Till innehåll på sidan

Högskolebehörighet från alla nationella gymnasieprogram

Interpellation 2015/16:514 av Daniel Riazat (V)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-03-24
Överlämnad
2016-03-24
Anmäld
2016-04-05
Sista svarsdatum
2016-04-18
Svarsdatum
2016-04-19
Besvarad
2016-04-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Statsrådet Aida Hadzialic (S)

 

Tidigare gick ungefär hälften av eleverna i gymnasieskolan på ett yrkesförberedande program. Sedan den nya gymnasieskolan (GY 2011) infördes går nu bara knappt en tredjedel ett yrkesprogram. I den första ansökningen till den nya gymnasieskolan hade andelen sökande till yrkesprogrammen minskat med nästan 10 procent. En betydelsefull del av förändringen av yrkesprogrammen är att de inte längre ger grundläggande högskolebehörighet utan aktiva val. Utifrån den sociala struktur som råder på de olika nationella programmen i dag är det lätt att konstatera att den sociala snedrekryteringen kommer att öka på högskolan med den nya gymnasieskolan.

Enligt min mening bör gymnasieskolan förändras så att alla nationella gymnasieprogram ger grundläggande behörighet till högskolan.

Vänsterpartiet vill att alla elever ska mötas av höga förväntningar när de börjar gymnasieskolan. Historien visar att höga förväntningar är en viktig faktor för goda resultat. Den ålderdomliga föreställning som motiverat skillnader mellan teoretiska och praktiska yrken gäller inte i dagens och framtidens samhälle. God språkförmåga och språkförståelse är viktigt för alla medborgare i livet som samhällsmedborgare och i arbetslivet.

För flera av de yrkesförberedande programmen finns det dessutom en naturlig fortsättning i form av utbildningar på högskolan, bland annat inom vård och omsorg samt olika tekniska utbildningar.

Möjligheten att läsa vidare på högskola ska också vara en möjlighet för alla under hela livet. Möjligheten behöver inte utnyttjas av alla, men dörren bör hållas öppen oavsett det val av gymnasieprogram som någon har gjort under tonåren.

Min fråga till statsrådet Aida Hadzialic är:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att återinföra grundläggande högskolebehörighet vid examen från alla nationella gymnasieprogram?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2015/16:514, Högskolebehörighet från alla nationella gymnasieprogram

Interpellationsdebatt 2015/16:514

Webb-tv: Högskolebehörighet från alla nationella gymnasieprogram

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 33 Statsrådet Aida Hadzialic (S)

Fru talman! Daniel Riazat har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att återinföra grundläggande högskolebehörighet vid examen från alla nationella gymnasieprogram.

Regeringen anser att det är mycket angeläget att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja gymnasiet. Arbetslösheten bland unga kvinnor och män som inte har fullföljt en gymnasieutbildning är ungefär dubbelt så hög som bland dem som har fullföljt en sådan utbildning. Personer som saknar fullföljd gymnasieutbildning har dessutom längre väg att gå för att skaffa sig behörighet till vidare studier.

Det är allvarligt att alltför många elever avbryter sin gymnasieutbildning i förtid eller gör uppehåll under studietiden. Kraven för grundläggande behörighet till högskolan har samtidigt höjts så att de motsvarar kraven för en högskoleförberedande gymnasieexamen i syfte att garantera en bättre förberedelse för högre studier.

Det behövs en bredd av insatser för att motverka avbrott och skapa en attraktiv gymnasieskola för alla. Av den anledningen har regeringen beslutat att en särskild utredare ska analysera och föreslå åtgärder för att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja gymnasiet och därmed också få de kunskaper man behöver för att bli attraktiv ute i arbetslivet.

I utredarens uppdrag ingår att analysera och föreslå hur elevens rättighet att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan kan stärkas. För att alla elever ska ges goda möjligheter att uppnå grundläggande behörighet till högskolan, oavsett vilket program de väljer i gymnasieskolan, kan det behövas olika former av stödåtgärder. Utredaren har därför att se över bestämmelserna om stödåtgärder i gymnasieskolan och, om det finns behov, föreslå förändringar inom just detta område.

Det är viktigt för samhället att det finns elever som väljer gymnasieskolans yrkesprogram, dels för att det finns delar av arbetslivet som efterfrågar just denna arbetskraft, dels för att yrkesprogram kan vara ett val som ökar elevernas motivation att fullfölja ett gymnasieprogram. Regeringen kommer under 2016 att avisera en rad insatser för att höja yrkesutbildningarnas kvalitet. Vi har utnämnt 2016 till just yrkesutbildningarnas år.

Det kan i sammanhanget nämnas att inom sektorerna vård och omsorg uppger varannan arbetsgivare att det finns rekryteringsproblem, vilket är den högsta nivån sedan mätningarna inleddes 2002. Samtidigt som arbetsgivarna efterfrågar arbetskraft med relativt sett höga kvalifikationer har antalet arbetssökande med en svag förankring på arbetsmarknaden, i synnerhet sökande med kort utbildning, ökat. Det förklaras framför allt av att fler av de arbetslösa är födda utanför Europa och saknar en fullföljd gymnasieutbildning.

Jag vill att högskolebehörigheten ska bli en del av yrkesprogrammen igen, men jag vill invänta utredningens förslag innan jag överväger vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra gymnasieskolans genomströmning. Min ambition är att även elever från gymnasieskolans yrkesprogram ska ha den bästa tänkbara möjligheten att uppnå behörighet till högskolan.


Anf. 34 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Tack till statsrådet Aida Hadzialic för svaret! Som statsrådet har berättat pågår just nu en utredning om denna fråga. Det är också lite grann anledningen till att jag ställer frågan. Jag sitter själv i den politiska referensgrupp som får information om Gymnasieutredningens arbete.

Jag vet från tidigare att vi har varit överens, och att vi fortfarande är överens, mellan Vänsterpartiet och socialdemokratin om att högskolebehörigheten ska finnas på alla program på gymnasieskolan. Tidigare gick ungefär hälften av eleverna i gymnasieskolan på ett yrkesförberedande program. Sedan den nya gymnasiereformen infördes 2011 ser vi att det är ungefär drygt 30 procent, en tredjedel, av eleverna som går ett yrkesprogram.

När man talar med elever som gå i nionde klass och ska välja hör man att det handlar mycket om det faktum att de är rädda för att de ska behöva lägga flera år extra på att behöva plugga upp sina betyg för att därefter, om de vill, söka vidare till högskola eller universitet.

Vi vet att utbildningsbakgrund är tätt kopplad till den socioekonomiska bakgrunden - vilken socioekonomisk bakgrund och utbildningsnivå ens föräldrar har. Det kommer att påverka en för resten av livet. Vänsterpartiet vill att alla elever ska mötas av höga förväntningar när de börjar i gymnasieskolan. Historien visar just att höga förväntningar är en viktig faktor för goda resultat. Det är inte den enda faktorn, men en viktig faktor.

Den ålderdomliga föreställning som har motiverat skillnader mellan teoretiska och praktiska yrken gäller inte i dagens och framtidens samhälle. Att ha en god språkförmåga och språkförståelse är viktigt för alla medborgare som samhällsmedborgare och i arbetslivet.

Det finns ännu en anledning, förutom att Gymnasieutredningen pågår, till att jag ställer frågan. Jag förstår att statsrådet vill invänta utredningens resultat innan man tar ställning fullt ut, men jag skulle ändå vilja försäkra mig om att regeringen i det läge där det kanske finns en majoritet för en annan linje i frågan trots det står på sig och inte gör kompromisser. För vad skulle en kompromiss i en sådan här fråga bli? Den skulle innebära att vi ändå inte når det mål som vi än så länge är överens om mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Jag skulle därför vilja höra hur gymnasieministern ser på ett läge där det finns en majoritet för en annan linje i riksdagen. Vi vet i slutändan att oavsett vad utredaren lägger fram för förslag blir det majoriteten som kommer att fatta beslut i frågan. Jag vill helt enkelt ha ett svar på detta.


Anf. 35 Statsrådet Aida Hadzialic (S)

Fru talman! För mig är det viktigt att vi bygger jämlik utbildning. En del av den jämlika utbildningen är att alla elever ska få tillgodogöra sig bra och ordentliga kunskaper och att de ska ha möjlighet att utbilda sig livet igenom.

Vi vet att det livslånga lärandet är enormt viktigt både för den enskilda individen och för en arbetsmarknad som är i ständig omställning. Då måste man som enskild individ kunna omkvalificera sig livet igenom. Då är det enormt viktigt att våra yrkesprogram på gymnasiet inte blir återvändsgränder och därmed mindre attraktiva för elever, föräldrar, lärare med flera. Då är högskolebehörigheten en viktig komponent i att öka attraktiviteten, även om det finns mycket annat som behöver göras för att se till att statusen för yrkesprogrammen höjs.

Jag vidhåller att regeringens linje är att alla elever ska få ta del av högskolebehörigheten på såväl de teoretiska programmen på gymnasiet som yrkesprogrammen. Men vi har en parlamentarisk situation som är komplicerad. Det finns ingen naturlig majoritet i riksdagen. Den majoritet som vi tillsammans representerar är den största majoriteten. Jag tror att den svenska skolan skulle må bra av långsiktiga och stabila förutsättningar. Om vi på något sätt över blockgränserna skulle lyckas samla oss kring hur högskolebehörigheten kan bli en del av yrkesprogrammen på ett klokt och kompromissinriktat vis som är bra både för de enskilda individerna och för skolan skulle jag förespråka en sådan linje.

Jag tror ändå att det viktiga är att skolan har stabilitet och långsiktighet och att vi alltid, alltid har elevernas bästa för ögonen.


Anf. 36 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Återigen: Tack till statsrådet! Jag instämmer i statsrådets vision om att bygga upp en skola och en skolpolitik där det råder så stor samstämmighet som möjligt i det svenska parlamentet och de politiska organen. Så kan man helt enkelt skapa arbetsro för skolan, eleverna och professionen utan att det blir för många förändringar för snabbt och för ofta.

Samtidigt ser läget ut som det gör i den svenska riksdagen. Vi har vid flera tillfällen varit överens om olika frågor, men sedan har det blivit andra överenskommelser med exempelvis allianspartierna. Antingen har man då kompromissat bort sin vision eller utifrån det parlamentariska läge som råder helt enkelt inte längre stått fast vid sin åsikt.

Jag tänker att det är viktigt vilken signal vi sänder ut. Det handlar inte bara om vilket beslut som kommer att fattas. Det är självklart det viktigaste, men det är också viktigt vilken signal vi sänder ut. Det är då viktigt att statsrådet Aida Hadzialic sänder ut signalen att socialdemokratin står fast vid linjen att alla elever ska få högskolebehörighet oavsett vilket gymnasieprogram de går i.

Samtidigt behöver det svenska folket veta när Socialdemokraterna kan tänka sig att inte längre stå fast vid denna åsikt på grund av hur det parlamentariska läget ser ut.

Jag menar att man ibland till och med kan ta vissa förluster men behålla sin vision i stället för att få till en halvtaskig lösning och sälja ut halva sin ideologi.

I detta fall är det en mycket ideologisk fråga för mig. Jag vet att det i grund och botten också har varit det för socialdemokratin. Vilka elever handlar det här om? Jo, det handlar främst om arbetarklassungdomar. Det handlar om ungdomar som inte alltid har de socioekonomiska förutsättningarna hemifrån att snabbt plugga upp detta och kunna ta sig vidare. Det handlar om elever som kommer att befinna sig inom yrkesprogram och kanske inom byggnadssektorn eller andra sektorer. Därför är det extra viktigt att vi från arbetarrörelsens partier - om båda våra partier fortfarande innefattas där - sänder en signal om hur mycket vi kan tänka oss att kompromissa.

Jag kan meddela här och nu att Vänsterpartiet inte kommer att kompromissa om högskolebehörighet på yrkesprogrammen oavsett hur det parlamentariska läget ser ut. Kan statsrådet Aida Hadzialic också göra det?


Anf. 37 Statsrådet Aida Hadzialic (S)

Fru talman! Återigen vill jag verkligen understryka att regeringens och Socialdemokraternas ingång i denna fråga är att alla elever, även de som läser yrkesprogram, ska ta del av en högskolebehörighet så att de kan omkvalificera sig livet igenom. Det är mycket viktigt.

Samtidigt har vi en sådan situation i riksdagen då jag tror att det är mycket klokt att vi kan samlas i fråga om skolpolitiska reformer för att ge skolan stabila och långsiktiga förutsättningar. Vi vet nämligen att den ryckighet som har varit i skolan har varit rent destruktiv. Det säger rektorerna, det säger lärarna, det säger föräldrarna och det säger eleverna. Inte minst ser vi det även i skolresultaten. En sådan politik eller sådana förslag vill jag inte medverka till. Jag är av den uppfattningen att det är viktigt att politik och politiska reformer ska vara på riktigt. Jag är inte den som tycker om plakatpolitik utan tycker att det är viktigt med reella och meningsfulla reformer som borgar för en god kvalitet i skolan.

Jag kommer att hålla fast vid ingången att alla elever ska få ta del av högskolebehörigheten. Men om det är så att vi både i Gymnasieutredningen och sedan i förhandlingarna mellan regeringen och oppositionspartierna behöver tala med varandra och föra en dialog om vad vi kan ge och vad vi kan ta är jag absolut med på att ingå i sådana förhandlingar, eftersom jag tror att det är viktigt för den svenska skolan. Jag tror att vi här har en chans att gå fram med förslag som gör att alla elever får högskolebehörighet. Men det måste föras en dialog om det med alla partier. Detta är min ingång.


Anf. 38 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Som jag uppfattar det har regeringen en korrekt och bra ingång i frågan. Jag hoppas att utgången också blir lika bra och att vi står här när förslaget kommer och kan vara överens även då, inte enbart för att det i sig är viktigt att vi är överens utan främst för eleverna som kommer att bli påverkade av detta. Jag hoppas verkligen att man tänker till och att statsrådet och den nuvarande regeringen håller fast vid sin linje.


Anf. 39 Statsrådet Aida Hadzialic (S)

Fru talman! Jag tackar Daniel Riazat, som har lyft fram en viktig fråga. Återigen tror jag att vi är helt överens om att högskolebehörigheten behöver bli en del av yrkesprogrammen. Vi tror på det livslånga lärandet och på jämlikhet genom hela utbildningskedjan. Det tänker jag naturligtvis hålla fast vid.

Jag hoppas att regeringen tillsammans med Vänsterpartiet och tillsammans med oppositionspartierna ska kunna hitta en hållbar och långsiktig lösning på den här frågan, eftersom jag tror att det är det som den svenska skolan behöver och som inte minst den svenska arbetsmarknaden behöver med tanke på att det är många branscher där ute som verkligen skriker efter att anställa elever som är yrkesutbildade inom industrin, inom vården, inom omsorgen, inom byggbranschen, inom handeln med mera. Här har vi verkligen en viktig fråga att hantera för Sveriges bästa utifrån ett välfärdsperspektiv och utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Det är så vi bygger vidare på den svenska modellen.

Överläggningen var härmed avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.