Minskad köttkonsumtion
Interpellation 2013/14:486 av Jens Holm (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2014-05-16
- Överlämnad
- 2014-05-19
- Anmäld
- 2014-05-26
- Sista svarsdatum
- 2014-06-09
- Besvarad
- 2014-06-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Miljöminister Lena Ek (C)
Sedan 1950-talet har världens köttkonsumtion mer än femfaldigats. Enligt FAO-rapporten Livestock´s Long Shadow står den globala animalieindustrin för 18 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Svenskarna äter i dag mer kött än någonsin. Sedan 1990 har konsumtionen ökat med 40 procent, från 60 kilo per person och år till 85 kilo år 2012 (Köttkonsumtionen i siffror, Jordbruksverket, rapport 2013:2). Även den svenska animaliekonsumtionen har en stor miljöpåverkan. Enligt Trends in greenhouse gas emissions from consumption and production of animal food products (Cederberg, Hedenus, Wirsenius, Sonesson – Animal, July 2012) har utsläppen från den svenska konsumtionen av animalier ökat till 10 miljoner ton CO2e. 10 miljoner ton är nästan lika mycket som utsläppen från Sveriges 4,4 miljoner personbilar. Forskarnas slutsats är att möjligheterna att minska utsläppen med en effektivare produktion är begränsade. Om världen ska lyckas att begränsa den globala uppvärmningen till max två grader Celsius måste konsumtionen av animaliska produkter minska, menar man (Cederberg, Hedenus, Wirsenius, Sonesson – Animal, July 2012).
I januari 2013 publicerade Jordbruksverket rapporten Hållbar köttkonsumtion. Vad är det? Hur når vi dit? (Jordbruksverket, rapport 2013:1). I den lyfter de upp den snabbt ökande konsumtionen av animalier och vilka konsekvenser den kan få. Man konstaterar att köttkonsumtionen måste minska av klimatskäl samt att det med en minskad köttkonsumtion också följer bättre möjligheter att förse hela jordens befolkning med föda. I rapporten lägger man fram en serie förslag på åtgärder/styrmedel som skulle kunna bidra till en minskad köttkonsumtion. I sammanfattningen skriver man: ”Vi i västvärlden behöver äta mindre kött för att utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktionen ska minska. I synnerhet nötkött bidrar med stora utsläpp av växthusgaser. Vi behöver också äta mindre kött för att jordens resurser ska räcka till att producera mat åt alla. Det gäller alla köttslag.” (Jordbruksverket, 2013, sammanfattningen, s. 5).
Precis som Klimatberedningen (SOU 2008:24) har konstaterat saknas det styrmedel inom jordbrukssektorn som är direkt riktade mot att minska utsläppen av växthusgaser. En ansvarsfull hållning vore därför att anta ett nationellt mål om en minskad köttkonsumtion. Vänsterpartiet verkar för det. Vi anser också att flera av de förslag för en minskad köttkonsumtion som Jordbruksverket har resonerat kring är intressanta och bör övervägas noggrannare av riksdag och regering. Vi behöver en handlingsplan för minskad köttkonsumtion. Subventioner till animalieindustrin borde fasas ut, skolor och andra offentliga inrättningar borde stimuleras att servera mer vegetarisk mat och information och utbildningsinsatser behövs också för en minskad köttkonsumtion, för att ta några exempel.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljöminister Lena Ek:
- Avser miljöministern att verka för en minskad köttkonsumtion?
- Avser miljöministern att verka för en handlingsplan för mindre kött och mer vegetabilier?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:486
Webb-tv: Minskad köttkonsumtion
Dokument från debatten
- Riksdagens snabbprotokoll 2013/14:125 Fredagen den 13 juniProtokoll 2013/14:125 Svar på interpellation 2013/14:486 om minskad köttkonsumtion
Protokoll från debatten
Anf. 1 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Jens Holm har frågat miljöministern om regeringen avser att verka för en minskad köttkonsumtion samt framtagande av en handlingsplan för mindre kött och mer vegetabilier. Ansvaret inom regeringen är så fördelat att det är jag som landsbygdsminister som ska svara på denna interpellation.
Låt mig börja med att försäkra Jens Holm om att regeringen har en ambitiös miljö- och klimatpolitik som utgår ifrån att vi ska bruka våra resurser utan att de förbrukas. Vi har också lyckats att kombinera miljö- och klimatarbetet med en god tillväxt. Sedan 1990 har vi i Sverige minskat våra utsläpp av växthusgaser med drygt 20 procent, samtidigt som vår ekonomi har vuxit med nästan 60 procent. Minskningen av klimatgasutsläpp är beräknad på det som produceras i Sverige. Dessutom påverkas klimatet genom konsumtion av importerade varor, och därför är det internationella samarbetet av stor vikt.
Regeringen verkar för ett globalt bindande avtal för minskade utsläpp av växthusgaser. När det gäller EU-kommissionens förslag till nytt ramverk för EU:s klimat- och energipolitik till 2030 driver den svenska regeringen på för ett ambitiöst slutresultat.
För mig är maten en bred och viktig fråga, och det gläder mig att Jens Holm delar mitt intresse. Livsmedel av god kvalitet är angeläget för oss alla. Jag tycker att vi ska känna oss stolta över den ypperliga kvalitet som de livsmedel som framställs i Sverige har. Jag slås särskilt av det engagemang, kunnande och den drivkraft som finns hos de kvinnor och män som dagligen arbetar i livsmedelskedjan.
Jag vill framhålla att svensk köttproduktion står sig mycket väl ur hållbarhetssynpunkt. Vi har lägst antibiotikaanvändning i EU. Vi har genom förebyggande arbete en god djurhälsa med få utbrott av allvarliga sjukdomar. Vi har en god djurvälfärd och ett gott djurskydd. Betande djur för kött- eller mjölkproduktion är dessutom en förutsättning för att bevara landsbygdens många miljövärden, inte minst den biologiska mångfald som finns i vårt odlingslandskap.
Det är därför min uppfattning att konsumenterna behöver få tillgång till information för att kunna göra medvetna val. Det finns en rad olika svenska miljömärkningar för kött. Kommissionen bedriver också ett antal studier om miljöavtryck inom olika produktområden. Regeringen har uppdragit åt myndigheterna att brett verka för att de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen uppnås. Livsmedelsverket och Jordbruksverket arbetar därför utifrån sina ansvarsområden för att bidra till att såväl konsumtion som produktion kontinuerligt ska bli mer hållbar. I detta ligger exempelvis att ge konsumenter råd och information om kost och hur man kan minska matsvinnet.
Regeringen avser däremot inte att anta någon specifik handlingsplan för att minska köttkonsumtionen eller reglera konsumenternas val av enskilda livsmedel. Det jag i stället vill framhålla är att regeringen arbetar aktivt för en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion genom minskat matsvinn, informationsinsatser så att konsumenten kan göra medvetna val, hållbara offentliga måltider, ambitiös klimat- och energipolitik samt bevarad biologisk mångfald.
Anf. 2 Jens Holm (V)
Fru talman, kära åhörare och tv-tittare! Sedan 1950 har köttkonsumtionen i världen femfaldigats. Även i Sverige har köttkonsumtionen ökat kraftigt. Bara sedan 1990 har konsumtionen av kött ökat med ungefär 40 procent i Sverige.
Vi äter i dag i snitt 85 kilo kött per person och år i Sverige, oavsett om det är barn eller pensionär. Det är otroligt mycket. Det leder till att en allt större del av den odlingsbara ytan i världen numera används till att producera föda för djur eller för betande djur. Alltmer av den spannmål som produceras blir alltså djurfoder och inte livsmedel för människor.
Vi vet också att nästan en miljard människor på jorden varje kväll går och lägger sig hungriga. Det är alltså ungefär en miljard människor som lider av hunger i världen.
På grund av den ökande konsumtionen av kött ökar också världens utsläpp från animalieindustrin. Enligt FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan, FAO, kommer så mycket som ungefär 18 procent av världens totala växthusgasutsläpp från konsumtionen av animalier, och den absolut största delen där är kött. I Sverige handlar det om utsläpp på ungefär 10 miljoner ton. 10 miljoner ton är väldigt mycket när våra totala utsläpp ligger på ungefär 60 miljoner ton. Vi vet också att ju mer kött vi konsumerar, desto mer djur måste födas upp, transporteras och slaktas.
Min slutsats av allt detta blir att vi med en minskad köttkonsumtion får bättre förutsättningar att föda hela jordens befolkning, bra möjligheter att minska utsläppen av växthusgaser och andra miljörelaterade problem av storskalig djurindustri och bättre möjlighet att behandla de djur som föds upp på ett mer känslofullt och mindre storskaligt sätt.
För drygt ett år sedan, Eskil Erlandsson, kom Jordbruksverket med rapporten
Hållbar köttkonsumtion
. Det var en gedigen rapport om köttkonsumtionens miljöpåverkan, påverkan på djur och så vidare. Jordbruksverket kom till slutsatsen att vi behöver minska köttkonsumtionen i Sverige om vi ska få ned våra utsläpp och ha bättre förutsättningar att föda hela jordens befolkning.
Vänsterpartiet delar dessa slutsatser. Vi vill ha en handlingsplan för minskad köttkonsumtion. Vi vill ha ett nationellt mål för minskad köttkonsumtion så att vi alla vet åt vilket håll vi ska dra. Vi vill stödja alla skolor som satsar på vegetariska dagar för att uppmuntra att äta mer vegetariskt och mindre kött. Vi vill fasa ut de direkta subventionerna till köttindustrin.
Tyvärr ser jag inget av detta hos den borgerliga regeringen, vilket är tråkigt. Det är bra med informationskampanjer, Eskil Erlandsson, men kan du vara överens med mig om att vi behöver minska köttkonsumtionen? Det vore bra som utgångspunkt för denna diskussion.
Anf. 3 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! I den rapport som Jens Holm refererar till analyserar Jordbruksverket för- och nackdelar med en rad olika styrmedel för att minska klimatutsläppen från köttkonsumtionen.
Låt mig påtala, fru talman, att flera av de styrmedel som analyseras i nämnda rapport redan i dag tillämpas, såsom information om hållbar kost, utbildning av personal i de offentliga hushållen och möjlighet att ställa miljökrav vid offentlig upphandling.
Nyttan av fler styrmedel, såsom den klimatskatt som har diskuterats, begränsas högst påtagligt så länge det inte finns något globalt klimatavtal. Av detta skäl har regeringen avstått från att nationellt diskutera eller införa nämnda typer av skatter, avgifter eller liknande.
Vad vi i stället har fokuserat på, fru talman, är att det varje år slängs en otrolig mängd, många gånger fullt ätbar, mat. Utsläppen från svinnet i livsmedelskedjan beräknas till två miljoner ton koldioxid varje år. Av detta skäl har regeringen fastställt ett etappmål inom miljömålen för en ökad resurshushållning i livsmedelskedjan.
Det ska inte förnekas att vi har en stor köttkonsumtion i vårt land. En stor del av det utsläpp vi har från denna konsumtion är inte utsläpp från mat som äts utan från matsvinn i livsmedelskedjan. Det är detta vi i första hand kan inrikta oss på för att minska fotavtrycken från matanvändandet i vårt land.
Att ensidigt införa saker och ting är prövat ganska nära oss. Det har visat sig att när länder enskilt inför olika typer av skatter eller avgifter för att begränsa och påverka ett konsumtionsmönster uppstår en mängd problem som vi inte vill ha i vårt samhälle. Det handlar om fusk, smuggling och liknande, vilket är oerhört svårt att komma åt eftersom det är så utbrett då vi ju alla konsumerar mat.
Anf. 4 Jens Holm (V)
Fru talman! Låt mig börja där jag slutade, Eskil Erlandsson. Är du överens med mig om att den ökande köttkonsumtionen är ett problem av miljö- och klimatskäl, ett problem när det gäller att föda hela jorden och ett problem för att den försvårar en anständig behandling av djuren? Är det ett problem att köttkonsumtionen har femfaldigats i världen och att den har ökat med 40 procent i Sverige? Det skulle jag vilja ha ett svar på.
Kan vi vara överens om detta, Eskil, borde vi också kunna vara överens om att lösningen på detta problem är att minska köttkonsumtionen.
Låt mig dra en parallell till bilkörningen i vårt land. Vi har ungefär 4,4 miljoner personbilar. Vi vet att de står för samlade utsläpp på ungefär tio miljoner ton koldioxid varje år. Alla partier är överens om att vi måste minska utsläppen från massbilismen. Din regering, Eskil, har tillsatt en utredning som ganska nyligen blev klar med konkreta förslag på hur man ska kunna begränsa bilarnas utsläpp.
Hur stora är utsläppen från animaliekonsumtionen i Sverige? De är lika stora. De är på tio miljoner ton varje år, och den absolut största delen kommer från köttkonsumtionen. Här saknar jag, Eskil Erlandsson, konkreta styrmedel och beslut från regeringen för hur vi ska kunna minska dessa utsläpp.
Redan 2008 konstaterade Klimatberedningen att vi inte har några bindande styrmedel för hur vi ska minska utsläppen från jordbrukssektorn, där köttindustrin står för den absolut största delen.
Vänsterpartiet har inte föreslagit en köttskatt, vilket Eskil Erlandsson var inne på. Vi föreslår i stället andra åtgärder för hur vi ska kunna minska köttkonsumtionen.
Du tar upp att våra myndigheter kan informera om en hållbar konsumtion, Eskil Erlandsson. Jag kommer ihåg när Livsmedelsverket för några år sedan tog fram rekommendationer för en hållbar livsmedelskonsumtion. Här fanns minskad köttkonsumtion med. Men du drog in dessa rekommendationer, eller hur?
Kan du nu i kammaren säga, så att hela svenska folket hör det, att det är bra om Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket uppmanar svenska folket att minska sin köttkonsumtion så att vi kan minska våra utsläpp, föda jordens befolkning och få bättre möjlighet att behandla djuren anständigt? Det vore väldigt bra med en sådan tydlig signal, Eskil Erlandsson.
Du gör en stor sak av matsvinnet. Det är ett stort problem. Precis som du säger kan utsläppen av all mat vi slänger vara så stora som två miljoner ton. Detta måste vi komma till rätta med, men det är svårt att hitta konkreta politiska styrmedel för att människor ska slänga mindre mat. Men jag är helt överens med dig om att vi måste göra något.
Kom dock ihåg, Eskil Erlandsson, att vi talar om max två miljoner ton växthusgaser varje år. Utsläppen från animalieindustrin, som jag talar om, är på tio miljoner ton varje år. Det är fem gånger så mycket som det som du talar om.
Kontentan av mitt resonemang är att det går att påverka människors beteende. Vi ska självklart inte styra vad människor lägger på sin tallrik, men på samma sätt som vi vill att människor ska köra mindre bil och åka mer kollektivt kan vi hitta styrmedel för att människor ska äta mindre kött och mer vegetariskt.
Jag skulle önska att du och jag kunde vara överens om detta, Eskil Erlandsson.
Anf. 5 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Liksom flera andra myndigheter har Livsmedelsverket till uppgift att verka för att generationsmålet för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen, alltså denna kammare, har fastställt uppnås.
Det är även Livsmedelsverkets ansvar att ta fram och informera om kostråd. I myndighetens
Miljösmarta matval
ges rådet att minska mängden kött, Jens Holm, och i stället äta mer vegetabilier.
Det finns även andra råd. Ett var jag inne på i mitt förra inlägg, nämligen rådet att minska vårt matsvinn.
Jag hoppas att vi är överens om, Jens Holm, att det gigantiskt stora problemet inte minst globalt är att vi i den rika delen av världen slänger väldigt mycket mat samtidigt som andra delar av världen har brist på mat.
Till detta ska läggas att regeringen har gett Livsmedelsverket möjlighet att inrätta det vi har döpt till ett nationellt kompetenscentrum för den offentliga måltiden. Centrumets uppdrag är att vara ett stöd för hur en bra offentlig måltid ska se ut. I det sammanhanget stöder vi informationsdelen. Hållbarhet och hur olika livsmedel påverkar vår miljö är en del i det uppdrag som centrumet ska verka inom.
Den modell man har tagit fram används bland annat till att hjälpa personal inom vård, skola och omsorg att få fram god, näringsriktig och hållbar mat till dem som finns i den offentliga sektorn och dess verksamhet.
Till detta ska läggas, vilket jag upprepar, att regeringen aktivt verkar för att vi ska få ett globalt bindande avtal för minskning av växthusgaser i världen. Sverige bidrar därtill med finansiellt stöd för att hjälpa så kallade u-länder att minska sina utsläpp, apropå att vi har en väldigt stor ström av varor som importeras respektive exporteras både från vårt land och från andra delar av världen.
Slutligen, fru talman, finns det ytterligare en sak jag tycker är viktig att påpeka, nämligen att betande djur som vi bland annat får vårt kött från är en förutsättning för att kunna hävda våra biologiskt värdefulla betes- och hagmarker.
Utan djur kommer en stor del av det som jag hoppas att både Jens Holm och jag värnar om och som för mig är en stor del av Sverige, nämligen det öppna, vårdade och betade landskapet, att försvinna.
Det är ett av skälen till att jag ser djuren som en av nycklarna till att vi ska behålla och utveckla den biologiska mångfalden i vårt land.
Anf. 6 Jens Holm (V)
Fru talman! Om vi börjar med de betande djuren, Eskil Erlandsson, leder dagens stora konsumtion av animalier till att djuruppfödningen blir alltmer industrialiserad och storskalig. Jag skulle säga att den stora konsumtionen är ett hot just mot våra ängs- och hagmarker och andra områden med stor biologisk mångfald som vi vill ha kvar.
Den absolut största delen av djur som föds upp och slaktas i Sverige och resten av den industrialiserade världen står i djurfabriker. Jag pratar om kycklingarna, hönsen, grisarna, tjurarna och stutarna. Mjölkkossorna får gå utomhus några månader om året på sommaren, men annars står även de instängda i storskaliga anläggningar.
En minskad köttkonsumtion, Eskil Erlandsson, skulle ge oss bättre förutsättningar att låta fler djur komma utomhus och bete sig naturligt. Jag välkomnar det du säger om Livsmedelsverket - att de har informationsmaterial där de uppmanar till minskad köttkonsumtion. Det är bra. Men den här debatten handlar om att vi politiker behöver sätta ned foten och säga att det är önskvärt med en minskad köttkonsumtion.
Jag vill ställa frågan till dig igen, för trots att jag har frågat två gånger har du inte svarat: Är det önskvärt, Eskil Erlandsson, med en minskad köttkonsumtion? Jag hoppas verkligen det, för då kan vi vara överens om nästa steg, nämligen vilka konkreta förslag vi ska lägga fram för att hjälpa de svenska konsumenterna, våra skolor och äldreboenden och så vidare att äta mindre kött och mer vegetariskt.
Jag tackar för debatten. Jag tror att detta är en fråga som vi kommer att debattera mer framöver, för den är väldigt viktig.
Anf. 7 Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Fru talman! Låt mig återgälda tacket. Jag tycker att det är angeläget att diskutera frågor som har med klimat och miljö att göra. Mat och dess produktion påverkar både klimat och miljö - låt oss vara överens om det.
Men låt mig också påpeka igen, Jens Holm, att vi gör insatser på detta område, bland annat genom det jag har räknat upp - stöd till Livsmedelsverket för att ge ut information om bra matval, inte minst inom den offentliga sektorn. Jag och myndigheten har ett engagemang för att minska det otroliga svinn som finns i alla led av matproduktionen i vårt samhälle.
Som konsument kan man dessutom bidra genom att ta del av den information som finns och som jag numera bedömer som lättillgänglig. Man kan ta del av de kostråd som ges ut inte bara av myndigheter utan också många organisationer, liksom de märkningar som finns.
Det finns klimatcertifieringar, märkningar för svenskt kött - vilket jag påstår är mer klimatsmart än mycket annan produktion i världen - och märkningar för ekologiskt, såsom svenskt naturbeteskött. För att ta ett annat konkret exempel har Livsmedelsverket sina miljösmarta matval som ger vägledning om hur jag, Jens Holm och andra kan bidra till att minska matens miljöpåverkan.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.