Övernattbefordran
Interpellation 2015/16:469 av Erik Ottoson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-03-08
- Överlämnad
- 2016-03-08
- Anmäld
- 2016-03-09
- Svarsdatum
- 2016-03-22
- Besvarad
- 2016-03-22
- Sista svarsdatum
- 2016-03-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Att snabbt kunna skicka ett brev inom Sveriges gränser har länge kunnat anses vara inte bara en möjlighet utan i någon mån också en rättighet. I samhällsuppdraget som ålagts Postnord ingår att man ska leverera brev från Ystad till Kiruna över natt.
I en alltmer digitaliserad värld blir också behovet av att skicka fysiska brev i den hastighet som samhällsuppdraget föreskriver allt mindre. I den mån brev behöver skickas är det ofta acceptabelt både för avsändare och mottagare att det tar två tre dagar innan brevet anländer. Frågan väcks då om det är så att det ska vara en del av samhällsuppdraget att tillhandahålla övernattbefordran eller om det i framtiden ska anses vara en premiumtjänst som kan köpas av den som verkligen måste ha snabba försändelser i fysiskt format.
Statsrådet Mehmet Kaplan har inte bara ansvar för postfrågorna, han har också ansvar för it-frågorna och utbyggnaden av bredband i Sverige. Detta är en viktig förutsättning för digitaliseringen och i andra länder har brevvolymerna minskat ännu mer och andelen kommunikation som sker på digitalt sätt har relativt breven en större andel av marknaden.
Mot bakgrund av bland annat ovan vill jag fråga statsrådet Mehmet Kaplan:
Är statsrådet beredd att gå fram med ett förslag om att slopa kravet på övernattbefordran så att samhällsuppdraget endast omfattar att leverera post inom två tre dagar?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:469
Webb-tv: Övernattbefordran
Dokument från debatten
- Tisdag den 22 mars 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:84
Protokoll från debatten
Anf. 111 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Herr talman! Erik Ottoson har ställt två frågor till mig i två interpellationer.
För det första har Erik Ottoson frågat mig om jag är beredd att gå fram med ett förslag om att slopa kravet på övernattbefordran så att samhällsuppdraget endast omfattar att leverera post inom två tre dagar.
För det andra har Erik Ottoson frågat mig om jag anser att det vore önskvärt att släppa priset på portot fritt i syfte att skapa ett bättre funktionssätt på marknaden och därmed samtidigt stimulera till digitalisering av försändelser som i dag går med post.
Jag besvarar de två interpellationerna i ett sammanhang.
För att besvara frågorna vill jag hänvisa till kommittédirektiv, En översyn av postlagstiftningen i ett digitaliserat samhälle, som regeringen beslutade den 13 augusti 2015.
Utredningen kommer att se över behovet av övernattbefordran av brev som en del av den samhällsomfattande posttjänsten mot bakgrund av de senaste årens snabba utveckling av elektroniska kommunikationsalternativ. I det ingår att beskriva konsekvenserna av en eventuell avveckling av övernattbefordran av brev som en del av den samhällsomfattande posttjänsten och att föreslå alternativa lösningar.
Utredningen ska även se över behovet av en pristaksreglering enligt postförordningen. I detta ingår att beskriva konsekvenserna av en eventuell avveckling av pristaket samt undersöka om det fortfarande finns grupper i samhället som behöver skyddas av ett pristak och, om så är fallet, föreslå en ändamålsenlig konstruktion av ett sådant pristak.
Dessa delar ska redovisas i ett delbetänkade senast den 31 mars i år. Jag ser fram emot att ta del av utredningens förslag i dessa viktiga frågor.
Anf. 112 Erik Ottoson (M)
Herr talman! Tack för svaret, statsrådet. Frågan om hur postgången fungerar, ser ut och hänger ihop är en fråga som påverkar stora delar av befolkningen dagligdags. Det påverkar våra företag och näringslivet i sin helhet. Framför allt när vi kommer ut lite grann på landsbygden blir det en väldigt viktig samhällsfunktion.
Samtidigt genomgår samhället en digitalisering, där alltmer utvecklas till att kunna kommuniceras via digitala medier. Man har från statens sida ganska stora stimulanser för utbyggnad av fiber. Det är någonting som det finns politisk enighet om. Det gör att brevvolymerna minskar i det svenska postsystemet, samtidigt som paketvolymerna ökar. Vi skapar en helt annan postmarknad gentemot hur den såg ut tidigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Här har statsrådet och jag haft några inledande diskussioner. Kanske vi kan hitta ytterligare ett perspektiv i diskussionen här i dag. Jag ställde frågorna om övernattbefordran och priset på portot utifrån att det är två delar i ekvationen som kommer att behövas ses över på det ena eller andra sättet. Också jag ser fram emot slutsatserna från den utredning som nu är tillsatt.
Herr talman! Statsrådet lämnar i sitt svar inte några spår av politisk ambition på området. Det är i sak riktigt att man som statsråd inte går in och föregriper slutsatserna av en utredning. Låt mig i stället ställa frågan till statsrådet: Vad har statsrådet för politiska ambitioner för postmarknaden i relation till den digitala kommunikationsmarknaden som han också är ansvarig för vad gäller bredbandsutbyggnad, telekom och så vidare?
Menar statsrådet att det är regeringens ståndpunkt att postservicen ska ha samma grundkrav och samma utgångsläge för vad som är en samhällsservice på 2000-talet, när vi har en alltmer väl utbyggd it-infrastruktur i Sverige, som den hade på 80-talet före internets intrång i vardagsrummen och i näringslivet? Det är en fråga som är på en sådan nivå att statsrådet bör kunna utveckla vad regeringens politik är på området. Jag har nämligen sökt med ljus och lykta efter någon form av fingervisning om vad ambitionen är hos regeringen.
I budgetpropositioner och annat beskrivs inte detta så ingående som man hade kunnat hoppas. I den första budgetpropositionen omnämndes det bara kort att det så småningom skulle tillsättas en utredning. Vad den skulle nå fram till var i det skedet lite oklart. Det känns som att man har drabbats av den här frågan efter att man kom in i regeringen snarare än att man hade en vision för hur politiken skulle bedrivas när man gick in på Regeringskansliet.
Jag ser mycket fram emot att få höra statsrådet utveckla hur han ser på postens roll i det digitaliserade samhället och om vi kan fortsätta att förvänta oss samma grundutbud av posttjänster trots den väldigt omfattande digitalisering som vi ser.
Anf. 113 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Herr talman! Tack, Erik Ottoson, för frågan och uppföljningsfrågorna. Digitaliseringen är något som genomsyrar hela samhället både här hemma i Sverige och i många andra länder. Det påverkar också det traditionella sättet att skicka brev och kompletterar det med många möjligheter att dela information i bland annat e-post men också i sociala medier.
Digitaliseringen pågår också i alla EU-länder och påverkar postoperatörerna i olika grad. Jag var i Bryssel i går, och jag såg med ett brustet hjärta på det som hände där i morse. När jag var i Bryssel träffade jag personer som jobbade med frågorna ur olika perspektiv.
Man kan titta på hur de nationella kraven på befordringstid för den samhällsomfattande posttjänsten skiljer sig åt även inom EU. Det är en ingång till vad det är vi behöver kunna ta ställning till. Det kan vi göra först när utredningen kommer med sitt betänkande.
Bland annat har Finland och Frankrike lagstiftat om tjänster med utdelning inom två arbetsdagar. Omfattningen av den samhällsomfattande posttjänsten skiljer sig stort mellan olika länder. Exempelvis exkluderas brevsändningar helt från den samhällsomfattande posttjänsten i vissa länder. Det är också någonting som vi behöver ha kännedom om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Som Erik Ottoson påpekar i interpellationen påverkas postmarknaden i hög grad av denna digitalisering. Digitaliseringen är snabb. Jag har hand om bredbandsutbyggnaden från nationell nivå. Där har regeringen gjort en hel del insatser. Vi har bland annat sett till att vi har ett bredbandsstöd i landsbygdsprogrammet, som tyvärr verkar vara i underkant. Det är ett sätt att bygga ut där marknaden annars inte kommer att klara av utbyggnaden.
Man kan titta på just övernattbefordran, som är en viktig del här. Där ser jag fram emot att ta del av utredningens analys. Den politiska ingången handlar egentligen om att skapa goda förutsättningar för att alla i Sverige har tillgång till samhällsomfattande tjänster. Det är också viktigt att dessa tjänster kan anpassas till nya lösningar såsom digitaliseringen.
Det är också därför som en utredning är väldigt viktig. Regeringens ingång på området är att med bred samsyn kunna fatta beslut om vad som kommer att gälla i Sverige framöver. Eftersom det är en minoritetsregering, precis som regeringen under den förra mandatperioden, är det viktigt att vi har ett bra underlag för att fatta beslut i denna kammare.
Där hoppas jag på en förståelse för och känsla för hur en sådan lösning skulle kunna se ut. Men det är återigen oerhört viktigt att vi inväntar och tar del av utredningens analys och förslag i det delbetänkande som lämnas inom bara någon vecka.
Anf. 114 Erik Ottoson (M)
Herr talman! Tack för de utvecklade tankarna, statsrådet! För tydlighetens skull vill jag säga att övernattbefordran för många i min generation som bor i städer är någonting som man över huvud taget inte begrundar att det existerar. Om man däremot befinner sig på landsbygden är perspektivet möjligen ett annat.
Allting måste ställas i relation till vad det kostar. I det här fallet rör det sig om en väldig mängd lufttransporter med flygplan från alla möjliga hörn i riket som måste gå varje natt för att tillgodose kravet.
De motiveras inte alltid av volymer så att flygplanen som transporterar försändelserna är fulla.
Det finns en internettjänst som man kan ha i sin telefon eller sin dator där man ser vilka flygplan som rör sig över Sverige. Någonstans vid 23- eller 24-rycket på kvällen ser man hur en rad flygplan lyfter samtidigt. Det kan vara ganska intressant för den som tycker att sådant är spännande.
Detta säger dock någonting dels om miljöperspektivet på frågan, dels om vilka effektiviseringar man skulle kunna göra inom ramen för det här. Vi talar alltså inte om att man skulle behöva förlänga leveranstiden särskilt mycket. Det handlar om att i stället för att man lägger brevet på brevlådan vid 16-tiden i Ystad och det är framme i brevlådan hemma hos någon i Kiruna kl. 10 dagen därpå tar det möjligen ett dygn till. De flesta som i dag använder posttjänsten för att skicka brev räknar nog med att det ska kunna gå ytterligare något dygn eftersom man inte litar på att övernattbefordran fungerar fullt ut.
Jag har full sympati för den grupp företag som behöver detta krav för sin verksamhet. Jag kan dock dra parallellen till en del näringsidkare i Stockholmsområdet som jag själv har kontakt med och som har samma behov. De använder sig inte av posten som ligger inom samhällsuppdraget, utan de använder sig av budfirmor. På det sättet vet de att försändelserna kommer fram. Jag förstår att situationen är en annan på landsbygden, men det säger ändå någonting om de utmaningar som vi står inför. Jag ser liksom statsrådet fram emot det delbetänkande som kommer om bara någon vecka.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kanske är ouppmärksam, men jag uppfattade inte riktigt huruvida statsrådet de facto anser att vi kommer att behöva se över omfattningen av samhällsuppdraget för att möta digitaliseringen. Man satsar stora mängder skattepengar på att bygga ut it-infrastrukturen. Ett sätt att se det på vore att man kunde räkna hem några av de investeringarna i form av andra justeringar i ändan av det vi kallar för vanliga postförsändelser.
Är det en syn som statsrådet delar? Eller är också han av uppfattningen att samhällsuppdraget bör ligga fast utifrån att detta är nödvändigt för landsbygden, framför allt för att säkra konkurrenskraft? Man ska alltså inte behöva flytta in till staden för att bedriva en företagsverksamhet som drar nytta av den sortens försändelser.
Anf. 115 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Herr talman! Tack så mycket, Erik Ottoson, för uppföljningsfrågan! Erik Ottoson är inne på en viktig fråga när det gäller skillnaderna i vårt avlånga land. Städerna har vissa förutsättningar som landsbygden inte har. Om man tittar på hur en omställning till en digitalisering sker ser man att det är viktigt att digitala lösningar kompletteras med andra, i vissa fall, traditionella kommunikationsmöjligheter för att alla i Sverige ska ha tillgång till samhällsomfattande tjänster även i fortsättningen.
Vi jobbar stenhårt - vi tog vid ett arbete som den gamla regeringen hade genomdrivit i stora delar - med en digitalisering av hela landet. Vi ska få ut snabbt och stabilt bredband till alla. I dag täcks befolkningen av en hastighet som motsvaras av 4G. Över 99 procent av hushållen har tillgång till denna hastighet, som kan uppnås i vissa fall. Vi vet att fiber är ett rätt smart sätt att fördela bredband på. Samtidigt finns det vissa andra länder i vårt närområde som har valt bort fiber eller satsat på mer koppar, och de känner i dag att de står i en återvändsgränd.
Jag vill ändå inte föregripa utredarens slutsatser, men det är viktigt att invänta just kopplingen däremellan.
När det gäller övernattbefordran är det viktigt att förstå att Sverige som land måste ligga inom ramen för de krav som ställs i postdirektivet. Vi har inte hur vida ramar som helst, utan Sverige måste leva upp till de tidskrav som ställs i postdirektivet för befordran av gränsöverskridande post inom EU. Det kopplas också till hur vi klarar av övernattbefordran i vårt eget land. Det finns miniminivåer inom EU för gränsöverskridande befordran på tre respektive fem dagar.
Om man vill se någon sorts tak för hur lång tid det kan ta kan man vidga vyn och tänka på vad detta innebär i ett europeiskt perspektiv. I slutbetänkandet ska utredaren föreslå förändringar också i det gällande postdirektivet. Det finns alltså ett helhetstänk här.
Vilka grupper är det då som kommer att hamna i en prekär situation? Utredaren ska identifiera de grupper i samhället som har behov av att övernattbefordran av brev ingår i den samhällsomfattande posttjänsten. Det är viktigt både för mig som it-minister med ansvar för postfrågor och för Erik Ottoson som tycker att frågan är viktig att den belyses ordentlig. Annars svävar vi i ovisshet. Det är bra att invänta detta. Det tyckte jag mig också höra Erik Ottoson säga att det är.
Anf. 116 Erik Ottoson (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Tack, statsrådet, för de utvecklade tankarna! Jag tänkte avsluta med några ord om den andra frågan i den andra interpellationen om priset på portot.
I dag har vi en marknad på området som lever en tynande tillvaro. Vi har tidigare diskuterat momsen på portot. Jag ska formulera mig så här: Om utredningen kommer fram till att man ska justera upp eller på något sätt släppa priset på frimärkena fritt för att skapa marknadspriser på området - är det någonting som statsrådet i sådant fall är beredd att gå vidare med för att skapa en mer dynamisk postmarknad? Eller anser statsrådet att det är av vikt att vi har ett tak för portot för att se till att det inte blir för dyrt att skicka vanliga brev? Det är den fråga som jag tror att statsrådet, trots att utredningen ännu inte har kommit med sitt delbetänkande, borde kunna bidra med ett svar på.
Min personliga uppfattning är att vi har en framtid som man möjligen kan skönja när man sneglar på Danmark, där brevvolymerna är väldigt mycket mindre än de är i Sverige. Den danska staten har som utgångspunkt att all kommunikation ska ske digitalt sinsemellan men också gentemot medborgare. Det är ingen dålig utgångspunkt i 2000-talet. Jag är övertygad om - och jag har också fått signaler om detta - att man lyckas tillgodose behoven för dem som inte känner att de vill kommunicera digitalt utan som vill göra det manuellt.
Jag har ställt min fråga till statsrådet och ser fram mot det avslutande svaret.
Anf. 117 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Herr talman! Tack så mycket, Erik Ottoson, för interpellationsdebatten! Den gäller en fråga som oftast är viktigare för landsbygden, men Erik Ottoson lyfter upp frågan i ett storstadsperspektiv, som också är viktigt.
När det gäller det svenska portot är det viktigt att veta att det nuvarande pristaket regleras i postförordningen. Det innebär att Postnord inte tillåts höja portot för inrikes befordran av enstaka övernattbefordrade postförsändelser upp till 500 gram med mer än höjningarna av konsumentprisindex. Pristaket infördes 1998 med syfte att skydda konsumenten mot alltför kraftiga prishöjningar. Det är viktigt att känna till att vi i Sverige inte har många områden med prisregleringar. Vi har en stark tradition av fri prissättning som båda våra partier eftersträvar. Prisreglering brukar endast komma i fråga på marknader som saknar fungerande konkurrens och eller där det finns ett stort skyddsintresse för grupper som kan fara illa till följd av prishöjningarna. Ett exempel på statliga prisregleringar är apotekens handelsmarginal på receptbelagda läkemedel.
Jag vet att det svenska portot för övernattbefordrade brev är lägre än i våra grannländer Norge, Finland och, som Erik Ottoson nämnde, Danmark. Men det är svårt att säga till hur stor del detta beror på pristaket.
Om man tittar på vad som har utretts tidigare kan man se att i post- och kassaserviceutredningens slutbetänkande Postmarknad i förändring föreslogs att pristaket skulle tas bort, vilket dåvarande regering inte ansåg. Därför har regeringen bett den nu pågående utredningen se över om pristaket fortfarande behövs och hur det i så fall kan vara utformat. Jag ser fram emot att ta del av utredarens analys.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill önska Erik Ottoson och alla andra här en glad påsk!
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.