IB-elevernas möjligheter att söka till vidare studier
Interpellation 2008/09:511 av Pertoft, Mats (mp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-05-13
- Anmäld
- 2009-05-13
- Sista svarsdatum
- 2009-06-01
- Besvarad
- 2009-06-01
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 13 maj
Interpellation
2008/09:511 IB-elevernas möjligheter att söka till vidare studier
av Mats Pertoft (mp)
till utbildningsminister Jan Björklund (fp)
International Baccalaureate Diploma Programme, IB-programmet, är ett tvåårigt gymnasieprogram med internationell standard som erbjuds i ett flertal länder och ger tillgång till universitet över hela världen. I svenska gymnasieskolor som erbjuder International Baccalaureate måste eleverna först gå ett förberedande år, dels för att förbereda eleverna på språket och undervisningen, dels för att gymnasieutbildningen enligt svensk skollagstiftning måste vara tre år.
International Baccalaureate Diploma Programme sägs vara det mest krävande studieprogrammet på gymnasienivå i Sverige. Däremot är IB inte en svensk gymnasielinje utan en internationell och styrs från Cardiff och Genève. De omfattande studierna på engelska som programmet kräver av eleverna ger den överlägset bästa möjligheten till fortsatt akademisk utbildning utomlands. Om eleven lyckas ta ”Bilingual Diploma” klassas han eller hon som modersmålstalande i engelska i Storbritannien vid ansökan till universitet.
IB-diplomet ger även behörighet till svenska universitet. För närvarande konverteras IB-betygen till ett svenskt jämförelsetal, 40 poäng motsvarar ett jämförelsetal på 20.0 i det svenska betygssystemet. Reglerna kommer att ändras från och med hösten 2010, då IB-elever i stället kommer att finnas i en särskild kvotgrupp tillsammans med elever med utländsk gymnasieexamen. För särskild behörighet krävs lägst betyget 4 i ett ämne.
Enligt det nya systemet, som träder i kraft nästa höst, ska därmed IB-elever inte längre få sina betyg konverterade så att de kan tävla i samma kvotgrupp som elever med vanliga svenska gymnasiebetyg. I stället ska de söka i den så kallade Kvotgrupp III tillsammans med dem som har utländska betyg. Men platserna fördelas efter kvotgruppernas storlek och antalet sökande i Kvotgrupp III kommer ofta att vara så lågt att man får ett fåtal platser eller ingen plats alls. Det nya systemet gör att akademiskt väl förberedda IB-elever kommer att slå ut varandra, medan gymnasister från andra linjer seglar rakt in, trots att de har tunnare kunskaper. I värsta fall får IB-eleverna över huvud taget inte chansen, eftersom Kvotgrupp III blir helt utan platser. Ju smalare och mer attraktiv utbildningen är, desto större är risken.
Det är tydligt att riksdagens beslut om ändrade antagningsregler till högskolan missgynnar IB-programmet och de elever som väljer detta. IB-programmet är en viktig del av det svenska gymnasielandskapet och ett uttryck för den mångfald av gymnasiemöjligheter som gynnar utvecklingen av svenskt skolväsen.
Regeringen borde vara angelägen om att värna om IB-programmet i Sverige och hitta en konstruktiv lösning för de problem som nu har visat sig. Pragmatism borde gå före ålderdomliga principer.
Min fråga till ministern är:
Hur kommer ministern att agera för att säkerställa att IB-programmets elever även i framtiden får samma möjligheter som alla andra gymnasieelever att söka till svenska högskolor?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:511
Webb-tv: IB-elevernas möjligheter att söka till vidare studier
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:125 Måndagen den 1 juniProtokoll 2008/09:125 12 § Svar på interpellation 2008/09:511 om IB-elevernas möjligheter att söka till vidare studier
Protokoll från debatten
Anf. 58 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Mats Pertoft har frågat utbildningsminister Jan Björklund hur han kommer att agera för att säkerställa att elever på IB-programmet, det vill säga International Baccalaureate Diploma Programme, även i framtiden får samma möjligheter som alla andra gymnasieelever att söka till svenska högskolor.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara interpellationen.
Inledningsvis vill jag framhålla att gymnasieelever ska ha stor frihet när det gäller valet av utbildning. Givetvis är det regeringens ambition att den svenska gymnasieskolan ska stå sig väl när det gäller att förbereda eleverna för en alltmer internationaliserad högre utbildning. I ljuset av globaliseringen är det dock viktigt att eleverna kan välja utbildningsalternativ med en stark internationell prägel. IB-utbildningen är internationellt erkänd som en utbildning som ger god förberedelse för högre studier.
Elever från svensk gymnasial utbildning får från och med höstterminen 2010 tillgodoräkna sig så kallade meritpoäng när de söker till högskolan. Det innebär att de kan få extra poäng till sitt jämförelsetal för betyg i kurser i moderna språk, engelska och matematik samt kurser som är relevanta för den sökta utbildningen. Syftet med detta är att uppmuntra elever i gymnasieskolan att läsa språk och matematik på en fördjupad nivå samt att premiera studier i gymnasieskolan som har särskild betydelse för den utbildning som eleven avser att söka till.
Utbildningarna i olika länder skiljer sig dock åt. I vissa länder och utbildningssystem finns motsvarande möjligheter som svenska gymnasieelever har när det gäller att välja inriktningar och kurser. I andra länder saknas sådana möjligheter. Att låta sökande med betyg från utländsk utbildning tillgodoräkna sig meritpoäng förutsätter att vi på ett rättvist sätt kan jämföra olika länders gymnasiala utbildning på kursnivå, vilket är svårt.
Eftersom sökande som inte tillgodoräknas meritpoäng får ett annat jämförelsevärde ska de i betygsurvalet inte konkurrera med sökande som tillgodoräknas meritpoäng. Från och med höstterminen 2010 finns därför i betygsurvalet en särskild kvotgrupp för sökande med betyg från utländsk utbildning.
På grund av att platserna fördelas till respektive kvotgrupp i förhållande till antalet behöriga sökande i gruppen kan de nya bestämmelserna innebära att utländska sökande, särskilt till populära utbildningar, kan komma att konkurrera om få platser. Det kan också innebära att duktiga utländska sökande inte antas medan svenska sökande med ett jämförelsevis sämre meritvärde antas.
Den viktigaste målsättningen med de antagningsregler som träder i kraft den 1 januari 2010 är att sända tydliga signaler till elever i gymnasieskolan om att ansträngning och fördjupning lönar sig. Därför bereds för närvarande inom Regeringskansliet ett förslag att inom kort ge Högskoleverket i uppdrag att utreda om det finns förutsättningar att tilldela meritpoäng för bland annat IB-utbildning på likvärdiga villkor som för svensk gymnasial utbildning. Utgångspunkten är att IB-elever ska kunna meritvärderas på ett likvärdigt sätt och konkurrera i samma urvalsgrupper som sökande med betyg från svensk gymnasial utbildning.
Anf. 59 Mats Pertoft (Mp)
Herr talman! Tack för svaret, ministern! Jag gladde mig särskilt åt de sista meningarna om att man arbetar med frågan. Men samtidigt måste jag säga att jag blir lite förvånad. IB-programmet har funnits länge i den svenska gymnasieskolan. Det har väl varit lite grann av ett flaggskepp. Det sägs till med att det är det mest krävande studieprogram på gymnasienivå i Sverige över huvud taget.
I ministerns svar pratas det om att man vill sända tydliga signaler till elever i gymnasieskolan om att ansträngning och fördjupning lönar sig. Jag håller med om det. Det är bra att våra elever vet att ansträngning och fördjupning lönar sig. Men det är inte bra att när man väljer det mest krävande studieprogrammet på gymnasienivå som har funnits en lång tid i Sverige får man beskedet att ens studier helt plötsligt värderas lägre. Det här är inte något nytt. Vad jag har förstått var man medveten om denna konsekvens redan i beslutet 2007. Det har gått en lång tid sedan dess, och ingenting har hänt.
Nu säger man att man förbereder att ge Högskoleverket i uppdrag att finna förutsättningar, men i dag har vi 2009. Varför vänta till sista minuten på det här sättet?
IB-programmet har ju varit en stor tillgång i den svenska gymnasieskolan som jag tror att vi båda är måna om att behålla och värdera. Det är en utbildning som är av internationell standard, men det är svenska elever som väljer den i Sverige inom ramen för den svenska gymnasieskolan, oftast till och med inom ramen för den kommunala svenska gymnasieskolan.
Det blir lite märkligt när de då ska värderas som utländska sökande. Jag tycker att det är viktigt med utländska sökande till den svenska högskolan. Det är en del av en globaliserad värld för att stärka den svenska konkurrenskraften och bidra med nya saker, ny information och så vidare på den internationella arenan. Men elever som har gått den svenska gymnasieskolan har också kunnat välja IB-programmet utifrån det som ministern sade, nämligen den stora friheten som har varit ett adelsmärke för vår svenska gymnasieskola. Nu pratar vi om pedagogisk frihet. Vi pratar inte om att sänka nivån.
Problemet är att regeringen inte verkar ha klarat av att från 2007 till 2009 ta fram en lösning för hur det program som sägs vara det mest krävande studieprogrammet på gymnasienivå i Sverige kan värderas på ett korrekt sätt när man söker till högskolan.
Min fråga till ministern är: Varför sker detta nu i sista minuten? Det här är ju att leka med de ca 1 000 IB-elever som varje år söker till och varje år utexamineras från IB-programmet. Jag skulle vilja höra lite mer konkret från ministern vad man tänker göra. Hur snabbt kan det gå att få fram en lösning på detta problem?
Anf. 60 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Jag vill tacka Mats Pertoft för att han har fört denna fråga till riksdagen. Det är intressant att få diskutera den. Den är viktig.
Jag vill börja med att ställa frågan: Varför införde vi betyg med meritpoäng?
Från mitt perspektiv är det förstås viktigt att våra studenter har bra förkunskaper, men huvudmotivet låg faktiskt på statsrådet Björklunds ansvarsområde, och det är mot den bakgrunden mycket förståeligt att interpellanten riktade sin fråga till skolministern.
Vi vill skicka tydliga signaler till Sveriges gymnasister att det lönar sig att anstränga sig och att det lönar sig att välja krävande ämnen. Jag tycker att införandet av meritpoäng är en av de bättre saker som jag har gjort under mina hittillsvarande tre år på den här posten som högskoleminister. Mycket tyder på att den här signalverkan redan har haft effekt och att det här påverkar valen på ett önskvärt sätt i gymnasieskolan.
När man gör stora förändringar uppstår en del problem i marginalen. Jag ska villigt erkänna att vi nu ser att vi möjligen underskattade problemet för IB-eleverna. Vi tyckte dock då att lösningen med en kvotgrupp för utländska elever var en bra lösning. Jag kan väl ändå för att försvara oss till hälften säga att jag tror att kritikerna möjligen underskattar den lösningen. I många fall skulle den ha fungerat mycket bra också för IB-eleverna.
Men i takt med att denna fråga har blivit mer och mer uppmärksammad och vi har diskuterat den internt har väl också vi kommit till slutsatsen att IB-elever möjligen missgynnas i detta nya system. Då är det precis som Mats Pertoft säger att vi är överens om att international baccalaureate är en bra gymnasieutbildning, och det vore väldigt synd om det spred sig i Sverige att man inte ska gå på IB om man ska komma in på en populär högskoleutbildning. Vi känner att vi på något sätt bör rätta till det här.
Mats Pertoft ställer frågan vad som menas med detta mer konkret, och jag skulle då kanske lite skämtsamt vilja säga att det skulle jag också vilja veta. Med det vill jag säga att det här inte är lätt. Antagningssystemet är krångligt redan från början. Det vilar dock på vissa principer om rättvisa, likvärdighet och transparens och sådant där. När man börjar göra undantag är det väldigt lätt att hela bygget rasar, för om någon av grundpelarna rycks undan blir det mer instabilt.
Vi har dock nu en dialog med Högskoleverket om ett uppdrag till dem. Jag räknar med att det ska klubbas i regeringen nästa vecka, torsdagen den 11 juni. Då kommer de att få tid på sig fram till den 1 oktober, och vi har ändå gott hopp om att kunna hitta en lösning. Skulle det bara handla om att transformera IB-resultat till jämförliga meritpoängsresultat är det relativt lätt. Det är bara det att med det ena följer det andra. Får IB den här rättigheten kommer också andra att kräva att få det, och det är det som är svårigheten i det uppdrag som Högskoleverket nu får. Men vi har gott hopp om att de ska klara det.
Anf. 61 Mats Pertoft (Mp)
Herr talman! Ja, hur ska jag kommentera detta? Det är väl bättre att vakna sent än aldrig, ungefär så. År 2007 fattades beslutet i riksdagen om meritpoängen. Redan då i det beslutet fanns IB-problematiken nämnd. Och det är ju bra att man har vaknat nu, men det hade varit bättre att vakna tidigare, inte minst när man tänker på att det är cirka tusen elever som nu sitter hemma på sin kammare och funderar på om de ska söka till IB-programmet i höst, och IB-skolorna och programmen undrar om de får några elever när det är så oklart hur betygen kommer att värderas i framtiden.
Jag tycker att det är väldigt bra att ministern säger att uppdraget ska finnas redan nästa vecka och att Högskoleverket den 1 augusti antagligen ska kunna leverera.
(Statsrådet LARS LEIJONBORG (fp): Den 1 oktober.)
Ursäkta! Tack för rättelsen! Jag var lite optimistisk för jag skulle vilja skynda på detta ännu mer med tanke på att man sedan 2007 har känt till problematiken. Jag menar att våra grannländer visar att det här går. Jag har när jag har försökt att djupdyka i denna problematik förstått att till exempel vårt grannland Norge har gjort en liknande utvärdering och därtill kommit fram till att hos dem motsvarar IB-betygen gott och väl systemet med meritpoäng.
Jag kan inte jämföra det svenska och det norska meritpoängssystemet, så jag vill därmed inte säga att det här är en optimal lösning, men jag menar att när Norge har klarat det här så bra borde det ju gå i Sverige också.
Vad jag framför allt oroar mig för nu när jag hör att regeringen är på banan är hur denna information i så god tid som möjligt ska nå ut till de elever som funderar på det här, för det här kan ju faktiskt betyda vara eller icke vara för olika IB-program i våra gymnasieskolor. Det här är just en sammanfattning av mycket av det som vi eftersträvar i den svenska gymnasieskolan - ett gymnasieprogram som verkligen premierar och tar fram det bästa hos eleverna, kräver mycket av dem och levererar mycket. Vi ser också att de elever som har gått på IB-programmet genomgående lyckas väldigt väl.
Min fråga till ministern blir då: Jag förstår att ett snabbt beslut är nödvändigt, men hur agerar man nu så att de sökande inför höstterminen redan får veta vad som kommer att gälla eller så snabbt som möjligt får veta vad som är regeringens ambition? För det här med kommunikation är inte alltid så lätt, och det är ju så att det är regeringen som har släpat efter och hade kunnat göra det här för länge sedan eftersom man ändå var medveten om problematiken i själva beslutet. Den finns nämnd där, och det är bara att konstatera att man har sovit ganska länge och vaknat lite väl sent. Men man har ändå vaknat, och det tycker jag är positivt!
Anf. 62 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Jag ska inte ge några råd i individuella fall, men man ska ju ha klart för sig att till de allra flesta platser i svensk högskola räcker i dag mer än väl ett gott slutbetyg från ett IB-program. Att tro att en IB-utbildning är värdelös med det nya intagningssystemet är att gå alldeles för långt. Även med lösningen att de skulle söka i den utländska kvotgruppen skulle de i många fall klara sig mycket bra. Men tidsplanen är viktig och vi är inställda på att vi när vi får den här lösningen den 1 oktober efter ett snabbt remissförfarande ska kunna fatta beslut så att det här ska vara känt i relativt god tid före de ansöknings- och antagningstillfällen som finns 2010. Fram till dess får ungdomar och deras familjer nöja sig med beskedet att vi är helt inställda på att hitta en lösning som i ännu högre grad än den nuvarande tillgodoser IB-elevernas möjligheter att behandlas på jämlik fot med andra sökande.
Jag minns inte om Mats Pertoft hade en motion om IB-situationen när vi fattade det här beslutet 2007. I så fall får jag väl erkänna att han vaknade tidigare, men jag har inget minne av någon sådan motion.
Anf. 63 Mats Pertoft (Mp)
Herr talman! Nej, jag hade ingen sådan motion eftersom frågan ju var nämnd i propositionen, och därmed förutsatte jag att regeringen skulle ta sitt ansvar och göra arbetet och inte hålla på med en törnrosasömn fram till 2009. Men det är bra att det kommer ett beslut nu; jag klagar inte på det, utan det är mer att man får tänka sig för.
Det här är ett problem. Ministern tog upp i början av sitt anförande också den stora frihet som vi har i den svenska gymnasieskolan. Det blir problem när regeringen inskränker denna frihet. Det blir bieffekter att program som hela tiden har varit giltiga och fullvärdiga i den svenska gymnasieskolan plötsligt kommer i någon sorts skuggzon, och plötsligt betraktas eleven som någon som kommer från andra länders skolsystem när eleven egentligen hela tiden har gått i den svenska gymnasieskolan. Det ser jag som ett större problem, men det kanske jag inte ska ta upp här och nu.
Kommer regeringen att på något sätt gå ut till IB-programmen och informera om det arbete som pågår? Det är viktigt, eftersom det är så brådskande, att det verkligen kommer fram information, helst redan direkt efter regeringsbeslutet om uppdraget till Högskoleverket.
Jag har fått många meddelanden och kontakter från olika grupper som sysslar med IB som är oroliga. De är tacksamma för att vi debatterar frågan i dag. De undrar vad det är som kommer att hända. De skulle bli hjälpta av information från regeringens sida.
Anf. 64 Lars Leijonborg (Fp)
Herr talman! Detta är ett samtal mellan sjusovare. Vi har tydligen båda sovit när vi borde ha varit vakna. Nu är vi vakna, och det ska säkert gå att hitta en lösning på detta - även om det inte är lätt. Norge är inte med i Europeiska unionen men har i och för sig en hel del av de förpliktelser ett medlemskap innebär. Jag vill nämna detta därför att ett problem är att unionsmedborgare ska behandlas som svenska medborgare. I den mån vi ger möjligheter för dessa elever innebär det i nästa led förmodligen att IB-elever på gymnasieskolor i andra länder får samma möjligheter. I tredje ledet innebär det att skolor som hävdar att de är likadana som IB-skolorna bör få samma möjligheter. Till sist kan själva grundvalen för det nya antagningssystemet skaka. Detta är inte lätt.
När vi talar om att det här är den svenska gymnasieskolans flaggskepp vill jag säga att jag känner väl till IB-programmet. Jag är glad för att det finns, jag känner många som har gått där och jag vet att det är bra. Samtidigt ska vi inte falla i farstun på det sättet att vi inte också erkänner att i den svenska kommunala och med andra huvudmän drivna gymnasieskolan finns också många bra program. Särskilt när vi får system med meritpoäng som påverkar elevernas beteende tror jag att det finns många bra utbildningar i den så att säga svenska gymnasieskolan.
IB bör finnas kvar. Vi ska på allt sätt anstränga oss för att de ska få likvärdiga förutsättningar. Nästa torsdag kommer ett uppdrag till HSV som förhoppningsvis löser denna fråga.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.