alla medborgare i hela landet.
Regeringens styrning av myndigheterna syftar till att skapa bästa möjliga förutsättningar för statsförvaltningen att förverkliga regeringens politik, utföra sina uppgifter i övrigt och upprätthålla grundläggande värden.
Utgångspunkt för regeringens styrning är därför att myndigheterna ska ha stor handlingsfrihet att utföra sina uppgifter. Det är varje myndighet som bäst känner medborgares och företags behov på det egna området. Det är därför myndigheterna som bedömer var de behöver vara lokalt närvarande och vilka verksamheter som lokaliseras till olika orter.
Det är Skatteverkets ansvar att, med utgångspunkt i målen för verksamheten, fortlöpande pröva hur tillgängliga resurser används.
Anf. 15 Leif Jakobsson (S)
Herr talman! Låt mig säga från början att jag inte tycker att riksdag och regering ska bestämma var olika lokalkontor och myndigheter ska ligga. Däremot har regeringen ett ansvar att styra myndigheterna enligt de mål som riksdagen sätter upp. Det är det jag vill debattera här i dag.
De två exempel som jag hänvisar till, skattekontoren i Åmål och Mora som nu är nedläggningshotade, reser just frågorna om hur regeringen styr.
Det handlar naturligtvis i huvudsak om de regionalpolitiska övervägandena. Sverige är ett stort land, och vi har Europas snabbaste urbanisering. Vi vet alla att det ställer till problem på bägge ställen, både där människor flyttar ut och dit människor flyttar. Hur till exempel den här staden har hanterat bostadssituationen de senaste decennierna visar att det är långt ifrån enkelt att människor tvingas flytta från landsbygd och glesbygd.
Staten har naturligtvis ett särskilt ansvar att främja utvecklingen i hela vårt land. Då ska man använda statliga myndigheter och statliga jobb strategiskt, för att understödja en balanserad utveckling. Nu ser det snarare ut som att staten går i bräschen - att man sticker först från orten och lämnar det privata näringslivet i sticket. Det är kanske det som har slagit mig mest i de fall jag har varit på besök, att det framför allt är företagarna på orten som är oerhört oroade över att staten agerar som den gör.
Det handlar naturligtvis om att anlägga ett samhällsekonomiskt perspektiv, och regeringen måste tala om för myndigheterna att de ska tänka i de banorna. De regionalpolitiska målen och det vi vill när det gäller att hela Sverige ska leva är naturligtvis enklare att genomföra om man implementerar det i den dagliga verksamheten och inte först drar ifrån all statlig verksamhet och service och sedan får hitta på inlandsfonder och annat för att försöka kompensera för det hela.
Jag åhörde en annan interpellationsdebatt i går, där finansministern fick erkänna att Moderaterna fått lägga sig för Centern när det gällde månadsredovisning av skatter och arbetsgivaravgifter. Nu förstår jag vad man fick i utbyte från Näringsdepartementet och Centerpartiet, nämligen att helt och hållet ta bort regionalpolitiken som styrande för myndigheter. Det är väldigt illa.
I den proposition som låg till grund för det nuvarande skatteverket finns det långa och väldigt utvecklade resonemang om hur just den nya organisationen i Skatteverket faktiskt bättre skulle kunna ta regionalpolitiska hänsyn samt hur man på ett mycket bättre sätt skulle kunna ta vara på den nya informationstekniken och på det sättet finnas på plats på väldigt många ställen landet. I finansministerns svar finns dock inte ordet "regionalpolitik" över huvud taget med.
Jag läser ur propositionen: Det bör framhållas att verksförordningens bestämmelse om att myndighetschef ska beakta krav som ställs på verksamheten vad gäller regionalpolitiken automatiskt kommer att riktas till chefen för Skatteverket, som kommer att ha väsentligt större möjligheter att vidta åtgärder i detta avseende än de nuvarande tio skattemyndigheternas chefer.
Det var när Skatteverket bildades en uttänkt tanke att det skulle vara en aktiv, strategisk part i den svenska regionalpolitiken. Det verkar dock finansministern och regeringen inte alls förvalta. Nu vill jag bara fråga: Finns det över huvud taget något regionalpolitiskt uppdrag till Skatteverket från regeringen?
Anf. 15 Leif Jakobsson (S)
Herr talman! Låt mig säga från början att jag inte tycker att riksdag och regering ska bestämma var olika lokalkontor och myndigheter ska ligga. Däremot har regeringen ett ansvar att styra myndigheterna enligt de mål som riksdagen sätter upp. Det är det jag vill debattera här i dag.
De två exempel som jag hänvisar till, skattekontoren i Åmål och Mora som nu är nedläggningshotade, reser just frågorna om hur regeringen styr.
Det handlar naturligtvis i huvudsak om de regionalpolitiska övervägandena. Sverige är ett stort land, och vi har Europas snabbaste urbanisering. Vi vet alla att det ställer till problem på bägge ställen, både där människor flyttar ut och dit människor flyttar. Hur till exempel den här staden har hanterat bostadssituationen de senaste decennierna visar att det är långt ifrån enkelt att människor tvingas flytta från landsbygd och glesbygd.
Staten har naturligtvis ett särskilt ansvar att främja utvecklingen i hela vårt land. Då ska man använda statliga myndigheter och statliga jobb strategiskt, för att understödja en balanserad utveckling. Nu ser det snarare ut som att staten går i bräschen - att man sticker först från orten och lämnar det privata näringslivet i sticket. Det är kanske det som har slagit mig mest i de fall jag har varit på besök, att det framför allt är företagarna på orten som är oerhört oroade över att staten agerar som den gör.
Det handlar naturligtvis om att anlägga ett samhällsekonomiskt perspektiv, och regeringen måste tala om för myndigheterna att de ska tänka i de banorna. De regionalpolitiska målen och det vi vill när det gäller att hela Sverige ska leva är naturligtvis enklare att genomföra om man implementerar det i den dagliga verksamheten och inte först drar ifrån all statlig verksamhet och service och sedan får hitta på inlandsfonder och annat för att försöka kompensera för det hela.
Jag åhörde en annan interpellationsdebatt i går, där finansministern fick erkänna att Moderaterna fått lägga sig för Centern när det gällde månadsredovisning av skatter och arbetsgivaravgifter. Nu förstår jag vad man fick i utbyte från Näringsdepartementet och Centerpartiet, nämligen att helt och hållet ta bort regionalpolitiken som styrande för myndigheter. Det är väldigt illa.
I den proposition som låg till grund för det nuvarande skatteverket finns det långa och väldigt utvecklade resonemang om hur just den nya organisationen i Skatteverket faktiskt bättre skulle kunna ta regionalpolitiska hänsyn samt hur man på ett mycket bättre sätt skulle kunna ta vara på den nya informationstekniken och på det sättet finnas på plats på väldigt många ställen landet. I finansministerns svar finns dock inte ordet "regionalpolitik" över huvud taget med.
Jag läser ur propositionen: Det bör framhållas att verksförordningens bestämmelse om att myndighetschef ska beakta krav som ställs på verksamheten vad gäller regionalpolitiken automatiskt kommer att riktas till chefen för Skatteverket, som kommer att ha väsentligt större möjligheter att vidta åtgärder i detta avseende än de nuvarande tio skattemyndigheternas chefer.
Det var när Skatteverket bildades en uttänkt tanke att det skulle vara en aktiv, strategisk part i den svenska regionalpolitiken. Det verkar dock finansministern och regeringen inte alls förvalta. Nu vill jag bara fråga: Finns det över huvud taget något regionalpolitiskt uppdrag till Skatteverket från regeringen?
Anf. 16 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Den styrmodell vi har för statliga myndigheter är att vi sedan århundraden tillbaka har oberoende myndigheter i Sverige. De leder och fördelar själva arbetet inom sin organisation och fattar de avgörande besluten. Det är en hörnsten i den svenska demokratin att det är så myndighetsvärlden styrs. Det har också tjänat Sverige väl - Sverige har en oförvitlig, öppen och väl fungerande statsförvaltning. Det är en tillgång att medborgarna kan känna förtroende för att beslut i myndigheter fattas på basis av de regelverk som föreligger.
Under de år vi har haft ansvaret har sysselsättningen i de statliga myndigheterna ökat. Det är inte ett självändamål, men det är också viktigt att vi kan ha en bra fungerande statlig verksamhet. Det har inte heller skett någon reträtt från de regionalpolitiska målen. I de tre län som här diskuteras, alltså Västra Götaland, Dalarna och Värmland, har sysselsättningen ökat. Tittar vi generellt är det i Dalarna, Örebro och Västerbotten den statliga sysselsättningen har ökat, medan den har stått still i Stockholm. Det är inget självändamål att den ska stå still i Stockholm, men det är viktigt att vi ser att statlig verksamhet kan växa också i andra delar av landet.
Det har alltså inte skett någon reträtt från de regionalpolitiska mål riksdagen har lagt fast, utan de finns alltjämt som en viktig del av detta.
Skatteverket är en central myndighet för att vi ska få in våra skatteintäkter. Det är också en av de myndigheter i Sverige svenska folket har störst förtroende för; en mycket hög andel av dem som har kontakt med Skatteverket - om jag minns siffrorna rätt ligger det på väl över 90 procent - anser att de får god service och klargörande svar från Skatteverket. När det gäller bra bemötande är det 96 procent som upplever att de får det, och 90 procent upplever att de får svar inom rimlig tid. När det gäller att få den hjälp man behöver upplever 93 procent av de tillfrågade i Skatteverkets undersökningar att de har fått det.
Detta är alltså en väl fungerande myndighet, och det är myndigheten själv som måste fördela de resurser den har för utredningar inom verket. Man kan också konstatera att den förändring som nu diskuteras alltså inte påverkar medborgarservicen, utan det är en utredningsverksamhet Skatteverket väljer att omfördela. I grund och botten är dock den styrmodell som har gällt under alla socialdemokratiska regeringsår och under alla alliansregeringsår att det är myndigheterna och verken som styr över hur resurserna ska användas - utifrån de generella mål vi har.
Låt oss återigen konstatera att den statliga verksamheten i dag sysselsätter fler. Detta är sant för Västra Götaland, Dalarna och Värmland. Det har alltså inte skett någon reträtt från de regionalpolitiska målen.
Anf. 16 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Den styrmodell vi har för statliga myndigheter är att vi sedan århundraden tillbaka har oberoende myndigheter i Sverige. De leder och fördelar själva arbetet inom sin organisation och fattar de avgörande besluten. Det är en hörnsten i den svenska demokratin att det är så myndighetsvärlden styrs. Det har också tjänat Sverige väl - Sverige har en oförvitlig, öppen och väl fungerande statsförvaltning. Det är en tillgång att medborgarna kan känna förtroende för att beslut i myndigheter fattas på basis av de regelverk som föreligger.
Under de år vi har haft ansvaret har sysselsättningen i de statliga myndigheterna ökat. Det är inte ett självändamål, men det är också viktigt att vi kan ha en bra fungerande statlig verksamhet. Det har inte heller skett någon reträtt från de regionalpolitiska målen. I de tre län som här diskuteras, alltså Västra Götaland, Dalarna och Värmland, har sysselsättningen ökat. Tittar vi generellt är det i Dalarna, Örebro och Västerbotten den statliga sysselsättningen har ökat, medan den har stått still i Stockholm. Det är inget självändamål att den ska stå still i Stockholm, men det är viktigt att vi ser att statlig verksamhet kan växa också i andra delar av landet.
Det har alltså inte skett någon reträtt från de regionalpolitiska mål riksdagen har lagt fast, utan de finns alltjämt som en viktig del av detta.
Skatteverket är en central myndighet för att vi ska få in våra skatteintäkter. Det är också en av de myndigheter i Sverige svenska folket har störst förtroende för; en mycket hög andel av dem som har kontakt med Skatteverket - om jag minns siffrorna rätt ligger det på väl över 90 procent - anser att de får god service och klargörande svar från Skatteverket. När det gäller bra bemötande är det 96 procent som upplever att de får det, och 90 procent upplever att de får svar inom rimlig tid. När det gäller att få den hjälp man behöver upplever 93 procent av de tillfrågade i Skatteverkets undersökningar att de har fått det.
Detta är alltså en väl fungerande myndighet, och det är myndigheten själv som måste fördela de resurser den har för utredningar inom verket. Man kan också konstatera att den förändring som nu diskuteras alltså inte påverkar medborgarservicen, utan det är en utredningsverksamhet Skatteverket väljer att omfördela. I grund och botten är dock den styrmodell som har gällt under alla socialdemokratiska regeringsår och under alla alliansregeringsår att det är myndigheterna och verken som styr över hur resurserna ska användas - utifrån de generella mål vi har.
Låt oss återigen konstatera att den statliga verksamheten i dag sysselsätter fler. Detta är sant för Västra Götaland, Dalarna och Värmland. Det har alltså inte skett någon reträtt från de regionalpolitiska målen.
Anf. 17 Leif Jakobsson (S)
Herr talman! Finansministern lägger en väldig energi på att diskutera det jag sade i min första mening, nämligen att vi är fullständigt överens om att varken riksdag eller regering ska bestämma om lokalisering av olika myndighetskontor. Vi är helt överens om det.
Det vi talar om är regeringens och finansministerns styrning av Skatteverket när det gäller det regionalpolitiska ansvaret. Jag får ett svar från finansministern där ordet "regionalpolitik" över huvud taget inte förekommer, och i den debatt som försiggår om nedläggningarna och sammanslagningarna är svaret - till de anställda, till de anställdas organisation, till de lokala politikerna och inte minst till organisationen Företagarna, som har engagerat sig hårt i detta - att Skatteverket inte har något som helst regionalpolitiskt ansvar.
Då frågar jag mig: Vad säger egentligen finansministern vid kaffestunderna tillsammans med generaldirektören när det gäller regionalpolitik? Är snacket över kaffekoppen: Det där kan vi lägga åt sidan? Det är väldigt allvarligt, skulle jag vilja säga. Det handlar nämligen om att man på orter, i regioner och i bygder där man redan är hårt drabbad på något vis känner att staten nu drar undan mattan. Staten säger att det inte är lönt att vara där längre.
Finansministern lägger också väldigt mycket tid i svaret på att berätta att Skatteverket är populärt. Ja, det är precis det som är utgångspunkten för min argumentation. Det är inte bara populärt som arbetsplats, utan de som är mest aktiva när det gäller att ha kvar verksamheten är faktiskt företagarna. Det är någonting att vara både glad och stolt över, för det finns många europeiska länder där skatteverket inte skulle stå överst på en lista över populära myndigheter. Det visar på något bra och på något som har pågått under lång tid.
Det är alltså inte det vi talar om, utan vi talar om själva styrningen av statens myndigheter. Jag blir som sagt väldigt orolig när myndigheten kan kommunicera att den inte har ett sådant uppdrag. Jag läser ur den proposition som ligger till grund för bildandet av själva Skatteverket, och där pekas regionalpolitiken och det regionalpolitiska ansvaret hos Skatteverket ut tydligt. Man förutsätter där att Skatteverket när det gör sina lokaliseringar på ett tydligt sätt ska kunna
understödja
regionalpolitiken, inte motarbeta den.
Det handlar inte bara om en sådan sak som 35 jobb på en utsatt ort - det handlar om 35 högskolejobb, och det handlar i förlängningen om vilka förutsättningar som finns för att bedriva högre utbildning och vilken avsättning som finns för det. Det är en lång räcka av följdverkningar om staten bestämmer sig för att göra på det här sättet.
Jag vill alltså ha svar på frågan. Har Skatteverket numera något regionalpolitiskt uppdrag, eller har regeringen upphävt det beslut riksdagen tog när man bildade Skatteverket? Det är min viktigaste fråga.
Anf. 17 Leif Jakobsson (S)
Herr talman! Finansministern lägger en väldig energi på att diskutera det jag sade i min första mening, nämligen att vi är fullständigt överens om att varken riksdag eller regering ska bestämma om lokalisering av olika myndighetskontor. Vi är helt överens om det.
Det vi talar om är regeringens och finansministerns styrning av Skatteverket när det gäller det regionalpolitiska ansvaret. Jag får ett svar från finansministern där ordet "regionalpolitik" över huvud taget inte förekommer, och i den debatt som försiggår om nedläggningarna och sammanslagningarna är svaret - till de anställda, till de anställdas organisation, till de lokala politikerna och inte minst till organisationen Företagarna, som har engagerat sig hårt i detta - att Skatteverket inte har något som helst regionalpolitiskt ansvar.
Då frågar jag mig: Vad säger egentligen finansministern vid kaffestunderna tillsammans med generaldirektören när det gäller regionalpolitik? Är snacket över kaffekoppen: Det där kan vi lägga åt sidan? Det är väldigt allvarligt, skulle jag vilja säga. Det handlar nämligen om att man på orter, i regioner och i bygder där man redan är hårt drabbad på något vis känner att staten nu drar undan mattan. Staten säger att det inte är lönt att vara där längre.
Finansministern lägger också väldigt mycket tid i svaret på att berätta att Skatteverket är populärt. Ja, det är precis det som är utgångspunkten för min argumentation. Det är inte bara populärt som arbetsplats, utan de som är mest aktiva när det gäller att ha kvar verksamheten är faktiskt företagarna. Det är någonting att vara både glad och stolt över, för det finns många europeiska länder där skatteverket inte skulle stå överst på en lista över populära myndigheter. Det visar på något bra och på något som har pågått under lång tid.
Det är alltså inte det vi talar om, utan vi talar om själva styrningen av statens myndigheter. Jag blir som sagt väldigt orolig när myndigheten kan kommunicera att den inte har ett sådant uppdrag. Jag läser ur den proposition som ligger till grund för bildandet av själva Skatteverket, och där pekas regionalpolitiken och det regionalpolitiska ansvaret hos Skatteverket ut tydligt. Man förutsätter där att Skatteverket när det gör sina lokaliseringar på ett tydligt sätt ska kunna
understödja
regionalpolitiken, inte motarbeta den.
Det handlar inte bara om en sådan sak som 35 jobb på en utsatt ort - det handlar om 35 högskolejobb, och det handlar i förlängningen om vilka förutsättningar som finns för att bedriva högre utbildning och vilken avsättning som finns för det. Det är en lång räcka av följdverkningar om staten bestämmer sig för att göra på det här sättet.
Jag vill alltså ha svar på frågan. Har Skatteverket numera något regionalpolitiskt uppdrag, eller har regeringen upphävt det beslut riksdagen tog när man bildade Skatteverket? Det är min viktigaste fråga.
Anf. 18 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Låt mig vara tydlig mot Leif Jakobsson. Den grundläggande styrmodellen för myndigheter har inte förändrats under senare år och kommer inte att förändras i framtiden heller. Myndigheterna har inom de lagar som riksdagen fastställer och de förordningar som regeringen fastställer att leda och fördela arbetet inom verket och organisera det på ett så bra sätt som möjligt utifrån de generella mål om service, lika för alla medborgare i hela landet, som är grunderna i svensk förvaltningspolitik.
Låt mig också vara tydlig med att det inte har skett någon förskjutning där vi har koncentrerat statliga jobb till storstadsområdena. I de tre län vi talar om har den statliga sysselsättningen ökat, och de län där den har ökat mest sedan 2006 är Dalarna, Örebro och Västerbotten, medan det inte har skett en ökning av sysselsättningen i Stockholm. Det finns alltså ingen grund för påståendet att det skulle ha skett en generell förskjutning i den statliga förvaltningspolitiken.
Däremot har det skett förskjutningar i Skatteverket och Skatteverkets politik. I dag uppfattar en överväldigande majoritet av företagarna och medborgarna skattesystemet som väl fungerande, vilket inte var fallet tidigare. Vi minns ju alla att bland företagarna var det 57 procent som uppfattade Skatteverket som ett hinder och ett bekymmer när den här regeringen tillträdde, och i dag är det 11 procent. Det är en stor förskjutning till det bättre där Skatteverkets eget arbete och de viktiga propositioner som regeringen beslutat om spelat roll.
Huvudinriktningen när man utformar Skatteverkets organisation måste vara att ge bästa möjliga medborgarservice, och jag utgår från att det är den inriktning som Skatteverkets ledning har.
Anf. 18 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Låt mig vara tydlig mot Leif Jakobsson. Den grundläggande styrmodellen för myndigheter har inte förändrats under senare år och kommer inte att förändras i framtiden heller. Myndigheterna har inom de lagar som riksdagen fastställer och de förordningar som regeringen fastställer att leda och fördela arbetet inom verket och organisera det på ett så bra sätt som möjligt utifrån de generella mål om service, lika för alla medborgare i hela landet, som är grunderna i svensk förvaltningspolitik.
Låt mig också vara tydlig med att det inte har skett någon förskjutning där vi har koncentrerat statliga jobb till storstadsområdena. I de tre län vi talar om har den statliga sysselsättningen ökat, och de län där den har ökat mest sedan 2006 är Dalarna, Örebro och Västerbotten, medan det inte har skett en ökning av sysselsättningen i Stockholm. Det finns alltså ingen grund för påståendet att det skulle ha skett en generell förskjutning i den statliga förvaltningspolitiken.
Däremot har det skett förskjutningar i Skatteverket och Skatteverkets politik. I dag uppfattar en överväldigande majoritet av företagarna och medborgarna skattesystemet som väl fungerande, vilket inte var fallet tidigare. Vi minns ju alla att bland företagarna var det 57 procent som uppfattade Skatteverket som ett hinder och ett bekymmer när den här regeringen tillträdde, och i dag är det 11 procent. Det är en stor förskjutning till det bättre där Skatteverkets eget arbete och de viktiga propositioner som regeringen beslutat om spelat roll.
Huvudinriktningen när man utformar Skatteverkets organisation måste vara att ge bästa möjliga medborgarservice, och jag utgår från att det är den inriktning som Skatteverkets ledning har.
Anf. 19 Leif Jakobsson (S)
Herr talman! Något alldeles klart svar fick jag inte. Men eftersom finansministern säger att det i alla fall inte har skett någon förändring mot hur det var tidigare uppfattar jag det som att den proposition som låg till grund för Skatteverkets bildande och det regionalpolitiska ansvar som pekas ut där och i andra generella regelverk för statens verksamhet faktiskt gäller. Jag kommer att meddela dem som är aktiva i den här frågan på de nämnda orterna att både Skatteverket och statens myndigheter i övrigt har ett regionalpolitiskt ansvar och att det tydligt uttrycks att man ska ta regionalpolitiska hänsyn vid olika former av omorganisationer.
Jag skulle vilja lyfta fram en annan aspekt som gör mig lite bekymrad. I de utredningar som har föregått nedläggningsbesluten talar man om att antalet skattskyldiga och antalet verksamma företag har minskat på de här orterna. Samtidigt har Skatteverket investerat enormt mycket i it-system i en väldigt flexibel organisation där jobben läggs ut, inte utifrån var man bor utan utifrån var det finns ledig kapacitet. Det finns skatteexperter runt om i landet som sitter uppkopplade vid sina datorer och kan ta sig an svåra frågor och vara specialister.
Därför känns detta så gammalmodigt, för hela visionen med att bygga ut bredband och it-verksamheten var ju just att vi skulle kunna ha den här typen av jobb på orter som inte är högskoleorter eller de hetaste orterna. Det känns som att it-strategin här inte riktigt fungerar. Man har byggt ut systemen. Lite kuriosa: till exempel hanterar skattekontoret i Åmål invånarna i Solna, där Skattekontorets huvudkontor ligger.
Jag skulle vilja höra finansministerns syn på detta, för en aktiv strategi för att använda modern it borde betyda fler statliga jobb ute i regionerna i landet och färre jobb i storstadsområdena.
Anf. 19 Leif Jakobsson (S)
Herr talman! Något alldeles klart svar fick jag inte. Men eftersom finansministern säger att det i alla fall inte har skett någon förändring mot hur det var tidigare uppfattar jag det som att den proposition som låg till grund för Skatteverkets bildande och det regionalpolitiska ansvar som pekas ut där och i andra generella regelverk för statens verksamhet faktiskt gäller. Jag kommer att meddela dem som är aktiva i den här frågan på de nämnda orterna att både Skatteverket och statens myndigheter i övrigt har ett regionalpolitiskt ansvar och att det tydligt uttrycks att man ska ta regionalpolitiska hänsyn vid olika former av omorganisationer.
Jag skulle vilja lyfta fram en annan aspekt som gör mig lite bekymrad. I de utredningar som har föregått nedläggningsbesluten talar man om att antalet skattskyldiga och antalet verksamma företag har minskat på de här orterna. Samtidigt har Skatteverket investerat enormt mycket i it-system i en väldigt flexibel organisation där jobben läggs ut, inte utifrån var man bor utan utifrån var det finns ledig kapacitet. Det finns skatteexperter runt om i landet som sitter uppkopplade vid sina datorer och kan ta sig an svåra frågor och vara specialister.
Därför känns detta så gammalmodigt, för hela visionen med att bygga ut bredband och it-verksamheten var ju just att vi skulle kunna ha den här typen av jobb på orter som inte är högskoleorter eller de hetaste orterna. Det känns som att it-strategin här inte riktigt fungerar. Man har byggt ut systemen. Lite kuriosa: till exempel hanterar skattekontoret i Åmål invånarna i Solna, där Skattekontorets huvudkontor ligger.
Jag skulle vilja höra finansministerns syn på detta, för en aktiv strategi för att använda modern it borde betyda fler statliga jobb ute i regionerna i landet och färre jobb i storstadsområdena.
Anf. 20 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Låt mig vara tydlig med att vi har en bra förvaltningspolitik i Sverige. Den har sin utgångspunkt i att riksdagens utskott, regeringen eller riksdagens kammare inte detaljstyr verksamheten inom de olika verken och myndigheterna.
Det är inte den ordning vi har att man i skatteutskottet fördelar ut de anställda på regioner eller kontor, utan det är beslut som fattas i myndigheten. Det är inte regeringen som styr var verksamheterna ska förläggas, utan det gör myndigheterna själva. Det har bidragit till att vi har en effektivare statlig förvaltning än de flesta andra länder. Vi har en mer tillväxtorienterad, öppnare och bättre fungerande förvaltning.
Jag vill igen understryka att den statliga sysselsättningen har ökat sedan 2006, och låt mig vara särskilt tydlig med att den har ökat i de län som vi talar om i det här fallet, nämligen Västra Götaland, Dalarna och Värmland. Någon förändring, förskjutning och storstadskoncentration har alltså inte skett.
Nu antyds det här att man i stället borde minska antalet sysselsatta i storstäderna. Det tror jag inte att man bör göra, för vi har utmaningar även i Malmö, Göteborg och Stockholm som gör att det kan vara viktigt med arbetstillfällen. Däremot ska vi naturligtvis ha en långsiktigt jämn fördelning av sysselsättningen.
Jag tycker att den här debatten tydligt har visat att Skatteverket sköter sitt arbete på ett bra sätt.
Anf. 20 Finansminister Anders Borg (M)
Herr talman! Låt mig vara tydlig med att vi har en bra förvaltningspolitik i Sverige. Den har sin utgångspunkt i att riksdagens utskott, regeringen eller riksdagens kammare inte detaljstyr verksamheten inom de olika verken och myndigheterna.
Det är inte den ordning vi har att man i skatteutskottet fördelar ut de anställda på regioner eller kontor, utan det är beslut som fattas i myndigheten. Det är inte regeringen som styr var verksamheterna ska förläggas, utan det gör myndigheterna själva. Det har bidragit till att vi har en effektivare statlig förvaltning än de flesta andra länder. Vi har en mer tillväxtorienterad, öppnare och bättre fungerande förvaltning.
Jag vill igen understryka att den statliga sysselsättningen har ökat sedan 2006, och låt mig vara särskilt tydlig med att den har ökat i de län som vi talar om i det här fallet, nämligen Västra Götaland, Dalarna och Värmland. Någon förändring, förskjutning och storstadskoncentration har alltså inte skett.
Nu antyds det här att man i stället borde minska antalet sysselsatta i storstäderna. Det tror jag inte att man bör göra, för vi har utmaningar även i Malmö, Göteborg och Stockholm som gör att det kan vara viktigt med arbetstillfällen. Däremot ska vi naturligtvis ha en långsiktigt jämn fördelning av sysselsättningen.
Jag tycker att den här debatten tydligt har visat att Skatteverket sköter sitt arbete på ett bra sätt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.