Partiell nedsläckning av elnät den kommande vintern
Interpellation 2017/18:129 av Lars Beckman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-11-09
- Överlämnad
- 2017-11-10
- Anmäld
- 2017-11-14
- Svarsdatum
- 2017-11-21
- Besvarad
- 2017-11-21
- Sista svarsdatum
- 2017-11-24
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
För något år sedan gjorde föreningen Svenskt Näringsliv en undersökning bland sina medlemsföretag om huruvida det är viktigt med el till konkurrenskraftiga priser i Sverige, och det var många företag som såg det som en avgörande konkurrensfaktor. Den energiöverenskommelse som är gjord mellan regeringen och oppositionen har som mål att säkra reinvesteringar som möjliggör el till ett konkurrenskraftigt pris även på sikt i Sverige.
I samma undersökning frågade man om företaget hade informerats om vad som kan hända i en situation där partiell nedsläckning av elnätet sker på grund av elbrist. Det var 89 procent som svarade nej på det, och 86 procent av företagen hade inte en plan för att hantera ett längre elavbrott.
Med tanke på att en hel del stabil kraftproduktion, såsom kraftvärme och kärnkraft, har tagits bort och kommer att tas ur elsystemet de kommande åren ökar risken för effektbrist, särskilt i ansträngda situationer som vid kalla vinterdagar. Därför måste frågan ställas hur samhället är förberett för en partiell nedsläckning redan kommande vinter, 2017/18.
Ett energisystem måste självfallet vara dimensionerat för årets kallaste dag – när elbehovet är som störst. Det räcker inte att det finns ett elöverskott under andra tider på året, då el inte går att lagra utan är en sekundfärsk handelsvara.
Det är regeringens ansvar att via regleringsbrev ge myndigheter i uppdrag att värna samhällets kärnfunktioner, där elförsörjningen får anses vara av avgörande betydelse.
Jag vill därför fråga statsrådet Ibrahim Baylan:
- Vad gör statsrådet och regeringen för att öka kännedomen hos allmänheten och företagen i Sverige om risken för en partiell nedsläckning av elförsörjningen i Sverige?
- Hur tillgodoser statsrådet att ansvariga myndigheter har planer för att hantera en energibristsituation i vinter?
- Vad har statsrådet och regeringen gjort för att säkerställa att företag och hushåll är förberedda för en situation där ett längre planerat elavbrott sker vid en partiell nedsläckning beordrad av myndigheter?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:129
Webb-tv: Partiell nedsläckning av elnät den kommande vintern
Dokument från debatten
- Tisdag den 21 november 2017Kammarens föredragningslistor 2017/18:34
- Protokoll 2017/18:34 Tisdagen den 21 novemberProtokoll 2017/18:34 Svar på interpellation 2017/18:129 om partiell nedsläckning av elnät den kommande vintern
Protokoll från debatten
Anf. 36 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Lars Beckman har frågat mig
vad jag och regeringen gör för att öka kännedomen hos allmänheten och företagen i Sverige om risken för en partiell nedsläckning av elförsörjningen i Sverige
hur jag tillser att ansvariga myndigheter har planer för att hantera en energibristsituation i vinter
vad jag och regeringen gjort för att säkerställa att företag och hushåll är förberedda för en situation där ett längre planerat elavbrott sker vid en partiell nedsläckning beordrad av myndigheter.
Utgångspunkten för Lars Beckmans fråga är mycket viktig, nämligen samhällets behov av en trygg och hållbar elförsörjning. Det var just mot den bakgrunden som regeringen redan i mars 2015 tillsatte en energikommission, vilket resulterade i 2016 års energiöverenskommelse.
Grunden för en hög försörjningstrygghet är ett robust energisystem som bygger på en diversifierad energimix, säker och diversifierad infrastruktur och välfungerande energimarknader. Utöver åtgärder som stärker försörjningstryggheten krävs även beredskapsåtgärder för att hantera befarade eller redan inträffade störningar. Jag vill här peka på ett antal åtgärder som regeringen redan har vidtagit.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen beslutade 2016 att förlänga den så kallade effektreserven till 2025. Effektreserven ska finnas tillgänglig under vinterhalvåret för att säkerställa att det alltid finns elproduktion när behovet är som störst.
Inom ramen för energiöverenskommelsen har det beslutats om att förlänga elcertifikatssystemet till 2030 med ett nytt mål om 18 terawatttimmar ny förnybar el.
Svenska kraftnät fortsätter att göra historiskt stora investeringar inom Sverige och till angränsande länder i överföringskapacitet. Möjligheten att överföra el inom landets gränser och till våra grannar bidrar till en tryggare elförsörjning.
Men vi kan samtidigt inte tro att en energibristsituation inte skulle kunna inträffa. Mer långvariga elavbrott har inträffat, och det vore naivt att tro att de aldrig kommer att upprepas.
Energimyndigheten arbetar aktivt med kunskapsspridning genom faktamaterial till olika målgrupper, däribland allmänhet och företag, om hur konsekvenser av störningar i elförsörjning kan förebyggas och lindras. Energimyndigheten har också utarbetat en planeringsmetod för att så långt det är möjligt kunna prioritera el till samhällsviktiga elanvändare, så kallad styrel. Två planeringsomgångar som omfattar landets alla kommuner och myndigheter har hittills genomförts, och en till kommer att ske under 2018. Svenska kraftnät har därtill regeringens uppdrag att årligen göra en bedömning av effektsituationen inför varje vinter, och de har möjlighet att upphandla mer resurser inom effektreserven ifall det behövs.
Andra och mindre förutsägbara hot mot elförsörjningen tas upp inom ramen för det säkerhetspolitiska rådets arbete och redogörs för i den nationella säkerhetsstrategin.
Avslutningsvis vill jag säga att den blocköverskridande energiöverenskommelse som träffades år 2016 följs upp av en genomförandegrupp och återkommande kontrollstationer. I detta ingår bland annat att berörda myndigheter ska följa utvecklingen på den svenska elmarknaden för att uppnå målet att Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet.
Anf. 37 Lars Beckman (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det här är en fråga som jag tog upp på en frågestund för ett par veckor sedan. Jag tyckte då att statsrådet svarade lite nonchalant på min fråga. Jag tänkte då att det väl är bra att ta en interpellationsdebatt om detta, så att vi kan få klarhet i var vi har regeringen i den här frågan och vilka åtgärder man tänker vidta för att det inte ska bli en partiell nedsläckning av elnätet i vinter.
Jag kan notera att det förberedda skriftliga interpellationssvaret som statsrådet har läst upp här inte riktigt går ihop med det spontana svaret han gav på frågestunden. Den som vill se debatten kan själv gå in och titta på riksdagens hemsida.
Bakgrunden till frågan är naturligtvis att jag är orolig för vad som händer vid en riktigt kall vinter. Vad händer om vi får en situation då det i norra Europa blir en så kallad tioårsvinter? Statsrådet har här gett exempel på åtgärder som man kommer att vidta. Jag är inte säker på att alla är riktigt insatta i vad orden betyder, men det har vi nu möjlighet att debattera. Vad innebär till exempel effektreserv? Jo, hemma i mitt län tror jag i alla fall att det betyder att våra storföretag "committar" sig att minska sin industriproduktion till förmån för att hushåll och andra ska kunna få el. Man måste naturligtvis göra detta i en nödsituation, när man har avvecklat fungerande el och det blir elbrist i systemet, men om det är samhällsekonomiskt bra är jag inte riktigt säker på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Svenskt Näringsliv har gjort en undersökning där man frågat företagen i Sverige om de vet om att de kan råka ut för en partiell nedsläckning. Man kan konstatera att nio av tio företag i Sverige inte känner till detta.
Statsrådet berättar i sitt interpellationssvar att myndigheterna har ett uppdrag att informera om detta och att man har en informationsplan. Men eftersom nio av tio företag inte känner till detta, vad kan man då göra bättre eller annorlunda för att de ska känna till det?
Sedan har vi hushållen. Vet svenska hushåll vad risken för partiell nedsläckning betyder? Vet svenska hushåll vad det innebär om det är riktigt kallt ute och myndigheterna börjar släcka ned elnätet? Jag är ganska säker på att de allra flesta svenskar inte har läst rapporten Prioritering av elanvändare vid elbrist. Den vore säkert intressant läsning för många, inte minst för statsrådet.
Vi måste ha en energipolitik som även klarar årets kallaste dag. Under frågestunden tyckte jag att statsrådets svar var lite raljerande. Han verkade mena att regeringen har en politik för ökat elöverskott. Det är möjligt. Men vi måste klara elförsörjningen på årets kallaste dag - den dag då Sverige förbrukar mest energi. Därför skulle jag gärna vilja se en mer offensiv regering, som berättar om riskerna för partiell nedsläckning, så att företag, medborgare och andra är förberedda och att våra kommuner och myndigheter har övat för den här situationen.
Jag har inte sett något i svaret som gör mig trygg om vi skulle få en riktigt kall period i mitten av februari, men jag hoppas att jag har fel.
Anf. 38 Lars Hjälmered (M)
Fru talman! Energipolitiken handlar ytterst om trygg tillgång till el och annan energi. Det handlar om att både hushåll och företag ska kunna känna en trygghet i att elen finns där när de behöver och att det sker till rimliga priser och med så liten miljöpåverkan som möjligt. Jag tycker att Lars Beckman ställer ett antal relevanta frågor. Det är en viktig diskussion som vi måste ta i samhället: Kan vi verkligen klara den trygga elförsörjning som både hushåll och företag räknar med och ska kunna räkna med?
Ministern ger ett antal beskrivningar som jag tycker är korrekta och redogör för åtgärder som har vidtagits av myndigheter. Han beskriver att vi slöt den energipolitiska överenskommelsen och att en del i den innebär att det vart fjärde år ska ske en uppföljning, där man ska ge ett antal myndigheter i uppdrag att titta på läget på el- och energimarknaden och se hur man klarar uppdraget och vilka utmaningar som finns framöver och måste tas om hand politiskt och på annat sätt. Riksdagen har också tidigare fattat beslut om att ge ett skarpare uppdrag till Svenska kraftnät att titta på effektsituationen inte bara momentant vid ett enskilt tillfälle utan också framåtblickande på ett annat sätt än man har gjort tidigare.
I svaret beskriver statsrådet två saker som jag skulle vilja lyfta fram. Det ena är att Svenska kraftnät har regeringens uppdrag att varje år göra en bedömning av effektsituationen. Då tänkte jag fråga: Vad gör man för bedömning av effektsituationen, och vad är statsrådets och regeringens analys av läget inför den vinter som kommer nu? Anser regeringen att man kan sova gott om natten när det gäller detta?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det andra är att ministern beskriver arbetet i det säkerhetspolitiska rådet och diskussioner om hot mot elförsörjningen som har förts där. Då skulle jag vilja fråga: När togs detta upp i det säkerhetspolitiska rådet, och vad var det då som ministern diskuterade tillsammans med statsministern och de andra ministrarna i det säkerhetspolitiska rådet - vilka aspekter av detta med trygg elförsörjning var uppe på agendan då?
Anf. 39 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Lars Beckman är nog fullt medveten om att det är en sak att ge ett svar under en frågestund, då man har en minut plus en halvminut på sig att svara, och en helt annan att svara i en interpellationsdebatt, där man kan ge ett utförligt svar och har närmare 16 minuter på sig totalt sett. Vill man ha ett utförligt svar ska man göra precis som Lars Beckman har gjort, nämligen skriva en interpellation. Jag välkomnar det.
Det efterfrågas en offensiv politik här. Jag skulle nog utan att darra på manschetten vilja säga att jag på energipolitikens område nog inte har sett en mandatperiod som denna på säkert 40 år. Det handlar om allt som händer i politiken, i faktiska propositioner, utredningar, insatser och budgetförslag - vi har inte sett något liknande på länge.
Det som gläder mig är dock att vi gör detta tillsammans. Varför gör vi då det? Jo, därför att det i grund och botten har funnits en oro för elförsörjningen, inte på kort men på lång sikt. Varför? Jo, därför att den förra regeringen i sin energiuppgörelse hade en idé om framtiden för den del av det svenska elsystemet som levererar mellan 40 och 50 procent av elen, alltså kärnkraften. När de gamla reaktorerna skulle avvecklas tänkte man att det skulle byggas nya på samma plats. Det har väl sedan 2009, när uppgörelsen slöts av den förra regeringen, blivit allt tydligare att detta inte kommer att ske, av marknadsekonomiska skäl. Därför satte denna regering igång ett arbete med en energikommission, där alla partier har deltagit och där branschen har deltagit. Representanter för miljöorganisationer och energibranschen har deltagit. Det har varit brett. Människor i hela vårt samhälle har deltagit. Det landade sedermera i en energipolitisk uppgörelse med egentligen tre mål. Leveranssäkerheten och leveranstryggheten är en viktig och central del. Men det gäller också att det ska vara hållbart och att det ska vara konkurrenskraftigt, det vill säga att priserna inte ska tillåtas dra iväg hur långt som helst. Det är det som är målen. Det är det som vi kommer att fortsätta med.
Vi har sedan dess jobbat intensivt för att leverera detta. Ett stort antal propositioner har behandlats. Jag är inte helt hundra på om Lars Beckman är medveten om att han har röstat för ett antal av dessa i riksdagen. Detta gläder mig. Han nickar. Det är bra. Detta har vi gjort på bredden. 80 procent av riksdagens ledamöter står bakom den politiken.
Därtill kunde vi konstatera att den förra regeringens beslut att avsluta effektreserven inte kändes riktigt tryggt. Därför har vi föreslagit, och fått riksdagens stöd för, att den ska förlängas. Där har Svenska kraftnät möjlighet att göra de bedömningar som behövs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag fick också, fru talman, frågor om bedömningen inför vintern. Jag skulle vilja avvakta med den, för jag har under den kommande veckan en träff med såväl vattenkraftsägarna som kärnkraftsägarna, som fortfarande står för lejonparten av vår elproduktion. Jag träffar dem för att just göra en bedömning inför vintern: Hur ser det ut?
Fru talman! Vi har också möjligheten med styrel, som vi nu pratar om. Ja, Lars Beckman, ibland kan industrier bli ombedda att stå stilla med sin produktion. Målet är att man ska be de industrier som faktiskt kan detta. Svenska kraftnät gör upphandling. Det är framför allt pappers- och massaindustrierna - de är bland de största energikonsumenterna i vårt samhälle - som kan variera sin produktion. Till exempel stålindustrin kan absolut inte göra det. Där kan tio sekunders avbrott ställa till med en ganska stor ekonomisk och faktisk skada.
Ja, vi jobbar med detta. Vi kommer att fortsätta att jobba med det. Jag gläder mig åt att höra ledamöterna oroa sig för detta. Men när det handlar om en offensiv regeringspolitik skulle jag nog säga att detta inte har hänt på väldigt länge.
Anf. 40 Lars Beckman (M)
Fru talman! Ja, hushållen, företagen och andra kommer naturligtvis att märka i mitten av februari, om det blir riktigt kallt, om statsrådet hade rätt eller fel. Jag hoppas för egen del att statsrådet har rätt, nämligen att det inte ska bli en partiell nedsläckning i vinter.
Jag fick svar på en av frågorna. Under frågestunden berättade du att du skulle bjuda in branschen. Nu berättade du att ni ska träffas i närtid. Jag tycker naturligtvis att Lars Hjälmereds fråga är ytterst relevant. Hur ser ansvariga myndigheter på situationen kommande vinter?
En annan viktig fråga är: Hur har man övat? Vilka direktiv har regeringen gett till länsstyrelser och andra? Hur är hushållen i Sverige förberedda för en möjlig partiell nedsläckning? Hur är företagen förberedda? Jag har inte hittat någon hushållsundersökning. Men jag har den som Svenskt Näringsliv gjorde för något år sedan. Då kan vi i alla fall konstatera att företagen varken känner till detta eller har planer för det. Eftersom kännedomen är så låg måste jag upprepa min fråga till statsrådet. Vad avser regeringen att göra så att det finns planer även för denna vinter om det värsta skulle inträffa?
När det gäller energipolitiken kan naturligtvis kollegor till mig detta betydligt bättre. Men jag kan i alla fall konstatera att jag är en stor kärnkraftsvän. Det är självklart att vi ska ha ett väl fungerande energisystem årets alla dagar, oavsett värme eller kyla och oavsett var i Sverige man bor. Det är också viktigt att industrin kan ha sin produktion året runt, oavsett utetemperatur, och att man har en energipolitik för det. Det är naturligtvis jätteviktigt.
Anf. 41 Lars Hjälmered (M)
Fru talman! I denna diskussion, som ytterst handlar om den trygga elförsörjningen, skulle jag vilja lyfta fram tre perspektiv.
Det första gäller frågan om vattenkraft. I svaret beskrivs en del saker som redan har skett. Låt mig då peka på vattenkraften, för den ligger framför oss. De fem partier som står bakom energiuppgörelsen ska ganska snart sitta ned och förhandla om detta. Vi från Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna väntar på ett förhandlingsbud från ministern.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag skulle säga att det är utomordentligt viktigt att vi knäcker detta, så att vi värnar och kan utveckla vattenkraften. Det är ett antal större och kritiska frågor i detta. Vi har inte tid just nu att gå igenom varenda detalj. Men jag hävdar att det är utomordentligt viktigt att vi landar rätt för att kunna klara klimatfrågan och den trygga elförsörjningen. Det handlar om möjligheten till domstolsprövning och om rätt tolkning av de EU-krav som ställs på Sverige. Det handlar också om en del annat som måste till på ett finurligt och bra sätt, så att vi inte slumpar bort den trygga elförsörjningen för Sverige.
Det andra gäller frågan om Svenska kraftnät och effektsituationen, som jag var inne på i mitt tidigare inlägg. Där hoppas jag att ministern senare kan återkomma till riksdagen med tydlighet.
Det tredje, fru talman, gäller en fråga som statsrådet inte svarar på. Det handlar om det säkerhetspolitiska rådet. I svaret till Lars Beckman beskriver ministern att denna fråga har varit uppe i rådet. Det låter allmänt klokt, det vill säga att diskutera olika typer av hot mot Sverige och elsystemet som kan finnas. Mina frågor på området var: När har detta varit uppe i det säkerhetspolitiska rådet? Vad är det för frågor som statsrådet Baylan tillsammans med statsministern och de andra har pratat om?
Anf. 42 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag fastnade för två av de punkter som han tog upp i fråga om den kommande vinterns effektgarantier.
I punkt 2 säger ministern: Inom ramen för energiöverenskommelsen har man beslutat om ett nytt mål om 18 terawattimmar ny förnybar el.
Det är bra. Vi gillar förnybar el. Detta tror jag att vi alla är överens om. Men problemet är - det ligger i sakens natur, kan man säga på lite göteborgska - att sol och vind inte alltid producerar när behovet är som störst. Jag tycker att just den delen av ministerns svar är rätt irrelevant när det gäller denna fråga, för detta är ingenting som säkrar effekten i det svenska elsystemet. Man kan ju inte kontrollera när det blåser och när solen skiner. Jag undrar bara: Varför valde ministern att lyfta fram just den delen?
Jag vill också gå in på vattenkraften, som kollegan Lars Hjälmered tog upp. I promemorian om nytt lagförslag inom vattendirektivsområdet säger Svensk Vattenkraftförening att 85 procent av den småskaliga vattenkraften riskerar att försvinna på grund av detta lagförslag. Vi har inte sett den slutliga propositionen än. Jag hoppas självklart att detta inte stämmer.
Det andra punkten i ministerns svar som jag gärna vill ta upp är: Svenska kraftnät fortsätter att göra historiska investeringar inom Sverige och till angränsande länder i överföringskapacitet.
Det är bra, och det kommer nog att bli bra på längre sikt. Men just nu är baltkabeln den största överföringskabel som vi har. I dag är det en ren exportkabel. Den går ut från elområde 4, som i dag är det elområde som har minst elproduktion och kanske störst behov. Jag undrar varför ministern i svaret, som handlar om den kommande vinterns effektförsörjning, väljer att lyfta fram just detta när vi vet att den överföringskapacitet som i dag går till Baltikum faktiskt riskerar att slå ut elsystemet i elområde 4.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag ställer mig lite frågande till att ministern i ett svar som gäller effektsituationen i Sverige den kommande vintern väljer att lyfta fram just dessa två punkter. Jag anser faktiskt att detta är mer ett hot mot effektsituationen i Sverige än en garanti för att vi ska kunna klara effekten den kommande vintern.
Anf. 43 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Tack, ledamöter, för era frågor! Jag ska försöka beta av några av dem och börjar med en av mina hjärtefrågor: vattenkraften.
Vattenkraften är på många sätt en välsignelse för vårt land. Den är, skulle jag säga, kärnan i vårt elsystem av många olika skäl. Den är förnybar, reglerbar och i det här sammanhanget, när vi pratar om vinter, även lagringsbar på en nivå som väldigt lite annat är i dag.
Vattenkraften har tyvärr befunnit sig i limbo under en längre tid. Det har varit en stridsfråga hur man ska implementera EU:s vattendirektiv när det gäller vattenkraften. Den förra regeringen tillsatte en utredning som man sedan lät ligga, en utredning som olika intressenter inte ens var överens om vad den innebar. För vissa innebar den inte så mycket medan den för andra innebar en ganska stor neddragning i produktionen av vattenkraft.
Inom ramen för Energikommissionen har vi kommit överens om riktningen. Nu ska vi sätta oss ned och utarbeta en proposition, och mitt mål är att göra detta tillsammans så att det ger den långsiktighet som vattenkraften behöver.
Jag tror dock inte, och det tror jag också att Lars Hjälmered är fullt medveten om, att frågan tjänar på att förhandlas i riksdagens talarstol. Mig veterligt har aldrig några komplicerade frågor lösts i förhandlingar från talarstolar, utan jag räknar med att vi gör det på exakt samma seriösa och goda sätt som vi har gjort när vi har genomfört energiuppgörelser också när det gäller vattenkraften.
Jag har också fått en fråga vad exakt det är för frågor som diskuteras i det säkerhetspolitiska rådet. Jag hänvisar till det som jag redogör för i svaret, nämligen det som redogörs för i den nationella säkerhetsstrategin, och det har skett nyligen. Det var svaret på den frågan.
Jag har också fått ett antal frågor när det gäller utlandskablar. De utlandskablar som ledamöterna pratar om är kablar som den förra borgerliga regeringen tog beslut om. Det kan väl inte vara så att man med berått mod har byggt kablar som är ett hot mot vår egen effektsituation? Det är så, fru talman, och det tror jag att ledamöterna är fullt medvetna om, att de här kablarna går att använda för både import och export. Sanningen är den att fram till för några år sedan var Sverige en nettoimportör av elektricitet, och då var de här kablarna ganska bra, inte minst i effektbristsituationer.
De senaste fyra fem åren har vi varit nettoexportörer, och enligt den energiuppgörelse som vi har gjort brett över blockgränserna i riksdagen är målet att fortsätta vara nettoexportör av elektricitet, det vill säga vi kommer att producera mer el än vad vi använder i Sverige. Vi kommer dessutom att göra det alltmer förnybart.
Ja, Cecilie Tenfjord-Toftby, det är klart att det inte går att räkna på samma sätt när det gäller exempelvis vindkraft som när det gäller vattenkraft, kärnkraft eller för den delen bioenergi. Men även vindkraften står ju för tillförsel när det gäller effektsituationen. Svenska kraftnät räknar med ungefär 11 procent i form av installerad kapacitet. Det är alltså expertmyndigheten som gör det och inte politiken. Dessutom är det ett känt faktum, även om det ibland har påståtts annat, att det blåser mer på vintern än på sommaren, och i det här fallet är det ganska bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Kära vänner! Vi har utmaningar. Det var därför vi tillsatte Energikommissionen, och det är därför vi har träffat en blocköverskridande överenskommelse. Vi har väldigt goda förutsättningar att tillsammans, steg för steg, utveckla vårt system så att det blir ännu mer leveranssäkert och konkurrenskraftigt liksom alltmer hållbart och förnybart.
Anf. 44 Lars Beckman (M)
Fru talman! Min interpellation handlar inte i första hand om energipolitiken, även om det förstås är naturligt att vi diskuterar helheten, utan min oro handlar om den kommande vintern. Vad händer den här vintern om det blir väldigt kallt i norra Europa och i Sverige samtidigt? Hur är våra kommuner förberedda? Hur är våra statliga myndigheter förberedda? Hur mycket har man övat? Vilka beredskapsplaner finns det?
Det är massor av olika frågor, eftersom vi kan riskera att hamna i en situation som vi aldrig har varit i förut.
Det är klart att det vore bra om statsrådet har möjlighet att i sitt avslutande inlägg lugna alla dem som faktiskt känner en befogad oro över vilka planerna är om man måste ta till det yttersta verktyget, partiell nedsläckning, den här vintern. Förhoppningsvis ska det inte behövas, och förhoppningsvis kommer statsrådet att ha rätt. Men om det inträffar är det viktigt att regeringen i regleringsbrev, i direktiv och på andra sätt har sagt åt våra myndigheter att detta är en prioriterad fråga, vilket jag hoppas och tror att det är.
Tack, statsrådet, för debatten!
Anf. 45 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Fru talman! När det gäller kablarna handlar det inte om vem som beslutade om dem, utan det handlar om att ministern använder kablarna som ett exempel på hur man har förberett för den kommande vinterns effektbehov.
Där vet vi att det speciellt är elområde 4 som är utsatt, där det inte finns någon vattenkraft, där det finns kärnkraftverk som inte producerar som de gjorde förut och där vi har baltkabeln, som i dag är en ren exportkabel.
Det är klart att det är bra att vi exporterar el, det handlar inte om det, men dagens fråga handlar om den kommande vinterns effektbehov och om vi kommer att klara av det. Där tycker jag faktiskt att ministerns svar är rätt så irrelevant. Kablarna är i dag ingen garanti för att klara effektsituationen, speciellt inte när det gäller elområde 4.
Detsamma, fru talman, kan man säga om ministerns kommentarer kring förnybar el. Jovisst, den förnybara elen ökar den svenska elproduktionen totalt sett över året. Men det är heller inte svar på Lars Beckmans fråga om hur man ska klara den kommande vinterns effektsituation. Den förnybara elen i form av vind och sol - inte vatten - är volatil, som vi säger på expertspråk. Det betyder att ibland blåser det mycket, ibland skiner solen och ibland gör den det inte. Det ger ingen garanti eller säkerhet för att vi klarar effektsituationen när det är som kallast i Sverige. Då är det andra saker som måste till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att det är bra att vi har kablar. Jag tycker att det är bra att vi har förnybar el. Men jag tycker inte, fru talman, att de två punkterna är relevanta för Lars Beckmans fråga om hur vi ska klara köldknäpparna den kommande vintern.
Anf. 46 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)
Fru talman! Tack till ledamöterna för en bra diskussion!
Sanningen är ju den att en av anledningarna till att svenska folket inte tänker på detta är att det händer så sällan - tack och lov. Det är klart att vi av och till har haft stormar som har slagit ut elproduktionen både korta och lite längre stunder, men det tror jag att folk förstår. Detta har också förbättrats eftersom man inte minst efter Gudrun har grävt ned kablar i det regionala nätet.
Jag vänder mig lite grann mot synen att det bara är vattenkraften av det förnybara som bidrar till effektsituationen. Det är klart att vattenkraften är en välsignelse, som jag sa, men sanningen är den att hela effektsituationen på vintern ju är en värmefråga. Som nämndes tidigare handlar detta om när det blir som kallast, och anledningen till att vi klarar det så pass väl som vi gör och att vi i dag är nettoexportörer av elektricitet är ju att vår energi på vintern huvudsakligen kommer från biomassa, den kanske största förnybara källan, något som vi inte ska glömma i det här sammanhanget. Det är viktigt att framhålla, inte minst med anledning av den förra interpellationsdebatten vi hade.
Vi har utmaningar, och vi jobbar med dem, till exempel genom uppdrag till myndigheter som redan jobbar aktivt. Jag tror dessutom att vi inom ramen för Energikommissionen har bidragit till en ganska bred diskussion både om utmaningarna och om möjligheterna för det svenska energisystemet.
Energisystemet förändras. Nu har vi inte varit inne på det, men för första gången i vår moderna historia öppnas också möjligheten att kunna lagra elektricitet, kanske till och med över säsong om man tittar några år framåt. Det är klart att det öppnar för helt andra lösningar än dem vi ser i dag.
Vi ska göra vårt yttersta för att klara såväl normala situationer som tioårsvintrar, i dag och framåt. Det är därför vi har gjort det arbete som vi gjort inom Energikommissionen, och jag välkomnar engagemanget från ledamöterna.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.