RUT-avdrag för trygghetstjänster
Interpellation 2018/19:139 av Tony Haddou (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-03-18
- Överlämnad
- 2019-03-19
- Besvarad
- 2019-03-26
- Anmäld
- 2019-03-26
- Svarsdatum
- 2019-03-26
- Sista svarsdatum
- 2019-04-09
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Överenskommelsen, det så kallade januariaavtalet, mellan S, MP, C och L innebär bland annat kraftigt utökat RUT-avdrag, bland annat för så kallade trygghetstjänster.
Skattemedel har i flera år använts för privat konsumtion och privata investeringar genom RUT-avdraget. Skattesubventionen är tydligt riktad mot höginkomsttagare, som i allt större utsträckning utnyttjar tjänsterna. Med skattemedel kan samma målgrupp som redan i dag överanvänder RUT-avdragen öka sin konsumtion, öka sitt sparande, höja värdet på sin bostad och öka den egna välfärden.
Säkerhetsbranschen har under flera år drivit frågan om att deras tjänster ska ingå i RUT-avdraget och ser troligtvis fram emot en ökad efterfrågan på privata vaktbolag eller på ökade möjligheter att använda övervakningskameror. Otryggheten är redan en klassfråga, och om privatpersoner genom statliga rabattkuponger köper säkerhetstjänster skulle ojämlikheten och klyftorna mellan människor öka ytterligare. Och det är inte så att utsattheten för brott ökar inom samhällsgruppen som köper RUT-tjänster. Tvärtom – otryggheten ökar bland de mest socialt utsatta.
I dag kan vi tydligt se vilka som använder RUT-avdraget mest. En inblandning av säkerhetsbranschen riskerar att villaområden och bostadsrättsföreningar bygger upp former av ”gated communities” som hyresgäster på andra sidan staden får betala för. Samtidigt framgår det i överenskommelsen mellan de andra partierna en ambition att utjämna dagens ekonomiska klyftor. Då vore det på sin plats att samhällets offentliga skattemedel går till riktiga trygghetsskapande åtgärder, i stället för att rika områden ska få bidrag för privata ordningsvakter.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Är det ministerns uppfattning att ett ensidigt fokus på skydd och kontroll skapar trygghet i samhället och att detta ska ske genom att privata företag skapar vinst med hjälp av våra gemensamma skattemedel?
- Är det ministerns uppfattning att RUT-avdrag för trygghetstjänster är samhällsnyttigt, och på vilket sätt skulle det i så fall utjämna dagens ekonomiska klyftor?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2018/19:139
Webb-tv: RUT-avdrag för trygghetstjänster
Dokument från debatten
- Tisdag den 26 mars 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:67
Protokoll från debatten
Anf. 68 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Ali Esbati har frågat mig om det är min uppfattning att det i dag är vanligt med svarta väktartjänster och att RUT-avdrag ska bidra till att minska ett sådant problem. Han har också frågat mig om det är min uppfattning att väktartjänster och liknande utgör särskilt lämpliga områden för att slussa in personer som i dag står långt från arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tony Haddou har frågat mig om det är min uppfattning att ett ensidigt fokus på skydd och kontroll skapar trygghet i samhället och att detta ska ske genom att privata företag skapar vinst med hjälp av våra gemensamma skattemedel. Han har också frågat mig om det är min uppfattning att RUT-avdrag för trygghetstjänster är samhällsnyttigt, och på vilket sätt det i så fall skulle utjämna dagens ekonomiska klyftor.
Delar av regeringens politik bygger på januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Ali Esbatis och Tony Haddous frågor är ställda mot bakgrund av den del av januariavtalet som anger att en utredning om RUT-avdraget ska tillsättas.
Utredningen ska bland annat titta på en utvidgning av RUT-avdraget till tvätt, flytt, hämt- och trygghetstjänster. När det gäller trygghetstjänster finns det också enklare tjänster som både kan skapa en ökad trygghet och öka sysselsättningen. Någon överenskommelse om RUT-avdrag för väktartjänster finns inte i januariavtalet. Direktiv till utredningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Anf. 69 Ali Esbati (V)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret som var ett mer eller mindre elegant sätt att helt undvika frågan!
Mina frågor gäller det lite märkliga påfundet som benämns trygghets-RUT. Jag exemplifierade frågorna med väktartjänster och liknande. Ministern tar fasta på att överenskommelsen mellan regeringen och Centern och Liberalerna är så pass vag att man inte riktigt vet vad dessa trygghetsskapande tjänster ska gå ut på, och därför kan hon inte riktigt besvara frågorna.
Det här är inte riktigt rimligt. Naturligtvis handlar problemen med den politik som regeringen har aviserat inte om huruvida verksamheten ska genomföras av någon som kan titulera sig som ordningsvakt, parkeringsvakt eller väktare eller av någon som även saknar den sortens utbildning. Jag kanske måste upprepa frågorna och omformulera dem lite så att de förhoppningsvis blir tillräckligt vaga för att jag ska få svar.
Först och främst har hela RUT-konceptet, som gäller skattesubventioner riktade mot vissa sorters tjänster i anslutning till hemmet, i väldigt stor utsträckning sålts in politiskt och retoriskt genom att man säger att dessa tjänster ändå skulle bli av mot betalning men ske utanför skattesystemet, i folkmun kallade svartjobb. Även om det är svårt att föra i bevis att redan det nuvarande regelverket har hjälpt i detta uppstår frågan om det finns skäl att tro att dessa argument kan hävdas vid en ytterligare utvidgning av dessa subventioner till fler områden som är mer eller mindre godtyckligt framskissade. Det kan lite tillspetsat exempelvis vara så att regeringen misstänker att det finns ett betydande samhällsproblem med svartväktare av olika slag som på något sätt skulle förmås att arbeta vitt i stället.
Om vi inte ska tala specifikt om väktare får man i stället fråga sig om det finns andra typer av tjänster som ska ge den här ökade tryggheten, om vi diskuterar utifrån de givna premisserna. Det är inte lätt att veta vilka slags jobb som de här förment trygghetsskapande subventionerna ska gå till. Man får kanske gå till rättskällorna så gott det går, i detta fall Centerpartiets fantasirika motioner i dessa frågor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Där kan man läsa att de är inne på tillsyn av hemmet vid resa eller frånvaro av annan anledning. Det behöver såklart inte vara väktare som göra detta. Det kanske är fråga om någon som kommer och rycker lite i dörren och ser om någon fortfarande är hemma eller om det är låst eller att någon vattnar blommorna åt en. Detta ska då skapa trygghet. Om detta är aktuellt och det är detta som det hela handlar om undrar jag om det här är rimligt. Är kostnader för den här typen av tillsyns- och bevattningsverksamhet av sådant slag att det bör skattesubventioneras? Och om det nu är så, uppgår det till sådana summor att det skulle kunna få märkbart positiva effekter på sysselsättning och ekonomi om man hjälper till ytterligare med skattesystemen?
Min andra fråga var om detta är den typ av verksamhet som är tänkt att vara en realisering av de så kallade enkla jobb som inte minst regeringens nyfunna samarbetspartier har tjatat mycket om. Det blir lite olika situationer om man tänker på utbildade vakter eller personer i allmänhet som ska till exempel vattna blommorna hos väsentligt bättre bemedlade villaägare som är på långsemester. Men det vore onekligen relevant att veta om detta mer generellt är den typ av arbetsmarknad som finansministern ser fram mot att subventionera fram med allmänna skattemedel. Det är sådant som jag tror att det vore intressant att få i alla fall ett hum om. Vad är regeringens intentioner med det som man nu har sagt att man ska gå fram med i någon form?
Anf. 70 Tony Haddou (V)
Fru talman! Finansministern är skicklig på att inte svara på frågorna. Jag vill ändå börja med att tacka finansministern för svaret - eller det var faktiskt inte mycket till svar, mer än att en utredning ska tillsättas och en hänvisning till att regeringens politik bygger på januariavtalet. Det vet vi ju redan. Men det är uppenbart att ett utökat RUT-avdrag ingår i den rejäla högersväng regeringen gör i skattepolitiken. Man använder arbetsmarknadsåtgärder som ger totalt negativa omfördelningseffekter.
Det finns flera anledningar till att vi ställer våra frågor, inte minst att våra gemensamma skattemedel år efter år använts för privat konsumtion och privata investeringar för den del som har det bäst ställt. Skatteverkets egen statistik visar tydligt att gruppen höginkomsttagare är överrepresenterad bland dem som hittills använt sig av RUT-avdraget medan den del av befolkningen som har lägst inkomster knappt återfinns i den statistiken.
Skattesubventionen är tydligt riktad mot den välbeställda målgruppen, som i allt större utsträckning utnyttjar tjänsterna och ökar värdet på sin bostad och ökar den egna välfärden. Hör detta ihop med exempelvis trygghetstjänster och att någon ska vattna blommorna och att man har det som tillsyn? Skulle vi kunna få ett hum om vad det handlar om?
Det vi lyfter fram i våra interpellationer hör ju också ihop med frågan om ojämlikheten och om varför staten ska fortsätta ge rabattkuponger till dem som har det bäst ställt. Vi vet redan resultatet av denna skeva fördelning av skattemedel. I min hemstad Göteborg innebär det en ekonomisk överföring via skattsedeln från exempelvis ett hushåll i Bergsjön till en familj i det välbärgade Långedrag. Det blir inte bättre av en utredning som bland annat ska titta på hur man ska utvidga det systemet, för det är helt fel i grunden.
I samma stad visar samtidigt de senaste trygghetsundersökningarna att de som bor i fattigare områden, framför allt kvinnor, är de som i störst utsträckning upplever otrygghet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Vi fick inte riktigt svar om finansministerns uppfattningar, men hon snuddade vid min andra fråga om det är hennes uppfattning att RUT-avdraget för trygghetstjänster är samhällsnyttigt och på vilket sätt det i så fall skulle utjämna dagens ekonomiska klyftor. Breddningen som uppenbarligen ska utredas hör ihop med tvätt, flytt, hämt och trygghetstjänster. Hjälper de tjänsterna på något sätt till att utjämna de ekonomiska klyftorna? Är det ens rimligt att skattesubventionera dem som arbetsmarknadsåtgärder när vi vet vilka som överanvänder avdragen mest?
När det gäller trygghetstjänster har säkerhetsbranschen, som troligtvis jublar just nu, drivit att dess tjänster ska ingå i RUT-avdraget. En inblandning av säkerhetsbranschen överlag ökar risken att villaområden och bostadsrättsområden bygger upp sin egen trygghet, som hyresgästerna på andra sidan stan ska betala för.
Samtidigt säger sig januariavtalet vilja utjämna dagens ekonomiska klyftor. Då vore det väl på sin plats att samhällets offentliga skattemedel går till riktiga trygghetsskapande åtgärder efter behov i stället för att rika områden ska få ännu fler bidrag.
Otryggheten i sig är redan en klassfråga, och om privatpersoner genom statliga rabattkuponger köper så kallade trygghetstjänster kommer ojämlikheten och klyftorna mellan människor att öka ytterligare. Det är ju inte så att utsattheten för exempelvis brott ökar inom samhällsgruppen som köper RUT-tjänster - tvärtom. Otryggheten ökar bland de mest socialt utsatta. Inom det området hade vi helst sett finansministern investera.
Anf. 71 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Frågan är om svarta väktare är ett stort problem som behöver lösas. Nej, jag ser inte att svarta väktare är ett stort problem.
Detta handlar om någonting annat. Som interpellanterna pekar på har det exemplifierats med att kunna se till att någon tittar till huset om någon är bortrest på semester, bröllopsresa, 50-årsbröllopsresa eller vad det nu kan vara. Det kan handla om att vattna blommorna, kolla posten och plocka ur postlådan om avbeställningen av tidningen inte har fungerat. Exakt vad som kommer att ingå kan jag inte svara på än eftersom vi ju ska tillsätta en utredning för att se hur man skulle kunna göra detta.
Är det här ett lämpligt arbete för att slussa in människor som står långt från arbetsmarknaden? Ja, det skulle det kunna vara. Att titta till ett hus, hjälpa till att vattna blommor och plocka in posten - ja, det kan vara ett bra första steg in på arbetsmarknaden för någon som står långt från arbetsmarknaden. Det tror jag absolut.
Jag tror inte att det är här de stora massorna i Sverige kommer att arbeta i framtiden. Vi gör stora investeringar i skolan och i högre utbildning och bygger ut Kunskapslyftet för att Sverige ska fortsätta vara en ledande nation med hög tillväxt, jämlikhet och goda förutsättningar för alla människor. Det är naturligtvis där vi ska satsa de stora resurserna.
Samtidigt ska vi inte blunda för att det finns människor i Sverige som i dagsläget står långt från arbetsmarknaden, som kanske har kommit hit sent i livet och har lite eller ingen utbildning med sig i bagaget. Olika former av enklare arbetsuppgifter kan vara en väg in på arbetsmarknaden även för de personerna, och det är naturligtvis också viktigt.
Anf. 72 Ali Esbati (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Vi närmar oss pudelns kärna. Det finns nu ett 73-punktsprogram, där regeringspartierna har kommit överens med Centern och Liberalerna om ett antal saker som ska genomföras. Man får vara ödmjuk inför att detta är en grannlaga uppgift. Har man ett 73-punktsprogram kan det smyga sig in ett och annat som är lite märkligt.
Men nu är vi ju inte riktigt i den situationen. Vi ser om vi skärskådar detta dokument att det på ett väldigt långtgående sätt riskerar att leda till att ett av våra största samhällsproblem, nämligen stora klyftor mellan rika och fattiga, aktivt fördjupas.
När det gäller detta med RUT-tjänster blir det nästan parodisk klasspolitik. Jag tycker också att det är lite skrattretande att kolla på exemplen i den här världen. Man ska inte bara ha en situation där det är satt i system att folk som är nyanlända eller av andra skäl har låga inkomster ska gå och vattna blommor hos någon som är på 50-årsfest och att det ska vara en del av den svenska arbetsmarknaden, eftersom det är så många som är på 50årsfester hela tiden. Det uppfattar jag faktiskt som ganska provocerande.
Särskilt provocerande blir det om man tittar på vad det är för andra saker som nämns i liknande sammanhang, inte under begreppet trygghets-RUT men under andra delar av det utvidgade RUT-avdraget. Både Kristdemokraterna och Centerpartiet som nu ingår i överenskommelsen talar om plantering av växter i trädgården och bortforsling av trädgårdsavfall men också om flytt av bohag inom samma bostad. Jag måste säga att jag tror att det är ganska få personer inom min bekantskapskrets som har det problemet - att man har så stor bostad att man måste anlita någon annan person för att flytta saker inom den. Vi pratar om att man skulle flytta ett piano från den egna flygeln till den andra.
Om man nu har ett sådant piano och en sådan bostad som är så pass stor att det krävs anlitad arbetskraft för att flytta det bör man rimligen också ha råd att betala det fulla priset för detta. Det är vad vi pratar om. Det ska inte vara förbjudet för någon att komma och vattna blommorna hos någon annan.
Ska vi med skattemedel, som man också samlar in från de nyanlända som kommit in på arbetsmarknaden, säga att här är en tjänst som vi vill stödja? Vi vill ha mer av detta i vårt samhälle, och vi vill dessutom att du som har råd att betala för det ska få en skattesubvention.
Det är inte bara problematiskt utan rent ut sagt provocerande. Nog hade jag kunnat ta det lite mer med jämnmod om det varit så att alla de 72 andra punkterna pekade i en annan riktning, även om Centerpartiets omsorg om flygelägare gjort att de fått sig en liten peng. Men det är inte så.
De andra punkterna handlar också om att sänka skatten för de rikaste, att avlöva delar av det som är det sociala stöd som vi alla har ett behov av och att försvaga rättigheterna på arbetsmarknaden för människor generellt i samhället.
Då framstår trygghets-RUT i ett lite annat ljus. Jag får återkomma i nästa inlägg med några slutsatser.
Anf. 73 Tony Haddou (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag försöker att ta tillbaka detta lite till grundproblemet. Det är tydligt att det är alldeles för många punkter i 73-punktsprogrammet som går åt helt fel håll.
Trots att vi har en utredning handlar det om privata företag som vill göra vinst på våra gemensamma skattemedel, som uppenbarligen kommer att gå till privata företag. Hade vi exempelvis satt ett stopp för vinster i välfärden hade troligtvis utfallet för en sådan utredning varit annorlunda. Det är inte denna regering särskilt sugen på.
Ur ett fördelningspolitiskt perspektiv är skatteavdrag för trygghetstjänster en ganska galen idé. Eller rättare sagt: Det är en jättebra idé om du är villaägare på Lidingö. Då är det säkert en jättebra idé. Men dessa tjänster kommer naturligtvis inte att användas av dem som är i störst behov av sådana tjänster generellt, eller av skatteavdragen, för att få trygghet i sin vardag.
Det är också det som gör att det blir en så tydlig klassfråga, där trygghets-RUT kommer att öka klyftan ännu mer än tidigare. Hur det skulle gå ihop med det ursprungliga förslaget om RUT är en gåta. Om trygghet exempelvis ska handla om larm och utredningen visar någonting sådant undrar man: Vad har det med det ursprungliga att göra? Vad är det för larm folk installerar nu för tiden egentligen?
Det ursprungliga är att de rika behöver få ihop det så kallade livspusslet. Jag tror att de ändå kan hantera det utan en första-hjälpen-kit i form av ännu fler avdrag. Man undrar till slut vad sådana utvidgningar av skattebidrag leder till. Är det något Danderydsborna eller Vellingeborna kan göra själva utan att de får ett bidrag för det?
Jag beskrev tidigare att det är helt fel i grunden. Frågan om trygghet måste gå ihop med exempelvis jämlika livsvillkor och en generell välfärd som går att lita på. Det ska inte göras genom att redan välbeställda får ännu mer över i plånboken tack vare ännu ett skatteavdrag för privat och enskild välfärd.
Vad förväntar sig finansministern att en sådan utredning ska landa i? Grunden är fortfarande riktade bidrag för höginkomsttagare. Det är väldigt träffsäkert. En utvidgning riskerar att bli ännu mer ett nyliberalt experiment på vanliga löntagares bekostnad.
Anf. 74 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jag delar inte uppfattningen att 73-punktsprogrammet inte innehåller jämlikhetspolitik. Jämlikhetspolitiken innehåller flera delar. Ett utvidgat trygghets-RUT är inte något som skulle göra något större avtryck på den samlade fördelningen i samhället. Däremot är flera av de andra åtgärder som vi har i januariavtalet viktiga för att vi ska kunna ha ett sammanhållet samhälle.
Något av det jag själv brinner för allra mest är Skolkommissionens förslag, som jag har sagt att vi ska genomföra. Skolkommissionen samlade hela expertisen på området för att se: Hur ska vi kunna skapa en jämlikare skola? Det finns inget bättre sätt att skapa ett jämlikt samhälle än att se till att vartenda barn, varenda elev, som går i den svenska skolan ska få det stöd de behöver för att få med sig de kunskaper som är nödvändiga för att klara sig på arbetsmarknaden. Det förslaget kommer vi att genomföra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Därutöver kommer vi att genomföra den stora satsning på välfärdsmiljarderna som har påbörjats. Där vill vi öka statsbidragen med 5 miljarder om året under mandatperioden. Därutöver görs satsningar på åtgärder vid psykisk ohälsa inte minst hos unga. Det är någonting som drabbar alltför många unga i dagsläget, och det drabbar också ojämlikt. Det görs också en satsning på cancervård och ambulansvård. Vi har en lång rad satsningar just för att säkerställa den trygghet som finns i vår generella välfärd.
Vi har därutöver förslag på att man ska stärka barnfamiljerna genom en familjevecka. Vi vill förbättra för de sämst ställda pensionärerna och också de pensionärer som jobbat ett helt långt yrkesliv men som ändå får en väldigt låg pension. Det är viktiga områden i den generella välfärden för att vi alla ska kunna vara trygga.
Därutöver har vi viktiga satsningar för att fler människor ska komma i arbete. Det är en stor ekonomisk klyfta och en stor ojämlikhet mellan människor som har ett arbete och människor som inte har ett arbete. Vi vill bland annat satsa ytterligare på att bygga ut Kunskapslyftet så att fler får med sig yrkeskunskaperna för att komma in på arbetsmarknaden men också för att fler nyanlända ska komma i arbete.
Anf. 75 Ali Esbati (V)
Fru talman! Politik är att vilja men också att välja. Här har Socialdemokraterna och regeringen gjort valet att landa i en överenskommelse som jag fortfarande menar är väldigt tydlig med vart man vill ta Sverige. Det är inte i en mer jämlik riktning och inte i en riktning där de stora allvarliga samhällsproblemen och utmaningarna som vi har får goda lösningar.
Det gäller jämlikheten men det gäller också de pengar som läcker ut från vår gemensamma välfärd till kommersiella bolag och hur det förändrar möjligheten att göra hela välfärden till allas välfärd och inte till en kassako för de kommersiella bolagen. Det finns också flera andra områden där det verkligen är så att 73-punktsprogrammet pekar i helt fel riktning.
Förutom att välja mellan konkreta förslag är politik en fråga om att välja vems sida man står på. Hur känner människor ute i samhället att de blir sedda på från regering och riksdag? Jag menar att det förslag som finansministern ändå står här och försvarar är ett förslag som på ett nästan parodiskt sätt säger till de människor som i dag sliter med att få pengarna och livet att gå ihop att det i varje fall inte är på deras sida regeringen står med förslagen.
Den står på den sida som har problem med att flytta flyglar mellan olika delar av sina ägor. Det tycker jag är ett allvarligt problem i sig.
Anf. 76 Tony Haddou (V)
Fru talman! Det lät väldigt bra med januariavtalet. Man kan fråga sig när sådana förslag dyker upp: Vad är jämlikt när nygifta rikisar ska ha någon som vattnar deras blommor när de är på bröllopsresa när exempelvis barnen i Angered inte ens får sommarlovskort för att ta sig till stranden i samma stad? Det är inte alls jämlikt.
Så länge politiken är riggad för de rikaste kommer ojämlikheten att öka. Vi har gått från att vara ett av de länder vars skattesystem omfördelar mest till att ha det minst omfördelande skattesystemet bland EU:s kärnländer. Samtidigt har vi växande kapitalinkomster som ska koncentreras till få personer. Det här förslaget går i helt motsatt riktning när det gäller att jämna ut effekterna. Nu föreslås det även att rika ska få tillbaka ännu fler belopp i ännu fler avdrag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har lyft upp detta och förklarat hur skevt det är. Det vore, så enkelt som det låter, mer rimligt att utjämna klyftorna och orättvisorna än att fördela pengar från folk med vanliga inkomster till de allra rikaste.
Dessutom är detta ett slöseri med våra gemensamma medel. Vi anser att dessa ska användas till att skapa jobb inom välfärden och till att exempelvis stärka hemtjänsten eller socialtjänsten ute i landets kommuner som faktiskt behöver det. Jag tror att de behöver pengarna mer än någon som ska ha avdrag för att någon annan ska vattna blommorna när personen är på semester.
Anf. 77 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jag tror att man ska vara försiktig när man talar om kostnaderna i samband med just RUT-avdragen. De utvärderingar som har gjorts tyder på att detta inte egentligen medför några kostnader, eftersom det handlar om många tjänster som annars antingen inte hade blivit av eller som hade varit svarta men som blir vita på detta sätt. Det gör att kostnaderna för RUT-avdragen faktiskt inte blir särskilt höga.
När man tittar på att utvidga RUT-avdragen är det dock naturligtvis viktigt att man ser till att det är samma typ av tjänster så att det får samma positiva effekt som de nuvarande RUT-avdragen har fått.
Tony Haddou tog upp det faktum att Moderaterna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna tog bort de avgiftsfria busskort som tidigare hade införts. Även jag beklagar detta. Jag tyckte att det var en fantastisk reform som genomfördes under den förra mandatperioden. Jag var stolt över att kunna lägga fram den till Sveriges riksdag, och jag vet att detta var en viktig fråga för Vänsterpartiet.
Jag tycker att det är viktigt att våra ungdomar har möjlighet att ta bussen för att åka och bada på sommaren, så jag beklagar att man valde att dra bort den satsningen och många andra viktiga satsningar.
Vi kommer nu att tillsätta en utredning för att se över hur ett sådant här förslag kan utformas. Jag ser fram emot kommande debatter kring detta och andra ämnen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.