OPS och infrastruktursatsningar

Interpellation 2016/17:252
av Nina Lundström (L)
Dokumentet är återtaget

Händelser

Inlämnad: 2017-01-23 Överlämnad: 2017-01-25 Anmäld: 2017-01-26 Återtagen: 2017-02-13 Sista svarsdatum: 2017-02-16

Hela dokumentet

OPS och infrastruktursatsningar (pdf, 95 kB)

Interpellation 2016/17:252 OPS och infrastruktursatsningar

av Nina Lundström (L)

till Statsrådet Anna Johansson (S)

 

I propositionen Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling slog regeringen fast att utveckling av viss infrastruktur ska ske i den takt ekonomin tillåter. I infrastrukturpropositionen saknas alternativa sätt att skapa förutsättningar för ny infrastruktur. Samverkan med privat sektor, OPS, saknas i analyserna.

Begränsningen för hur många infrastrukturobjekt som kan sättas igång är beroende av hur satsningar ska kunna finansieras. Regeringen ger inga svar på om och hur alternativ finansiering ska bidra till nya infrastruktursatsningar. Trots detta utlovas en satsning på många nya projekt.

För över 20 år sedan fattade den då sittande regeringen beslut om att investera i en OPS-lösning för att bygga snabbtåg mellan Stockholms central och Arlanda flygplats. Det var den största nationella infrastruktursatsningen som genomfördes i offentlig-privat samverkan. Även då fanns stora investeringsbehov men stora begränsningar i hur mycket staten kunde investera. Med denna lösning fick flygplatsen viktig och nödvändig infrastruktur.

I många länder är samverkan med privata aktörer en förutsättning för ny infrastruktur. Kvalitet, underhåll och brukaravgifter är avtalsfrågor.  Offentlig-privat samverkan påverkar riskspridningen. Offentlig-privat samverkan ger möjligheter att investera i nya anläggningar med "rätt" kvalitet från början med drift och underhåll inkluderat i avtalet. Att staten slipper drift och underhåll under avtalsperioden torde vara en viktig plusfaktor.  Med rätt utformad modell ökar drivkraften i infrastrukturprojekten att hålla tidsplanen och kostnadsnivån och öppnar för nya projekt som annars skulle skjutas på framtiden eller möjligen aldrig bli av.

Sammanfattningsvis är offentlig-privat samverkan, OPS, en finansierings- och samverkansmodell som kan finnas med i verktygslådan. Därigenom får hela landet möjlighet att genomföra viktiga tillväxthöjande infrastruktursatsningar, och samplaneringen mellan infrastruktur och bostäder kan förstärkas. Offentlig-privat samverkan kan bygga på brukaravgifter.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Johansson:

1. Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att möjliggöra OPS-lösningar för ny infrastruktur?

2. Är statsrådet beredd att se över möjligheten till OPS-lösningar för ökad samplanering med bostäder?

3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att fler objekt kan komma igång samt delfinansieras genom brukaravgifter?