Karensavdrag
Interpellation 2010/11:415 av Svensson, Suzanne (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-05-20
- Anmäld
- 2011-05-20
- Besvarad
- 2011-05-31
- Sista svarsdatum
- 2011-06-10
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation
2010/11:415 Karensavdrag
av Suzanne Svensson (S)
till statsrådet Ulf Kristersson (M)
För dem som har en rak arbetsvecka innebär en karensdag att man förlorar en dags inkomst. Om du däremot är schemalagd eller arbetar koncentrerad deltid förlorar du en större andel av din inkomst. Detta drabbar särskilt kvinnor inom offentlig sektor där det är vanligt att arbetstiden är förlagd över en längre period.
Det har tidigare funnits förslag om att göra om karensdagen till ett karensavdrag om 20 procent av en genomsnittlig arbetsvecka för att på så sätt skapa ett rättvisare karensavdrag.
Det är svårt att hitta någon som är principiellt emot att inkomstbortfall för karensdag ska motsvara lika stort inkomstbortfall för alla, i relation till deras inkomst.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att genomföra ett rättvisare karensavdrag?
Debatt
(5 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:415
Webb-tv: Karensavdrag
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:108 Tisdagen den 31 majProtokoll 2010/11:108 15 § Svar på interpellation 2010/11:415 om karensavdrag
Protokoll från debatten
Anf. 87 Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Suzanne Svensson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att genomföra ett rättvisare karensavdrag.
Den första dagen i en sjukperiod är en karensdag för vilken ingen sjuklön eller sjukpenning betalas till den försäkrade.
Den som har en anställning har rätt till sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL). Anledningen till att nuvarande regler om karensdag ger upphov till vissa problem är att regleringen är utformad på så sätt att det är den första dagen i varje sjukperiod som ska utgöra karensdag. Den arbetstagare som har koncentrerad arbetstid får därmed ett högt avdrag om karensdagen inträffar under en dag med lång arbetstid och en arbetstagare som har flera arbetsgivare riskerar att få avdrag för en karensdag hos flera arbetsgivare. Å andra sidan kan en arbetstagare som sjukanmäler sig sent på dagen minimera karensavdraget till en betydligt mindre del av dagsinkomsten. Rätten till sjuklön är inte förenad med något krav på att sjukfrånvaron ska ha varat minst ett visst antal timmar under en dag. Detta gäller även karensdagen.
Jag är medveten om att karensdagen i sin nuvarande utformning kan vara ett problem för vissa grupper på arbetsmarknaden, vilket givetvis inte har varit syftet. Dessa förhållanden har utretts tidigare, och det har då visat sig att det är en tekniskt och administrativt komplicerad process.
Frågan om självrisk inom sjukförsäkringen är nu aktualiserad inom den parlamentariska Socialförsäkringsutredningen, som kommer att titta vidare på frågan.
Anf. 88 Suzanne Svensson (S)
Fru talman! Först vill jag tacka statsrådet Ulf Kristersson för svaret. Det känns bra att statsrådet är medveten om situationerna för dem som har för högt avdrag eftersom de arbetar koncentrerad deltid.
Fru talman! 65 000 anställda inom den offentliga sektorn arbetar natt regelbundet eller på rullande schema, det vill säga att de jobbar både dag och natt. 65 000 är lågt räknat. Det gäller enbart Kommunals avtalsområde. Andra grupper som deltidsarbetar inom Kommunals område och Vårdförbundets medlemmar är inte medräknade i den siffran. De berörda grupperna betalar ett högt pris för sin obligatoriska sjukförsäkring.
Fru talman! Jag har valt att titta på frånvaron inom Kommunals område för dem som arbetar koncentrerad deltid nattetid - men givetvis gäller det andra deltidsarbetande också - dels för att sjukfrånvaron för Kommunals avtalsområde är högre än för många andra grupper, dels för att det finns ett stort antal deltidsarbetande inom Kommunals medlemsgrupper som är anställda i kommuner och landsting. Jag har tittat på hur den karensdag som de har påverkar vid sjukdom.
Sjukfrånvaron är högre inom den kommunala sektorn än inom andra sektorer. Kommunals medlemmar arbetar ofta i miljöer som på olika sätt utsätter dem för högre risk för ohälsa än vad som gäller befolkningen i genomsnitt. Det kan vara olämpliga arbetsställningar, olämpliga lyft eller psykisk ansträngning som man inte styr över själv.
I den medicinska forskningen har man för länge sedan konstaterat att skiftarbete, särskilt med inslag av natt och tidig morgon, bidrar till sämre hälsa. Anledningen anses vara kroppens biologiska dygnsrytm, som nattetid är inställd på låg ämnesomsättning till skillnad från dagtid då denna är hög. Konsekvenserna för natt- och skiftarbetande är att de löper minst 40 procents högre risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt mag- och tarmsjukdomar än de som arbetar regelbunden dagtid. De som jobbar så är ibland mer utsatta även för vanliga infektioner.
Fru talman! Det finns ett särskilt problem med så kallad koncentrerad deltid. Genomsnittslönen för en akademiker är i dag drygt 40 000 kronor i månaden. Ett heltidsarbetande vårdbiträde tjänar knappt 20 000 kronor i månaden. En vanlig deltidsomfattning för den som arbetar ständig natt är 68 procent, vilket innebär tolv nätter på fem veckor.
För dem som arbetar med jämn förläggning av arbetstiden fem dagar i veckan blir bruttoförlusten av en karensdag 4,5 procent av månadsinkomsten under en 30-dagarsmånad. Men för den som arbetar deltid och koncentrerad natt blir förlusten mer än dubbelt så stor. Karensdagen får naturligtvis större konsekvenser i en trängd ekonomi, och för den som har låg lön eller är ensamstående med barn finns inga marginaler.
Skälet till arbetets ojämna fördelning jämfört med regelbunden femdagarsvecka är att nattpassen är alltför långa. Detta innebär att det blir färre arbetspass än i en jämn femdagarsvecka. Alla med koncentrerad arbetstid drabbas av effekten att en karensdag som inträffar under ett långt arbetspass motsvarar en större del av inkomsten.
Men den som arbetar deltid drabbas dubbelt på grund av att det långa arbetspasset utgör en större andel av arbetstiden. En karensdag under en månad innebär med dagens regler för dem som har jämnt spridd arbetstid över veckan en löneminskning på 5 procent. För den som har låg lön och kanske stor försörjningsbörda är det kännbart men möjligen inte helt oöverstigligt.
Anf. 89 Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Först och främst vill jag säga att jag i sak har stor respekt för problemställningen och frågeställningen och att jag i sak också delar ambitionen att lösa ett problem som har skapats och som det inte har varit avsikten att skapa. Det är viktigt att påpeka detta.
Jag vill också säga att jag har läst Anna Hedborgs rediga rapport i det här ämnet, och jag har också träffat och samtalat med Kommunals relativt nya ordförande i precis det här ämnet. Jag känner sympati för uppgiften att lösa detta.
Uppenbarligen är frågan svårare än den i förstone låter som. Det visar redan det faktum att den var uppe 2003, och efter utredning 2004 valde den dåvarande regeringen att lägga frågan åt sidan så länge, för man kunde inte lösa den. Parterna har ett väsentligt ansvar, och i svensk tradition vill man ju i första hand att parterna löser detta själva innan man griper in med andra metoder. Frågan förefaller alltså komplicerad.
Vi har landat i slutsatsen att eftersom frågan en gång är utredd och det pågår samtal och diskussioner - oklart hur framgångsrika - mellan parterna i det här ämnet ska frågan läggas i Socialförsäkringsutredningen, där man i brett samförstånd kan hitta former om det visar sig omöjligt att lösa detta den vanliga avtalsvägen. Jag räknar med att de kommer att komma fram med förslag som skulle kunna ha bred förankring i Sveriges riksdag och därmed skapa förutsättningar för en lösning om inte avtalsvägen visar sig framkomlig.
Anf. 90 Suzanne Svensson (S)
Fru talman! Jag ska ändå fortsätta lite grann för att informera färdigt. Jag fortsätter alltså där jag slutade.
För den som arbetar tiotimmarspass fyra nätter i veckan i ställen för de mer regelbundna åtta timmarna per dag blir inkomstbortfallet med nuvarande regler emellertid större, ungefär 6 procent. Den som arbetar halvtid med två tiotimmarspass i veckan blir av med drygt 12 procent av sin månadsinkomst, och då pratar jag bara om karensdagen. Jag tycker att det är ett rätt stort lönebortfall för en deltidare.
Jag har också läst och har här Anna Hedborgs utredning. Precis som statsrådet säger pekar den på att problemet är komplext. Jag vet att också statsrådet har tagit del av den här informationen och även de exempel som finns. Dem behöver vi kanske inte gå in så mycket på då, men man har ju ett förslag som man har arbetat mycket med, nämligen att man ska göra ett avdrag med 20 procent av sin normala veckoinkomst. Skulle man göra det för alla skulle det slå lite rättvisare också, och det skulle inte bli detta bortfall.
Jag tittar på svaret som jag har fått av statsrådet. Statsrådet skriver att man ska kunna gå till jobbet och kanske inte behöver vara sjuk hela dagen. Jag hoppas att det inte är en rekommendation. Jag har jobbat också inom vården och har kvar min anställning där även om det är länge sedan jag var där. Detta med att vara sjuk del av dag innebär ju att jag ska gå till jobbet och hanka mig fram, och jag kanske smittar. Det handlar om vårdtagare och patienter, och om barn också, för den delen. Det innebär ju att jag kan smitta ned andra också. Om man jobbar natt är det också svårt att få in en vikarie mitt i natten. Jag hoppas verkligen att detta inte är något som statsrådet rekommenderar utan att vi ska lösa det här på ett bra sätt.
Jag vet att det finns en rädsla för att detta skulle bli dyrt, men avsikten med karensdagen kan inte har varit att de som jobbar minst och tjänar minst ska betala mest till försäkringssystemet. Principen måste ju vara att man betalar in i systemet efter inkomst och får rättigheter efter samma inkomst.
Fru talman! Vi brukar också jämföra oss med våra grannländer. Den svenska sjukförsäkringens ersättningsnivåer är inte särskilt höga i jämförelse med våra grannländers, och Finland brukar lyftas fram som ett lyckat exempel på en stabil försäkring med måttlig frånvaronivå. Likadant brukar man framhålla Danmark och Island. Nu är det dock väldigt svårt att jämföra, för vi har inte samma system. Dessa länder har inte heller någon karensdag.
Jag skulle än en gång vilja påpeka att det lågt räknat är 65 000 offentliganställda som arbetar deltid och natt under de förutsättningar som vi har pratat om. Vi löser naturligtvis inte detta problem här i dag, men jag hoppas att statsrådet tar problemen med karensdag och koncentrerad deltid på största allvar, så att vi en gång för alla kan lösa det här på ett anständigt sätt.
Anf. 91 Ulf Kristersson (M)
Fru talman! Jag kan bara i all korthet bekräfta att jag ser problemet och har respekt för det. Karensdagen ska inte orättvist missgynna vissa grupper. Den ska naturligtvis inte heller missbrukas.
Jag tycker att det är en angelägen fråga. Jag tror att det vore bra med en avtalslösning, och jag ser fram emot kloka och konstruktiva förslag från Socialförsäkringsutredningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.