Kemikalieskatten
Interpellation 2016/17:73 av Maria Malmer Stenergard (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-10-21
- Överlämnad
- 2016-10-24
- Anmäld
- 2016-10-25
- Svarsdatum
- 2016-11-10
- Besvarad
- 2016-11-10
- Sista svarsdatum
- 2016-11-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Enligt budgetpropositionen för 2017 kommer kemikalieskatten att införas den 1 april nästa år. Utredningen tillsattes av alliansregeringen i december 2013, med syftet att analysera behovet av ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet och hur dessa styrmedel skulle se ut. Utöver utredningen har det upprättats en promemoria inom Finansdepartementet med kompletteringar och justeringar av utredningens förslag.
Rent principiellt har jag inga invändningar mot en kemikalieskatt. Det är en rimlig princip att den som på olika sätt använder ämnen som riskerar att förorena vår miljö också betalar för detta.
Invändningarna som finns handlar i stället om kemikalieskattens utformning, som på flera punkter är djupt olycklig.
En av invändningarna är att konkurrensen snedvrids. Om ett hushåll väljer att köpa exempelvis sitt kylskåp över nätet från ett annat land slipper man skatten, eftersom varor köpta från utlandet inte omfattas av kemikalieskatten.
I förlängningen kan företag i Sverige välja att förlägga sin verksamhet, i form av exempelvis varulager, utomlands och på så sätt komma undan kemikalieskatten. En sådan flytt skulle innebära att jobb på ett antal varulager och logistikcentrum riskeras på grund av snedvriden konkurrens. På sikt finns också en risk att produktion flyttar utomlands.
I budgetpropositionen för 2017 står om kemikalieskatten att ”skatten och dess utformning bör ses över och uppdateras med jämna mellanrum”. Att ompröva och förbättra är i grunden bra, men även om det är bråttom finns det lite tid kvar att justera en del av bristerna i lagförslaget.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson följande:
Är finansministern beredd att se över kemikalieskattens utformning så att de snedvridande effekterna i konkurrenshänseende reduceras eller försvinner helt?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:73
Webb-tv: Kemikalieskatten
Dokument från debatten
- Torsdag den 10 november 2016Kammarens föredragningslistor 2016/17:26
- Protokoll 2016/17:26 Torsdagen den 10 novemberProtokoll 2016/17:26 Svar på interpellation 2016/17:73 om kemikalieskatten
Protokoll från debatten
Anf. 139 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Svar på interpellationer
Herr talman! Maria Malmer Stenergard har frågat mig om jag är beredd att se över kemikalieskattens utformning så att de snedvridande effekterna i konkurrenshänseende reduceras eller försvinner helt.
Frågan är ställd mot bakgrund av att försäljning direkt från utländska försäljare till svenska konsumenter undantas från beskattning i den föreslagna skatten på kemikalier i viss elektronik, vilket Maria Malmer Stenergard befarar kan få företag i Sverige att välja att förlägga sin verksamhet, i form av exempelvis varulager, utomlands för att komma undan skatten. Kemikalieskatteutredningen har bedömt att utländsk e-handel kommer att öka med 0,4 procentenheter på grund av skatten. Regeringen har inte gjort någon annan bedömning än utredningen i den delen. Andra faktorer, som exempelvis kostnader för frakt eller annat i samband med köp från utlandet, spelar sannolikt större roll för utvecklingen av utländsk e-handel än den föreslagna skatten.
Anf. 140 Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Tack, finansministern, för svaret!
Regeringen föreslår i sin budget att en kemikalieskatt ska införas den 1 april nästa år. Utredningen som mynnade ut i förslaget tillsattes av alliansregeringen för att man skulle hitta ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet och föreslå hur de skulle se ut.
Rent principiellt har jag inte heller några invändningar mot en kemikalieskatt. Det är rimligt och bra att den som på olika sätt använder ämnen som riskerar att förorena vår miljö också betalar för detta. Invändningarna som jag har handlar i stället om regeringens förslag till utformning, som på flera punkter är ganska olyckligt.
En av invändningarna är att konkurrensen snedvrids. Om ett hushåll väljer att köpa exempelvis ett kylskåp från ett annat land, till exempel via internet, slipper man skatten eftersom varor köpta från utlandet inte omfattas av den.
I förlängningen kan företag som nu ligger i Sverige välja att lägga sin verksamhet och till exempel varulager utomlands och på så sätt komma undan kemikalieskatten. En sådan flytt skulle innebära att jobb på ett antal varulager och logistikcentrum riskeras på grund av snedvriden konkurrens. På sikt finns också en risk att själva produktionen flyttar.
En annan viktig invändning är att kemikalieskatten slår mot alla och även de miljömedvetna företag som har gjort stora investeringar för att byta ut de skadliga ämnena. Med det lagförslag som regeringen lämnat drabbas alla produkter. Den extra skatten måste man ta ut från konsumenten.
Det innebär att man minskar konsumentens möjlighet att använda sin konsumentmakt till att påverka företagen. Det är en viktig och effektiv kraft för att påverka producenter i rätt riktning. Konsumentmakten är ofta starkare än statsmakten.
Med det här systemet påverkas inte priset mot konsumenten av om man väljer en miljövänlig produkt eller inte. Det som däremot gör skillnad i plånboken för köparen är om man köper från utlandet. Det blir bara enklare i takt med att e-handeln ökar. Man kan verkligen fråga sig om det är en politik för jobben i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det är uppenbart att den föreslagna konstruktionen har många nackdelar som inte gynnar miljön utan snarare utländska leverantörer. Det missgynnar skötsamma producenter och drabbar svenska jobb. Det är bakgrunden till min fråga till finansministern.
I sitt svar till mig uppehåller hon sig vid hur hon ser på risken för ökad handel från utlandet. Det vi också borde uppehålla oss vid är om vi verkligen skapar incitament som leder till en bättre miljö. Det gör vi tyvärr inte med den här konstruktionen.
Därför undrar jag: Är finansministern beredd att se över kemikalieskattens utformning så att den blir mer träffsäker i förhållande till miljön och mindre träffsäker när det gäller att flytta de svenska jobben utomlands?
Anf. 141 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Det är bra att höra att Maria Malmer Stenergard inte har någon principiell invändning mot skatten.
Vad gäller försäljning från utlandet vet jag inte om det råder ett missförstånd här. Det räcker inte med att ett svenskt företag lägger sitt varulager utomlands för att slippa betala skatten. Om ett svenskt företag lägger sitt varulager utomlands kommer man även i framtiden att behöva betala skatten. Det krävs att det är direktförsäljning från ett utländskt företag till en svensk person utan några mellanhänder för att det inte ska beskattas. Bakgrunden till den begränsningen är att det uppfattas som omöjligt för Skatteverket att gå ut med information och ha kontroll över alla de direktförsäljningar som sker. Däremot kommer svenska företag som har utländska lager att behöva betala skatten.
Anledningen till att man får betala någon skatt för alla produkter är att det finns farliga ämnen i alla produkter. Däremot blir skatten nedsatt om man har mindre andel farliga ämnen i produkten. Det finns goda möjligheter till nedsättning, och därmed styr man konsumenterna. Där är det viktigt att styra från att i för stor utsträckning använda dessa produkter. När man använder produkterna gäller det också att se till att man köper mer miljövänliga alternativ.
Anf. 142 Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Jag är rädd att det ändå är väldigt lätt att kringgå skatten med den konstruktion som är genom att flytta sin verksamhet utomlands. Det är inte bra för jobben.
En miljöskatt ska rimligen vara utformad så att den bidrar till en bättre miljö och inte till en sämre. Nu presenterar regeringen ett förslag som inte gynnar dem som har satsat på mer miljövänliga ämnen. I stället gynnar det dem som satsar på utlandet.
Man kan invända, som finansministern gör, att det finns en möjlighet för dem som använder mindre farliga ämnen att i efterhand få tillbaka på skatten. Det är utformat på ett så komplicerat sätt att det inte är många som begriper det. Systemet är utformat så att alla varor har samma skattesats från början och att den skattskyldige sedan kan få olika nivåer av avdrag om han eller hon kan visa att vissa ämnen inte förekommer i varan. Det är ett synnerligen knepigt system. Som jag gått in på tidigare slår det mot alla och även dem som lagt om till mindre skadliga ämnen. Den administrativa börda som de drabbas av trots att de redan tar ansvar är inte proportionerlig.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det här ska dessutom ses i ljuset av att regeringen nyligen har fått svidande kritik för att skapa alldeles för stort regelkrångel på skatteområdet. Det här krånglar bara till det ytterligare. Inte undra på att Skatteverket avstyrker förslaget. Skatteverket är inte den enda remissinstans som är negativ. Tvärtom är det oroväckande många remissinstanser som har invändningar mot regeringens förslag. Det är beklagligt att man inte har tagit intryck av detta.
Så har vi det här igen med konsekvensanalyser. Vi moderater har med kollegorna i Alliansen i skatteutskottet under den senaste tiden med viss förfäran uppmärksammat att regeringens skatteförslag är ganska slarvigt beredda och brister i konsekvensanalys. Det här är tyvärr inget undantag. Flera remissinstanser pekar på bristande konsekvensanalys - Domstolsverket och Almega är ett par.
Lagrådet brukar ha kloka synpunkter. Det har det även i detta fall. Det föreslår att man i stället ska beskatta de farliga ämnena direkt. Det skriver: Ett alternativ som ligger nära till hands är att åstadkomma differentieringen genom att redan från början föra varorna till tre klasser med olika skatteuttag: 100 procent, 50 procent och 10 procent av skatten.
Det förslaget, som skulle leda till betydligt mindre regelkrångel för företagen, avfärdar regeringen med att man kan få avdrag i efterhand. Genom att så lättvindigt avfärda det tycks den helt bortse från den extra administrativa börda som ett sådant avdrag innebär för den skattskyldige, för domstolarna och för Skatteverket.
Inser inte finansministern att en sådan ökad administrativ börda spelar roll för företagen och för jobben? Är finansministern nöjd med den konsekvensanalys som hon har lagt fram? Kan hon i framtiden tänka sig en modell som den som Lagrådet förespråkar?
Anf. 143 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! När man lyssnar på Maria Malmer Stenergard kan man nästan få uppfattningen att Moderaterna inte stödde regeringens förslag om en kemikalieskatt. Om jag läser Moderaternas budgetmotion ser jag att kemikalieskatten finns med även i det moderata budgetförslaget från den 1 januari 2017. Vill man ha skatteintäkter från den 1 januari 2017 är det svårt att gå på något annat förslag än det som fanns med i regeringens budget, och det ligger också i regeringens förslag.
Anf. 144 Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Det stämmer att Moderaterna är för en kemikalieskatt. Det var jag ganska tydlig med i mitt första inlägg. Det vi däremot ställer oss mycket frågande till är den utformning som man har valt.
Det blir 400 kronor högre pris på en elektronisk produkt. Det är inte lite för till exempel en barnfamilj som ofta behöver köpa flera elektroniska produkter. Frakten från utlandet är ofta betydligt lägre, och då lönar det sig fortfarande ganska ordentligt att välja utländska leverantörer framför svenska. Det tycker jag är olyckligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
För oss moderater står hushållens ekonomi i centrum. Regeringen går nu fram med förslag på förslag som drabbar just hushållen. Som jag nämnde inledningsvis är vi för incitament för en bättre miljö och mindre skadliga produkter. Men sådana incitament måste utformas med stor träffsäkerhet.
Konsumentmakten är jätteviktig i arbetet för en bättre miljö. Jag tror att många svenskar är beredda att betala lite extra för en produkt som är snäll mot vår miljö. Men nu lägger regeringen på riksdagens bord ett förslag som innebär ökade kostnader med upp till 400 kronor på till exempel en dator oavsett om man väljer en miljöbov eller en miljövän.
Det är en kostnad som drabbar hushållen utan att gynna miljön. Jag hoppas att regeringen kan vara beredd att tänka om.
Anf. 145 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Nu bekymrar sig Maria Malmer Stenergard återigen för hur det ska gå för familjerna. Jag vill notera att Maria Malmer Stenergard har precis lika stora skatteintäkter med denna skatt i sin egen budgetmotion. Det hoppas jag att Maria Malmer Stenergard har koll på. Det är klart att den moderata skatten knappast drabbar barnfamiljer på ett annat sätt än den socialdemokratiska och miljöpartistiska. Eftersom ni ska ha in lika mycket skatteintäkter är det lika mycket som dras in från hushållen.
Jag kan verkligen inte hålla med om att det inte finns någon miljöstyrning i den här skatten. Det finns en maxskattesats, men om man sedan har mindre kemikalier får man en nedsättning av skatten. Bakgrunden till skatten är att vi har alldeles för mycket kemikalier i vår vardag. Det är inte bra för alla de barn som växer upp i Sverige, och det är även skadligt för andra. Därför är det viktigt att regeringen tar ansvar och vidtar åtgärder för att minska kemikalieanvändningen. Det har vi gjort med detta förslag. Jag noterar att Moderaterna har lika stora skatteintäkter i sin budgetmotion. Det tycker jag är bra. I grunden är vi eniga.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.