Kvinnor i Försvarsmakten

Interpellation 2017/18:205 av Lena Asplund (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-11-22
Överlämnad
2017-11-23
Anmäld
2017-11-24
Sista svarsdatum
2017-12-07
Svarsdatum
2017-12-19
Besvarad
2017-12-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

 

SVT Nyheter presenterade nyligen uppgifter om att andelen kvinnliga yrkesofficerare i försvaret är mycket låg vid en internationell jämförelse. Av alla yrkesofficerare i Sverige är endast ca 7 procent kvinnor. Andra länder, som USA, Frankrike och Kanada, ligger betydlig högre med en mer än dubbelt så stor andel kvinnliga yrkesofficerare.

Vad som dessutom oroar när det gäller Sverige är att ökningstakten är låg. Enligt SVT:s beräkning kommer det att dröja till år 2035 innan Sverige når dagens norska nivå. Norge har i dag 11 procent kvinnliga yrkesofficerare.

Samma bild finns när det gäller antalet kvinnor som påbörjar den militära grundutbildningen. Av dem som påbörjade utbildningen under 2016 var 13 procent kvinnor. Försvarsmaktens mål, enligt myndighetens jämställdhetsplan, är att 20 procent som genomför utbildningen ska vara kvinnor. I regeringens budgetproposition för 2018 konstateras att myndigheterna behöver vidta fortsatta åtgärder för att fler kvinnor ska genomgå utbildningen.

Det är problematiskt att så få kvinnor söker sig till Försvarsmakten och att än färre går vidare till officersbanan. Bristen på kvinnliga sökande innebär att försvaret missar en stor del kompetenta personer som skulle ha mycket att tillföra arbetsplatsen.

Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist följande:

 

1. Vilken bedömning gör försvarsministern av möjligheterna att få fler kvinnor att söka sig till försvaret de närmsta åren?

2. Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att fler kvinnor ska söka till den militära grundutbildningen samt att få fler kvinnor som går vidare till officersyrket?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:205, Kvinnor i Försvarsmakten

Interpellationsdebatt 2017/18:205

Webb-tv: Kvinnor i Försvarsmakten

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Svar på interpellationer

Fru talman! Lena Asplund har frågat mig vilken bedömning jag gör av möjligheterna att få fler kvinnor att söka sig till försvaret de närmaste åren. Hon har också frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att fler kvinnor ska söka till den militära grundutbildningen och för att få fler kvinnor att gå vidare till officersyrket.

För att bidra till en större rekryteringsbas och en bredare kompetens inom Försvarsmakten ska myndigheten verka för att andelen kvinnor i Försvarsmakten ökar. Att andelen kvinnor ökar på samtliga nivåer inom Försvarsmakten är en viktig fråga för regeringen.

I samband med att värnplikten lades vilande år 2010 ändrades lagen om totalförsvarsplikt så att skyldigheten att fullgöra värnplikt gäller både kvinnor och män. Den 2 mars i år beslutade regeringen att återinföra mönstring och grundutbildning med värnplikt. Den nya beslutade personalförsörjningsmodellen innebär en ökad möjlighet att nå och attrahera kvinnor till grundutbildning med värnplikt genom mönstrings- och värnpliktsinstrumentet. Att de kvinnor som kommer i kontakt med Försvarsmakten upplever bland annat bra bemötande, anpassad utrustning och god utbildning är grundläggande för att få ett fortsatt engagemang av kvinnor i Försvarsmakten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Försvarsmakten och Totalförsvarets rekryteringsmyndighet är de myndigheter som vet vilken kompetens som krävs för att en individ ska kunna genomföra grundutbildning med värnplikt. I syfte att välja ut de individer som har rätt kapacitet och förutsättningar utformar myndigheterna så kallade kravprofiler. De krav som anges i kravprofilerna motsvarar de grundkrav som Försvarsmakten ställer på respektive befattning. Regeringen har givit Försvarsmakten med stöd av Totalförsvarets rekryteringsmyndighet i uppdrag att se över antagningskraven och kravprofilerna så att de är relevanta i förhållande till dagens förhållanden samt utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

På uppdrag av regeringen har Försvarsmakten fastställt kvantitativa mål avseende fördelningen mellan kvinnor och män på alla nivåer i myndigheten. Under perioden 2018-2020 föreslår myndigheten bland annat att det ska vara minst 20 procent kvinnor som genomför grundutbildning med värnplikt. Denna andel föreslås öka kommande år.

För att bidra till en större rekryteringsbas och därmed bredda kompetensen inom Försvarsmakten anser regeringen att det är av särskild vikt att myndigheten fortsätter att vidta åtgärder för att andelen kvinnor i myndigheten ska öka på alla nivåer med beaktande av gällande regelverk där regeringsformens krav på förtjänst och skicklighet vid anställningar i staten är centralt.

Regeringen följer Försvarsmaktens arbete med att åstadkomma en jämnare könsfördelning i myndigheten. Likaså följer regeringen myndighetens övriga arbete med jämställdhetsintegrering av verksamheten.


Anf. 2 Lena Asplund (M)

Fru talman! Tack, försvarsministern, för svaret! Jag tycker också att det här är en viktig fråga, och jag har ställt den här interpellationen för att frågan ska lyftas. Jag tror att vi är rätt överens i frågan. Jag tycker att det känns bra att vi har den här lilla diskussionen om hur det ska vara för de kvinnor som finns i försvaret och för de kvinnor som vill söka sig dit.

Jag tycker att det är bra att man har gett Rekryteringsmyndigheten i uppdrag att se över kraven. I utskottet hade vi besök av Rekryteringsmyndigheten för ett tag sedan - det var en månad sedan eller något sådant - för att höra hur det har gått nu efter beslutet om att värnplikten ska återinföras. Det var ungefär 93 procent som svarade, och 6 103 var utvalda av Rekryteringsmyndigheten för att komma till prövning. Av dem var 4 611 män och 1 492 kvinnor. Det var alltså knappt 25 procent kvinnor.

Vi vet inte hur många av dem som blev uttagna efter att ha gjort testerna. Behovet är ungefär 4 000, som försvarsministern är väl medveten om. Ungefär 2 000 av dem kommer att tas in via värnplikten, och 2 000 tror man kommer att söka sig frivilligt till Försvarsmakten. Då är frågan: Var hamnar man då när det gäller andelen kvinnor?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är vi i politiken som egentligen styr vad Försvarsmakten ska göra och hur vi ska få en ändring. Man kan fundera i andra banor när det gäller vad man kan göra för att göra Försvarsmakten mer attraktiv för kvinnor. Försvarsministern nämnde här bland annat personlig utrustning och sådant. Ja, det är jätteviktigt, men finns det något ytterligare mervärde man skulle kunna skapa för att få kvinnor att vilja bli officerare? Kan man till exempel få något slags utbildning under tiden som kan innebära ett mervärde i det privata livet sedan?

Det är lite intressant att titta på hur det ser ut i vår omvärld. USA är det mest jämställda landet i det här sammanhanget med 17,6 procent kvinnliga yrkesofficerare, varav de har betydligt högre andel högre yrkesofficerare än vad vi har.

Vän av ordning kan ställa sig frågan: Är USA mer jämställt än vad vi är? Nja, jag har lite svårt att tro det - vi är ju ett väldigt jämställt land. Är det plikten då? Nej, det är det inte heller, för USA:s försvar bygger ju helt och hållet på frivillighet. Vad har man egentligen gjort där som gör att man får betydligt fler kvinnliga officerare än vad vi har här i dag?

Jag skulle också vilja höra om försvarsministerns visioner och ambitioner för att få fler kvinnor till Försvarsmakten. Med tanke på ämnet för nästa interpellationsdebatt vi ska ha här tror jag att det är viktigt att man snabbt ökar andelen. Som jag har skrivit i min interpellation tar det väldigt lång tid om vi fortsätter i den här takten innan vi ens kommer upp i Norges andel som är 11 procent kvinnor. Frankrike har 15,6 procent, Kanada har 14,9 procent och Storbritannien har 13 procent.

Vi är absolut inte sämst i klassen. Både Finland och Danmark har mindre andel kvinnliga officerare. Men det är inte ett svar. Vi bör bli bättre.

Jag skulle vilja att försvarsministern gör en vidare utläggning om hur han anser att man ska jobba på det.


Anf. 3 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Försvarsmakten har fastställt kvantitativa mål när det gäller fördelningen av män och kvinnor på alla nivåer i myndigheten. Under åren 2018-2020 föreslår myndigheten att minst 20 procent kvinnor ska genomföra grundutbildning och värnplikt. Det är en andel som man vill öka under kommande år.

Enligt de uppgifter jag har påbörjades mönstring för 870 personer den 1 oktober. Det är nu genomfört. 182 av dem var kvinnor, det vill säga 21 procent.

Om vi kan genomföra den ambition som Försvarsmakten har redovisat ökar andelen kvinnor genom att vi får möjlighet att föra in kvinnor i Försvarsmakten via värnpliktssystemet. Då blir det, jämfört med den fria grundutbildningen, en högre nivå.

Och om utbildningen kan genomföras på ett sådant sätt att den upplevs som konstruktiv och intressant, och om den genomförs på ett ur ett värdegrundsperspektiv bra sätt, skapas en bra bild av Försvarsmakten. Jag tror att exemplets makt är avgörande i det långa loppet. Man ska känna att det är en bra verksamhet, att det finns en jämställd värdegrund och att den sortens negativa saker som det skrivs och vittnas om inte förekommer. Man ska känna att det är nolltolerans på den punkten. Det tror jag är viktigt. Jag tror att gemenskapen i förbandet, att utbildningsinnehållet är bra och att man känner sig respekterad är nyckeln för att kunna klara den här typen av frågor på lång sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vet att Försvarsmakten lägger ned en hel del jobb på värdegrundsfrågor. Men det räcker inte med dokument. Det ska också genomföras i praktiken. Det är det som sker i förbanden som är det viktiga. Försvarsmakten har höga ambitioner på det området.

När det gäller exempel från andra länder är det intressant att ta till sig. Jag är öppen för information om i stort sett det mesta som kan leda framåt. Det finns ingen anledning att ha några hinder för det. Om vi kan få fram information om olika sätt att bete sig och verka som leder till att vi kan förbättra det här är det alldeles utmärkt.

Det finns också ett mycket strikt regelverk i fråga om arbetsmiljön. Det är tydligt klarlagt att arbetsgivaren är skyldig att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan upplevas som kränkande eller särbehandlande. Här har Försvarsmaktens ledning varit mycket tydlig, i alla fall som jag ser det.

Förutom det jag nämnde inledningsvis är också värdegrundsfrågorna ett viktigt sätt att bemöta det här. Det är viktigt att implementera värdegrunden och att se till att den genomsyrar utbildningen som ska genomföras med värnpliktiga under nästkommande år.


Anf. 4 Lena Asplund (M)

Fru talman! Jag och Peter Hultqvist är ganska överens om det här. Det är bra. Det är också bra att frågan lyfts upp.

När det gäller kvantitativa mål om minst 20 procent är det jättebra. Men det gäller att se till att målen uppfylls. Förvarsministern tog upp att 21 procent av de som varit på mönstring i oktober var kvinnor. Det är bra. Men i fråga om de övriga som ska komma in, de ungefär 2 000 som antagligen kommer att komma in på frivillig väg, måste man få fler kvinnor att söka sig in även den vägen, inte bara genom värnplikten.

Min fundering gäller de kvinnor, kanske 20 procent, som kommer in i Försvarsmakten via pliktsystemet. Det gäller att behålla dem sedan, så att de kan gå vidare och kan tänka sig att vara kvar i Försvarsmakten ett antal år. Alla kommer inte att bli officerare - absolut inte. Men flera av dem kan bli det och sedan få möjlighet att klättra även högre.

I USA har man tydligen haft den första kvinnliga fyrstjärniga amiralen; hon har gått i pension nu. Vi har alltså en liten bit att vandra.

Det är bra att man ska se över personlig utrustning. Jag tror att det har hänt mycket.

Jag ska berätta om mina egna intryck av Försvarsmakten. Jag har varit på repmöten och varit krigsplacerad även om jag inte har gjort värnplikt; jag är sjukvårdsutbildad. I början av 90-talet var jag på en krigsförbandsplats, och på den tiden tog det flera dagar innan sanitära saker kom på plats. Det är inte acceptabelt, varken för män eller för kvinnor. Jag utgår från att Försvarsmakten har blivit mycket bättre på sådant.

Det är sådana saker man också måste titta på för att attrahera kvinnor. När man är ute på övningar ska det finnas bra sanitär utrustning, och man ska kunna duscha. Och när det gäller utrustning ska man inte behöva ta på sig kängor i storlek 40 och sådana saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det händer mycket. Jag vet det, men det har tagit väldigt lång tid. Man måste titta på sådant.

Det är bra att försvarsministern har de här ambitionerna. Jag tror att även Försvarsmakten har ambitionerna. Nu gäller det bara att locka tjejerna att söka sig till Försvarsmakten, så att de kan se att det finns ett mervärde. Det har varit lite dåligt med det i Sverige. I många andra länder har det nämligen funnits ett stort mervärde i att ha varit en del av Försvarsmakten, att ha gjort lumpen eller att ha varit anställd där. Det har inte riktigt varit på det sättet i Sverige. Det är synd. Men det kanske blir så med tanke på att vi nu pratar mer om försvarsfrågor och har ett försämrat omvärldsläge.

Vi ska vara stolta över killarna och tjejerna som gör lumpen och sedan går vidare i Försvarsmakten.


Anf. 5 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Bra bemötande, anpassad utrustning och god utbildning är grundläggande för att kvinnor ska ha ett fortsatt engagemang i Försvarsmakten. Just anpassad utrustning är en viktig signal redan i inledningsskedet av en tjänstgöring. Ett bra bemötande är också oerhört viktigt. Man ska känna sig välkommen. Och utbildningen ska genomföras på ett konstruktivt sätt.

Både när det gäller den värnpliktiga sidan och när det gäller de som har ambitionen att bli yrkessoldater handlar det i grunden om samma sak: att det är intressant övningsverksamhet, som är upplagd på ett konstruktivt sätt och som upplevs som att den ger något för den personliga utvecklingen och förmågan att verka tillsammans med andra i förbandet. Det handlar också om att värdegrundsfrågorna fungerar på ett bra sätt. Kan man sprida en bild av att svensk försvarsmakt sköter det på ett utomordentligt sätt skapar man också ett gott rykte och ett renommé.

Om vi kan få fler kvinnor att stanna kvar och söka olika yrken inom Försvarsmakten skapas också möjligheter till just officersdelarna och även de högre officersbefattningarna. Ju större underlaget blir, desto större blir trycket att ta sig till de högre positionerna. Jag ser det här som en process.

Jag tror också att värnpliktssystemet, som vi nu inför, kommer att hjälpa till. På den tiden det begav sig fick många av dem som tog arbete i Försvarsmakten inspirationen via värnpliktssystemet. De kom in den vägen. De hade aldrig tänkt sig ett yrke inom Försvarsmakten över huvud taget, eller ens tänkt att det var en möjlighet. Men genom värnpliktssystemet skapades det intresset.

Jag hoppas alltså att väl genomförd utbildning ska ha den effekten, bland annat på kvinnorna som kommer in på värnpliktssidan, och att de som gör grundutbildning med syfte att bli yrkessoldater känner att den är så pass bra att det känns som att de har valt rätt.


Anf. 6 Lena Asplund (M)

Fru talman! Jag känner mig nöjd med det svar som jag har fått av försvarsministern. Vi tänker och tycker nog lika i den här frågan, och det gläder mig.

Det är viktigt för det svenska försvaret att få in mer kvinnor och att bli mer jämlikt. Som jag sa innan kommer vi att ta upp detta också i nästa debatt. Det är viktigt att det sker värdegrundsförändringar inom Försvarsmakten, som kanske inte alltid har varit bland de bästa på det här området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har inte så mycket mer att tillägga än att jag känner mig nöjd. Jag har lyft frågan, och jag är nöjd med försvarsministerns svar. Vi befinner oss nära varandra här. Jag önskar försvarsministern lycka till med att få in ännu fler kvinnor som vill arbeta inom Försvarsmakten.


Anf. 7 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Det finns kanske inte så mycket mer att tillägga. Vi verkar ha kommit till en punkt där vi har en samstämmig syn. Vi delar också uppfattningen om vilket som är det bästa sättet för att bearbeta detta.

Det är klart att man inte löser allting på kort sikt, utan arbetet måste pågå hela tiden i en uthållig, medveten och väldigt tydlig process.

Jag hoppas att vi ska kunna se resultat under de kommande åren. Jag är övertygad om det, och jag tror att den personalförsörjning som nu träder i kraft från den 1 januari kommer att vara en viktig del i att åstadkomma det resultatet. Så jag får tacka för den här debatten, och sedan får vi jobba vidare tillsammans.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.