Störningar på webbplatsen

På onsdag förmiddag pågår ett planerat tekniskt arbete på webbplatsen. Det kan innebära vissa störningar. Frågor? Kontakta riksdagsinformation

Jäv för statsråd

Interpellation 2011/12:32
av Linde, Hans (V)

Händelser

Inlämnad: 2011-10-10 Anmäld: 2011-10-11 Fördröjd: 2011-10-17 Svar fördröjt anmält: 2011-10-19 Besvarad: 2011-11-08

den 10 oktober

Interpellation

2011/12:32 Jäv för statsråd

av Hans Linde (V)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (M)

Utrikesminister Carl Bildt har under åren 2000 till oktober 2006, då han utsågs till statsråd och utrikesminister, varit styrelseledamot i Lundin Petroleum AB.

Regeringsformen 6 kap. 9 § andra stycket stadgar följande: Statsråd får icke utöva allmän eller enskild tjänst. Han får ej heller inneha uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba förtroendet för honom. Allmänna jävsbestämmelser för statsförvaltningen finns i 11 och 12 §§ förvaltningslagen (1986:223). Även om lagen formellt inte gäller för regeringen, tillämpas den dock i väsentliga delar i Regeringskansliet. Statsrådsberedningen har utarbetat anvisningar om jäv och bisysslor i tjänsten som statsråd, (Ds 1998:52 s. 77–84). I anvisningarna sägs att det i princip bör undvikas att ett statsråd, som är jävigt enligt 11 § förvaltningslagen, föredrar ärendet eller annars deltar i avgörandet. Det rekommenderas att statsråd avstår från att delta i avgörandet även ifrån jävssynpunkt tveksamma fall.

Lundin Petroleum har under Carl Bildts tid som styrelseledamot bedrivit en verksamhet som kan vara besvärande för honom i hans egenskap av svensk utrikesminister. Först kan nämnas bolagets oljeutvinning i Block 5 A i södra Sudan. Gerhart Baum, FN:s specielle rapportör för mänskliga rättigheter i Sudan, lämnade i mars 2001 följande muntliga rapport till FN:s kommission för mänskliga rättigheter:

Under mitt besök samlade jag in ytterligare bevis på att oljeutvinningen leder till förvärrande av konflikten med allvarliga följder för civilbefolkningen. Jag fick specifik information att regeringen tillgriper fördrivning av lokalbefolkningen och förstörande av byar för att avfolka områden och möjliggöra för oljeföretag att fortsätta sin verksamhet utan hinder. Jag informerades att alla byar runt Nhialdu, i Nimne, söder om Bentiu har bränts ner till grunden och skördarna förstörts. Likaså har alla byar längs vägen upp till Pultutni, i omgivningarna till oljefältet i Ryer, utplånats.

Sedan juni 2010 bedriver internationella åklagarkammaren en förundersökning beträffande misstänkt folkrättsbrott med svenska kopplingar i Sudan. Förundersökningsledaren, kammaråklagare Magnus Elving, gav i en intervju den 23 september i tidningen Fokus uttryck för optimism för att saken ska gå att utreda.

Med tanke på utrikesminister Bildts styrelseuppdrag i Lundin Petroleum under den tid de misstänkta brotten skulle ha förövats är affären besvärande för den svenska regeringen.

Lundin Petroleum har 2006 tecknat kontrakt med den etiopiska regeringen om rätt att utvinna olja och naturgas i Ogadenprovinsen. Där pågår inbördeskrig mellan regeringen och ONLF-gerillan. ONLF-gerillan har förklarat att man motsätter sig utvinning av mineraltillgångar till dess att en legitim självstyrande regering tillträtt i provinsen. Man har också förklarat att företagets säkerhet inte kan garanteras i den pågående militära konflikten.

I Kerstin Lundells bok Affärer i blod och olja – Lundin Petroleum i Afrika finns vittnesmål om att soldater och milis har order att skjuta alla som kommer i närheten av Lundins fyra block i Ogaden, 2, 6, 7 och 8.

Kontraktet om oljeutvinningen i Ogaden undertecknades strax efter att Carl Bildt lämnat sitt styrelseuppdrag i Lundin Petroleum, men förhandlingarna om avtalet måste ha hunnit i det närmaste slutföras innan Carl Bildt lämnade styrelsen.

Nu har två svenska journalister, Johan Persson och Martin Schibbye, som tagit sig in i Ogaden med hjälp av ONLF-gerillan, gripits av etiopiska myndigheter och kommer den 18 oktober att ställas inför rätta åtalade för terroristbrott. De har själva uppgivit att syftet med att ta sig in i Ogaden var rent journalistiskt och syftade till att få fram uppgifter om Lundin Petroleum och Lundingruppens aktivitet i området. Dessa uppgifter har också kunnat styrkas. Deras journalistiska arbete skulle ha kunnat bli besvärande för utrikesminister Bildt och den svenska regeringen och detta har lett till att vissa ifrågasatt uppriktigheten i Sveriges ansträngningar att få männen fria.

På Lundin Petroleums hemsida kan man läsa följande:

1998 upptäckte bolaget fälten En Naga North och West i södra delen av Sirte Basiin i Libyen. Efter ett framgångsrikt utvärderingsprogram under 1998 och 1999 deklarerades fältet kommersiellt och utbyggnadsprogrammet påbörjades. Den fullständiga utbyggnaden inkluderade konstruktionen av en central produktionsanläggning, 100 km pipeline tillsammans med borrning av 20 produktions-, 15 injicerings- och 15 vattenborrningar. Utvinningsbara reserver uppskattades till cirka 100 miljoner fat olja.

När resningen mot Muammar Gaddafis regim inleddes kommenterade utrikesminister Carl Bildt det på följande sätt: Det handlar inte om att stödja den ena eller andra, det handlar om att få stabilitet och en rimlig utveckling. Detta skedde samma dag som Gaddafi anföll demonstranter med stridsflyg. Frågan har ställts om denna överslätande inställning till Gaddafiregimens brott mot mänskligheten kan ha samband med Lundin Petroleums affärssamarbete med Muammar Gaddafi.

Svenska Dagbladet skrev den 26 juli 2003 följande:

Lundin-bolaget Tanganyika Oil har säkrat tillgången till ett oljefält i Syrien. Ett samarbetsavtal har tecknats med den syriska regeringen och det statliga oljebolaget Syrian Petroleum Company.

– Det här innebär att företaget blir 5–6 gånger större än det är i dag, säger Lukas Lundin, styrelseordförande för Tanganyika Oil med bas i Kanada. Avtalet gäller det så kallade Oudehfältet i den nordöstra delen av landet och sträcker sig 25 år fram i tiden. Bolaget uppskattar att oljefältet innehåller reserver till ett värde av 1,3 miljarder kronor, diskonterat till 10 procents ränta över fältets livslängd.

– Vi tror vi kan öka produktionen från 1 000 till 30 000 fat om dagen de närmaste tre åren. Då är vi uppe i ett kassaflöde på 150 000 dollar om dagen, säger Lukas Lundin, son till Adolf H Lundin som bland annat grundat Lundin Petroleum och Vostok Nafta.

Tanganyika Oil lovar att utveckla oljefältet och borra flera nya produktionsbrunnar. I gengäld får de behålla 30 procent av all olja som pumpas upp, medan resterande 70 procent går till den syriska staten.

Lundingruppen har senare sålt sitt syriska oljefält till ett kinesiskt statsföretag.  Först har Lundingruppen således skapat en viktig inkomstkälla för Syriens blodsregim, sedan förstärkt regimens affärsband med den i FN:s säkerhetsråd vetoförsedda stormakten Kina. Det är inga små tjänster Lundingruppen gjort Assadregimen innan stridsvagnarna rullat in i landets städer för att krossa folkets uppror.

Tidningen Affärsvärlden skrev den 26 september 2001 följande:

Adolf Lundin utvidgar sitt oljeimperium till ytterligare ett omsusat land. Lundin Petroleums dotterbolag Lundin Munir har fått tillstånd att köpa 40 procent i ett oljefält i Iran.

National Iranian Oil Corporation (NIOC) har gett Lundin tillåtelse att köpa en fyrtioprocentig intresseandel i Munirblocket. Affären innebär ett inträde till de tio mest oljerika bassängerna i världen, säger Lundin Petroleums VD Ian H Lundin.

Munirblocket är beläget i Khuzestanprovinsen och har en yta på 2,690 km2.

Munirblocket ligger i Zagrosbassängen där man hittills hittat över 150 miljarder fat olja.

Iran tillhör världens rikaste olje- och gasproducerande länder och har en dagsproduktion på över 3,7 miljoner fat olja per dag.

Edison Gas tilldelades koncessionen under ett fyraårigt avtal som undertecknades den 16 januari. Ett slutgiltigt avtal mellan Edison och Lundin Munir förväntas bli undertecknat inom kort.

Med tanke på den iranska regimens inställning till demokrati och mänskliga rättigheter och utrikespolitiska hållning är utrikesminister Carl Bildts tidigare ekonomiska kopplingar till denna regim minst sagt anmärkningsvärda. 

Nyhetsbyrån Direkt skrev den 1 oktober 2009  följande om Lundinfamiljens satsning i Irak med hänvisning till Dagens Industri:

Affären innebär att Lundin spenderar drygt 600 miljoner kronor på att köpa tre oljekoncessioner av Kurdistans regionala regering i norra Irak.

Avsikten är även att investera ytterligare 1 miljard kronor på att hitta stora oljefynd.

– Det är ett av få områden i världen där man kan hitta fält som har en storlek på en miljard fat och där kontraktsvillkoren är okej, säger Lukas Lundin till DI.

Projektet skulle vara ett lyft för Lundin Petroleum-ägarna som har fått se aktiekursen falla från 110 kronor våren år 2006 till 30 kronor i slutet av 2008, även om den återhämtat sig något till nuvarande kursnivå på 50–60 kronor.

Men enligt torsdagens uppgifter om Lundins nya jättesatsning i Irak, så kommer den främst ske via bolaget Bayou Bend Petroleum som är börsnoterat på Torontobörsen i Kanada.

Lundin Petroleum har varit med och utvärderat de aktuella oljekoncessionerna och bidrar med kortfristiga lån till Bayou Bend.

Som ersättning ska Lundin Petroleum få 100 miljoner aktier i Bayou Bend när alla godkännanden är klara.

Med tanke på Carl Bildts lobbyarbete för att få tillstånd det folkrättsstridiga anfallskriget i Irak genom sin medverkan i Committee for the Liberation of Iraq kan Lundin Petroleums engagemang i oljeutvinning i Irak aktualisera etiska och moraliska frågeställningar beträffande utrikesminister Carl Bildts engagemang i Committee for the Liberation of Iraq.

Mot bakgrund av denna beskrivning av utrikesminister Bildts styrelseengagemang i företaget Lundin Petroleum vill jag fråga statsminister Fredrik Reinfeldt:

Kan statsministern se att det föreligger några etiska, politiska eller trovärdighetsproblem för regeringen på grund av att utrikesminister Bildt tidigare varit styrelseledamot i Lundin Petroleum och avser statsministern att ta något initiativ i sammanhanget?

Avser statsministern att ta något initiativ i riktning av att införa nya karensregler för övergång från näringslivet till statsrådsuppdrag eller vice versa?

Är nuvarande jävsregler för statsråd till fyllest eller avser statsministern att ta något initiativ för att ändra dem?

Debatt (9 anföranden)