Intrångsersättning till ägare av fjällnära skog
Interpellation 2017/18:314 av Johan Hultberg (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-11
- Överlämnad
- 2018-01-12
- Anmäld
- 2018-01-16
- Svarsdatum
- 2018-01-30
- Sista svarsdatum
- 2018-01-30
- Besvarad
- 2018-01-30
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Den 7 januari 2018 rapporterade Nyheterna på TV4 att ett flertal ägare av fjällnära skog har nekats tillstånd till avverkning samtidigt som de inte har rätt till ersättning från staten. I inslaget berättar en skogsägare från Sorsele att han har tagit lån för att köpa skog, och att han inte vet om skogen han har köpt är värdelös. I väntan på beslut har nu 15 skogsägare valt att stämma staten.
Både Kammarkollegiet och Skogsstyrelsen menar att det finns otydligheter i lagstiftningen. Enligt Skogsstyrelsen ligger problematiken i att miljöbalken och skogsvårdslagen delvis motsäger varandra. Även det så kallade Änok-målet, som har lett till att ansökningar om avverkning av fjällnära skog kan få avslag på grund av natur- eller kulturvärden, har koppling till detta. Tidigare hade markägarna av fjällnära skog rätt till ersättning när de fick avslag. Dessa ersättningar valde dock Skogsstyrelsen att frysa i november 2016. Sammantaget beräknas ca 4 000-5 000 markägare av fjällnära skog beröras.
Trots att det var över ett år sedan Skogsstyrelsen valde att frysa intrångsersättningen till ägare av fjällnära skog har ingen lösning presenterats. Den situation vi nu har kan liknas vid expropriation utan ersättning. Det är viktigt att poängtera att äganderätten är en mänsklig rättighet som skyddas av både regeringsformen och Europakonventionen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
1. Hur ställer sig statsrådet till det faktum att ägare av fjällnära skog inte beviljas intrångsersättning?
2. Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att förtydliga lagstiftningen om fjällnära skog i syfte att säkerställa att beslut om avverkning fattas på ett tillämpbart, effektivt och rättssäkert sätt?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2017/18:314
Webb-tv: Intrångsersättning till ägare av fjällnära skog
Dokument från debatten
- Tisdag den 30 januari 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:63
- Protokoll 2017/18:63 Tisdagen den 30 januariProtokoll 2017/18:63 Svar på interpellation 2017/18:314 om intrångsersättning till ägare av fjällnära skog
Protokoll från debatten
Anf. 102 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr ålderspresident! Johan Hultberg har frågat mig hur jag ställer mig till det faktum att ägare av fjällnära skog inte beviljas intrångsersättning samt vilka åtgärder jag ämnar vidta för att förtydliga lagstiftningen om fjällnära skog i syfte att säkerställa att beslut om avverkning fattas på ett tillämpbart, effektivt och rättssäkert sätt.
Vid föryngringsavverkning av fjällnära skog krävs tillstånd från Skogsstyrelsen. Om en avverkning är oförenlig med intressen som är av väsentlig betydelse för natur- eller kulturmiljövården enligt 18 § skogsvårdslagen får Skogsstyrelsen inte ge tillstånd till avverkningen. När en ansökan om tillstånd avslås innebär det att fastighetsägarens rådighet över skogsmarken inskränks. Det kan i sin tur ge rätt till en intrångsersättning. Ersättningens nivå bestäms av hur stort intrånget i rådigheten är och ska motsvara den uppkomna minskningen av fastighetens marknadsvärde.
Frågan om ersättning till markägare som inte fått tillstånd att avverka fjällnära skog prövas för närvarande i domstol. Skogsstyrelsen utreder i vilken grad beslut att inte ge tillstånd till avverkning i fjällnära skog begränsar rådigheten. Att klargöra begränsningen är viktigt för att kunna bestämma ersättningsnivån för intrånget.
Det här innebär att under tiden som Skogsstyrelsen utreder frågan och domstolsprövning pågår kan handläggning av övriga ärenden och utbetalning av eventuella ersättningar komma att fördröjas.
Jag är angelägen om att vi har tydliga regler kring ersättning som beaktar äganderätten och är ändamålsenliga för såväl miljö som produktion.
Jag följer denna fråga och avvaktar pågående domstolsprövning och Skogsstyrelsens utredning av frågan.
Anf. 103 Johan Hultberg (M)
Herr ålderspresident! Tack, ministern, för svaret! Det blir måhända lite grann en favorit i repris av den debatt som nyligen var med min kollega Saila Quicklund från Jämtland. Det visar på det stora engagemang som vi moderater har för äganderätten och skogen. Den är vårt gröna guld som ligger till grund för fantastiskt många jobb och företag i vårt land.
Den är också en viktig del av bygget av det framtida hållbara Sverige som är fossilfritt, som ministern var inne på, och biobaserat. Då måste vi bruka skogen. Det är en möjlighet som vi moderater slår vakt om både principiellt och utifrån det faktum att det betyder mycket för vår ekonomi.
Herr ålderspresident! Jag ska ge lite bakgrund till frågan om den fjällnära skogen. Den sträcker sig från Dalarna i söder längs fjällkedjan hela vägen upp till den finska gränsen i Tornedalen i ministerns eget hemlän Norrbotten. Vidare finns vissa områden längre österut som också klassas som fjällnära utifrån sina höjdlägen.
Totalt sett utgör den fjällnära skogen så mycket som 2,3 miljoner hektar. Av den fjällnära skogen är redan i dag mer än 50 procent formellt skyddad. För den delen som inte är formellt skyddad finns särskilda regler som reglerar hur den fjällnära skogen får brukas.
Ministern var i sitt svar inne på vad det är för form av regler. Det handlar helt enkelt om att man som skogsägare måste söka tillstånd för att få lov att genomföra en föryngringsavverkning. Det kan tyckas att det är mycket byråkrati. Men det är en ordning som ändå har fungerat förhållandevis väl fram tills nyligen.
I det fall som skogsägare inte har fått tillstånd att genomföra en avverkning har Skogsstyrelsen på eget initiativ kunnat betala ut ersättning till berörd skogsägare på 125 procent av marknadsvärdet. Då har man fått full ersättning för marknadsvärdet och också en ersättning för själva det intrång som staten gör sig skyldig till när den förbjuder skogsägaren att helt enkelt ägna sig åt skogsbruk.
Sedan domen kom i det så kallade Änokfallet i Norrbotten har Skogsstyrelsen stoppat utbetalningarna. Det har lett till att ett femtontal skogsägare har stämt staten för att få sin i mitt tycke självklara rätt till ersättning. Att skogsägare ska behöva stämma staten för att få ersättning vittnar om att något är allvarligt fel i dagens situation. Det är bakgrunden till min interpellation.
Tyvärr svarar ministern inte riktigt på min fråga om vilka åtgärder ministern och regeringen är beredda att vidta för att komma till rätta med problematiken. Ministern låter helt enkelt meddela att man avvaktar och vill se vad domstolsprocesserna leder fram till. Jag vill ändå ställa en väldigt principiell fråga till ministern, för i grunden är det en principiell fråga.
Ska staten ha rätt att förbjuda avverkning av produktiv skogsmark utan att betala ersättning? Om inte är det glasklart att regeringen kommer att behöva göra en översyn av reglerna om det är den hållning som företräds av Kammarkollegiet som gäller. Kammarkollegiet driver nu linjen att en skogsägare inte ska ha rätt till ersättning om staten nekar avverkning i fjällnära skog.
Anf. 104 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr ålderspresident! Först en liten rättelse av den geografiska beskrivningen av fjällnära skog. Den når aldrig så långt österut som till Tornedalen. Det är långt ifrån.
När det gäller skogsägarna är min uppfattning att de icke ska komma i kläm. Äganderätten är fäst i grundlag. Jag har lärt mig att om man tar någonting från någon så ersätter man. Det måste gälla även skogen.
Låt mig, som situationen ser ut just nu och med anledning av ledamoten Hultbergs frågor, svara att ersättningen är under utredning av myndigheterna och även föremål för en rättsprocess, som jag sa i den förra interpellationsdebatten. Vi måste avvakta denna rättsprocess och myndigheternas utredning. Men jag har stor förståelse för den frustration som skogsägarna till den fjällnära skogen kan uppleva när de får ett beslut om att de inte kan avverka och att de, om rättsprocessen drar ut på tiden, inte får någon ersättning. Ersättning måste på något sätt betalas ut om man säger att man tar ifrån någon rådigheten.
Jag återkommer till det jag sa i den förra interpellationsdebatten: Vi ska inte glömma bort Änokdomen, som föll i februari 2014 i Högsta förvaltningsdomstolen. Den har lagt grund för den situation vi har i dag, där besluten om fjällnära skog handlar om ett femårigt moratorium och att man inte kan avverka. Ersättningarna har tidigare varit marknadsmässiga på 125 procent, och det är detta som myndigheter och domstolar nu tittar på: Vad ska vara en skälig ersättning? Jag tänker inte gå in i den diskussionen innan dessa saker är avgjorda där.
Anf. 105 Johan Hultberg (M)
Herr ålderspresident! Jag blev något lugnare av det andra svar som landsbygdsministern gav nu och även lite grann av det svar som ministern gav ledamoten Quicklund tidigare. Jag blev nämligen inte särskild lugnad av ministerns inledande svar där han nämnde att han är angelägen om att vi har regler som beaktar äganderätten. För mig och Moderaterna är det viktigt att vi har regler som inte bara beaktar äganderätten utan som också respekterar och värnar den.
Därför blev jag glad att ministern nu tydligt sa att den skogsägare som får mark inlöst och den som får sitt skogsbrukande hindrat självklart också ska få intrångsersättning. Det var ett välkommet och viktigt besked som jag också noggrant kommer att följa upp. Jag kanske även kommer att få anledning att ställa samma fråga till andra ministrar i den nuvarande regeringen, då vi tyvärr vet att det finns en ganska stor splittring kring skogsfrågorna i regeringen. Det är inte alltid svaren blir riktigt desamma om man ställer samma fråga till exempelvis miljöminister Skog.
Men det var ett viktigt och välkommet förtydligande, för det är viktigt och självklart för Moderaterna att äganderätten inte bara ska beaktas utan också värnas och respekteras.
Anf. 106 Edward Riedl (M)
Herr ålderspresident! Jag satt och lyssnade på debatten och kunde inte avhålla mig från att ställa några frågor till landsbygdsministern. Jag lyssnade på hans svar, herr ålderspresident, och jag tycker att mycket av det han säger låter klokt - låt mig säga det.
Men det som blir mina frågor till landsbygdsministern är: Är det Sven-Erik Buchts uppfattning som det redogörs för i talarstolen? Är det socialdemokraten Sven-Erik Buchts uppfattning som det redogörs för i talarstolen? Är det ministern Sven-Erik Buchts uppfattning som det redogörs för i talarstolen?
Herr ålderspresident! Är det som sas i talarstolen uppfattningen hos den regering som ministern företräder och som han talar för i den här kammaren?
För den som lyssnar och följer debatten ska jag tala om skälet till att jag ställer frågan. Det är klart att vi inte ska misstro varandra med flit i de här rollerna. Men låt mig ändå påminna om en debatt för en vecka sedan, herr ålderspresident, då miljöministern i samma regering stod här i talarstolen och mycket tydligt och upprört deklarerade att hon minsann talade för hela regeringens uppfattning. Och hon hade en helt annan uppfattning än den, vem det nu är, som ministern företräder under kvällens debatt har. Det lät helt annorlunda. Då var tongångarna i stället att det skulle vara så stora kostnader förknippade med att ersätta markägarna att det var alldeles omöjligt. Därför skulle regeringen fortsätta på den inslagna vägen.
Herr ålderspresident! Då kan jag bara konstatera en sak: En av de två ministrarna kan inte tala för regeringen eftersom de uppenbart har två olika positioner. Det skulle jag tycka vore både lämpligt och rimligt att ministern svarar på.
Anf. 107 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr ålderspresident! Det är inte försumbara pengar. Det är höga ersättningar. Det betalades ut 1,5 miljarder 2016. Den här regeringen har höjt beloppen, så det blir 250 miljoner till i 2018 års budget.
Däremot noterar jag att Moderaterna i sin budgetmotion har över 1 miljard mindre i ersättning till markägarna. Det är en avsevärd skillnad. Jag vet egentligen inte var Moderaterna står i frågan. Vill man ersätta markägare när samhället i vissa fall måste ta i anspråk en enskild skogsägares tillgångar? Kan ni lämna svar på den frågan? Ni har tagit bort över 1 miljard i ersättningar till markägarna.
Anf. 108 Johan Hultberg (M)
Herr ålderspresident! Vad tråkigt att det är min sista debattrunda, för nu hettar debatten till något! Det är bra, för detta är principiellt viktiga frågor som är av avgörande betydelse för vårt land.
Moderaterna tycker att det grundläggande är att skogen ska brukas. Sverige har avsatt väldigt mycket skog redan i dag både genom formella avsättningar och, inte minst, genom Sveriges 300 000 skogsägares frivilliga arbete. 1,1 miljoner hektar har Sveriges skogsägare helt utan ersättning avsatt till förmån för miljön. Det är ganska få andra företagare som agerar på samma vis och som väljer att ge upp 5 procent, och ofta mer, av sin verksamhet till det allmänna goda. Men det gör Sveriges skogsägare, och det visar på det fantastiska engagemang som de har för den biologiska mångfalden och för att vi ska nå de mål som vi i ganska bred politisk enighet har formulerat i den här riksdagen: skogspolitikens två jämställda mål om produktion och miljö.
Jag kan också konstatera, herr ålderspresident, att under Moderaternas och Alliansens tid ökade takten i avsättning av skog tack vare att vi arbetade på ett smart sätt med hjälp av statlig utbytesmark. Men i denna debatt tycker jag att det är rimligt att ställa sig frågan om det är rimligt att skydda mer av den fjällnära skogen när mer än 50 procent av marken redan i dag är undantagen brukande. Mer än 50 procent av den fjällnära skogen är alltså redan i dag formellt skyddad.
Här är det viktigt att processerna löper ut, och jag kan bara konstatera att en av de statliga myndigheterna, Kammarkollegiet, agerar på ett som jag tycker helt absurt sätt när man försöker driva tesen att det som ägarna av den fjällnära skogen ägnar sig åt inte skulle vara pågående markanvändning. Jag är minst sagt bekymrad över den okunskap som finns på de statliga myndigheterna, och för detta har regeringen ett ansvar.
Anf. 109 Edward Riedl (M)
Herr ålderspresident! Låt mig börja med att säga att jag vet att regeringen har höjt beloppen, för regeringen har som ambition att ha mer avsättningar. Vi moderater har sänkt därför att vi vill att man ska göra mindre på det här området, och därför har vi mindre pengar till det. Skälet är att vi redan har skyddat mest skog i hela EU. Det finns alltså inget skäl till att Sverige ska gå ännu längre än vad vi har gjort. Det är själva bakgrunden till detta.
Jag svarade nu ministern på hans fråga, herr ålderspresident och ni som lyssnade. Landsbygdsministern ställde en fråga och jag svarade på den. Jag har en fråga tillbaka till landsbygdsministern.
Landsbygdsministern och miljöministern som företräder samma regering har två olika uppfattningar, men båda hävdar att de företräder regeringen. Det, herr ålderspresident, är helt orimligt. Min fråga är: Är det landsbygdsministerns svar här i dag, som jag förvisso tycker är mycket bättre, som gäller, eller är det miljöministerns svar som gäller? Båda kan ju inte gälla samtidigt för samma regering.
Jag svarade på ministerns fråga. Kan ministern svara på min mycket enkla fråga? Är det din uppfattning här i dag i talarstolen som gäller, Sven-Erik Bucht, eller är det miljöministerns? Ni har olika uppfattning.
Anf. 110 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Herr ålderspresident! Mot bakgrund av den oro som finns för äganderätten vill jag avslutningsvis vara väldigt tydlig och betona den rättssäkerhet som vi har i Sverige. Den enskildes rätt till ersättning bör ses i ljuset av bestämmelserna i regeringsformen 2 kap. 15 § och vad som sägs där om egendomsskydd.
Enligt regeringsformen ska den enskilda vara tillförsäkrad ersättning när det allmänna inskränker användning av hennes mark eller byggnad. Det här är någonting som regeringen håller högt.
Jag blir förvånad - eller kanske inte egentligen - när man ger flera olika bilder. Moderaterna står och pratar om fantastiska frivilliga avsättningar från privata skogsägare men minskar samtidigt ersättningen med 1 miljard. När man själv har tagit på sig ansvaret för att ungefär 150 000 hektar mer ska skyddas i Sverige, varav 90 000 är kvar, plockar man bort pengar för ersättning till skogsägarna. Det här gör att skogsägarna inte kommer att få en ersättning.
Den här regeringen höjer ersättningen till skogsägarna för att man ska kunna gå vidare och leva upp till det som finns i regeringsformen om skydd av äganderätt.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.