Samordningen av totalförsvaret

Anf. 57 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Mikael Oscarsson har frågat mig varför inget arbete har inletts för att sortera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap under Försvarsdepartementet.

Arbetet med att återuppbygga totalförsvaret är ett gemensamt arbete för hela regeringen, och arbetet är prioriterat. Som försvarsminister har jag ansvaret för samordningen mellan det militära och det civila försvaret inom ramen för totalförsvaret. Inrikesministern ansvarar i sin tur för samordningen av samhällets krisberedskap, inklusive civilt försvar i den mån sådana ärenden inte rör försvarets militära förmåga.

Vilket departement som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap lyder under är inte avgörande för regeringens arbete med totalförsvaret.

Anf. 58 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Bakgrunden till min interpellation är det arbete som Försvarsberedningen har gjort. Jag har haft förmånen att vara med i två försvarsberedningar, och i delrapporten Motståndskraft, som var färdig i december 2017, lade beredningen fram ett femtiotal konkreta förslag på hur totalförsvaret och det civila försvaret ska stärkas. Det är ju ingen hemlighet för kammaren och svenska folket att vi har väldigt mycket att göra. Det civila försvaret har varit under isen och behöver återupprättas på område efter område.

Försvarsberedningen hade alltså en rad konkreta förslag, och ett av de viktigaste var "att en sammanhållen hantering och ledning av totalförsvaret (det militära och det civila försvaret) skulle underlättas av att ett departement fick det samlade ansvaret för samordningen av totalförsvaret, såväl i fred som vid höjd beredskap".

På s. 91 i rapporten talar vi alltså om att arbetet med totalförsvaret är uppdelat. Försvarsdepartementet ansvarar för sin del, och så är det Justitiedepartementet som har hand om samhällets krisberedskap inklusive civilförsvaret. Så var det inte tidigare, fru talman. I alla tider har denna funktion legat under Försvarsdepartementet, men av någon anledning, och det kanske statsrådet kan passa på att berätta om bakgrunden till, gjorde den regering som tillträdde efter förra valet på det viset. Det fanns alltså inget beredningsarbete angående den förändringen. I rapporten argumenterar Försvarsberedningen för att detta ska tillbaka och anser "att denna uppdelning ger upphov till gränsdragningsproblematik och otydlighet om ansvarsförhållanden, vilket försvårar och försenar arbetet".

Detta är allt annat än vad vi behöver när vi ska återuppbygga totalförsvaret, och den civila delen är ju en väldigt viktig sida av myntet. Därför är det så viktigt att det här inte slarvas bort.

I nästa inlägg tänker jag återkomma till en rad andra förslag som inte har förverkligats. Statsrådet kan gärna få räkna upp vad det har blivit. Det finns vad jag vet fyra utredningar. Är de tillsatta allihop? När kommer de att leverera sina resultat?

Vi tänkte att rapporten Motståndskraft skulle utmynna i något som vi kunde rösta om i riksdagen, att det skulle bli ett betänkande. Det har också bäring på den rapport som vi ska vara färdiga med nu i maj. Hur ser egentligen statsrådet på Försvarsberedningens arbete? Är det inte den här överenskommelsen mellan åtta partier som också ska gälla?

Anf. 59 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Den 14 maj 2019 lämnar Försvarsberedningen sin slutliga rapport till regeringen. Därefter utformar regeringen en ny försvarspolitisk inriktning som kommer att tas upp i form av en proposition i riksdagen. Det gäller då åren 2021-2025. Det är den gängse ordningen.

Förra gången, när jag själv var ledamot i Försvarsberedningen, blev det också en slutförhandling i sammanhanget där man enades om riktlinjer men inte kom överens om ekonomin. Detta har ändå legat till grund för den inriktningsproposition som riksdagen senare beslutade om i maj 2015.

Det är väl så att det är först när den sista stenen är lagd till det här bygget som man ska ta ställning till helheten och till grunderna för en inriktningsproposition. Jag menar därför att vi har tid på oss, och en inriktningsproposition som riksdagen tar ställning till kommer att gälla från den 1 januari 2021.

Sedan är det så att regeringen har gett Försvarsmakten och MSB ett gemensamt uppdrag att utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret i årsintervallet 2016-2020. Man har gett bevakningsansvariga myndigheter ett särskilt ansvar och höjd beredskap. Man ska årligen redovisa hur planeringsarbetet fortskrider. MSB och Försvarsmakten ska prioritera att ge stöd kring krigsplacering av personal, stöd till Försvarsmakten, säker och robust samverkan samt alternativ och/eller skyddad ledningsplats.

Vi kommer att genomföra en nationell totalförsvarsövning 2020. Där ska militärt och civilt samverka, och offentligt och privat ska samverka och prövas centralt, regionalt och lokalt. Det här blir en väldigt viktig övning när det gäller att skydda samhällsviktiga funktioner, värna civilbefolkningen och försvara landet mot väpnat angrepp. Denna övning ska ge underlag till fortsatt utveckling av totalförsvarsförmågan.

Vi har i vårändringsbudgeten 2017 anslagit en halv miljard kronor till totalförsvaret. För åren 2018-2020 ligger det ytterligare 1,3 miljarder, vilket är den största satsningen sedan 1990-talet. Vi har också ett pilotprojekt när det gäller att utveckla totalförsvaret som är på Gotland.

Det pågår alltså ett omfattande arbete för att komma till rätta med det här. Vi har en utredning som tittar på näringslivets roll inom totalförsvaret, och den ska redovisas den 1 december 2019. Försvarsdepartementet är ansvarigt för detta.

Vi har en utredning om ansvar, ledning och samordning som handlar om den geografiska indelningen för civil ledning och samordning på regional nivå. Justitiedepartementet har det ansvaret.

Vi har en utredning om en myndighet för psykologiskt försvar. Även den har Justitiedepartementet ansvar för.

Vi har också en utredning om hälso- och sjukvårdens beredskap, sjukvårdens organisation och läkemedelstillgång, och den ska vara presenterad den 31 december 2020. Ansvaret för detta har Socialdepartementet.

Det är alltså ett omfattande arbete som har dragit igång när det gäller totalförsvarsfrågorna och det civila försvaret kontra det militära.

Det är inte avgörande för det här arbetet vilket departement det ligger under. Totalförsvar är ett begrepp som är mycket vidare än så och omfattar såväl privat som offentlig verksamhet, flera olika myndigheter och flera departements verksamhetsområden. Det finns alltså all anledning att sköta samordningsfrågorna.

Anf. 60 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Det jag läste upp alldeles nyss var ju att den nuvarande ordningen, att det är uppdelat, "ger upphov till gränsdragningsproblematik och otydlighet om ansvarsförhållandena, vilket försvårar och försenar arbetet". Om det försvårar och försenar arbetet i fredstid, hur blir det då om det värsta skulle hända och vi skulle hamna i krig?

Jag tänker mig att det här arbetet är en överenskommelse mellan åtta partier. Är man inte överens skriver man en avvikande uppfattning, och det vet statsrådet. Han har själv varit med i arbetet. Annars är det en överenskommelse, och då tycker jag att det är märkligt om det drar ut på tiden. En utredning skulle vara färdig den 31 december 2020, alltså tre år efter att vi var färdiga med rapporten.

Statsrådet räknade också upp alla olika som ska ha olika ansvar. Det är ju en del i problematiken att det är så uppdelat.

Jag ska avslöja en hemlighet här i kammaren: Vi gick grundligt till väga. Vi har duktiga medarbetare, och det vet statsrådet. Vi har de bästa i landet knutna till Försvarsberedningen, och vi gick jättegrundligt till väga. Vi tittade på hur det var på 80-talet och 90-talet. Hur var det organiserat? Vad var viktigt för att få totalförsvaret att fungera? Det fanns ingen avvikande uppfattning - inte från Vänsterpartiet, inte från Miljöpartiet och absolut inte från Socialdemokraterna. Björn von Sydow ledde arbetet med fast hand.

Nu är frågan: Vilken status har egentligen Försvarsberedningen? Det får ju inte vara så att vi så att säga förspiller vår ungdom i massor av timmar och det sedan inte blir någonting.

Statsrådet refererar till det som blev av förra Försvarsberedningen. Nu tittar vi ju på ekonomin, och tanken är - i alla fall ser jag framför mig - att detta ska vara en överenskommelse som ska kunna bli en proposition som sedan ska kunna röstas igenom i riksdagen. Det är ju så, och det kanske kan vara bra att påminna om här i Sveriges parlament, att det krävs en majoritet. Annars, om det här inte förverkligas, kommer statsrådet inte att lyckas med att få igenom propositionen.

Fru talman! Nu kommer jag tillbaka till detta igen. Som en gummiboll kommer jag tillbaks till dig, höll jag på att säga. Det här var en viktig del. Det var inte så att vi hade övriga uppfattningar. Det var viktigt att det skulle vara under Försvarsdepartementet och att MSB skulle få i uppdrag att sammanhålla allt. Nu hinner jag inte läsa upp listan på de 50 förslagen. Men nästan alla, vart och ett av dessa 50 förslag, kokar ned till att det behövs ledning. Någon behöver ta kommandot, och det har vi föreslagit ska vara MSB.

Kärnfrågan i detta är: Vad är egentligen statsrådets uppfattning om MSB:s placering? Allt vi har sagt och skrivit, är det ingenting som gäller - fastän vi uppfattade det som en överenskommelse mellan åtta partier?

Anf. 61 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Det smärtar mig att behöva tydliggöra för Oscarsson att Försvarsberedningens arbete ännu icke är avslutat. Den 14 maj kommer slutrapporten att presenteras för mig utifrån de direktiv jag en gång angav till Försvarsberedningen. I anslutning till det eller därefter kommer det att ske en förhandling, och den kommer i sin tur att ligga till grund för det som kommer att bli inriktningspropositionen.

Att styckevis under arbetets gång börja dra ut enskilda delar när helhetsöverenskommelsen ännu inte är gjord - ja, man kan fundera på hur klokt det är. Försvarsberedningen är tillsatt, men det som har den verkliga och slutliga betydelsen är riksdagsbeslutet utifrån den proposition som läggs fram och beslutas i riksdagen. Det är det som avgör hur arbetet kommer att se ut under åren 2021-2025.

Sedan är inte totalförsvaret en fråga för något enskilt departement eller någon enskild organisation, i alla fall inte i min värld. Det är ett brett arbete som innefattar allt från näringsliv till olika delar av lokal och regional offentlig sektor, central offentlig sektor, myndighetsutövning och stora och små företag. Det innefattar den militära delen och den civila delen. Det innefattar krisberedskap. Allt detta tillhör olika organisationer, och det viktigaste är att försöka hitta en effektiv och fungerande samordning.

Det här är komplicerade frågor. Totalförsvaret rustades ned mycket långtgående i samband med att kalla kriget upphörde, och jag kan för egen del tycka att vi har en lång resa att göra innan vi har kommit till en nivå på totalförsvaret som är acceptabel. Men vi har i alla fall inlett och påbörjat den resan.

Jag har nu räknat upp en lång rad åtgärder som regeringen har vidtagit, penningtillförsel som har skett och övningar som kommer att ske. Men jag vill också upplysa om att det sker mycket övningsverksamhet redan nu. På Oscarsson låter det som att ingenting är gjort, men det görs alltså väldigt mycket - och det har sammantaget gjorts mångdubbelt mer än det gjordes under åtta år av alliansstyre.

Jag tycker alltså inte att man ska knyta uppbyggnadsarbetet när det gäller totalförsvaret enbart till hur departementsfördelning och departementsuppdelning ser ut eller till hur myndighetshanteringen ser ut, för allt detta måste i slutändan samordnas.

Det civila försvaret innehåller två dimensioner. Den ena är det som riktas mot civil krishantering. Den andra är det som riktas mot stöd till den militära delen i händelse av en kris.

Vi har påbörjat ett arbete som stegvis ger resultat. När jag besöker olika övningar runt om i landet tycker jag att det är glädjande att se hur polis, räddningstjänst, militärorganisation, länsstyrelser med flera övar på samma plats och samordnar sin verksamhet. Det går alltså att göra, och det sker i dag - oavsett hur departementsfördelningen ser ut i sammanhanget.

Den uppgörelse som görs i slutändan, i anslutning till att Försvarsberedningens arbete avslutas, kommer med största sannolikhet att ligga till grund för den proposition som vi så småningom kommer att ta fram. Jag hoppas på ett brett politiskt stöd för den i riksdagen, men jag vill upplysa om att den försvarsberedning som Oscarsson själv deltar i ännu icke har avslutat sitt arbete.

Anf. 62 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag uppfattade att försvarsministern gav oss uppdraget att lämna delrapporten därför att det var så angeläget att komma igång med det civila försvaret.

Vi jobbade intensivt med dessa förslag, och det var en slutförhandling. Det kan ju ändras något kommatecken, men det är på den nivån. När det gäller det civila försvaret är detta våra förslag.

Statsrådet vet ju, tror jag i alla fall, att det är viktigt med ledning och struktur. Ska det bli något måste det vara klart och tydligt vem som för kommandot och vem som har ansvaret. Det var ju därför vi skrev att "Försvarsberedningen anser att denna uppdelning ger upphov till gränsdragningsproblematik och otydlighet om ansvarsförhållanden, vilket försvårar och försenar arbetet".

Det finns mycket annat skrivet om varför det är viktigt med tydligt huvudmannaskap, varför MSB borde lyda under Försvarsdepartementet och varför det är viktigt för att få detta till stånd.

Det finns många förslag om försörjningsberedskapen som måste till, elförsörjningen, ett nationellt system för prioritering av drivmedel, förstärkningsresurser till polisen och konkret beredskapsplanering inom transportbranschen.

Vi vill ha en ny självständig myndighet som ges i uppdrag att granska, utvärdera och följa upp verksamheten inom totalförsvaret i dess helhet, vilket inkluderar både det militära och det civila försvaret.

Det är viktigt att vi har transparens och tydlighet, så att vi vet var vi är någonstans och satsar pengarna rätt. Men frågan blir till sist: Vad är egentligen Försvarsberedningens arbete värt om vi är så tydliga med en sak och det ändå inte blir någonting?

Anf. 63 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Oavsett hur Oscarsson lägger upp debatten vill jag påminna om att försvarsbeslutet nästa gång gäller åren 2021-2025. Vi har redan ett försvarsbeslut som gäller fram till dess, för vilket verkställighetsfasen nu pågår. Det är inte så att något är avfört eller att listan inte gäller. Däremot handlar det om vilken ekonomi man i slutändan kommer överens om för att verkställa olika saker.

Jag har räknat upp en lång rad uppdrag som regeringen har gett. Jag har räknat upp medel som är avsatta. Jag har pekat på ett antal utredningar som pågår. Det är inte bara att knäppa med fingrarna och tro att man kan trolla fram detta med omedelbar verkan.

Detta är ett stegvist byggande av en väldigt stor organisation, där det också handlar om att människor som jobbar vid olika myndigheter, förvaltningar och företag ska vara medvetna om denna typ av frågor och att deras kunskapsnivå kan byggas upp. Bara för att man sitter på central nivå och vet exakt hur man organiserar detta där kan man inte tro att det är detsamma som att det blir en tydlig effekt ute i landet. Jag menar att vi har dragit igång de här processerna.

En viktig sak som jag ska peka på och upprepa är utredningen om ansvar, ledning och samordning, som gäller geografisk indelning för civil ledning och samordning på regional nivå. Den tror jag kommer att bli en väldigt bra plattform för hur vi ska gå vidare och verkligen få detta att sätta sig. Det kanske kan vara en dimension som kan komplettera mycket av det som ni har kommit fram till i delrapporten.

Men hur detta i slutändan ska se ut i alla sina delar är föremål för ett riksdagsbeslut som reglerar tiden 2021-2025. Vi måste alltså ha de perspektiven klara för oss. Regeringen har dessutom vidtagit en del åtgärder på kort sikt, och det kommer vi att fortsätta att göra.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.