Regeringens utbildningspolitik och Europakonventionen
Interpellation 2018/19:9 av Jimmy Loord (KD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-01-24
- Överlämnad
- 2019-01-25
- Anmäld
- 2019-01-30
- Svarsdatum
- 2019-02-05
- Besvarad
- 2019-02-05
- Sista svarsdatum
- 2019-02-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
I Sverige finns omkring 4 000 fristående förskolor och skolor, varav drygt 1 200 är grundskolor eller gymnasier. Av dessa har ett sjuttiotal konfessionell inriktning. Att ett litet antal friskolor har en konfessionell huvudman och prägel har i svensk politik i omgångar väckt debatt. Nu har regeringen tillsammans med C och L beslutat att förbjuda nyetableringar av sådana skolor.
Kristdemokraterna anser att fristående skolor är en självklar och viktig del av det svenska skolväsendet. Vi anser det viktigt att vara stolta över och värna den valfrihet som vi i dag har. Det gäller också de friskolor som har en konfessionell huvudman. Undervisningen på sådana friskolor ska vara icke-religiös och följa läroplanen, precis som det är i dag. Det är viktigt att konfessionella inslag, som får ske vid sidan av undervisningen, ska vara frivilliga. Könssegregering är förbjudet i lag. Allt detta är fastlagt i svensk skollag.
Europakonventionen ger rätt att välja en skola som står i överensstämmelse med den egna övertygelsen. Det är en del av religionsfriheten. Vi vill se tätare inspektioner och uppföljning på skolor där eventuella problem framkommer. Det gäller på alla sorters skolor – kommunala, fristående och konfessionella fristående – och är en viktig del av vårt gemensamma kvalitetsarbete.
EU:s rättighetsstadga artikel 14 sätter den yttersta gränsen för vad som är möjligt när det gäller regleringar i Sverige om inrättandet av skolor. Att starta en skola är en EU-rättslig rättighet utan begränsningar vad gäller typ av skola och typ av huvudmän, och möjligheterna inom EU-rätten att begränsa den fria rörligheten är mycket små. Alla regleringar i svensk lag om inriktningen på icke-kommunala skolor måste vara motiverade av ett trängande allmänintresse, vara icke-diskriminerande och respektera fri rörlighet och integration.
Med anledning av detta vill jag ställa följande frågor till utbildningsminister Anna Ekström:
- Hur säkrar ministern att Sveriges utbildningspolitik överensstämmer med Europakonventionen och EU-rätten?
- Anser ministern att det finns en konflikt mellan Europakonventionen, EU-rätten och regeringens, Centerpartiets och Liberalernas gemensamma förslag att förbjuda nyetableringar av friskolor med konfessionell huvudman?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2018/19:9
Webb-tv: Regeringens utbildningspolitik och Europakonventionen
Dokument från debatten
- Tisdag den 5 februari 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:47
- Protokoll 2018/19:47 Tisdagen den 5 februariProtokoll 2018/19:47 Svar på interpellation 2018/19:9 om regeringens utbildningspolitik och Europakonventionen
Protokoll från debatten
Anf. 31 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jimmy Loord har frågat mig hur jag säkrar att Sveriges utbildningspolitik överensstämmer med Europakonventionen och EU-rätten. Han har även frågat om jag anser att det finns en konflikt mellan Europakonventionen, EU-rätten och regeringens, Centerpartiets och Liberalernas gemensamma förslag att förbjuda nyetableringar av fristående skolor med konfessionell huvudman.
Regeringens överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna när det gäller konfessionella inslag i skolan lyder så här: "Ett etableringsstopp införs för fristående grund- och gymnasieskolor med konfessionell inriktning. Befintliga skolor med konfessionell inriktning ska kontrolleras bättre. En utredning ska först definiera avgränsningar."
Självfallet ska Sverige leva upp till de internationella åtaganden som gjorts. Precis som Jimmy Loord pekar på finns det enligt EU-rätten en fri rörlighet och en etableringsrätt som gör att fysiska eller juridiska personer har rätt att i Sverige ansöka om godkännande som huvudman för förskola, skola eller fritidshem. Samma regler gäller för alla sökande, svenska som utländska. Staten har dock möjlighet att ställa krav för godkännande som huvudman om det sker på ett icke-diskriminerande sätt.
Utvecklingen av Europadomstolens praxis pågår kontinuerligt. Av ett antal domar i Europadomstolen att döma finns det ett betydande handlingsutrymme som ger varje land en rätt att, utifrån traditioner och förutsättningar i respektive land, bedöma religionens plats i skolväsendet.
Den förra regeringen beslutade därför i mars 2018 om direktiv till en särskild utredare att bland annat analysera vad som kan anses följa av Europakonventionen, andra internationella åtaganden om mänskliga rättigheter samt regeringsformen i relation till konfessionella inslag i skola, förskola och fritidshem, oavsett om huvudmannen är offentlig eller enskild (dir. 2018:15). Utredaren ska även föreslå definitioner av vad som avses med uttryck som "icke-konfessionell", "konfessionell inriktning" och "konfessionella inslag", begrepp som förekommer i skollagen i dag utan att de är definierade. Dessutom ska utredaren se över om det i samband med prövningen av enskilda som huvudmän för skolor, förskolor och fritidshem med en konfessionell inriktning - utöver befintliga krav - finns behov av att ställa upp särskilda krav. Sådana krav kan till exempel mer specifikt ta sikte på förutsättningarna att bedriva en verksamhet som förmedlar och förankrar respekt för den värdegrund som gäller för det svenska skolväsendet.
Det finns således ett pågående arbete som jag ser som väldigt viktigt för att få till en bra lagstiftning. Regeringen överväger för närvarande hur arbetet med uppfyllandet av januariavtalet i denna del bäst tas vidare. Jag kan försäkra Jimmy Loord om att regeringen fortsatt är mycket mån om att följa de åtaganden som våra internationella överenskommelser innebär.
Anf. 32 Jimmy Loord (KD)
Fru talman! Jag vill passa på att tacka statsrådet för det svar som jag har fått på min interpellation.
Det är ingen hemlighet att jag är kritisk till att nuvarande regering tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna nu kommer att införa ett förbud mot nyetablering av friskolor med konfessionell inriktning, eller religiösa friskolor som det mer vardagligt brukar kallas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I Sverige finns det omkring 4 000 fristående förskolor och skolor, varav drygt 1 200 är grundskolor eller gymnasieskolor. Av dessa har endast ett sjuttiotal konfessionell inriktning, och ett sextiotal av dessa är kristna friskolor. Att ett litet antal friskolor har en konfessionell huvudman eller inriktning har i svensk politik i omgångar väckt debatt. Nu är debatten het igen.
Regeringen har tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna beslutat att förbjuda nyetableringar av sådana skolor. Jag vill deklarera att Kristdemokraterna anser att fristående skolor är en självklar och viktig del av det svenska skolväsendet. Vi anser att det är viktigt och någonting att vara stolt över att värna den valfrihet vi har i dag. Det gäller också de friskolor som har en konfessionell inriktning eller huvudman.
Undervisningen på sådana friskolor ska vara icke-religiös. Den ska följa läroplanen, precis som det är i dag. Det är viktigt att konfessionella inslag som får ske vid sidan av undervisningen ska vara av frivillig art. Könssegregering är förbjudet i lag. Alla de bitarna, menar jag, är redan fastställda i svensk skollag.
Europakonventionen var i fokus för min interpellation. Den ger, som statsrådet nyss nämnde, rätt att välja en skola som står i överensstämmelse med den egna övertygelsen. Det är en del av religionsfriheten.
Vi kristdemokrater vill gärna se tätare inspektioner och uppföljning där eventuella problem framkommer. Det gäller på alla sorters skolor, kommunala som fristående. Det är en viktig del i vårt gemensamma kvalitetsarbete.
I artikel 14 i EU:s rättighetsstadga sätts den yttersta gränsen för vad som är möjligt när det gäller regleringar i Sverige om inrättandet av skolor. Att starta en skola är en EU-rättslig rättighet utan begränsningar vad gäller typ av skola och typ av huvudman. Möjligheterna enligt EU-rätten att begränsa den fria rörligheten är små, menar jag. Alla regleringar i svensk lag om inriktningen på icke-kommunala skolor måste vara motiverade av ett trängande allmänintresse, vara icke-diskriminerande och respektera fri rörlighet och integration.
Jag tolkar statsrådets svar på mina frågor som att hon lovar att Sverige ska efterleva Europakonventionen men att en pågående utredning ska visa om det nu framlagda förbudsförslaget verkligen gör det. Med andra ord verkar det fortfarande råda en viss osäkerhet, om jag tolkar statsrådet rätt, om detta förslag är förenligt med Europakonventionen.
Vill man förtydliga skulle jag kunna dra slutsatsen att statsrådets svar på mina frågor är: Jag vet inte.
I en intervju med tidningen Dagen, jag tror att det var i förra veckan, ville statsrådet inte svara på frågan hur regeringen ska kunna förena rätten att välja till exempel en kristen friskola med ett förbud mot samma skola.
Om utredaren kommer fram till att ert förslag är problematiskt, kommer ni då att dra tillbaka det? Det är min fråga till statsrådet.
Anf. 33 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fru talman! Jimmy Loord utgår i sitt inlägg från att regeringen kommer att använda den nu sittande utredningen som ett sätt att utröna hur januariavtalet ska förverkligas. Jag vill betona att det är en av flera möjligheter som finns för regeringen. Vi har ännu inte tagit ställning till på vilket sätt vi ska ta fram det beslutsunderlag som januariavtalet kommer att kräva.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan också konstatera att Jimmy Loords slutsats att jag på något vis hade underkänt eller ställt i fråga att januariavtalet var möjligt att genomföra vilar på ganska lös grund. Jag har inte alls vare sig sagt eller menat att så skulle vara fallet.
Som jag ser det har vi en Europakonvention. Den Europakonventionen ska naturligtvis följas. Men Europakonventionen ger också en möjlighet till ett nationellt utrymme för bedömningar och tolkningar. Man talar ibland om ett nationellt utrymme för en bedömningsmarginal. Det är dessutom så att Europadomstolens praxis kontinuerligt förändras och tar intryck av förändringar i det som är den europeiska samtiden och den europeiska verkligheten.
Min övertygelse, precis som Centerns, Liberalernas och Miljöpartiets, utgår jag ifrån, är att det är fullt möjligt att leva upp till januariavtalet utan att träda Europakonventionen förnär.
Jag vill också poängtera att när det gäller skolans område är skolan en nationell angelägenhet. Det som är utbildningens innehåll och utbildningens former är någonting som vi själva bestämmer om här i Sverige - i Sveriges riksdag, hos huvudmän eller i vissa fall hos myndigheter eller i regeringen.
Min bedömning är att januariavtalet i dess lydelse är både önskvärt och möjligt att genomföra. Jag ser fram emot att vara den som ansvarar för att ta fram förslag på hur det ska gå till på ett sätt som är i överensstämmelse med de internationella åtaganden som Sverige har gjort men också på ett sätt som är i överensstämmelse med vad jag anser att barn och elever behöver.
Det är en skolgång där de fritt får forma sina egna uppfattningar och fritt får bestämma vilken religiös övertygelse de själva ska ha och där barn och elever får en skolgång där vi i riksdagen har bestämt hur den ska vara utformad för att varje elev inte bara ska lära sig så mycket som möjligt utan också få forma sitt eget liv.
Anf. 34 Jimmy Loord (KD)
Fru talman! Tack, statsrådet!
I den allmänna politiska debatten kan man höra regeringspartierna hävda att kristna eller religiösa friskolor med konfessionell inriktning är en del av ett stort samhällsproblem som bidrar till elevers utanförskap, ökad segregation, intolerans, extremism och vanvård. Alla de begreppen har jag läst i artiklar skrivna av några av de partier som ingår i januariöverenskommelsen.
Problemet är bara att det är en bild som inte är helt sann. Det finns ingenting som pekar på att friskolor med konfessionell inriktning, de flesta kristna, skulle bidra med mer sådant än kommunala skolor eller andra friskolor. Jag skulle nog snarare vilja hävda tvärtom. De allra flesta friskolor av denna art har oftast en bred blandning av nationaliteter och religionstillhörigheter. Jag vågar till och med påstå att flera av dessa skolor är bättre på integration och bättre på inkludering och tolerans än vad många kommunala skolor är.
Jag vill hävda att den debatt som har föranlett det beslut som nu ligger på bordet utgår från en delvis skev verklighetsuppfattning som inte har någon grund i den verklighet som råder på Sveriges friskolor som har en konfessionell inriktning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Frågan gäller också i grunden om mammor och pappor ska ha rätt att bestämma över sina barns uppfostran och uppväxt. Det är någonting som jag tycker är fullt rimligt. Att vissa partier anser att staten ska gå in och ta ett större ansvar för de frågorna tycker jag är en problematisk utveckling.
Det är därför FN:s konvention om mänskliga rättigheter och Europakonventionen tydligt stipulerar att rätten att bestämma över barnens utbildning tillkommer föräldrarna. Det är någonting som Sverige borde hålla fast vid och inte avvika från.
Jag menar att vi i Sverige har styrdokument för skolan. Skolinspektionens granskningar är verktyg för att friskolorna inte ska få en alltför ensidig religiös prägel. Vi har i dag en bra kontroll över att dessa skolor driver verksamheten på ett ändamålsenligt och kvalitetssäkrat sätt. På den punkten har vi rent av en bättre modell i Sverige än vad många andra europeiska länder har där dessa skolor är privat finansierade.
Som jag nämnde i mitt första anförande öppnar vi för tuffare granskningar och fler inspektioner av skolor där det finns anledning att känna oro. Ett annat argument som upprepas är att det offentligt finansierade ska vara fritt från religion. Statsrådet var lite inne på det området. Religionen tillhör det privata.
Men hur långt vill statsrådet och Socialdemokraterna dra detta argument? När drar ni in möjligheten för kyrkorna att få föreningsbidrag? När drar ni in möjligheten för kyrkosamfund att starta ett äldreboende? Var går gränsen?
Om det inte finns sakliga belägg för att kristna friskolor skulle bidra till ökad segregation och skapandet av parallella samhällen - är det då själva religionen man vill åt? Jag är rädd för en samhällsutveckling där fördomar onyanserat späs på och där vi ständigt klistrar etiketter på varandra i stället för att bygga ett samhälle där vi med våra olikheter håller ihop.
När kartan inte stämmer med verkligheten går politiken vilse, och jag tycker att det blir tydligt i frågan om konfessionella skolor.
Anf. 35 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fru talman! Jag kan försäkra Jimmy Loord att det inte finns några planer på att göra något - i alla fall inte inom ramen för detta arbete - som påverkar den bidragsgivning som i dag sker till olika former av samfund och föreningar.
Jag kan även försäkra Jimmy Loord att också jag är angelägen om att vi har ett samhälle där religionen är en del i samhället. Jag vill inte stänga ute religionen. Det denna debatt handlar om är vilka huvudmän och vilka inriktningar vi ska tillåta när det gäller att driva skolor i Sverige. Den debatt vi nu har är alltså inte en debatt om religionens roll i samhället eller om de religiösa samfundens roll i samhället.
Detta är egentligen inte en debatt som borde handla om vilka huvudmän som har rätt att driva skolor. För mig är det en debatt om elevernas rätt att få en utbildning som är allsidig och som vilar på läroplanen och en utbildning där eleverna ges ett utrymme att inom skolans ram forma sina egna uppfattningar i viktiga frågor. Jag försäkrar Jimmy Loord att jag tycker att ens religiösa övertygelse är en riktigt viktig fråga, inte bara för en ung människa utan för alla människor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jimmy Loord tar också upp frågan om mammors och pappors rätt att bestämma över sina barns utbildning. Här finns en rik rättspraxis. Den som tar del av Europadomstolens många olika rättsfall hittar många fall där domstolen har bedömt att föräldrars önskemål och ibland krav när det gäller hur utbildningen ska vara utformad för att stämma överens med hur de vill att deras barn ska bli uppfostrade ibland får stå tillbaka. Önskemålen och kraven från föräldrarna får ibland stå tillbaka för vårt gemensamma intresse av att vi har en gemensam kunskapsgrund att stå på och gemensamma färdigheter att använda oss av i samhället. Här finns en rik rättspraxis i de olika domstolar som styr våra internationella konventioner.
Min bedömning är alltjämt, trots det Jimmy Loord säger, att vi har goda möjligheter att samtidigt leva upp till de olika internationella konventionernas krav och säkerställa att barn och elever i Sverige får den undervisning och den utbildning som möjliggör för eleverna att själva forma sin uppfattning om viktiga livsval, inklusive religiös övertygelse.
Jag välkomnar verkligen engagemanget i frågan, och jag är väldigt glad över det engagemang som Jimmy Loord visar för de skolor som han så tydligt pläderar för när det gäller hur bra de är. Jag hoppas att detta engagemang ska gälla alla skolor i Sverige, för min ambition är att oavsett vilken skola ett barn går på i Sverige ska alla elever ha samma chans att lära sig mycket men också att forma sitt eget liv.
Anf. 36 Jimmy Loord (KD)
Fru talman! Tack, statsrådet! Jag vill börja med att intyga mitt stora engagemang för alla skolor i vårt land.
Jag vill också understryka i denna debatt med statsrådet att jag anser det viktigt att svensk skola ska hållas fri från religiös extremism och segregering oavsett om det är en skola med offentlig huvudman eller en friskola. Jag tror att statsrådet och jag är överens där.
Jag välkomnar tuffare granskningar, kontroller och inspektioner. Men jag tycker fortfarande att det finns många frågor som hänger i luften och som jag har lite svårt att förstå. Den stora frågan är egentligen varför. Varför vill man sätta dit friskolor med konfessionell inriktning om det är en osanning att de i högre grad bidrar till segregation?
Det skulle vara intressant att höra statsrådet kommentera den verklighetsbild som många partiföreträdare har målat upp om vanvård, segregation och extremism. Är det en miljö som förekommer i dag på de här skolorna? Det skulle vara intressant att höra.
Efter dagens debatt har jag inte rubbats i min uppfattning. Jag menar att regeringens förslag strider mot Europakonventionen. Statsrådets svar är att hon inte ska driva någon fråga som strider mot Europakonventionen, samtidigt som statsrådet inte riktigt vet om det här förslaget gör det. En utredare ska titta på detta, men statsrådet driver ändå förslaget vidare innan hon helt säkert vet.
En avslutande fråga: Varför denna jakt på väl fungerande skolor om den verklighetsbild som målas upp inte stämmer? Eller gör den det? Jag skulle vilja höra statsrådet kommentera detta.
Anf. 37 Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fru talman! Det har förekommit felaktigheter också på de fristående skolor som vi i dag kallar för konfessionella; därom råder nog inget tvivel. För min del räcker det med att ett barn far illa för att jag ska tycka att det är värt att bry mig om den saken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är väl också efter ganska många år i skolans värld lite luttrad när det gäller möjligheten att genom kontroll och inspektion säkerställa en hög kvalitet och en regelefterlevnad i samtliga skolor. I så fall måste vi nog utöka inspektionen långt utöver vad som hör till det som vi skulle kunna kalla för rimligt.
Jag vill starkt dementera att jag på något vis vill sätta dit, som Jimmy Loord sa, några fristående skolor. För mig handlar det inte om skolornas rätt, utan det handlar om elevernas och barnens rätt att få en allsidig undervisning och en allsidig utbildning. Det handlar inte heller på något sätt om att förminska religionens betydelse för människor som frivilligt söker sig till religionen.
Jag vill verkligen bejaka att unga människor till exempel tillsammans tar initiativ till att samlas till bön eller liknande. Men jag vill inte se en skola där skolledningen tar dessa initiativ, i alla fall inte i de skolor som ska etableras framöver när vi följer januariavtalet.
Jag är alltjämt övertygad om att det går att förena Europakonventionen med en modern och ändamålsenlig lagstiftning när det gäller barns rätt till utbildning, i alla fall när det gäller de friskolor med konfessionell grund som eventuellt skulle ha startat framöver.
Jag vill tacka Jimmy Loord för interpellationen och för debatten. Jag vill också tacka för det ärliga engagemang som vi gemensamt har när det gäller att säkerställa att barn och elever får en utbildning som är bra, även om vi inte i alla delar kommer till precis samma slutsats.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.