Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Likvärdig tillgänglighet till specialistsjukvård

Interpellation 2010/11:216 av From, Isak (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-02-18
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2011-02-28
Svar fördröjt anmält
2011-02-28
Sista svarsdatum
2011-03-11
Besvarad
2011-03-15

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 18 februari

Interpellation

2010/11:216 Likvärdig tillgänglighet till specialistsjukvård

av Isak From (S)

till socialminister Göran Hägglund (KD)

För patientsäkerheten och en likvärdig god vård i hela landet är det nödvändigt att patienter i norra Sverige ibland akut behöver transporteras till Norrlands universitetssjukhus i Umeå eller till andra universitetssjukhus i landet. Det förutsätter att ambulansflygplan ska kunna landa och lyfta på alla flygplatser i regionen dygnet runt.

I dag är det inte alltid så, vilket har fått tragiska följder.

Det är inte rimligt att det finns väsentligt stora skillnader i landet, om man ser till förutsättningarna att snabbt ta sig till avancerad specialistsjukvård, som till exempel för tidigt födda barn, som snabbt behöver ta sig till Umeå, svårt brännskadade, som snabbt behöver ta sig till Uppsala, eller patienter med akuta pulsåderbråck till Umeå, Uppsala eller Göteborg.

I dag tvingas landstingen i vissa fall bekosta beredskap och öppning av flygfält, i det fall där det ens är möjligt. Som det är i dag så fungerar inte heller finansieringsprincipen då inga statliga medel tillskjuts för att kompensera landstingen för de ökade kostnader som landstingen har för att ordna beredskap under kvällar och helger för ambulansflyget.

Transportstyrelsens förslag är att det bör finnas en beredskap om högst en timmes inställelsetid dygnet runt för att vid behov och med säkerhet kunna öppna trafikflygplatser på tio prioriterade orter i Sverige, och enligt uppgift så bereds frågan i Regeringskansliet. Med den utgångspunkten är frågan hur det blir med övriga orter med flygplats, där det också måste gå att starta och landa alla tider på dygnet.

Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att likvärdiga förutsättningar uppnås, så att akut sjuka människor inte dör på grund av att ambulansflyg inte kan landa och lyfta på natt- och helgstängda flygplatser?

Debatt

(10 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2010/11:216, Likvärdig tillgänglighet till specialistsjukvård

Interpellationsdebatt 2010/11:216

Webb-tv: Likvärdig tillgänglighet till specialistsjukvård

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Göran Hägglund (Kd)
Anf. 26 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Isak From har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att likvärdiga förutsättningar uppnås, så att akut sjuka människor inte dör på grund av att ambulansflyg inte kan landa och lyfta på natt- och helgstängda flygplatser. Marie Nordén har även frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att patienter i Jämtlands län får samma tillgång till specialistvård som övriga medborgare i landet genom exempelvis möjligheten att också i fortsättningen kunna flyga till vården i Umeå. Varje landsting har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården inom sitt område. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska de bland annat svara för att det finns en ändamålsenlig organisation för att till och från sjukhus eller läkare transportera personer. Det finns inte något närmare angivet krav på om transporterna ska ske på väg eller i luften utan det väsentliga är att landstingen även i detta led av vårdkedjan uppfyller lagens krav på en god vård. Jag kan inte se att denna fråga, som gäller struktur och organisation av transporter inom hälso- och sjukvården, skiljer sig från övrig hälso- och sjukvård på ett sådant sätt att det skulle motivera att vi frångår landstingens ansvar för att styra och finansiera hälso- och sjukvården. Det är de folkvaldas representanter i Jämtlands läns landsting som har fått medborgarnas förtroende att styra landstinget. Regeringen har inte för avsikt att börja inskränka det kommunala självstyret genom att detaljstyra hur ett landsting ska organisera sin verksamhet eller att överpröva de folkvalda representanternas beslut. Staten har däremot en roll i att sätta ramarna för verksamheten genom lagstiftning och att utöva tillsyn och följa upp verksamheten. För detta har vi myndigheter som till exempel Socialstyrelsen, som har rätt att ingripa om vården inte håller tillräcklig kvalitet eller på annat sätt brister. Jag har fullt förtroende för att våra myndigheter sköter tillsynen på ett tillfredställande sätt och ingriper om det behövs. Det handlar alltså inte om att regeringen skulle undandra sig sitt ansvar för transporter inom hälso- och sjukvården, utan det handlar i slutändan om att alla aktörer inom hälso- och sjukvårdssystemet måste ta sitt ansvar för sin del av systemet. Den 12 mars 2009 redovisade Transportstyrelsen ett uppdrag från regeringen som innebar att myndigheten skulle lämna ett förslag på ett system som skapar en tillgänglighet för så kallade SAR-helikoptrar, luftburna sjuktransporter, polisflyg med mera, till flygplatser på tider då de normalt inte är öppna. Transportstyrelsens förslag är att det bör finnas en beredskap om högst en timmes inställelsetid dygnet runt för att vid behov och med säkerhet kunna öppna trafikflygplatser på tio orter i Sverige. Transportstyrelsens redovisning har varit föremål för remiss och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd har i ett frågesvar den 31 januari i år framhållit att hennes ambition är att ett system med beredskapsflygplatser ska bli verklighet inom en så snar framtid som möjligt. Jag ser med intresse fram emot Näringsdepartementets beredning av frågan.
Isak From (S)
Anf. 27 Isak From (S)
Fru talman! Socialministern har valt att besvara min och Marie Nordéns interpellationer samtidigt. Det visar att socialministern inte har förstått frågornas innebörd och vikt, för det handlar egentligen om två helt olika saker. Men trots allt tackar jag socialministern för svaret och kan i vart fall av svaret se att han verkar halvt yrvaken. Efter den här debatten får vi väl se om vi kan väcka socialministern och regeringen så att de blir vakna på riktigt. Sedan snart ett år har inte landstingen i norr tillgång till alla flygplatser dygnet runt vid akuta sjuktransporter. Det är ett allvarligt problem som hotar patientsäkerheten. Det har redan lett till att det inträffat incidenter, och minst två fall har lett till lex Maria-anmälan. Det är av yttersta vikt att livsavgörande sjuktransporter kan utföras inom den struktur med universitetssjukhusens olika specialistområden som vi har byggt upp i vårt land. De fyra norrlandstingen kräver nu att staten tar sitt ansvar för att se till medborgarna i landstingen ska ha tillgång till alla flygplatser dygnet runt vid akuta sjuktransporter. Förut kunde till exempel landstinget ringa upp till Lycksele eller Gällivare för att öppna flygplatsen mitt i natten. Det går inte längre eftersom nya regler har införts i samband med bolagiseringen av flygplatserna. Det var viktigare att bolagisera ett antal flygplatser snabbt än att se till konsekvenserna för de enskilda medborgarna. Helge Brändström, som är flygmedicinskt ansvarig i norra sjukvårdsregionen, ser det som ett allvarligt säkerhetsproblem för patientsäkerheten. Sedan reglerna trädde i kraft har det blivit allt svårare att få tillgång till flygplatserna. De fyra norrlandstingen ser det som väldigt allvarligt, och det hotar patientsäkerheten. Problemen ser likadana ut i hela norra sjukvårdsregionen. I värsta fall har patientsäkerheten inte längre kunnat garanteras. Redan för två år sedan lade Transportstyrelsen fram ett förslag för regeringen som innebar att staten skulle ta den grundläggande dygnetruntberedskapen i hela landet. Det har hittills inte hänt något med det förslaget, även om det nu påstås att ett arbete pågår i Regeringskansliet om tio prioriterade flygplatser. Men hur är det med de andra flygplatserna, socialministern? I förslaget från Transportstyrelsen nämns inte kommunala flygplatser. Nu vill vi och landstingen i norr att staten tar ansvar även för dessa. Det är en viktig jämlikhetsfråga och en rättighet för hela landet. Herr talman! Landstinget anser att samhället via staten bör som förr ta ansvar för att säkerställa tillgängligheten till samtliga flygplatser inom norra sjukvårdsregionen såväl statliga som kommunala när det gäller beredskapsverksamheten. Det borde också vara så att den aktivitetsberoende delen av kostnaden för att nyttja flytplatserna inte ska belasta landstingen. Detta var tidigare en statlig angelägenhet. Vi anser fortfarande att det är en statlig angelägenhet. Vi vill nu ha svar på vad socialministern tänker vidta för åtgärder för att rätta till bekymren.
Marie Nordén (S)
Anf. 28 Marie Nordén (S)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret. När jag hör ministerns svar får jag samma fundering som Isak From gav uttryck för. Jag undrar om ministern har förstått vad vi försöker beskriva för problem och att det är två helt skilda frågor som vi har lyft här. När jag hör ministerns svar undrar jag om han verkligen har läst min fråga när han skrev svaret. Inte någonstans i min fråga finns en tillstymmelse till att försöka lyfta över landstingens uppgifter till staten. Inte någonstans kan man läsa att Jämtlands läns landstingspolitiker försöker smita från ansvaret att styra landstinget. Jag efterfrågar inte heller att regeringen ska börja inskränka det kommunala självstyret genom att detaljstyra hur Jämtlands läns landsting ska organisera sin verksamhet eller genom att ompröva folkvalda representanters beslut, som ministern uttrycker sig i svaret. När han sedan i svaret blandar in Socialstyrelsens tillsyn i frågan visar det ännu mer på att ministern inte har förstått min fråga. Ministern säger att alla aktörer ska ta sitt ansvar för sin del av systemet. Ministerns ingång i denna fråga är att säga att det inte handlar om att regeringen ska undandra sig ansvaret för transporter inom hälso- och sjukvården. Det är ju bra. Det konstaterandet gäller precis det som min interpellation handlar om och det jag vill försäkra mig om. Det är att regeringen i fortsättningen tar sitt ansvar för fungerande transporter och i det här fallet flyget mellan Östersund och Umeå. Det finns anledning att känna oro för att det kan komma förändringar och försämringar vad gäller möjligheterna att resa snabbt och bra för Jämtlands läns regionvårdspatienter. Det handlar också om regionalpolitiskt och näringspolitiskt viktiga flygkommunikationer i Norrland. Jag vill för dem som tittar på debatten från läktaren och kanske på tv säga att det här sträcker ganska långt tillbaka i tiden. Så tidigt som i december 1980 beslutade riksdagen om riktlinjer för den framtida regionsjukvården. För att Umeåregionen skulle få ett större patientunderlag utökades den regionen med Medelpad, Västernorrland och Jämtlands län. Riksdagen slog då också fast att om Jämtlands län ska tillföras Umeåregionen är det nödvändigt att länets invånare får en försäkran om att kommunikationsfrågan löses. En självklar förutsättning för en utökning av Umeåregionen med Jämtlands län är att resemöjligheterna förbättras för patienter från länet som ska få regionsjukvård i Umeå. Snabba och bra kommunikationer måste finnas mellan Jämtlands län och Umeå. Detta är ett riksdagsbeslut som fortfarande gäller. Tidigare regeringar har vid flera tillfällen förtydligat det statliga åtagandet för flytlinjen mellan Östersund och Umeå. Landstingspolitikerna i Jämtland har tagit sitt ansvar och gjort vad de kunnat för att uppmärksamma infrastrukturministern på frågan. Tyvärr har man ännu inte fått något svar. Jag försöker med denna debatt få socialministerns uppmärksamhet. Det är ett område som socialministern trots allt har ansvar för. Jag vill få en försäkran från ministern att riksdagens tidigare beslut ligger fast. Vi vill också i framtiden få en försäkran om att vi har ett fungerande flyg för sjuka patienter som ska vårdas i Umeå men bor i Jämtland.
Göran Hägglund (Kd)
Anf. 29 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Om det är så att man tycker att mina svar inte riktigt ansluter till frågan kan det bero på två saker. Det kan vara att frågan inte är ställd på det sätt som man hade tänkt sig eller att den är missförstådd av den som har varit mottagare av frågan. Jag har försökt att svara på de frågor som har ställts i de direkta frågorna från de båda frågeställarna. Det är väldigt viktigt att ha klart för sig den arbetsfördelning som finns. Staten bedriver inte hälso- och sjukvård i Sverige. Staten bedriver heller inte transportverksamhet å landstingens vägnar. Däremot, och jag tror att det är poängen från frågeställarnas sida, har staten ett ansvar för att det finns en fungerande infrastruktur. Jag har i mitt svar försökt beskriva hur arbetet, som frågeställarna vet ligger på ett helt annat departement, fortgår med sikte på att hitta en lösning som gör att vi får väl fungerande transporter. Utgångspunkten för det är precis som när det gäller hälso- och sjukvården ur mitt perspektiv att vi ska skapa förutsättningar för en likvärdig vård i hela landet. Det pågår utöver det, som jag har sagt i svaret, ett arbete inom ramen för SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Det är ett särskilt projekt som i stor utsträckning bygger på förslaget från Helikopterutredningen. Syftet med projektet är att ta fram ett underlag om samverkan när det gäller luftburen ambulansverksamhet mellan olika aktörer. Projektet ska slutrapporteras till landstingsdirektörerna, det vill säga kretsen av de högsta tjänstemännen inom våra respektive landsting och regioner, i juni 2011, det vill säga om några månader. Jag har förstås inget annat mål för min verksamhet än att alla människor i vårt land ska ha tillgång till bästa möjliga vård alltid. Det gäller också under transportskedet. Men alla propåer som handlar om att staten ska ta över en del av landstingens verksamhet kommer jag att avvisa. Jag föreställer mig att frågeställarna så småningom kommer att säga i talarstolen att det verkligen inte är det som är deras syfte. Det är i så fall bra, för då är vi överens om detta.
Isak From (S)
Anf. 30 Isak From (S)
Fru talman! Riksdagen beslutade den 3 december 2009 i enlighet med regeringens förslag att dela Luftfartsverket och bolagisera flygplatsverksamheten. Det nya flygplatsbolaget Swedavia bildades den 1 april 2010. Det är efter detta som problemen har börjat. Luftfartsverket har fortfarande ansvar för flygtornen. Swedavia har ansvar för flygplatsen i många fall. I andra fall är det kommunerna. I vissa fall är det också olika entreprenörer som flyger på en viss sträcka. Det kan även finnas en entreprenör som sköter snöröjningen. I det läge som nu råder måste man i vissa fall ha fyra olika organisationer i gång. Vi tycker att när man nu fattade beslut om bolagisering borde man ha sett att det skulle bli så här. Det stod också remissvaren från landstingen att denna del inte var tillräcklig. Nu har man hållit på i över två år. Tycker socialministern att det är landstingen som ska betala dyra pengar för att sköta verksamheter som tidigare har legat på staten, som de faktiskt gör i dag? I den mån det ens är möjligt att öppna flygplatser är det vad landstingen gör i dag. De använder pengar som borde gå till vården. Norra sjukvårdsregionen med sina speciella geografiska förutsättningar med mycket långa avstånd är mer beroende av flygplatser som är tillgängliga dygnet runt än vad övriga landet är. Enligt landstingens mening är det en primär uppgift för staten att säkerställa att samhällets infrastruktur, i detta fall flygplatser, är tillgängliga för samhällsviktig verksamhet. Ambitionsnivån i Transportstyrelsens förslag är enligt landstingens mening inte tillräcklig. Det är ändå enligt landstingens uppfattning angeläget att åtminstone de förslag som Transportstyrelsen lade fram 2010 så snabbt som möjligt förverkligas. De allvarligaste konsekvenserna av att flertalet av regionens flygplatser inte är tillgängliga dygnet runt är att det hotar patientsäkerheten. Under det senaste året har ett antal allvarliga incidenter inträffat när flygplatser bland annat i Gällivare inte har kunnat öppnas. Sjukvårdstransporter har fördröjts och förlängts med befarade och konstaterade negativa konsekvenser för enskilda patienter. I åtminstone två ärenden har det lett till lex Maria-anmälningar, där den mest ifrågasatta komponenten i händelsen var bristande tillgänglighet till ambulansflyg vilket ledde till fördröjd transport till specialistsjukvård. Fru talman! Moderaterna gjorde ett stort nummer i valrörelsen av att kommunerna bara ska syssla med välfärdens kärna. Samtidigt lämnar regeringen över ansvaret för flygplatser och annan viktig infrastruktur till kommunerna. Hur ska vi tolka det? Regeringen gör neddragningar i välfärden som lämnar hål i skyddsnäten. Landstingen och kommunerna lappar efter bästa förmåga, men det som händer är att enskilda drabbas. Nu vill jag veta vad socialministern ska säga. Vad händer om det om några veckor föds ett för tidigt fött barn i Sveg eller i Gällivare som snabbt behöver tas till Umeå universitetssjukhus? Vad händer om vi har en allvarlig brännskada i Lycksele som snabbt behöver tas till Uppsala? Vad händer om det sker en lördagskväll? Är det då kört för dessa människor när det enda alternativet är 50-60 mil i ambulans på mörka, kalla vintervägar?
Marie Nordén (S)
Anf. 31 Marie Nordén (S)
Fru talman! Jag är ledsen, men jag måste säga att ministerns svar oroar mig. Staten har redan ansvaret för den flyglinje som vi just nu diskuterar. Det handlar inte om att lyfta över något ansvar. Min fråga är varken felställd eller felriktad. Den lyder: Riksdagen beslutade 1980 att Jämtlands län tillhör norra sjukvårdsregionen och i och med det upptagningsområdet för Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Beslutet har förtydligats sedan dess ett antal gånger av regeringen och riksdagen. Beslutet innebär att det ska finnas goda kommunikationer till sjukhuset, och med det avser man i huvudsak flygtrafik och järnväg. Rikstrafiken upphandlar flygtrafiken mellan Östersund och Umeå och har nu återigen ifrågasatt fortsatt upphandling av trafiken, vilket skulle vara ett brott mot riksdagens beslut om regionjukvården. Det skulle också innebära orimliga restider för de sjuka eftersom avståndet mellan Östersund och Umeå är omkring 40 mil. Med buss tar resan sex timmar. Med nuvarande tågförbindelser tar resan ännu längre tid. Den långa resan kan innebära att situationen för den sjuke ytterligare försämras. En hög och säker tillgänglighet till flygtransporter är av väsentlig betydelse för att alla medborgare i landet ska få sjukvård på likvärdiga villkor. Detta är särskilt viktigt för boende i den norra delen av landet med långa avstånd. Min fråga lydde till sist: Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att patienter i Jämtlands län får samma tillgång till specialistvård som övriga medborgare i landet genom exempelvis möjligheten att också i fortsättningen kunna flyga till vården i Umeå? Den centrala frågan är just att staten ska ta ansvar för denna flyglinje. Man slog fast redan i slutet av 1980 att staten har ett särskilt ansvar för den. Nu får vi signaler om att linjen är hotad och att den inte är värderad på samma sätt som tidigare. Vi har inte fått något svar från infrastrukturministern om hur hon ställer sig till detta och hur hon ser på frågan. Därför vänder jag mig till ansvarig minister på området. Ingenstans i min interpellation kan jag se att jag ställer frågan om huruvida tillsynen fungerar eller inte och om att vi ska lämna över ett ansvar som landstinget har i dag till staten. Det handlar i stället om att regeringen ser behovet av denna linje och att man har ett åtagande sedan långt tillbaka att leva upp till.
Göran Hägglund (Kd)
Anf. 32 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Jag har försökt att i svaret beskriva det arbete som pågår delvis i form av utredningen från Transporstyrelsen, som kom med ett förslag som har varit ute på remiss. Jag har beskrivit hur det är under bearbetning på Näringsdepartementet. Syftet är att landa på ett förslag. Jag har också berättat om SKL:s pågående arbete utifrån förslagen från Helikopterutredningen för att se hur man tillsammans med olika aktörer skulle kunna hitta lösningar. Jag har berättat att detta uppdrag kommer att slutrapporteras i juni månad 2011. Inom det ansvarsområde som jag har finns det en del saker som vi enkelt kan göra. I en del saker som gäller infrastrukturlösningar är vi beroende av ett samarbete med andra departement, som har mer av det direkta ansvaret för detta. Jag har beskrivit hur arbetsfördelningen är på området. Därför ligger ansvaret just där, och vi är beroende av besked därifrån. Isak From har en del frågor och påståenden om att regeringen gör neddragningar som drabbar välfärdens kärna och så vidare. Isak From vet att detta inte är sant. På kommun- och landstingsnivå har vi aldrig haft så mycket pengar att röra oss med. Min uppfattning är att vi framöver kommer att behöva ha ännu mer pengar till området, inte minst i ljuset av att vi har en åldrande befolkning där sjukvårdsbehoven och omsorgsbehoven kommer att göra sig alltmer påminda framöver. Därför är det oerhört viktigt att vi har en helhet som fungerar för alla dessa personer oavsett var man lever i landet. För regeringens del gäller det att i samarbete med landstinget bidra till att hitta en praktisk lösning som gör att också människor som bor långt ifrån de sjukhus som har specialiteter av olika slag ska kunna ha en trygg och säker transport. På så vis lever vi upp till kraven som finns i hälso- och sjukvårdslagen. Ytterst handlar det om människors väl och ve, som vi som politiker har ett mycket stort ansvar för att få att fungera på bästa möjliga sätt.
Isak From (S)
Anf. 33 Isak From (S)
Fru talman! Jag håller med socialministern om att landstingssektorn har höga kostnader att vänta genom den demografiska utvecklingen och en åldrande befolkning. Just därför är det väldigt viktigt att landstingen kan syssla med det de är bäst på och det de gör väldigt bra i dag, nämligen vårda patienter. Nu har man fattat ett beslut som innebar att landstingen och kommunerna var tvungna att gå in med egna pengar för att kunna öppna flygplatser i den mån det ens gick. För närvarande är det faktiskt så, och det kommer Näringsdepartementets utredning också att visa, att det inte finns någon som har det sammanhållande ansvaret för de här flygplatserna. Det är väl bra att vi får åtminstone tio flygplatser till, men det är faktiskt två år sedan Transportstyrelsen presenterade detta. Det är därför som vi interpellerar socialministern i dag. Vi har ställt frågan ett antal gånger, och infrastrukturministern har även uppvaktats av landstingen i just den här frågan. Efter två år har faktiskt ingenting hänt. Det här är en sjukvårdspolitisk fråga, och då måste det vara socialministern som tar tag i detta i regeringen och börjar styra upp arbetet så att det händer någonting. Vi kan inte ha det som det är i dag. I dag har vi inte en likvärdig sjukvård i hela landet, som socialministern påstår, i alla fall inte på obekväm tid efter kl. 18 på vardagar och på helger efter ordinarie öppettid. Här behöver vi få en lösning, och här har socialministern ett verkligt ansvar. Det är bara att sätta i gång.
Marie Nordén (S)
Anf. 34 Marie Nordén (S)
Fru talman! Ministern vill inte riktigt känna ansvar för den fråga som jag har ställt. Han skulle kanske ha lämnat över den till infrastrukturministern. Jag vet att man många gånger gör det när ministern tycker att frågan är felriktad. Jag vill lyfta upp den här frågan eftersom den är så viktig för många människor i min del av landet, Jämtlands län. Jag har själv erfarenheter av föräldrar som har åkt på behandling i Umeå. Resan börjar långt innan man sätter sig på planet till Umeå. Det är många mil för många som ska ta sig till ett annat län för behandling. Det här samarbetet är väldigt viktigt. Jag kanske upprepar mig, men vi har ju slagit fast i riksdagen att staten har ett uttalat ansvar för att det finns ett grundläggande trafikutbud mellan Östersund och Umeå. Det ska tryggas och säkras, och den trafiken finns med hänsyn till sjukvårdens organisation. Man sade också i ett beslut i mitten av 90-talet att detta har en särställning som motiverar särskilda insatser för att trygga en direkt förbindelse. Riksdagen har också förtydligat kraven på flygplan av viss storlek och standard för att motsvara de regionala sjukvårdsorganisationernas krav. Man har i detalj talat om att det här inte bara är viktigt för länet utan att det är en riksangelägenhet utifrån det ministern sade, nämligen att alla har rätt till en trygg sjukvård. Nu pågår en upphandling av just den här flygtrafiken. Det är svårt för oss att avgöra om riksdagens tidigare beslut kvarstår vad gäller prioriteringarna eller om Trafikverket har getts andra förutsättningar i upphandlingsunderlaget. Det är det jag skulle vilja att ministern kunde ge ett svar på.
Göran Hägglund (Kd)
Anf. 35 Göran Hägglund (Kd)
Fru talman! Jag är glad att de här interpellationerna har ställts. Det här är en principiellt viktigt fråga, och den är framför allt viktig för alla människor som bor i Jämtland. Den är särskilt viktig för dem som behöver den, men det handlar också om tryggheten för dem som inte är i omedelbart behov av den genom själva vetskapen om att vi har trygga och bra transporter. Saker och ting har hänt, och jag tänker nu på Isak Froms resonemang om att det har gått två år utan att någonting har hänt. Det är inte sant. Här har det pågått väldigt mycket arbete. Infrastrukturministern har också för en kort tid sedan framhållit att det är hennes ambition att vi ska kunna lösa den här frågan om beredskapsflygplatser inom en mycket snar framtid, och det är Näringsdepartementet som har ansvaret för det. Det här är en viktig fråga. Det handlar om att säkerställa att alla människor har tillgång till en vård på jämställda villkor vare sig man bor i Jämtland, Stockholm, Göteborg, Skåne, Västra Götaland eller var man än bor. Transporterna är en mycket viktig del av hälso- och sjukvårdsapparaten i vårt land. Därför kommer jag naturligtvis att fortsätta att följa detta utifrån mitt särskilda perspektiv för att säkerställa att vi får en lösning som är god för jämtar och andra i vårt land.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.