Höjda löner för polisen
Interpellation 2018/19:71 av Johan Forssell (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-02-12
- Överlämnad
- 2019-02-13
- Anmäld
- 2019-02-14
- Svarsdatum
- 2019-03-05
- Besvarad
- 2019-03-05
- Sista svarsdatum
- 2019-03-06
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
I den av riksdagen antagna budgeten från Moderaterna och Kristdemokraterna ingår en särskild satsning på höjda polislöner. Totalt sett rör det sig om 360 miljoner kronor under 2019 som ska gå till höjda polislöner.
Statsrådet Mikael Damberg har vid flera tillfällen, bland annat i SVT:s Agenda, gjort uttalanden som går att tolka som att regeringen inte har för avsikt att genomföra den särskilda lönesatsningen. Detta trots att det inte är upp till regeringen att själv välja vilka delar av budgeten som ska genomföras.
Polisen måste få rätt förutsättningar att göra sitt jobb. Höjda polislöner är en viktig del av att göra polisyrket mer attraktivt. Om regeringen överväger att trotsa riksdagens budgetbeslut är det allvarligt och riskerar att få stora konsekvenser.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
- Avser statsrådet att genomföra riksdagens beslut om en särskild lönesatsning för svensk polis?
- Hur avser statsrådet att säkerställa att den särskilda lönesatsningen leder till de ökade löner som varit intentionen med satsningen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2018/19:71
Webb-tv: Höjda löner för polisen
Dokument från debatten
- Tisdag den 5 mars 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:59
- Protokoll 2018/19:59 Tisdagen den 5 marsProtokoll 2018/19:59 Svar på interpellation 2018/19:71 om höjda löner för polisen
Protokoll från debatten
Anf. 82 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Johan Forssell har frågat mig om jag avser att genomföra riksdagens beslut om en särskild lönesatsning för svensk polis och hur jag avser att säkerställa att den särskilda lönesatsningen leder till de ökade löner som varit intentionen med satsningen.
I den budget som beslutades för 2019 avsattes 360 miljoner kronor till polisen för förbättrade villkor. Som Johan Forssell säkert har konstaterat har Polismyndighetens anslag för 2019 ökats i enlighet med den budget som riksdagen har beslutat om.
Det är också allmänt känt att delegeringen av anställdas arbetsvillkor inom staten är långtgående. Det har rått enighet i riksdagen om denna princip sedan mitten av 1990-talet. Av justitieutskottets betänkande avseende utgiftsområde 4 Rättsväsendet framgår följaktligen att medlen ska fördelas av Polismyndigheten, som ska samråda med berörda parter inom Polismyndigheten.
Regeringen är fast besluten att fullfölja den stora resurssatsningen på och utvecklingen av Polismyndigheten. Attraktiviteten i polisyrket ska förstärkas. Förutom mer resurser måste Polismyndigheten också få stöd från andra myndigheter i till exempel arbetet med våra utsatta områden samt en effektivare lagstiftning för brottsbekämpning. Jag är övertygad om att parterna kan förvalta de ökade resurser som Polismyndigheten fått så att organisationen ges möjlighet att utveckla löner och andra villkor i förhandlingar med arbetstagarorganisationerna.
Det pågår ett arbete inom Polismyndigheten tillsammans med samtliga arbetstagarorganisationer för att göra myndigheten än mer attraktiv som arbetsgivare. Det är viktigt för att få färre att sluta sin anställning och för att få fler lämpliga sökande.
Jag kommer naturligtvis att följa upp hur Polismyndigheten använder sitt anslag. Jag kommer också att följa upp myndighetens arbete med att öka attraktiviteten som arbetsgivare. Jag och regeringen agerar med kraft på flera fronter, men själva lönebildningsprocessen ska, som riksdagen framhåller, skötas av Polismyndigheten i samråd med berörda parter på arbetsmarknaden.
Anf. 83 Johan Forssell (M)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har skrivit interpellationen mot bakgrund av att vi har en besvärlig situation i Sverige vad gäller just tryggheten och kanske framför allt den växande otryggheten. Allt fler människor i vårt fantastiska land känner sig otrygga när de går hem från bussen, när de går till skolan eller är i skolan eller när de befinner sig på sin arbetsplats.
Vi såg i fjol tyvärr hur dödskjutningarna i Sverige slog rekord. Där rättsstaten tappar kontroll breder just otryggheten ut sig. Den här regeringen är nu inne på sitt femte år. Man har under de år man har varit vid regeringsmakten höjt skatter med 60 miljarder kronor. Vi kan ändå konstatera att antalet poliser är detsamma i dag som när regeringen tillträdde.
Jag ska säga någonting positivt om interpellationssvaret. Regeringen har satt upp en lovvärd ambition att öka antalet poliser. Det behövs. Det är helt uppenbart oavsett vart man än reser någonstans i Sverige, vilka poliser man än träffar och vilka människor som helst som är anställda inom socialtjänsten. De vittnar också om detta.
Det finns mycket stora behov kopplat till en växande otrygghet men inte minst därför att vi de senaste åren haft en väldigt kraftig befolkningsökning. Allting annat hade varit märkligt. Men som med så mycket annat som är viktigt är det också svårt. Det svåra här är inte att säga att man ska ha fler poliser. Det är att säkerställa att så också blir fallet.
Här är det tyvärr mycket som pekar på att vad vi ser just nu är något av en läckande hink. Det är glädjande att allt fler vill bli poliser. Men det är ändå alltför många som väljer att lämna det viktiga yrket i förtid. I januari i år var det 48 poliser som slutade av andra skäl än att gå i pension. Det var 48 stycken. Av dem var hälften yngre än 40 år.
De borde ha många framgångsrika och viktiga år framför sig i polisyrket men väljer i stället att göra någonting annat i livet. Det är klart att samhället förändras. Man går kanske inte längre ut med guldklockan efter att ha jobbat 35 år. Men detta är helt enkelt för dåliga siffror. Det är inte bra. Det kommer att skapa väldigt stora problem för att nå upp till den ambition vi har om fler poliser.
Fru talman! Pengar betyder inte allting. Men jag tror att det för många som står och gör sitt karriärval inte är oväsentligt vad de faktiskt får i plånboken varje månad. Där är det så som ministern mycket väl känner till att riksdagen så sent som i höstas fattade beslut i budgeten om att genomföra en särskild riktad lönesatsning till landets poliser.
Det är inga småpengar det handlar om. Fullt utbyggt skulle det i genomsnitt innebära ett tillskott om 3 000 kronor per polis och månad. Det kommer som sagt inte att lösa alla problem. Men det kommer att vara viktigt för att de i varje fall inte ska söka sig bort ifrån polisyrket utan stanna kvar några extra år.
Jag blir lite bekymrad när jag läser interpellationssvaret. Frågan är inte om Polismyndigheten har fått de här pengarna eller inte utan: Kommer pengarna att gå till det som var tänkt, löner, eller någonting annat? Jag undrar om Mikael Damberg kan garantera att de medel som riksdagen anslagit verkligen kommer att gå till det som var tänkt, höjda polislöner, och ingenting annat.
Anf. 84 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Tack, Johan Forssell, för interpellationen! Den ger tillfälle att reda ut en del av den osäkerhet som har skapats.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
I debatten har man låtit påskina att regeringen på något sätt fördröjer, försvårar eller inte betalar ut pengar i enlighet med riksdagens beslut. Så är inte fallet. De pengar som riksdagen har beslutat om har redan utbetalats till Polismyndigheten.
Det är precis som Johan Forssell säger. Det är kraftfulla satsningar vi gör i år och de kommande åren på Polismyndigheten. Ambitionen är att få polisorganisationen att växa både i antal och i attraktivitet. Det är ändå positivt.
Ibland blir den politiska debatten väldigt polariserande. Men det finns också ett stort värde i att en bred majoritet i Sveriges riksdag vill göra kraftfulla satsningar på polisen och kommer att genomföra det som också möjliggör bättre villkor.
Inte bara regeringen har den ambitionen. Vi har också gjort en överenskommelse i 73 punkter där attraktiviteten för polisanställda är en viktig del av överenskommelsen. Det blir ett viktigt arbete de kommande åren.
Det blir lätt till en fråga om jag eller regeringen kan garantera hur en viss lönebildning ska gå till. Där måste man vara lite försiktig som statsråd om man inte vill bryta mot principen om hur lönebildning går till.
Det är lite grann underförstått. Man måste ställa sig frågan om Moderaterna har övergivit den inställning som riksdagen har haft sedan väldigt lång tid, sedan 90-talet, att parterna sköter lönebildningsprocessen.
Vi ska inte tro att riksdagen eller för den delen regeringen är bäst på att avgöra för en så komplex organisation som Polismyndigheten. När den ska växa med 10 000 fler polisanställda och bättre villkor är det otroligt viktigt att myndigheten har möjlighet att i förhandlingar med parterna avgöra hur attraktiviteten bäst förbättras.
Det är den som har kontroll över de lokala förutsättningarna. Det handlar inte bara om löner. Det är villkor, semestrar, arbetstidsförläggning och många frågor som kommer in i arbetet för att göra polisyrket mer attraktivt.
Jag ska lite sticka ut hakan här. Man kan välja att offentligt utvärdera regeringens insatser under dessa fem år för polislönerna. Man kan jämföra med de första fem åren med den förra borgerliga regeringen för polislönerna. Man kan jämföra med de senaste fem åren under den borgerliga regeringen med de första fem åren för oss.
Jag utmanar gärna Moderaterna. Under de åtta år som vi har suttit när vi kommer till val nästa gång kommer polislönerna att ha ökat rejält i Sverige därför att attraktiviteten måste bli bättre i Polismyndigheten för att det ska vara ett attraktivt yrke och för att vi ska nå målet om 10 000 fler polisanställda.
Det kommer att vara offentlig statistik där man kan följa om polislönerna har gått upp eller har gått ned och ifall de har ökat mer under vår tid eller under den förra tiden. Det kan man göra i stället för att misstänkliggöra och ständigt försöka hävda att den andra sidan inte gör det de säger.
Vi säger att vi ska öka attraktiviteten och förbättra villkoren. Det vore nog bättre för Polismyndigheten att det finns en enighet i den här salen om inriktningen och att vi låter både arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer i statens största myndighet sätta löner i Sverige. Jag hoppas att Johan Forssell står fast vid det som riksdagen har sagt om detta.
Anf. 85 Johan Forssell (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag är övertygad om att inrikesministern har hört talas om ordspråket att det är svårt att sitta på två stolar samtidigt. Det var vad vi precis fick uppleva i ministerns anförande här och nu.
Å ena sidan ska politiken tydligen inte lägga sig i och ha några som helst synpunkter på hur lönebildningen går till eller anslagen till myndigheten. Det var kontentan här. Å andra sidan bara några sekunder senare är det tydligen regeringens förtjänst att polislönerna ändå har ökat de senaste åren. Jag tror att ministern får fila lite på sitt svar.
Det handlar inte om mig, Mikael Damberg. Det gör inte det. Det handlar inte heller om Moderaterna eller regeringen. Det handlar om våra poliser. Det är en grupp som dagligen utför väldigt viktiga insatser. Jag skulle säga att den är underbetald kopplat till det arbete, det ansvar och de risker som den ofta tar.
Riksdagen antog i höstas en budget där en majoritet av kammarens ledamöter sa: De här pengarna ska gå till polislöner och ingenting annat.
När det sedan gäller den exakta fördelningen av detta, vem som ska ha vad, om det ska vara baserat på hur många år man har varit i yrket, på geografi eller på befattning och kompetens är det självfallet någonting som vi, riksdagens ledamöter, eller för den delen statsråd i Sveriges regering, inte ska ha några synpunkter på. Men vi öronmärker pengarna just till löner.
Detta är en viktig skillnad, och jag är helt övertygad om att ministern egentligen inser detta. Det är vad frågan handlar om. Så länge som medlen inte är öronmärkta kan de gå till löner eller till utrustning, lokaler eller vad det nu kan vara. Det är här som skon klämmer, för så länge som Mikael Damberg och regeringen inte pekar och säger att pengarna ska gå till just löner finns risken att de går till någonting annat.
Det tycker jag vore väldigt tråkigt, inte bara därför att det skulle utmana det beslut som riksdagen har fattat - det är egentligen en petitess i sammanhanget - utan därför att det skulle innebära att tusentals poliser runt om i Sverige inte får den löneökning som riksdagen har fattat beslut om och som jag tycker att de ska ha. De förtjänar det.
Jag vill återigen ställa min fråga till inrikesministern: Kan Mikael Damberg garantera att pengarna går till just det som riksdagen har fattat beslut om - till löner till våra poliser och inte till någonting annat i Polismyndigheten? Det är precis det som denna debatt handlar om.
För detta skulle det till exempel kunna krävas att man tydliggör en sådan sak i ett regleringsbrev. Regeringen kan fatta beslut om det och styra ramarna för sina myndigheter. Sedan kan förhandlande parter sköta resten. Men det är precis detta som måste till om regeringen nu tycker att våra poliser ska få den löneökning som de inte bara har rätt till och förtjänar utan som riksdagen också har bestämt. Det är min fråga till Mikael Damberg.
Anf. 86 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Det är viktigt att lyssna på vad interpellanten säger eftersom han å ena sidan säger att man lovar en viss summa i löneökning, å andra sidan att parterna ska förhandla om vem som ska få löneökningen och hur mycket det ska vara. Det hänger inte riktigt ihop.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag tycker att det är bra att utvecklingen i debatten går mot att det är anslag som går till myndigheten och att det är parterna som förhandlar om villkoren. Då har vi kommit långt, för då försvarar man den princip som har gällt för hur man ska jobba med myndigheter och vilket ansvar parterna har för att sätta lön. Det blir knepigt om man gör på ett annorlunda sätt.
Johan Forssell vill gärna hoppa över detta, men man kan konstatera att anslag till myndigheten spelar stor roll för löneutvecklingen. De första fem åren med en socialdemokratiskt ledd regering har polislönerna i genomsnitt ökat med 3 700 kronor, medan de tidigare ökade i långsammare takt. Jag tycker att det är bra att polislönerna nu ökar, och det gör de därför att vi ger polismyndigheterna ökade resurser. Annars finns det inga möjligheter att vare sig höja lönerna eller att jobba med andra villkor för polisen.
Jag tycker också att det är bra att den här debatten har klargjort vad som gäller efter den osäkerhet som uppstod inte minst efter Moderaternas agerande om att det fanns något slags vilja hos regeringen att hålla inne de pengar som riksdagen har beslutat om. Nu har vi klargjort att pengarna har gått till myndigheten och att det är myndigheten som ska förhandla om löneutvecklingen.
Jag tycker att det är en bra princip. Jag kommer att fortsätta att slåss för bättre villkor för poliserna så att de får bättre förutsättningar men också så att de kan växa som organisation. Jag tror att detta är en avgörande fråga för Polismyndigheten om man ska lyckas med uppdraget om de 10 000 fler anställda. Om man inte gör polisyrket attraktivt kommer inte tillräckligt många behöriga att söka sig till polisutbildningarna. Det kan också bli så att vi inte får en fortsatt lika positiv utveckling kring avhopp, nyrekrytering och återrekrytering som vi behöver hos Polismyndigheten.
Både jag och de partier som har ingått i det samarbete som vi ibland kallar JA, om 73-punktsprogrammet, är överens om att vi ska förbättra villkoren. Men det är också i enlighet med riksdagens beslut så att det är parterna som kommer att avgöra exakt fördelning av de anslag som man har fått för att utveckla löner och villkor. Det vore jättebra om vi kunde vara överens om det också fortsättningsvis i Sveriges riksdag.
Anf. 87 Johan Forssell (M)
Fru talman! Problemet med debatten är inte att Mikael Damberg inte svarar på frågor. Problemet är att han svarar på frågor som ingen ställer. Men den fråga som interpellationen handlar om och den fråga som landets poliser ställer sig är följande: Kan inrikesministern garantera att pengarna som riksdagen har anslagit kommer att gå till löner och ingenting annat?
I den frågan, ministern, räcker det inte att slingra sig eller att tala om vad som har hänt under tidigare regeringar. Den handlar om här och nu, och den handlar om framtiden. Så länge som regeringen inte tar sitt ansvar, vågar peka med hela handen och vågar föra in detta i till exempel ett regleringsbrev finns den mycket stora och uppenbara risken att pengarna kommer att gå till någonting annat. Det är vad debatten handlar om, och det är den fråga som Mikael Damberg inte riktigt verkar ha insett eller vilja prata om. Men det är vad det handlar om här och nu. Det handlar inte om vad som har gjorts tidigare. Ska pengarna gå till löner? Eller ska de gå till fordon, till lokaler, till persedlar eller vad det nu kan vara? Det är vad det handlar om.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är jättebra att den nya ministern har höga ambitioner för det viktiga polisyrket. Men återigen: Det handlar inte bara om att säga rätt saker eller om att ha viljan. Man måste också göra rätt saker.
Den fråga som jag nu har ställt tre gånger plus en gång i interpellationen är om Mikael Damberg kan garantera att det blir det beslut som riksdagen har fattat så att medlen går till polisens löner och ingenting annat. Jag verkar inte få något svar, och jag kan leva med det. Men jag undrar vad landets poliser säger om det tyvärr ändå blir som det framstår: att ett av den nya inrikesministerns första beslut inte är att leverera de höjda polislöner som riksdagen har fattat beslut om. Jag beklagar det.
Anf. 88 Statsrådet Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag kan bara konstatera att under de fem första år som vi har suttit i regering har polislönerna ökat med i genomsnitt 3 700 kronor. Det är mycket mer än tidigare år.
Det är en medveten politik att ge Polismyndigheten mer resurser så att man kan jobba med löneutvecklingen och göra yrket attraktivt. Vi kommer att fortsätta med dessa satsningar i enlighet med riksdagens beslut att öka attraktiviteten i polisyrket.
Men Johan Forssell låtsas att man har lovat en viss yrkeskategori, alla poliser, en viss summa pengar. Han står här och säger detta trots att han vet att förhandlingar måste ske mellan parterna och att poliser inte bara jobbar i Polismyndigheten utan också i Ekobrottsmyndigheten och Säpo. Han vet att man har samma kollektivavtal och att villkor och frågor om löner och arbetstider också hänger ihop med lönefrågan. Då är vi fruktansvärt nära ett läge där regering och riksdag går in och sätter löner i Sverige.
Då bryter vi mot en princip som har gällt i Sverige sedan 90-talet, där jag har uppfattat att det har funnits en stor och bred enighet i Sveriges riksdag om att vi inte gör så. Vi ger resurser, vi ser till att myndigheterna kan jobba med de här frågorna och vi följer upp att de också gör det i enlighet med de intentioner som finns.
Det är väldigt tydligt också i interpellationssvaret att frågan om villkor för de anställda är en av de frågor som jag avser att följa upp hos Polismyndigheten. Jag kan garantera Johan Forssell att den här regeringen kommer att fortsätta att satsa på Polismyndigheten och att ge bättre förutsättningar för både löner och villkor. Än så länge, de första fem åren när vi har haft ansvar, har löneutvecklingen varit bättre än under de år då Moderaterna hade ansvar i regeringen. Jag tror att vi kommer att fortsätta med det.
Men utvärdera mig gärna när det gäller detta och se efter åtta år om löneutvecklingen har varit bättre under våra år eller om det var bättre tidigare!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.