Nedläggningen av Kronofogdens kontor på mindre orter
Interpellation 2018/19:43 av Tony Haddou (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-01-31
- Överlämnad
- 2019-02-01
- Anmäld
- 2019-02-05
- Sista svarsdatum
- 2019-02-15
- Svarsdatum
- 2019-03-05
- Besvarad
- 2019-03-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Rikskronofogden har meddelat att de avser att lägga ned sina kontor i Hudiksvall, Arvika och Mora. Detta gjorde de under tiden Sverige hade en övergångsregering, men de lät också meddela att detta var avstämt med den dåvarande ansvarige ministern.
I deras nya strategi, som också presenterades av rikskronofogden på skatteutskottet, ingår att de inte ska ha verksamhet på orter med mindre än 20 000 invånare. Någon djupare analys av detta beslut är svår att utläsa i de underlag som är offentliga. Att gränsen sätts vid 20 000 invånare förklaras inte på något sätt. Avstånden verkar inte heller ha påverkat, utan i stället hänvisar man till Norrbotten och hanteringen där. Man utgår inte heller från den normala benämningen invånare i kommunen utan utgår ifrån antalet invånare i tätorten. En annan motivering som framkommit är att det inte finns universitet eller högskola i Hudiksvall, Arvika och Mora.
I samband med rikskronofogdens besök i skatteutskottet stod man fast vid beslutet om nedläggning av kontoren på dessa tre orter. Det visar på en bristande respekt för den politiska inriktningen. Det är tydligt att man faktiskt går emot den politiska inriktningen kring hur hela Sverige ska leva. Kronofogdemyndigheten centraliserar trots att man fått i uppdrag att decentralisera och stärka den statliga närvaron i hela landet. Jag tycker också att det saknas skälig grund för beslutet när statlig service försvinner från flera mindre orter med motiveringen att de har färre än 20 000 invånare och att det inte finns universitet eller högskola på orten.
Det här är inga rimliga utgångspunkter. Vidare är det också både fel i sak och fel i tid. Sådana här beslut bör kommuniceras med en nyvald regering. Sedan är det självklart att även mindre orter ska kunna ha statlig service och närvaro. Här finns utbildad arbetskraft, trogna medarbetare, god livsmiljö och tillgång till digital utbyggnad. Kronofogden skriver själv i sitt underlag att det är vanligt med spontanbesökare på kontoren, då underlagen ofta är svåra att förstå, man behöver hjälp att fylla i, stämma av sitt konto osv. Om de mindre lokala kontoren försvinner kommer möjligheterna att få hjälp att kraftigt begränsas.
Den här frågan bör också ses i ett större sammanhang. De senaste decennierna har Kronofogden gått från 95 lokala kontor till dagens 37. En utarmad lokal service är en av huvudanledningarna till att övrig service försvinner från mindre orter, och därmed begränsas möjligheterna att bo kvar. Kronofogden har bidragit till detta genom att kraftigt dra ned på sin lokala närvaro.
Så kan det inte få fortsätta. Den här utvecklingen måste vändas, och politiken måste ta sitt ansvar och statliga myndigheter finnas närvarande även på mindre orter.
Beslutet om nedläggning av dessa tre kontor går inte att se på något annat sätt än att det är både påskyndat och ogenomtänkt. Det har inte alls funnits någon anledning att forcera fram ett sådant här beslut när det dessutom varit en period av sittande övergångsregering.
Jag vill därför fråga finansminister Magdalena Andersson:
Avser ministern att agera för att ändra på beslutet om nedläggning av Kronofogdens kontor på mindre orter såsom Hudiksvall, Arvika och Mora?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2018/19:43
Webb-tv: Nedläggningen av Kronofogdens kontor på mindre orter
Dokument från debatten
- Tisdag den 5 mars 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:59
Protokoll från debatten
Anf. 36 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Tony Haddou och Ulla Andersson har frågat mig om jag avser att agera för att ändra på beslutet om nedläggning av Kronofogdens kontor på mindre orter. Håkan Svenneling har frågat civilministern om han avser att agera för att ändra Kronofogdens beslut om nedläggning av verksamheten på mindre orter. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara även på den frågan.
Frågorna är ställda mot bakgrund av att Kronofogdemyndigheten har beslutat att omlokalisera sin verksamhet från Arvika, Mora och Hudiksvall till Karlstad, Falun, Gävle och Sundsvall.
Regeringen menar allvar med att hela Sverige ska hålla ihop. Statlig närvaro handlar ytterst om förtroende för det offentliga och tillit till vår förvaltning. Alla delar av vårt land har betydelse, och regeringen är fast besluten att våra gemensamma investeringar ska komma alla till gagn, oavsett var man bor i Sverige. Myndigheterna ansvarar för att deras respektive verksamheter bedrivs effektivt och utifrån allmänhetens behov. När verksamhetsminskningar övervägs måste myndigheterna också samråda med den som har ansvaret för det regionala tillväxtarbetet, länsstyrelsen och andra berörda om möjligheter att genom samordning eller samverkan upprätthålla eller utveckla verksamheten. Jag förväntar mig att alla myndighetsledningar tar detta ansvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Kronofogdemyndigheten fattade 2018, i enlighet med ett uppdrag från regeringen, beslut om att flytta ca 80 årsarbetskrafter från Stockholm till andra delar av landet. Detta förstärker den statliga närvaron i Falun, Gävle, Kalmar, Karlstad, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Visby och Östersund, dit årsarbetskrafterna flyttas.
Statliga myndigheter kan var och en för sig inte upprätthålla en kontorsnärvaro för att ge lokal service i hela landet. Därför krävs det en statlig myndighet som ansvarar för en sammanhållen organisation för lokal statlig service. Från och med den 1 juni 2019 ansvarar Statens servicecenter för en servicekontorsorganisation där service avseende Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten ingår. En sådan organisation ger bättre förutsättningar att styra den statliga lokala serviceverksamhetens omfattning och inriktning.
Under 2018 öppnades tio nya servicekontor. Delar av regeringens politik bygger på januariavtalet, och i januariavtalet har vi kommit överens om att fler servicekontor ska etableras. För att skapa förutsättningar för detta fattade regeringen den 21 februari beslut om en proposition med förslag som syftar till att säkerställa, stärka och utveckla tillgången till grundläggande statlig service vid servicekontoren. Av Kronofogdemyndighetens delrapport den 16 oktober 2018 om regeringsuppdraget att omlokalisera viss verksamhet framgår att den kan komma att dra nytta av servicekontorens verksamhet.
Regeringen vidtar alltså en rad åtgärder för att säkra tillgången till statlig service i hela landet, och jag förutsätter att Kronofogdemyndigheten, liksom övriga statliga myndigheter, vid beslut om lokalisering av verksamhet tar hänsyn till medborgares och företags behov av service.
Anf. 37 Tony Haddou (V)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka finansministern för svaret.
Jag tycker naturligtvis att det är bra att regeringen har höga ambitioner vad gäller våra statliga myndigheter och att fler servicekontor ska etableras. Detta har även statsministern varit tydlig med i regeringsförklaringen: Regeringens mål är inte bara att hela landet ska leva och växa utan också att Sverige ska hålla ihop.
Rikskronofogden beslutade redan i höstas att lägga ned kontoren i Hudiksvall, Arvika och Mora, men även då hade regeringen en liknande ambition. Beslutet kom under den tid då Sverige hade en övergångsregering. Det finns ingen anledning att forcera fram ett sådant här beslut när det dessutom varit en period med sittande övergångsregering. Det är redan helt fel i sak och går emot dessa aviserade ambitioner. Det är också uppenbarligen helt fel i tid.
Fru talman! Det som vi lyfter fram i interpellationen, och det som nu i efterhand har skett, är att regeringen säger sig gå med på att förstärka den statliga närvaron, dock på bekostnad av mindre orter. Att lägga ned kontoren på de orter jag nämnde och sedan flytta verksamheten till länens residensorter är inte att decentralisera; tvärtom är det både ett svek och en orättvis byteshandel på mindre orters bekostnad. Att flytta verksamhet till residensorter innebär inte att ge hela landet möjligheter att leva utan bara delar av det. Det väcker även frågan hur mycket en statlig myndighet ska få kompromissa när verksamhetsminskningar ska övervägas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I strategin som presenterades för oss i skatteutskottet ingår att Kronofogden inte ska ha verksamhet på orter med mindre än 20 000 invånare. Att man sätter en sådan gräns förklaras inte på något sätt. Det som framgår är, precis som finansministern säger, att omlokalisering av viss verksamhet kan komma att dra nytta av servicekontorens verksamhet.
På vilket sätt skulle en nedläggning med motiveringen att det bor mindre än 20 000 invånare på orten skapa något slags större nytta för verksamheten i stort? Har inte mindre orter några som helst förutsättningar i beräkningarna att säkerställa, stärka och utveckla tillgången till grundläggande statlig service?
Detta kan vi inte se som rimliga utgångspunkter. Detta är inte att hela landet ska leva och växa - speciellt inte för en statlig myndighet där det är vanligt med spontanbesök på de lokala kontoren. De fyller en ytterst viktig funktion. Försvinner mindre lokalkontor försvinner också möjligheterna att få råd, stöd och hjälp - men också arbetstillfällen. Det blir också en risk för att fler verksamheter drar sig tillbaka från mindre orter.
Finansministern nämner att hon förutsätter att Kronofogden vid beslut om lokalisering av verksamhet tar hänsyn till medborgares och företags behov av service. Här är det självklart att de inte har gjort det.
Finansministern menar vidare att myndigheterna ansvarar för att deras respektive verksamheter bedrivs utifrån allmänhetens behov. Här kan man konstatera att Kronofogden inte alls har haft det i beaktande. För oss är det självklart att det är behoven som ska avgöra samhällsservicen, men varför har inte de mindre orterna rätt att få sina behov tillgodosedda?
Anf. 38 Ulla Andersson (V)
Fru talman! Tack för svaret, finansministern!
Jag får börja med att beklaga att vi återigen står här och tvingas ha den här debatten. Här står vi och debatterar myndighetsnedläggningar trots alla vackra ord om att hela landet ska leva och växa och om medborgarnas rätt till service.
Statlig service handlar om tilltron till samhället vi ska leva i tillsammans. Finns servicen där för mig, för mina grannar och för oss i vår bygd och närhet? Anser staten att vi är värda det och behöver det? Det handlar om att kunna leva i olika delar av landet. Under lång tid har trenden varit centralisering - strukturell centralisering. Statens service har tyvärr ofta varit den första att försvinna från landsbygden, den lilla tätorten eller den lilla kommunen. Därefter har den privata tvingats följa efter så att den totala servicen har utarmats.
Det är därför besluten om utlokalisering av statliga myndigheter under den förra regeringen var så viktiga. De gav hopp om att en ny trend var på väg, att staten faktiskt tar ansvar för hela landet. Vi var många som trodde att regeringen menade allvar med sina beslut och sitt budskap.
Beslutet om nedläggning av Kronofogdens verksamhet i bland annat Hudiksvall i Gävleborg, som jag kommer från, kom därför helt överraskande för oss alla - kommunen, de anställda, de som behöver servicen och alla vi som trott på en ny ordning gällande närvaron av staten ute i landet. Nu ställs hela Hälsingland utan Kronofogdens service. Resvägarna till myndigheten förlängs med 20-30 mil. Men det var ju en övergångsregering när myndigheten fattade sitt beslut, så vi trodde nog att de här orden ändå skulle gälla. Regeringen vill ju öka den statliga närvaron runt om i Sverige. Vi trodde faktiskt att det skulle gälla.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men det gör det tydligen inte i Hälsingland. Där ska den statliga servicen i stället minska, ja, till och med försvinna, i alla fall om rikskronofogden får bestämma. Nu verkar det tyvärr som att också regeringen ger sitt benägna bistånd. Men man hinner ju ändra sitt beslut.
Jag hade en förhoppning om att de här besluten skulle ändras när en ny regering kom på plats, att regeringen skulle välja att leva upp till de vackra orden. Därför skrev jag den här interpellationen.
Statsrådet säger i sitt svar till oss att man menar allvar med att hela Sverige ska hålla ihop, att det handlar om förtroendet för det offentliga och tilliten till vår förvaltning, att alla delar av vårt land har betydelse och att regeringen är fast besluten att våra gemensamma investeringar ska komma alla till gagn, oavsett var man bor i Sverige. Visst låter det vackert. Men fråga Hudiksvallsborna, fråga kommunen och fråga dem som behöver Kronofogdens tjänster i Hälsingland om de tycker att orden följs av handling. Eller fråga de anställda.
För en kommun som Hudiksvall är de här arbetstillfällena viktiga, dels för att företag kan behöva rekrytera, dels för att servicen är viktig i sig. Kommunen har därför protesterat. Man har samlat in namn och agerat för att förhindra verksamhetens nedläggning. Vi riksdagsledamöter från länet har agerat på olika sätt. Vi tycker helt enkelt att det är rimligt att statens service upprätthålls.
Varför ska Hälsingland stå utan Kronofogdens service? Ska inte mindre orter ha tillgång till statlig service längre, finansministern?
Anf. 39 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Under de senaste åren har regeringen fattat beslut om utlokalisering av statliga jobb. 2 000 jobb flyttar från våra storstadsregioner till mindre orter runt om i hela landet. Kronofogdemyndigheten är en av de myndigheter som har flyttat tjänster från Stockholm till andra delar av landet. 80 årsarbetskrafter har man flyttat. Det här är ett arbete som jag gärna vill fortsätta med under den här mandatperioden därför att vi ser att det behöver finnas statliga arbetstillfällen runt om i hela landet. Det är regeringens inriktning och ambition.
Samtidigt brukar det finnas en ganska bred samstämmighet i politiken om att det heller inte är bra om vi här i Stockholm, i riksdag och regering, sitter och beslutar om exakt hur enskilda myndigheter ska organisera sin verksamhet, exakt på vilka orter de ska ha kontor och exakt hur många personal det ska vara på de enskilda kontoren. Det är därför som det inte heller är regering eller riksdag som fattar beslut om exakt lokalisering av enskilda arbetstillfällen eller kontor, utan det är en fråga som är upp till myndigheterna. Det gör att det inte är regering eller riksdag som har fattat de här besluten, utan det är Kronofogden som har fattat dem som en självständig myndighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att det är en rimlig ordning att vi från regering och riksdag ger instruktion till myndigheterna i stora drag om hur man bör organisera sin verksamhet men att vi ger myndigheter möjlighet att själva fatta beslut om exakt vilka kontor man ska ha och hur många man ska ha. Vi skulle ju kunna ha en ordning där vi fattar beslut om exakt vilka orter det ska finnas kontor på, men ska det vara någon mening med det ska vi i så fall också besluta att de kontoren inte får vara för små, och då är vi verkligen inne och detaljstyr myndigheter på ett sätt som riksdagen i alla fall hittills inte har bedömt är lämpligt att styra vår förvaltning på.
Anf. 40 Tony Haddou (V)
Fru talman! Jag får inleda med att säga att det inte är någon som har sagt att vi ska detaljstyra hur en myndighet organiserar sig. Men med all respekt för finansministern vill jag säga att här går en myndighet emot den politiska inriktning som finansministern själv talar så väl om.
Fru talman! Om regeringen tror att en och annan förändring eller en verksamhetsminskning eller så kallad effektivisering är hanterbar i sig måste jag säga att man missar helheten när det gäller våra statliga myndigheter. En utarmad lokal service är ju en av huvudanledningarna till att övrig service försvinner från mindre orter, och därmed begränsas möjligheten att bo kvar eller jobba kvar på orten.
Kronofogden har bidragit till detta genom att kraftigt dra ned på sina lokala kontor. Där ryker helheten när det gäller de statliga myndigheterna. När man utgår från, som den här myndigheten, att service ska ges på andra sätt riskerar det att servicen inte ges alls. Det som händer är att arbetstillfällen omlokaliseras och att man enbart har personal på mer befolkningstäta orter. Här har, som jag lyfte fram tidigare, Kronofogden ett väldigt högt tak som gör att många delar av landet lämnas efter. Det är naturligtvis helt fel väg att gå.
Fru talman! Att flytta till större städer och lämna mindre orter är så som marknadskrafterna beter sig. Resurserna dras till centrum och lite större städer, eller som i det här fallet till regionstäderna. Det är just här regeringen behöver prioritera och använda politiken som en motkraft och inte lämna de mindre orterna åt sitt öde. Det är den politiska vägen vi vill att finansministern ska ta. Regeringen måste ta sitt ansvar så att de statliga myndigheterna finns närvarande även på mindre orter.
Det här beslutet är både påskyndat och ogenomtänkt, och det går att göra om. Vi säger inte att ni ska detaljstyra en myndighet, men det går att fatta andra beslut om den här myndigheten.
Anf. 41 Ulla Andersson (V)
Fru talman! Jag citerar regeringen: "Det handlar både om statliga jobb och medborgarnas tillgång till service. Regeringen har därför beslutat att . den statliga servicen i landet ska förbättras." Det var väl det jag trodde att finansministern skulle stå upp för - att de beslut som regeringen faktiskt fattar också ska följas av dess myndigheter. Det är inte rimligt att hela Hälsingland ska stå utan Kronofogdemyndighetens service.
Finansministern säger också i sitt svar här till oss att hon förutsätter att Kronofogdemyndigheten liksom övriga statliga myndigheter vid beslut om lokalisering av verksamhet tar hänsyn till medborgares och företagares behov av service. På vilket sätt har Kronofogden gjort det, menar statsrådet? Inget samråd har ägt rum med vare sig länsstyrelsen eller kommunen. De anställda fick inte reda på det mer än via ett mejl någon timme innan det offentliggjordes. Har man frågat dem som är beroende av Kronofogdemyndighetens service? Nej.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns många märkligheter i det underlag som det här beslutet har fattats utifrån. Tony Haddou tog upp att det inte ska finnas någon service på orter med mindre än 20 000 invånare. Var kom det från? Är det någon ny riktlinje från regeringen att ingen ort i det här landet med färre än 20 000 invånare ska ha tillgång till statlig service? Eller, som det också står i beslutsunderlaget, att det enbart är orter som har högskola som ska omfattas av myndighetens service - var kom det från? Är det också nytt? Och ska det då vara en högskola som faktiskt har utbildning riktad mot de här myndigheternas verksamhet? Det står det ingenting om i underlaget.
Faktiskt har man i Hudiksvall god tillgång till utbildad personal, låg personalomsättning och lägre kostnader för personal och för hyra, för det är faktiskt dyrare att vara på större orter, och det är också dyrare med längre resvägar.
Kronofogdemyndigheten skriver i sitt underlag att man kan ha det som i Norrbotten. Det är ett lite märkligt påstående att i Hälsingland ska man ha det som i Norrbotten. Det är mycket som är bra i Norrbotten, men jag tycker inte att vi ska skapa längre avstånd än vad vi faktiskt har. Är det rimligt att man ska behöva åka 20-30 mil för att ha tillgång till service? Är det rimligt att ekonomiskt utsatta människor som inte har tillgång till bank-id och inte kan ta del av digitalisering och inte får abonnemang ska vara helt hänvisade till den digitalisering som de inte kan vara en del av? Jag tycker inte det. Jag hade faktiskt förväntat mig en annan inriktning på den nyvalda regeringens beslut.
Ytterligare en sak som jag vill ta upp och som jag tycker är mycket allvarlig är att Kronofogden har lagt munkavle på de anställda. De får inte ta emot besök. Får de ändå ta emot besök på kontoren måste det vara en chef närvarande. När det här beslutet kom under en övergångsregering tänkte jag: Varför tar de det här beslutet? Vi åker väl dit och hör vad som har hänt! Men vi nekades att komma dit. Så agerar inte en myndighet som tar ansvar. Så agerar en rädd myndighet, och det är inte bra för tilliten till den statliga servicen.
Jag hoppas att regeringen kommer att tänka om. Det är väl värt att göra det ibland. Ibland blir det fel. Vi hade en övergångsregering när det här beslutet fattades. En ny regering kan visa på en annan inriktning där man har väldigt många vackra och fina ord och lever upp till dem. Hälsingland behöver faktiskt det.
Anf. 42 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att påpeka att det här alltså inte är regeringens inriktning utan Kronofogdemyndighetens inriktning. Ulla Andersson har många relevanta frågor om Kronofogdemyndighetens inriktning som det är viktigt att det finns möjlighet för riksdagsledamöter att ställa. Jag hoppas att Ulla Andersson eller någon annan företrädare för Vänsterpartiet också ställer dem till Kronofogdemyndigheten.
Självklart är det viktigt att våra folkvalda företrädare här i kammaren har möjlighet att besöka alla myndigheter. Jag utgår från att alla våra myndigheter ser till att vid lämpliga tillfällen, när det finns möjlighet, ordnar besök för alla riksdagsledamöter. Det är viktigt att riksdagsledamöter kan få insyn i myndigheternas verksamheter eftersom man är med och styr över myndigheterna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Ska regeringen byta inriktning? De beslut som är fattade om de här orterna är som sagt en inriktning som Kronofogdemyndigheten har beslutat om. Regeringen har inte fattat några beslut om att det inte ska finnas myndigheter på orter med färre än 20 000 invånare. Det är självklart ingen riktlinje från regeringen.
Däremot har regeringen fattat beslut på ett övergripande plan om att myndigheter ska flytta verksamhet ut från Stockholm. Kronofogdemyndigheten är en av myndigheterna som har gjort det. De har flyttat 80 tjänster från Stockholmsområdet. Där har Kronofogdemyndigheten följt den inriktning som man har fått från regeringen.
Skulle det vara att detaljstyra eller inte om regeringen skulle gå in och fatta beslut om att Kronofogdemyndigheten skulle lokalisera ut just de här verksamheterna? Ja, det är klart att det skulle vara detaljstyrning. Då tar vi över hela beslutet om exakt var någonstans man kan ha kontor. Och fattar vi de besluten om de här tre kontoren utgår jag från att vi ska fatta beslut om alla kontor på Kronofogdemyndigheten samt alla kontor för alla andra myndigheter. Jag är inte säker på att det vore det bästa sättet att styra statlig förvaltning. Hittills har en överväldigande majoritet i riksdagens kammare också gjort den bedömningen.
Det är viktigt att det finns service i hela landet. Det kan ske genom att man har kontor, det kan ske genom att man har spontanbesök på kontor och det kan ske genom servicekontoren. Om jag har förstått Kronofogden rätt tittar de på möjligheten att delta i servicekontoren. Jag tror att servicekontoren kommer att vara en ny och modern variant av service som staten kommer att kunna ha.
Därutöver finns digital service. Men precis som Ulla Andersson säger finns det inte möjlighet för alla människor att ha digital service. Därutöver finns telefonservice från Kronofogdemyndigheten och andra, och även andra möjligheter.
Det finns alltså andra möjligheter att få service än just genom spontanbesök på myndigheternas kontor. Regeringen har varit tydlig med att vi vill utveckla det genom att bygga ut servicekontorsstrukturen. Det ska finnas möjlighet för ytterligare myndigheter att ansluta sig till den strukturen.
Anf. 43 Tony Haddou (V)
Fru talman! Det finns skillnader när det gäller att besöka verksamheter. I exempelvis skatteutskottet har vi möjlighet att besöka Kronofogden och så vidare. Men det är besök som vi har bestämt med Kronofogden.
Det som Ulla tar upp är att vi inte tillåts besöka personalen på nedläggningshotade kontor. Det är där problemet ligger. Man lägger munkavle på personal, och vi kan inte gå genom deras fack och så vidare. Det är ett stort problem för Kronofogden som jag hoppas att finansministern ser över.
När det kommer till att omlokalisera ute i landet finns det en bred majoritet som är för det. Vi tycker att det är bra. Men att utlokalisera och säga sig arbeta med decentralisering genom att flytta verksamhet till exempelvis Jönköping och säga att Mora är för litet är inte decentralisering om man vill att hela landet ska leva. Som jag sa i mitt första inlägg handlar det om att delar av landet ska leva. Jag undrar fortfarande varför mindre orter inte har de rättigheterna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi hade hellre sett ett land där man kan hålla ihop på riktigt, där man inte tillåter statliga myndigheter att göra dessa skillnader mellan större och mindre orter. Grundläggande samhällsservice ska finnas över hela landet, även på de mindre orterna.
Det finns också ett rättighetsperspektiv i frågan som regeringen missar totalt. Alla ska kunna bo på vilka orter i Sverige de själva önskar. Det rättighetsperspektivet kräver likvärdiga förutsättningar i hela landet, så att man inte tvingas flytta på grund av svek som att arbetstillfällen försvinner eller, som i det här fallet, att det län man bor i lämnas efter.
Jag vill avslutningsvis säga att regeringen bör ta sitt ansvar och förhindra nedläggningen. Regeringen bör i stället gå in med ambitionen om statlig service i hela landet på riktigt utifrån regeringsförklaringen och de ambitioner som finansministern säger sig ha.
Anf. 44 Håkan Svenneling (V)
Fru talman! Jag kan meddela att utrikesutskottet hade en bra resa till Finland, som jag precis har anlänt från.
Riksdagen är folkets främsta företrädare. Vi är direkt valda av folket och har som uppgift att välja regering och framför allt granska regeringen. I uppdraget ingår att besöka företag och organisationer och såklart även myndigheter som Kronofogden.
Det var därför mycket förvånande för mig när det visade sig vara svårt för mig att få besöka Kronofogden i Arvika. Aldrig under mina år som riksdagsledamot har det varit svårt att få göra ett besök. Det visade sig att Kronofogdens pressavdelning hade bestämt att det inte skulle vara möjligt. Till slut fick jag ändå komma, efter många om och men, och blev hänvisad till besöksrummet där jag fick sitta tillsammans med en mellanchef och en personalrepresentant.
Politiken har de senaste åren varit tydlig med att statliga jobb ska finnas utanför denna huvudstad. Vi ska se till att staten finns tillgänglig för alla. I Stockholm finns 18 500 för många statliga jobb i förhållande till hur många som bor här. Tittar man på en kvot kan man se att det här finns 1,57 statliga jobb per invånare. I Arvika är motsvarande kvot 0,37. I Hudiksvall är den 0,42 och i Mora 0,45. Det saknas alltså gott om statliga jobb på de orterna i förhållande till hur många som bor där.
I pressmeddelandet som Kronofogden skickade ut skrev generaldirektören att "flytten ligger i linje med regeringens önskemål att stärka den statliga närvaron utanför Stockholm". Det blir absurt när man inte ser att man faktiskt centraliserar, från mindre orter till centralorter.
Jag satt med i den parlamentariska landsbygdskommittén som många gånger formulerade den politik som handlar om att hela Sverige ska leva, att politiken och staten ska vara närvarande över hela landet. Ändå går man ifrån det här.
Jag tycker att det är dags för finansministern att agera. Förändringen är inte genomförd. Den sker tidigast om ett och ett halvt år. Jag tycker att finansministern behöver svara på frågan: Ligger det här, som generaldirektören säger, i linje med regeringens politik?
Anf. 45 Ulla Andersson (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! För att Sverige ska hålla ihop är det viktigt med statlig närvaro i hela landet, skriver regeringen. Regeringen vill öka den statliga närvaron runt om i Sverige.
Det är fina och vackra ord, som vi tycker ska styra politiken. Men det handlar också om tilliten till och förtroendet för den statliga servicen och politiken. Uttalar man vackra ord måste de nämligen också innehålla konkret politik. Det är ändå på det sättet man styr. Man styr genom att lägga upp principer, och man styr sina myndigheter genom regleringsbrev och genom att tala om att dessa principer gäller.
Vi tycker att de vackra orden också ska gälla orter som har färre än 20 000 invånare. Vi tycker att det är viktigt att politiken håller vad den lovar. Och vi tycker att det är viktigt att statliga myndigheter fattar sina beslut på underlag som håller för granskning. På det sättet tycker jag inte att det är i fallet med Kronofogdemyndigheten.
Jag hoppas att finansministern, som jag ändå förstår försvarar sina myndigheter, går härifrån och tar en tankerunda till. Jag tror inte att regeringen menar att servicen i hela landet inte ska gälla på mindre orter, eller att den inte ska gälla på orter som inte har högskolor. Det vore en helt ny princip som vi inte har haft här tidigare. Om vi skulle fråga runt tror jag inte att folk ställer upp på det. Man tycker att hela landet ska tillåtas leva och växa.
Jag tycker att det behövs en kronofogdemyndighet i Hälsingland. Man ska inte behöva åka 20-30 mil för att ta del av den servicen. Det finns mycket att jobba med när det gäller att förbättra den statliga servicen. Och jag tycker att det är den vägen vi ska gå. Bra service i hela landet är väl värt att jobba politiskt för. Låt oss göra det!
Anf. 46 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Självklart ska vi inte bara ha statlig service eller statliga jobb på orter med över 20 000 invånare och där det finns en högskola. Det vore helt befängt. Det finns självfallet inga sådana riktlinjer från regeringen. Samtidigt ställer varje myndighet naturligtvis upp egna principer för hur man sköter sin lokalisering. Det är naturligt att de gör så, men det finns absolut inga riktlinjer från regeringen. Jag ser heller ingen utveckling framför mig där så kommer att bli fallet för alla myndigheter, framför allt inte vad gäller service.
Vi bygger ju nu ut servicekontoren. En lång rad nya servicekontor tillkom under slutet av den förra mandatperioden. I januariavtalet är vi tydliga med att vi kommer att gå vidare med att bygga ut dem.
När detta nu finns i en samlad central organisation kommer det att finnas möjligheter för ytterligare myndigheter att ansluta sig. Jag ser framför mig att detta är en verksamhet som kommer att kunna byggas ut när det gäller spontana besök hos servicekontoren.
Det är samtidigt viktigt att säga att väldigt många av de kontakter man i dag har med myndigheter inte kräver ett fysiskt besök. Tillgängligheten till service är bättre än den någonsin har varit. Väldigt mycket av den service som vi behöver få från myndigheterna kan vi sköta 24:7 hemifrån vardagsrumssoffan eller köksbordet via digitala tjänster eller den telefonservice som myndigheterna har. På så sätt har servicen verkligen förbättrats. Självklart finns det dock ibland behov av att göra fysiska besök, och de ska naturligtvis också vara möjliga att göra.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har alltså dels en fråga om service, dels handlar det om arbetstillfällen. En lång rad arbetstillfällen har flyttats ut från Stockholm till andra delar av landet. Kronofogdemyndigheten är en av de myndigheter som har gjort detta. Därigenom har 80 nya arbetstillfällen tillkommit utanför Stockholmsregionen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.