Konsekvenser av solskatten
Interpellation 2016/17:190 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-12-07
- Överlämnad
- 2016-12-08
- Anmäld
- 2016-12-09
- Svarsdatum
- 2017-01-12
- Sista svarsdatum
- 2017-01-12
- Besvarad
- 2017-01-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Nyligen presenterade regeringen en sänkning av solskatten. Miljöpartiet lyfte detta som något mycket bra i sociala medier och skrev att de älskar solenergi. Det är givetvis roligt att höra positiva ord om sänkt skatt och förnybar energi. Problemet är bara det att det var Socialdemokraterna och Miljöpartiet som införde solskatten från första början. Detta för att nu besluta om att sänka den nyss införda solskatten. Likt många skatter på konsumtionen minskar solskatten användandet av solenergi. Detta bör ha varit mycket tydligt för regeringen innan införandet av skatten. Det är djupt problematiskt att regeringen i ett återkommande mönster väljer att införa eller höja skatter, utan tydlig konsekvensanalys.
I detta fall har införandet av solskatten lett till att många privatpersoner, företag, kommuner och landsting skjutit upp inköp av solcellspaneler alternativt avbrutit planerna helt. Regeringens politik har varit otydlig, undermåligt underbyggd och kontraproduktiv gällande uppsatta miljö- och energimål. Att regeringen sedan profilerar det hela som "en sänkning av skatten" kan uppfattas som ett försök att lura väljarna när skatten inte skulle ha införts från första början.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Är det finansministerns ställningstagande att en fullgod konsekvensanalys genomfördes innan implementeringen av solskatten?
- Vilka åtgärder tänker finansministern vidta för att säkerställa att införandet av skatter är motiverat och att dess konsekvenser är ordentligt analyserade?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:190
Webb-tv: Konsekvenser av solskatten
Dokument från debatten
- Torsdag den 12 januari 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:53
- Protokoll 2016/17:53 Torsdagen den 12 januariProtokoll 2016/17:53 Svar på interpellation 2016/17:190 om konsekvenser av solskatten
Protokoll från debatten
Anf. 29 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Cecilie Tenfjord-Toftby har frågat mig dels om det är mitt ställningstagande att en fullgod konsekvensanalys genomfördes före implementeringen av solskatten, dels vilka åtgärder jag tänker vidta för att säkerställa att införandet av skatter är motiverat och att dess konsekvenser är ordentligt analyserade.
Vad som frågan torde avse är energiskatt på viss elektrisk kraft i förhållande till genomförda och aviserade förändringar av beskattningen av viss förnybar elproduktion. Första steget i den trestegslösning för utvidgad skattebefrielse som regeringen presenterade den 21 november 2016 är nu på remiss. Förslaget innebär en utvidgad skattebefrielse som även avses gälla för viss egenproducerad el som beskattades under den förra regeringen.
Den här aktuella ändringen baseras på förslag som lämnades av en av den förra regeringen tillsatt utredning. I betänkandet behandlades förslagets konsekvenser. Under den fortsatta beredningen av förslaget har dess konsekvenser analyserats. Såväl betänkandet som en promemoria med ett justerat förslag och däri beskrivna konsekvenser har remitterats. Den ytterligare information som då kom in har använts vid analyserna. Även i detta fall har en ordentlig konsekvensanalys gjorts, och regeringen avser att även fortsättningsvis göra ordentliga analyser.
Anf. 30 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Jag tackar finansminister Magdalena Andersson för svaret, trots att hon inte svarade på frågan. Nu är det tyvärr så att ministern ibland inte svarar som jag hade tänkt mig. Det kanske inte är så konstigt. Men denna gång, herr talman, svarade hon verkligen inte på frågan jag ställde. Min fråga om konsekvensanalys handlade om införandet av solskatten, inte om att regeringen pudlade och nu tar bort sin egen skatt.
Hur finansminister Magdalena Andersson så gravt kan missa vad jag frågar efter är anmärkningsvärt. För att tydliggöra vad jag faktiskt frågar efter upprepar jag nu frågan: Är det finansministerns ställningstagande att en fullgod konsekvensanalys genomfördes före implementeringen av solskatten? Jag frågar inte om borttagandet, herr talman, utan om konsekvenserna av implementeringen av solskatten när den infördes.
Det är tråkigt att finansministern på ett sådant sätt undviker att svara. Det är nonchalant av henne. Tyvärr är detta det interpellationssvar jag fått, men nu har vi ju finansminister Magdalena Andersson här i riksdagens kammare. Vi ger henne därför möjligheten att rätta till sitt misstag och svara på frågan. Det är viktigt, herr talman, att vi får höra hur finansministern ser på konsekvensanalysen av införandet av just denna lagstiftning.
Införandet av solskatten möttes av stark kritik och motarbetade även något som regeringen säger sig vilja åstadkomma: mer förnybar el. Det är också intressant att det visade sig att regeringen missuppfattat EU:s krav om hur el från förnybara energikällor måste beskattas. I förordning 2007:1244 om konsekvensutredning vid regelgivning kan vi under 6 § 6 läsa att "en bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen" ska göras vid en konsekvensanalys. Här, herr talman, missade tydligen regeringen något, då den under hösten såg sig tvingad att erkänna att den hade fel.
Därför frågar jag igen, herr talman: Kunde regeringen ha gjort något annorlunda, eller anser finansminister Magdalena Andersson fortfarande att en fullgod konsekvensanalys gjordes?
Anf. 31 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Den förändring som gjordes i budgetpropositionen för 2016 baserades på en utredning som tillsattes på den tid då det var Moderaterna som styrde på Finansdepartementet. Den utredningen gjorde naturligtvis en konsekvensanalys av de förslag som fanns i utredningen. Utredningen var också på remiss innan regeringen kom med det här förslaget till Sveriges riksdag.
När jag tittar i papperen framstår det som att Moderaterna inte hade någon avvikande uppfattning då utan att det här var en ändring som även Moderaterna röstade ja till hösten 2015. Korrigera mig gärna om jag har fel på den punkten!
Det var en helt vanlig beredningsprocess. Det var en utredning som kom med ett förslag. Utredningen remitterades, och sedan kom regeringen med ett förslag.
Här är det viktigt att påpeka att den förändring som vi nu kommer att göra baserar sig på andra EU-regler än vad som var fallet före 2016. Då hade man ambitionen att man skulle ha en administrativ nedsättning. Den förra regeringen gjorde uppenbarligen bedömningen att detta inte var hållbart. Det fanns ju också hot om anmälningar från svenska föreningar; man skulle anmäla Sverige för att detta inte var förenligt med EU:s statsstödsregler. Jag utgår från att det var bakgrunden till att Moderaterna i regeringsställning bedömde att detta inte var hållbart och att man därför behövde utreda frågan och göra en förändring.
Det var också den bedömningen vi gjorde. Vi gjorde den förändringen, men var då också tydliga med att vi skulle undersöka och se om det fanns några andra öppningar för att ha en obeskattad eller mycket låg beskattning på solel. Det arbetet inleddes, och nu har vi kunnat komma fram med ett förslag. Vi har nu hittat ett annat undantag i EU-reglerna. Enligt vår bedömning är det hållbart och riskerar inte att leda till att människor får betala i efterhand. Just att man riskerade att efterbeskattas var problemet med den ordning som rådde under den tid då Moderaterna satt i Finansdepartementet.
Anf. 32 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Jag kan informera Magdalena Andersson om att Moderaterna inte röstade för den rödgröna regeringens budgetproposition för 2016, där solskatten infördes.
Införandet av solskatten och innehållet har vi debatterat tidigare. Dagens debatt, herr talman, handlar om de konsekvensanalyser som gjordes eller inte gjordes inför införandet. Detta är en fråga som jag tycker att vi borde få ett riktigt svar på, för det här visar hur regeringen förbereder de lagar som styr Sverige.
Men, herr talman, det kanske inte är så konstigt att finansministern väljer att argumentera som hon gör. Hade hon svarat på den fråga jag faktiskt ställde hade hon varit tvungen att erkänna att Regelrådet, som ingår i regeringens egen myndighet och granskar alla regeringens lagförslag, tydligt uttryckte att konsekvensbeskrivningen inte var tillräckligt bra för det här lagförslaget och gav tummen ned. Det är sällan alla remissinstanser är överens om huruvida ett lagförslag är bra, herr talman, men att regeringen väljer att bortse från sin egen myndighet är rätt häpnadsväckande.
Herr talman! Nu är det inte bara i det här ärendet som regeringen får kritik av Regelrådet för bristande konsekvensanalyser. I en sammanställning från 2015 visar det sig att endast 36 procent av regeringens lagförslag fick godkänt av regeringens egen myndighet. Sveriges elevers skolresultat är ofta uppe till diskussion. Kan du, herr talman, tänka dig den kritikstorm som skulle komma om bara 36 procent av Sveriges elever fick godkänt i till exempel matematik? Liknande kritik borde regeringen få för sitt undermåliga arbete med konsekvensanalyser av de lagar den inför.
Herr talman! Ännu en gång vill jag därför ställa frågan till finansminister Magdalena Andersson: Anser du fortfarande att den konsekvensanalys som genomfördes inför införandet av en skatt på solel var fullgod? Ett "ja" eller "nej" vore bra, herr talman. Jag skulle också gärna vilja höra en motivering till svaret.
Anf. 33 Jörgen Warborn (M)
Herr talman! Det är en viktig fråga som Cecilie Tenfjord-Toftby lyfter. Frågan om konsekvensutredningar hänger ihop med hela företagsklimatet och det som finansministern och jag debatterade nyss: konkurrenskraften i Sverige. Har vi bra konsekvensutredningar möjliggör det bra beslut här i riksdagen.
Regelrådet, som är regeringens egen myndighet och ligger under Tillväxtverket, är med och svarar på remisser som rör konsekvensutredningar. Det är viktigt att man lyssnar på den kritik som kommer därifrån för att säkerställa att företagen drabbas av så lite byråkrati som möjligt och kan fokusera på sin kärnverksamhet.
Jag har tidigare debatterat dessa frågor med näringsministern, och jag tror att vi är överens om att kvaliteten på konsekvensbeskrivningarna måste höjas och att bra beslutsunderlag är en förutsättning för att vi ska få bra, ändamålsenliga regler. I förlängningen leder detta också till ökad sysselsättning och tillväxt.
Det är slående att ganska många av de konsekvensutredningar som lämnar Finansdepartementet håller låg kvalitet. Därför skulle jag vilja fråga finansministern: Vad avser hon göra för att förbättra kvaliteten på konsekvensutredningarna i utredningar från Finansdepartementet?
Anf. 34 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag är fullt medveten om att Moderaterna inte röstade ja till regeringens budgetproposition, men jag har inte hittat någon avvikelse i den moderata budgetmotionen vad gäller just den förändring av solskatten som gjordes. Det innebär rimligen att Moderaterna står bakom den förändring som interpellanterna nu tycks vara kritiska till. Rätta mig gärna om jag har fel! När Cecilie Tenfjord-Toftby röstade ja till Moderaternas budgetmotion röstade hon alltså också ja till den förändring som hon nu tycks vara kritisk till.
Vad gäller konsekvensanalyser finns det ett beredningskrav i regeringen. Det är självklart att regeringen ska uppfylla det kravet. Detta granskas också av Lagrådet, och regeringen har inte fått någon kritik för att vi inte på dessa områden lever upp till det beredningskrav som finns i grundlagen.
Utöver beredningskravet görs det konsekvensanalyser, och det är naturligtvis viktigt att sådana görs. Ett sätt att säkerställa det är genom utredningar där man gör konsekvensanalyser som man redogör för i de propositioner som lämnar regeringen och hamnar på riksdagens bord. Här sker naturligtvis ett utvecklingsarbete för att ständigt förbättra konsekvensanalyserna.
Det är också viktigt att påpeka att det i denna fråga fanns en utredning som innefattade konsekvensanalyser, och de fanns naturligtvis också med i de förslag som regeringen lämnade.
Anf. 35 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)
Herr talman! Närmare tror jag inte att vi kan komma ett svar från finansminister Magdalena Andersson på frågan om konsekvensanalysen av solskatten; det är ju konsekvensanalys det handlar om i dag och inte om själva skattens innehåll.
Min interpellation, herr talman, bestod av två frågor, som min kollega Jörgen Warborn var inne på. Den andra fråga jag ställde gällde vilka åtgärder finansministern tänker vidta för att säkerställa att införandet av skatter är motiverat och att konsekvenserna är ordentligt analyserade.
Det är en rätt omfattande fråga, som finansministern väljer att besvara med inte en utan en halv mening. I svaret från finansministern kan man läsa: "och regeringen avser att även fortsättningsvis göra ordentliga analyser." Vad är detta för svar?
Jag har i mitt tidigare inlägg redogjort för att endast 36 procent av regeringens lagförslag 2015 fick godkänt av regeringens egen myndighet Regelrådet. Vad menar då Magdalena Andersson i sitt svar med "även fortsättningsvis"?
Och, herr talman, det blir värre. Regelrådets granskning för 2016 är ännu inte officiellt sammanställd. Går man in och läser på deras hemsida, där samtliga rapporter finns tillgängliga, ser man dock att bara 4 av Finansdepartementets 46 lagförslag fick tummen upp från Regelrådet, det vill säga att de ansågs tillräckligt bra. 4 av 46 lagförslag, herr talman, fick godkänt av Regelrådet!
Är det detta finansminister Magdalena Andersson menar med "även fortsättningsvis göra ordentliga analyser" borde vi alla vara mycket oroade. Detta är inte särskilt förtroendeingivande. Det är nonchalant, och det är slarvigt. Så här kan man absolut inte styra Sverige!
Anf. 36 Jörgen Warborn (M)
Herr talman! Jag tror inte att jag fick svar på min fråga om vad finansministern tänker göra för att förbättra situationen när det gäller de konsekvensbeskrivningar som lämnar Finansdepartementet.
Moderaterna har ett antal olika förslag som vi har utvecklat i en motion om att förbättra kvaliteten på konsekvensutredningarna. Det handlar om att intensifiera utbildningen för regelgivare, om att regeringen ska stärka styrningen av kommittéer och annat utredningsarbete och om att speciellt fokusera på företagens kostnader och konkurrensförhållanden.
Jag hör att Magdalena Andersson nöjer sig med att man inte har fått kritik från Lagrådet. Men jag skulle ändå vilja ha en kommentar till hur hon ser på den kritik som kommer från Regelrådet. Det finns ju en förordning om att man ska upprätta konsekvensbeskrivningar och en ganska tydlig checklista för hur det ska göras. Det framgår av själva förordningen vad konsekvensbeskrivningen ska innehålla, men det behandlas också i Propositionshandboken och i ytterligare en checklista.
En naturlig fråga blir därför: Är ministern medveten om den låga kvaliteten på de konsekvensutredningar som lämnar Finansdepartementet? Hon nämner ju själv att det kommer att krävas ett utvecklingsarbete på detta område. Vad kan vi mer konkret vänta oss av finansministern och regeringen på området?
Anf. 37 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag vill börja med att säga att det förslag som regeringen kommer att lägga på riksdagens bord kommer att innebära betydande regelförenklingar för dem som producerar solel.
De som har ett överskott på solel och sedan säljer det vidare kommer inte längre att behöva betala skatt. Tidigare var man då skattskyldig, och det blev naturligtvis väldigt krångligt om till exempel en bostadsrättsförening hade solceller på taket och fick en del överskottsel som man sedan sålde vidare. Då var man tvungen att betala skatt på all sin solelsproduktion, och det var väldigt krångligt. Med vårt förslag kommer det att bli betydligt lättare för till exempel bostadsrättsföreningar och andra mindre producenter av solel.
Den andra frågan är konsekvensanalyser. Det är naturligtvis oerhört viktigt att man gör konsekvensanalyser av de förslag man lägger fram och att de är välgrundade och väl genomarbetade. Här har det skett ett utvecklingsarbete även under alliansregeringens tid, och det kvalitets- och utvecklingsarbetet kommer självklart att fortsätta under den här regeringen.
Det är naturligtvis viktigt att vi lyssnar på de synpunkter som kommer in från Regelrådet och andra instanser när det gäller hur vi kan och bör arbeta med att förbättra konsekvensanalyserna. Det är viktigt att riksdagen har goda underlag när man ska fatta beslut om regeringens propositioner.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.