Ökat antal unga i sysselsättningsfasen
Interpellation 2015/16:404 av Hanif Bali (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-02-12
- Överlämnad
- 2016-02-15
- Anmäld
- 2016-02-23
- Svarsdatum
- 2016-03-01
- Besvarad
- 2016-03-01
- Sista svarsdatum
- 2016-03-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Socialdemokraterna gick till val på att lösa ungdomsarbetslösheten. Det utlovades att varje ung person skulle vara i jobb eller utbildning efter 90 dagar. Nu ser vi en utveckling där de ungdomar som står nära arbetsmarknaden, tack vare den goda konjunkturen, inte har några större svårigheter att få jobb. Det är givetvis bra. Men det som är oroväckande är att de långtidsinskrivna ungdomarna på Arbetsförmedlingen samtidigt ökar. Och ungdomarna i sysselsättningsfasen, tidigare kallad fas 3, har ökat med 50 procent sedan Ylva Johansson blev arbetsmarknadsminister.
Med anledning av ovanstående är min fråga till arbetsmarknadsministern:
Vilka åtgärder avser arbetsmarknadsministern att vidta för att underlätta för de ungdomar som står längst ifrån arbetsmarknaden att komma i jobb?
Debatt
(12 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:404
Webb-tv: Ökat antal unga i sysselsättningsfasen
Dokument från debatten
- Tisdag den 1 mars 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:72
Protokoll från debatten
Anf. 28 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Fru talman! Elisabeth Svantesson har frågat mig vad jag menar med att regeringen nu håller på att lösa ungdomsarbetslösheten, vilka konkreta åtgärder regeringen har vidtagit som löser ungdomsarbetslösheten och hur många jobb respektive åtgärd har lett till. Vidare har Hanif Bali frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta för de ungdomar som står längst ifrån arbetsmarknaden att komma i jobb.
Jag besvarar interpellationerna i ett sammanhang.
Jag vill börja med att tacka Elisabeth Svantesson och Hanif Bali för möjligheten att redogöra för den positiva utveckling vi har gällande ungas sysselsättning och vilka ytterligare konkreta åtgärder som regeringen vidtar för att lösa ungdomsarbetslösheten.
Att mäta antalet inskrivna ungdomar hos Arbetsförmedlingen är självklart centralt, men det är viktigt att komma ihåg att detta inte är det officiella måttet på ungdomsarbetslösheten i landet.
Arbetslösheten bland ungdomar i åldern 15-24 år uppgick till 19,1 procent det fjärde kvartalet 2015. Det är en minskning med 3,1 procentenheter jämfört med motsvarande kvartal 2014. Under det fjärde kvartalet 2015 uppgick antalet arbetslösa ungdomar till 123 000 personer, vilket är en minskning på årsbasis med 24 000 personer. Närmare hälften av de arbetslösa ungdomarna är heltidsstuderande som söker arbete, inklusive extraarbete på kvällar, helger och lov. Faktum är att arbetslösheten bland unga nu har nått sin lägsta nivå på åtta år. Sysselsättningsgraden bland unga har dessutom nått sin högsta nivå sedan 2001. Men vi är såklart inte nöjda. Ingen ung ska påbörja sitt vuxenliv i långtidsarbetslöshet.
Sedan flera år tillbaka har samtliga borgerliga partier hävdat att regeringens återställande av arbetsgivaravgiften för unga, en kostnad på ca 20 miljarder kronor per år, skulle driva upp ungdomsarbetslösheten kraftigt. Nu ser vi i stället att arbetslösheten bland unga faller, samtidigt som antalet unga inskrivna på Arbetsförmedlingen minskar. En del av de 20 miljarder per år som den gamla regeringen använde för att subventionera storföretag med ett stort antal anställda ungdomar kan regeringen i stället använda till de unga och vuxna som står längst bort från arbetsmarknaden och som bland annat behöver insatser i form av utbildning.
Antalet unga inskrivna i jobbgarantin för ungdomar minskar. År 2014 minskade antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar från 38 000 till 33 000 i genomsnitt per månad, och under 2015 minskade antalet till 27 000 deltagare i genomsnitt per månad, en minskning med 18 procent jämfört med 2014. Även i jobb- och utvecklingsgarantin har antalet inskrivna ungdomar minskat - från 12 000 i genomsnitt per månad 2014 till 10 800 i genomsnitt per månad 2015.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vidare minskar även antalet långtidsarbetslösa ungdomar kraftigt och är nu nere på sin lägsta nivå sedan tiden före finanskrisen 2008. Enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar, AKU, definieras en person som långtidsarbetslös efter 27 veckors arbetslöshet. Antalet långtidsarbetslösa i åldern 15-24 år uppgick till 12 000 personer det fjärde kvartalet 2015. Det är en minskning med 7 000 personer jämfört med motsvarande kvartal 2014.
Att antalet ungdomar i jobb- och utvecklingsgarantins tidigare fas 3 har ökat visar att den förra regeringens politik med tidsgränser och detaljstyrning av de arbetsmarknadspolitiska insatserna inte har fungerat. Det är oerhört viktigt att dessa personer nu får hjälp att komma i arbete och att inflödet till långtidsarbetslöshet stoppas.
Regeringen har bland annat tagit bort den förra regeringens aktivitetsförbud och möjliggjort att unga redan från första inskrivningsdagen kan erbjudas stöd. Regeringen anser att det är viktigt att Arbetsförmedlingen kan erbjuda arbetslösa personer insatser som utgår från varje individs behov och förutsättningar, för att öka utflödet till arbete eller studier.
Det är oerhört tydligt i arbetslöshetsstatistiken att det framför allt är unga som saknar en fullständig gymnasieutbildning som fortsatt har det besvärligt på arbetsmarknaden. För att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten bland unga har regeringen bland annat infört utbildningskontrakt. Än så länge är det relativt få utbildningskontrakt beslutade, men de ökar snabbt i antal.
Regeringen har inrättat Delegationen för unga till arbete, Dua, som har i uppdrag att verka för att arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet får större genomslag på lokal nivå, att främja statlig och kommunal samverkan samt att utveckla nya samverkansformer. Detta sker genom att främja att lokala överenskommelser om insatser för att minska ungdomsarbetslösheten ingås mellan kommuner och Arbetsförmedlingen. De lokala överenskommelserna innehåller mätbara mål, en handlingsplan för att nå målen och också en kartläggning över vilka unga i kommunen som varken arbetar eller studerar.
I dagsläget har 286 av landets 290 kommuner utarbetat en överenskommelse med lokalt arbetsförmedlingskontor. Att så många kommuner har valt att ingå en överenskommelse är en viktig förutsättning för att minska ungdomsarbetslösheten på allvar bland annat genom att säkerställa att ungdomar avslutar sin gymnasieutbildning och får ett riktigt fotfäste på arbetsmarknaden.
Anf. 29 Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för svaret. Det går bra på många sätt i svensk ekonomi och på svensk arbetsmarknad. Vi är inne i en konjunkturuppgång. Det betyder att arbetslösheten sjunker och att fler, speciellt de som står nära arbetsmarknaden, nu kommer i arbete. Det gläds jag över tillsammans med arbetsmarknadsministern. Det är väldigt bra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Bakgrunden till interpellationen handlar om någonting som arbetsmarknadsministern sa i lördagsintervjun för några veckor sedan: Vi håller nu på att lösa ungdomsarbetslösheten.
När arbetsmarknadsministern menar att hon och regeringen nu håller på att lösa den ställer det såklart en mängd frågor. Jag menar också att uttalandet är ganska anmärkningsvärt.
Det är precis så att det går bra för väldigt många i en konjunkturuppgång. Men det är också så att många har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
En fråga som jag ställer mig och som jag fortfarande inte tycker att jag har fått svar på är: Vad i regeringens politik eller i Ylva Johanssons verktygslåda är det som har gjort att ni menar att ni håller på att lösa ungdomsarbetslösheten? Är det de 59 traineejobben som nu har fått effekten att arbetslösheten sjunker? Eller vad är det jag har missat?
Det är något som oroar mig i arbetsmarknadsministerns uttalande. Det går bra för många, men samtidigt går det inte alls bra för många, trots att vi nu äntligen är inne i en bättre konjunktur. Faktum är att 2 000 fler är långtidsinskrivna nu på Arbetsförmedlingen. Faktum är att det är 50 procent fler unga i fas 3 i dag jämfört med när arbetsmarknadsministern tillträdde. Jag hör att arbetsmarknadsministern i svaret skyller på den förra regeringen att det är fler unga i fas 3 under den nya regeringens tid.
Jag tror, fru talman, att vi alla här i kammaren ska vara ödmjuka inför det faktum att det finns unga som har det väldigt svårt att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden. Jag kan för det första inte förstå och inte se vad det är i regeringens politik, i regeringens verktygslåda, som har gjort att ungdomsarbetslösheten generellt har sänkts. Det är en god konjunkturutveckling, men vad är det för verktyg som ni har använt - förutom de 59 traineejobben - som har åstadkommit detta? För det andra är faktum att fler är långtidsinskrivna. Faktum är att fas 3 ökar för unga just med den nya regeringen.
Oroar detta arbetsmarknadsministern, eller menar arbetsmarknadsministern på allvar att den här regeringen nu är på väg att lösa ungdomsarbetslösheten?
Anf. 30 Hanif Bali (M)
Fru talman! Det vi ser på arbetsmarknaden är väl det man har varnat för ganska länge, men i en alltmer accelererande fart, nämligen att de som står nära arbetsmarknaden får tillgång till jobb medan de som står långt ifrån arbetsmarknaden får det allt tuffare.
Arbetsmarknadsministern har i andra interpellationssvar pratat om sin avreglering av Arbetsförmedlingen och sagt att det är hennes regleringsbrev till Arbetsförmedlingen som har förändrat Arbetsförmedlingens funktion och därmed bidragit till en bättre fungerande arbetsmarknad.
Då blir det intressant att titta på dem som är i Arbetsförmedlingens omsorg. Då kan man se att det inte har blivit bättre för dem. Där vi ser jobbtillväxten ske och där ungdomar hamnar i arbete gäller främst de ungdomar som inte är inskrivna i program. Om vi tittar på programmen, fru talman, ser vi en ökning särskilt när det gäller dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Man bör med all rätt bli orolig om ministern känner: Nu har vi löst det här. Nu har de som var rimligt nära arbetsmarknaden fått jobb på grund av vår bnp-tillväxt, som många pekar på inte bygger på så hållbara fundament som vi tror, nämligen i stor utsträckning lånade pengar, en hajpad valuta och offentlig konsumtion på grund av flyktingvågen.
Då kommer frågan: Vad gör ministern för att bidra till att långtidsarbetslösa ungdomar med svag utbildningsbakgrund och andra faktorer kommer närmare arbetsmarknaden? Om vi tittar på utfallet där ser det inte alls bra ut. Tittar vi på utfallet där ser vi inget som pekar på att arbetsmarknadsministern är på väg att lösa ungdomsarbetslösheten, särskilt beträffande den ganska tuffa grupp som står kanske två år från arbetsmarknaden.
Tittar vi på till exempel fas 3, som ni lovade att avskaffa, ser vi en ökning. Vi ser att antalet ungdomar i fas 3 ökar. Det är en grupp där det inte löser sig per automatik med en god konjunktur - det känner vi till. Som ministern själv har påpekat är orsakerna till deras arbetslöshet något annat än bara konjunktur. Orsaken till deras arbetslöshet är till exempel brist på arbetslivserfarenhet, svårighet att få en förankring på arbetsmarknaden, bristande motivation eller studievilja och massor av sådana faktorer.
När det gäller den gruppen kan vi inte se att det arbetsmarknadsministern gör innebär framgång. Det har startats nya projekt med nya namn, initiativ och agendor och så vidare. Men utfallet av detta kan inte arbetsmarknadsministern stå här och säga är positivt. På sin höjd kan arbetsmarknadsministern säga: Vi vet inte. Men utfallsmässigt kan inte arbetsmarknadsministern säga: Det här har vi löst; det här kommer att lösa sig.
Det utfall vi ser nu i den grupp som har gynnats av de här reformerna på Arbetsförmedlingen och så vidare är alltför litet. De som främst har gynnats av den konjunkturuppgång som har rått är de ungdomar som lättare får sommarjobb, extrajobb och heltidsjobb, ungdomar som har ganska god utbildningsbakgrund.
Anf. 31 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Fru talman! Ungdomsarbetslösheten är naturligtvis inte löst. Men vi håller på att lösa den och kommer att lösa den. Det är mitt uppdrag. Trots att det kvarstår stora utmaningar känner jag mig ändå ganska trygg med att jag kommer att klara detta.
Varför vågar jag säga det? Jo, därför att de ungdomar som inte påverkas i princip alls av konjunkturuppgång är de ungdomar som har funktionsnedsättningar, de ungdomar som kanske har ohälsa eller sociala problem eller kombinationer av detta. Det är de ungdomar som av olika skäl inte har en fullständig gymnasieutbildning, ibland ännu kortare. De påverkas ganska lite när det går bra på arbetsmarknaden. De blir ofta kvar i arbetslöshet.
Låt mig göra en korrigering. Siffrorna för dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen som långtidsarbetslösa unga varierar med ungefär 10 000 beroende på vilken månad man väljer att mäta. Därför är skillnaderna ganska stora. Jämför man en viss månad förra året med en månad i år eller från 2014 till 2015 kommer man att se att det varje månad är en minskning. Det finns säsongsvariationer som är större än de minskningar som är från månad till månad. Men utvecklingen är positiv också när det gäller långtidsinskrivna på Arbetsförmedlingen, även om mycket mer behöver göras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Varför vågar jag ändå vara optimistisk? Jo, det vi har sett från tidigare - och som också är ett starkt intryck från dialog med Arbetsförmedlingen, kommuner och ungdomar själva - är att den här gruppen unga som har svårigheter riskerar att bollas mellan olika intressenter. Ingen vill riktigt ta ansvar, utan man försöker bolla både individer och kostnader sig emellan eller sätta personer i kortsiktiga insatser som faktiskt inte kommer att hjälpa utan som mer handlar om att man ska administrera ungdomsarbetslösheten för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Det var detta jag fick ett starkt intryck av när jag var ute i dialog med Sveriges kommuner och Arbetsförmedlingen innan vi sjösatte våra program. Det är därför jag har tagit tid på mig med att säkerställa att det ska göras lokala överenskommelser och att man ska kartlägga varenda ung människa mellan 16 och 25 som inte arbetar eller studerar. Dem ska man ha tag i. Det betyder att inskrivningen på Arbetsförmedlingen kommer att öka, men det är bra, för det är meningen.
Nu har man gjort upp sinsemellan om vem som ska göra vad och hur man ska samarbeta. Det är en god förutsättning för att vi ska slippa det vi har sett lite för mycket av tidigare: att man bollar sinsemellan för att kunna hyfsa statistiken eller komma undan vissa kostnader. Nu lägger vi ansvaret gemensamt. Jag är väldigt glad att kommunerna har svarat så positivt på detta.
Ett viktigt instrument som jag bidrar med i arbetsmarknadspolitiken är det vi kallar utbildningskontrakt, som handlar om att se till att en ung människa kommer igenom gymnasiet och som ger olika flexibla förutsättningar för att uppnå detta och ha kombinationer av utbildning och arbete.
Jag tror också, fru talman, att en mycket viktig del handlar om de ungdomar som har funktionsnedsättning. Här har jag varit mycket tydlig. En ungdomsgaranti som regeringen lovar att införa, en 90-dagarsgaranti, ska gälla alla ungdomar, inte bara ungdomar utan funktionsnedsättning. Det är naturligtvis en utmaning. Men jag ser att det är helt nödvändigt att för en gångs skull se till alla ungdomar och inte sätta ungdomar med funktionsnedsättning eller ohälsa i en särskild grupp som ska komma i andra hand.
Jag är väldigt glad, fru talman, att den starka uppslutning som jag har fått från Kommunsverige har kommit oavsett politisk färg i kommunstyret. Det har funnits en genuin vilja att gemensamt ta sig an problemet med de ungdomar som inte blir hjälpta av konjunkturuppgången.
Anf. 32 Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för ytterligare svar! Låt mig börja med att upprepa det jag sa tidigare: Det är glädjande att många unga nu kommer i arbete ännu snabbare. När konjunkturen vänder är det också naturligt. Men det oroar mig fortfarande att det är så många ungdomar som står långt borta. Just dessa ungdomar upplever sig ha det svårt att ta sig in nu - i en högkonjunktur. Om inte de rustas här och nu kommer de såklart att ha det ännu svårare att ta sig in när konjunkturen vänder.
Jag tycker att det anmärkningsvärda jag hörde under lördagsintervjun förstärktes alldeles nyss när arbetsmarknadsministern sa: Jag kommer att lösa detta. Jag hoppas naturligtvis att arbetsmarknadsministern har rätt och att vi inte ska ha någon arbetslöshet bland unga. Men när jag tittar på vilka verktyg arbetsmarknadsministern och regeringen har kan jag bara konstatera att de 59 traineejobb som hittills har kommit fram ur regeringens verktygslåda knappast har löst ungdomsarbetslösheten. Det vi har sett hittills är en god konjunktur, och vi hoppas att den fortsätter länge. Men det kommer att krävas mer, och det kommer att krävas verktyg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har talat om utbildning många gånger, både Ylva Johansson och jag. Jag tror att det är alldeles centralt och viktigt; där skiljer vi oss inte åt i någon större utsträckning. Men det kommer också att behövas nya vägar till arbete - arbete på hela den svenska arbetsmarknaden.
Ungdomar ska få en chans att visa vad de går för och lära sig jobbet på jobbet. Vi har föreslagit en första-jobbet-anställning som en ny anställningsform i LAS. Den kan användas av alla arbetsgivare, små och stora. Man kan ha max 40 procents utbildningsinnehåll och minst 25 procent. Ungdomar får där en chans att lära sig jobbet på jobbet och en chans att komma ut och visa vad de går för. Det är ett exempel på ett konkret verktyg och en ny form som alla arbetsgivare kan använda.
Vi vill också förenkla lönestöden så att det blir bara ett. Vi byter ut nio och gör dem till ett så att fler arbetsgivare kan använda just detta.
Jag ska återgå till min grundfråga. Jag tycker att den är relevant och viktig när det gäller en person i regeringen. Vad är det i Ylva Johanssons verktygslåda som har gjort att ni nu anser från regeringens sida att ni håller på att lösa ungdomsarbetslösheten? Jag ser en god konjunktur, och det är jag glad för. Jag ser att fler unga kommer i jobb. Men jag ser också att många står långt utanför och att de kommer att behöva fler vägar tillbaka. De kommer att behöva fler vägar in i arbete, och här saknar regeringen i mångt och mycket svar.
Nu kartlägger man tillsammans med kommunerna. Det kan vara bra. Men det är jobben som kommer att krävas för att de unga ska ha en chans att bli egenförsörjda och komma in i en arbetsgemenskap.
Min fråga kvarstår därför: Är det de 59 traineejobben som är verktygen? Eller är det samtalen med kommunerna som har gjort att arbetslösheten nu är mer eller mindre löst, enligt regeringen?
Anf. 33 Hanif Bali (M)
Fru talman! Det märkliga i regeringens och Ylva Johanssons retorik är att de beskriver en konjunkturuppgång som till stor del har sitt ursprung i den svenska kronan, exporten och flyktingvågen som ett kvitto på att regeringens politik fungerar. Regeringens budget, som har gällt i ungefär 60 dagar, skulle alltså vara det som är ursprunget till den sysselsättningsökning och arbetslöshetsminskning som finns bland unga.
Det är såklart inte en korrekt beskrivning. Ylva Johansson sa själv att det finns andra faktorer. Men om det finns andra faktorer - varför uttrycker sig då regeringen och ministern som att det är de som har skapat faktorerna? Vi vet ju att det inte är så. Om Ylva Johansson hade lyckats sänka arbetslösheten så här pass mycket med endast lite ändringar av regleringsbrev och samtal med kommuner vore det, som jag tidigare har sagt i andra debatter, skäl för Nobelpris i ekonomi. Det skulle vara häpnadsväckande om så vore fallet. Men vi vet att det inte är så.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Då handlar frågan inte om vilka yttre faktorer som påverkar hur sysselsättningen ökar och att sitta och glädjas över det. Man måste i stället fråga sig vad det är politiken kan göra för att förstärka denna utveckling. Då kan inte Ylva Johansson med någon form av intellektuell hederlighet stå och påstå att det är hon som har löst problemet med ungdomsarbetslöshet. De förslag som Ylva Johansson har lagt fram pekar många oberoende aktörer på som antingen inte tillräckliga eller ibland till och med destruktiva. Om man tittar på de förslag som ni gick till val på, till exempel 90-dagarsgarantin, ser man att den verkar vara bortglömd, släppt eller i alla fall gömd. Om man tittar på de andra förslagen, till exempel traineejobben, ser man att det som tidigare har påpekats är ett otroligt litet antal.
Av de praktiska reformer som har föreslagits finns det de facto nästan inga som ger effekt eller som har gett någon mätbar effekt. Trots det säger Ylva Johansson att det är hon som ska lösa detta. Man kan inte med någon som helst intellektuell hederlighet påstå att vare sig aviserade reformer eller de reformer som har föreslagits påverkar sysselsättningen i den utsträckning som Ylva Johansson vill ha kredd för. Så enkelt är det.
Det gläder mig i alla fall att Ylva Johansson ser den grupp arbetslösa ungdomar som inte påverkas av konjunkturen och som inte påverkas av regeringens reformer. Då blir självfallet frågan: Vad är det du vill göra för dem, Ylva Johansson? Vad händer med de ungdomar som blir fast i fas 3 och så vidare? Vad är regeringens ambitioner för dem? Med hur mycket kommer du att få ned siffran?
Jag har tidigare påpekat att det är rimligt att vi kan utvärdera regeringens förslag och utfallet av dess reformer. Då är det rimligt att vi får veta hur mycket era förslag kommer att minska den andel av ungdomsarbetslösheten som handlar om långtidsarbetslösa. Inget av de förslag ni har i er budget och i era regeringsbeslut påverkar arbetslösheten i så stor utsträckning att det ens är nämnvärt, och än mindre något för regeringen att få kredd för.
Anf. 34 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Det är nästan häpnadsväckande hur moderater kan gå från att vara ystra till att bli dystra. Man måste säga att det är fascinerande att lyssna på debatten.
När det gäller satsningar på personer som står långt ifrån arbetsmarknaden välkomnar jag att både Hanif Bali och Elisabeth Svantesson nu ser de långtidsarbetslösa ungdomarna. De har funnits under en lång tid, och de har tidigare bara varit hänvisade till fas 3 och ingenting utöver det.
Jag tycker att det är viktigt och bra att den här regeringen har betydligt högre ambitioner. Det är bra att vi har en minister som dessutom verkligen vill och har förhoppningar om att kunna bekämpa ungdomsarbetslösheten och att lösa frågor i stället för att bara säga: Det där får marknaden fixa! Det där får sänkta skatter fixa!
I det här samhället är det viktigt att hålla ihop, och då är det också viktigt att göra utbildningssatsningar för dem som tidigare har misslyckats i sina utbildningar. Det finns med i regeringens budget, som vi har antagit här i riksdagen. Den moderata gruppen har tyvärr inte sett behovet av utbildningar på samma sätt. Det finns satsningar på folkhögskola.
I fredags besökte jag Malmö, en socialdemokratiskt styrd kommun. Där har man någonting som man kallar för trivselassistenter i kommunen. Det är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och kommunen där personer med funktionsnedsättning kan jobba och få en inkomst. Det är en bra verksamhet för flera personer som tidigare har stått långt ifrån arbetsmarknaden. Trivselassistenter finns inte bara i Malmö. De finns i Örebro, i Norrköping och i flera andra kommuner. Det är ett sätt att tillsammans handha saker, som Hanif Bali nämnde, i det offentliga. Det finns arbetsuppgifter att göra, och de här personerna slipper vara hemma utan någonting att göra. De kan få en lön, betala skatt och känna sig meningsfulla och delaktiga. Dessutom bidrar de till en guldkant för pensionärer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns många saker som kan göras. Jag tror att det är viktigt att kommunerna och Arbetsförmedlingen äntligen får samarbeta. Hanif Bali tyckte att det var märkligt, men jag har jobbat med frågorna på kommunnivå och kan säga att varenda arbetsförmedlare och kommunaltjänsteman som jag har träffat har sagt att de äntligen får samarbeta. Det är bra.
Jag har ett par frågor till Hanif Bali och Elisabeth Svantesson. Hur ser ni på den svenska modellen? Tycker ni att den är bra? Står ni bakom den svenska modellen?
Det är viktigt att klargöra hur man ser på den svenska modellen utifrån de förslag som Moderaterna lägger fram. Då måste man vara tydlig med om man står bakom den svenska modellen eller inte.
Min uppfattning är klar. Den svenska modellen har tjänat Sverige väl. Den är bra för sammanhållningen, bra för ökad jämlikhet och bra för ökad jämställdhet. Därför är det också relevant att Moderaterna svarar på frågan. Står ni bakom den svenska modellen?
Anf. 35 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Fru talman! Det är kanske inte så konstigt att jag och Elisabeth Svantesson har olika syn på tilltron till socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik eller tilltron till skattesänkningar som svar på arbetsmarknadens utmaningar.
De konkreta förslag som Elisabeth Svantesson lyfter upp här, kombinationer av utbildning och anställning i nya former för unga, håller vi på att genomföra. Det är bra. Det behöver vi mer av. Det var synd att ni inte gjorde mer av det när ni hade chansen i regeringsställning.
Det är allvarligt att Moderaterna lägger fram förslag som för att lösa problem på arbetsmarknaden också utmanar själva grunden för hur svensk arbetsmarknad styrs, det vill säga om parterna ska komma överens eller om det ska lagstiftas om nya sätt att styra. Ska den svenska modellen bevaras eller inte?
Jag delar Elisabeth Svantessons uppfattning att lönestöden behöver förenklas. Det var synd att hon inte gjorde det när hon hade chansen som minister. Jag kommer att göra det. Vi behöver färre och enklare lönestöd.
Det behövs fler jobb, och det är precis vad som sker just nu. Antalet jobb växer till starkt. Det finns ett starkt nyföretagande, och det sker stora investeringar både offentligt och privat. Det är bra. Det kommer inte att lösa alla problem, men det hjälper.
Det raljeras här om nya arbetsmarknadspolitiska insatser och hur många som deltar i dem. Jag har inga problem med dem - raljera gärna på - men jag kommer alltid att vidta de åtgärder som krävs för att lösa problemen med ungdomsarbetslösheten på riktigt. Vi är på god väg, men det finns en hel del kvar att göra när det gäller dem som står längst från arbetsmarknaden. Jag känner mig trygg med att vi kan klara dem med de goda samarbeten som nu finns etablerade.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag kan ändå inte låta bli att fundera över att man säger att det inte kan vara regeringens förtjänst att ungdomsarbetslösheten sjunker. Det begär jag inte heller att ni ska säga. Tänk om det hade blivit en motsatt utveckling, om det hade blivit så som Moderaterna har sagt, att om skattesubventionen för arbetslivet på ungdomar återställs kommer ungdomsarbetslösheten att öka dramatiskt. Ni sa det i riksdagens talarstol och under hela valrörelsen. Nu blev det inte så. Utvecklingen blev den motsatta. Ungdomsarbetslösheten sjunker. Jag frågar mig hur det hade låtit från Moderaterna om det inte hade blivit så. Då hade det naturligtvis i era ögon varit regeringens ansvar. Verkligheten är alltid regeringens ansvar.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder är naturligtvis viktiga, men det kommer aldrig att vara huvudlinjen för att klara jobbtillväxt och att lösa arbetslösheten. Det handlar om helheten i politiken. Det handlar om en politik som skapar goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Det handlar om en politik som skapar goda förutsättningar för exportindustrin. Det handlar om en politik som skapar fler utbildningsplatser, goda förutsättningar för forskning och innovation. Det handlar om politik som satsar resurser på fler anställda i äldreomsorgen och fler anställda i skolorna. Det handlar om investeringar i underhåll och bostadsbyggande.
Det är helheten i politiken som ger utfall, men arbetsmarknadspolitiken spelar också en roll. När det gäller de unga som står längst från arbetsmarknaden är det inte minst viktigt att göra det som Elisabeth Svantesson efterlyste, nämligen insatser här och nu så att de klarar gymnasieskolan.
Anf. 36 Elisabeth Svantesson (M)
Fru talman! Låt mig sammanfatta debatten. Jag konstaterar att arbetsmarknadsministern är rätt nöjd. Trots att antalet unga i sysselsättningsfasen är 50 procent fler nu än när arbetsmarknadsministern tillträdde är hon nöjd. Hon väljer att lägga ansvaret på en annan regering, men nu är det arbetsmarknadsminister Ylva Johansson som är ansvarig. Arbetsmarknadsministern verkar nöjd trots att 2 000 fler unga är långtidsinskrivna i Arbetsförmedlingen jämfört med när hon tillträdde.
Vad anser vi moderater behöver göras framåt? Jag har varit inne på det. Det är helt rätt att fortsätta att satsa på utbildning. Till exempel det förstärka studiestödet som vi införde tillsammans med folkhögskolorna är bra. Många har fått användning av stödet, och det kan man absolut fortsätta med. Jag ser fler vägar in i jobb.
Jag har aldrig trott att lösningen för ungdomarna kommer att vara tiotusentals platser i offentlig sektor. Jag tror tvärtom att hela arbetsmarknaden behöver öppnas, och det behövs en ny väg in till alla typer av arbetsgivare - små som stora.
Nej, vi utmanar inte den svenska modellen. Vi anser att den svenska modellen där parterna sätter löner är central och viktig. Vi anser också att det behöver underlättas för fler att få det första jobbet. Därför har vi föreslagit en anställningsform där det finns ett utbildningsinnehåll och där det kan utföras ett arbete.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I dag presenterade vi vårt förslag om lönestöd. Det var ett arbete som påbörjades under Alliansens sista år. Vi underlättade genom att slå ihop en del arbetsmarknadspolitiska förslag och påbörja lönestöden. Nej, vi hann inte genomföra förslagen, men den här ministern har lagt till fler lönestöd under den korta tid som den här regeringen har regerat. Hon har inte förenklat - tvärtom. Lönestöden har utökats. Det är helt fel väg att gå.
Tack för debatten!
Anf. 37 Hanif Bali (M)
Fru talman! Det var talande när Eva-Lena Jansson beskrev regeringens och Socialdemokraternas politik. Det var ambitioner, mål och förhoppningar. Vad sägs om evidensbaserat utfall? Det är kanske bättre än fina ambitioner. Vi vet att högt ställda ambitioner inte alltid överensstämmer med vad som blir utfallet. Det kan både den ena och den andra regeringen vittna om.
Låt oss titta på de exempel som Eva-Lena Jansson tog upp. Jag antar att de utgör någon form av socialdemokratisk mittfåra och är representativa för Socialdemokraternas åsikter. Hon drar upp Malmö som ett positivt exempel.
Faktum är att om Sverige skulle bli Malmö skulle Sverige inte klara av att bära upp välfärdsstaten. Det vore en avskräckande tanke för en socialdemokrat. Om Sverige hade den skattekraft och arbetsmarknadssituation som finns i Malmö skulle vi inte klara av att ha en välfärdsstat. Det är märkligt att stå här som moderat och påpeka för en socialdemokrat hur man bibehåller en fungerande välfärdsstat.
Att plusjobba sig ut ur kriserna är inte rätt väg att gå. Det är jobb på den reguljära arbetsmarknaden, som förvisso kan ske med stöd och utbildningsinsatser och så vidare, som är det rimliga sättet. Att skapa jobb med hjälp av politiska diktat för att sätta guldkant på vardagen skapar sällan en hållbar finansiering av välfärden.
Jag tar tillfället i akt att tacka för debatten. Den har tydligt klargjort skillnaden mellan regeringen och oppositionen.
Anf. 38 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Jag ställde en fråga till Elisabeth Svantesson och Hanif Bali. Det märkliga är att ingen av dem lyckades svara på frågan om de stod bakom den svenska modellen.
Elisabeth Svantesson svarade att de inte utmanar den svenska modellen. Det är något helt annat än att stå bakom den svenska modellen.
Jag nämnde ett studiebesök jag gjort i Malmö, där jag träffade tre unga tjejer som för första gången i livet får känna mening i tillvaron och känna sig efterlängtade av både brukare och annan personal på äldreboenden i Malmö. Där får de göra nytta och känna att äldre människor tycker att det är viktigt att de kommer till jobbet och att personalen runt omkring dem längtar efter att de ska komma till jobbet. Att Hanif Bali står och raljerar över det är upp till honom. Jag såg den stolthet som de tjejerna kände över det och över att få lön varje månad.
Det är jätteviktigt för mig att få ta del av de här exemplen, för det betyder någonting när människor med funktionsnedsättning kan få vara delaktiga på arbetsmarknaden. De skulle självklart också kunna jobba inom privat verksamhet, och jag utgår från att de privata företagen också skulle kunna efterfråga dem. Frågan är varför de inte gör det. Det finns lönestöd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att det är jätteviktigt att beskriva den här verksamheten, för det är en del av politiken. Att ha en utbildningspolitik är också en del.
Det är också en politik att inte ha någon utbildningspolitik och att tycka att man löser saker enbart med sänkta skatter. Det är Moderaternas svar på allting. Det är inte Socialdemokraternas.
Anf. 39 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Fru talman! Jag vill tacka Elisabeth Svantesson, som har lämnat kammaren, och Hanif Bali för en bra debatt. Jag tror att det här är viktiga frågor att fortsätta diskutera.
Men det är viktigt att man använder riktig statistik. I sin interpellation jämför Elisabeth Svantesson siffran för långtidsarbetslösa ungdomar i oktober 2014 med den för december 2015. Men jämför man oktober 2014 med oktober 2015 ser man en minskning med drygt 1 000. Jämför man december 2014 med december 2015 ser man en minskning med drygt 2 000. Jämför man januari 2015 med januari 2016 ser man en minskning med 2 000-2 500. Det är alltså en minskning.
Jag ska avsluta med att säga att jag håller med om mycket av det som Hanif Bali sa. Det är utfallet som räknas. Det är på det man kommer att bedöma om jag löser ungdomsarbetslösheten eller inte - på riktigt. Det är inte arbetsmarknadspolitiken som är huvudvägen för att lösa arbetslösheten. Det är reguljära jobb - kanske med stöd, kanske i kombination med utbildning. Men det är reguljära jobb på arbetsmarknaden som är viktigaste vägen för att lösa ungdomsarbetslösheten varaktigt.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.