Hög och störande musik från fordon

Interpellation 2017/18:356 av Pål Jonson (M)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2018-02-02
Överlämnad
2018-02-05
Anmäld
2018-02-06
Sista svarsdatum
2018-02-27
Svarsdatum
2018-03-16
Besvarad
2018-03-16

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF

Interpellationen

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Tidigare under året ställde jag en skriftlig fråga till dåvarande inrikesminister Anders Ygeman om huruvida statsrådet ämnade vidta några åtgärder för att underlätta för kommuner att motverka problemet med störade musik från fordon. Inrikesministern hänvisade då till att regeringen tagit initiativ till att modernisera ofredandebrotten. Den nya lagstiftningen ska träda i kraft vid årsskiftet 2017/2018. 

Frågan om störande musik från fordon kan uppfattas som trivial i många delar av landet, men i ett antal kommuner i Värmland är detta problem vanligt förekommande. På kvällar och nätter är det vanligt att fordon cirkulerar i stadskärnan och spelar hög musik, vilket stör de boende. Problemet är så pass utbrett att det har givit upphov till folkliga protester i bland annat Arvika.

Tyvärr har kommunerna svårt att ingripa mot fenomenet trots att det stör invånarna. Även polisen har vittnat om att man i stor utsträckning saknar lämpliga verktyg för att lagföra de personer som ägnar sig åt denna störande verksamhet.

För de boende som drabbas av oljudet är det svårt att förstå hur det kan saknas gott lagstöd för att lagföra föraren till en bil som återkommande spelar hög och störande musik. Det är rimligt att samhället ställer sig på de drabbades sida i denna fråga med en tydlig lagstiftning.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta med anledning av de problem som beskrivs i frågan och är det ministerns bedömning att den nya straffbestämmelsen om ofredande kommer att underlätta situationen för kommunerna och polisen vad avser störande musik från fordon?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2017/18:356, Hög och störande musik från fordon

Interpellationsdebatt 2017/18:356

Webb-tv: Hög och störande musik från fordon

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 17 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Pål Jonson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av fordon som stör människor i sin omgivning med hög musik samt om det är min bedömning att den nya straffbestämmelsen om ofredande kommer att underlätta situationen för kommunerna och polisen vad avser störande musik från fordon. Ordningslagen syftar till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet på offentliga platser. Genom bemyndigande i lagen ges kommunerna möjlighet att i lokala föreskrifter reglera olika företeelser. En förutsättning för att meddela en sådan föreskrift är att den behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats.

Att störa andra människor genom att föra oljud kan vara straffbart som förargelseväckande beteende. Att störa någon genom högljudd musik kan också, åtminstone i allvarligare fall, vara straffbart som ofredande. Ofredandeparagrafen har sedan januari i år, efter en lagändring som regeringen initierat, en modernare och tydligare utformning där rekvisitet "annat hänsynslöst beteende" i motivtexten anges just som "störa någon genom t.ex. höga ljud". Det har ännu inte gått tillräckligt lång tid för att kunna bedöma om lagändringen är otillräcklig i förhållande till just den här problematiken.

Det mest effektiva sättet att bekämpa brottslighet eller att motverka ordningsstörningar är att försöka förhindra att de över huvud taget äger rum. Det brottsförebyggande arbetet är centralt, och det ska bedrivas utifrån lokala problembilder och i samverkan med andra aktörer. Regeringen beslutade i mars 2017 om Tillsammans mot brott - ett nationellt brottsförebyggande program. Syftet med programmet är öka kunskap och kompetens och få fler aktörer, inte bara de som traditionellt arbetar brottsförebyggande, att agera aktivt och tillsammans.


Anf. 18 Pål Jonson (M)

Herr talman! Tack, inrikes- och justitieministern, för svaret på min interpellation!

Frågan om störande musik från fordon kan tyckas väldigt obetydlig och alldaglig inte minst med tanke på många andra svåra problem som vi har på det kriminalpolitiska området. Jag tänker på ökade problem med gängbrottslighet, förhöjt terrorhot och till exempel på ökade problem med internationella stöldligor. Men politikens uppgift är att angripa samhällsproblem oavsett var de finns och hur stora eller små de är. Detta är ett utbrett samhällsproblem på många platser i Sverige som rättssystemet ännu inte har lyckats att hantera och lösa.

Hur ser då problembilden ut på området? Det handlar om ett trettiotal kommuner i Sverige, till exempel Arvika, Torsby, Rättvik, Kil och Hagfors som har betydande problem med ett begränsat antal bilar som ofta med specialbyggda stereoanläggningar spelar extremt hög musik inte sällan med målet att just störa människor framför allt om natten.

Det handlar alltså inte om någon raggarbilskultur i största allmänhet. Att folk åker omkring på kvällarna och lyssnar på musik i sina bilar utgör naturligtvis inte något stort problem. Det är en mycket liten grupp som har gjort detta systematiskt och arbetar mycket medvetet ofta för att just störa människor om natten. Hittills har rättssystemet inte lyckats hantera problemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns också exempel på kommuner i Dalarna där man åker och parkerar en bil på en speciell plats ofta i anslutning till ett bostadsområde. Sedan spelar man extremt hög musik för att störa de boende i området. Man kontrollerar stereon genom bluetooth eller fjärrkontroll. Enligt polisen är musiken i de här bilarna så extremt hög att det ger allvarliga hörselskador om man över huvud taget kommer nära bilarna.

Det finns också andra exempel som vi har sett där människor måste sova med hörselkåpor på nätterna eller i källaren om natten för att det är ett så enormt oväsen i anslutning till bilarna. Det finns naturligtvis inte några rimliga skäl till varför den situationen ska få fortgå år in och år ut bara för att rättssamhället saknar både resurser och befogenheter att hantera problemet.

Herr talman! Justitieministern nämner i svaret möjligheten för kommuner att utfärda lokala ordningsföreskrifter. Jag vill bara tillägga att den modellen har provats och misslyckats. Jag vill ge två exempel på detta.

För det första har både Arvika kommun och Torsby kommun provat det och ansökt hos länsstyrelsen för att använda lokala ordningsföreskrifter för att hantera problemet med hög musik från fordon. De fick avslag av länsstyrelsen. Lokala ordningsföreskrifter får man använda för att upprätthålla den allmänna ordningen men inte för att skydda omkringboende människors nattsömn. Jag kan tillägga att det beslutet överklagades av både Arvika och Torsby kommun, men förvaltningsrätten gav Länsstyrelsen i Värmland rätt i slutändan i båda fallen.

För det andra finns det ett exempel i Dalarna där länsstyrelsen gav Mora kommun möjlighet att utfärda lokala ordningsföreskrifter för att hantera problemet med den högspelande musiken. Polisen i Mora satte in stora resurser för att angripa problemet, men man har ännu inte lyckats lagföra någon person för brottet för att beviskraven är relativt höga. Vi har en väldigt konstig situation där två länsstyrelser har sagt två olika saker i frågan. Det som är gemensamt är dock att ingen av åtgärderna har varit verkningsfull för att komma åt problemet.

Jag vill därför fråga justitieministern om han delar uppfattningen att detta är ett allvarligt problem på många orter i Sverige och om han också delar uppfattningen att de lokala ordningsföreskrifterna inte är och har varit verkningsfulla för att angripa problemet.


Anf. 19 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Jag har sannerligen stor förståelse för att det kan vara ett rätt stort problem på en del orter. Det ska på intet sätt förringas. Det är klart att det är ett stort bekymmer för dem som drabbas av att inte kunna sova på nätterna för att folk kör omkring och spelar musik eller till och med ställer upp musikanläggningar och har det på väldigt hög ljudnivå.

Det gäller att se till att det finns lagrum som man kan hänvisa till så att man kan komma åt de individer som beter sig på det sättet. Det finns ett antal lagrum som man kan använda sig av. Jag hänvisade i mitt svar till lagrummet om förargelseväckande beteende i brottsbalkens 16 kap. 16 §. Det finns möjlighet att komma åt de individerna med den lagstiftningen.

Du har också ett annat lagrum i trafikförordningen som syftar till att komma åt onödig och störande körning. Det är en förseelse som kan ge böter på upp till 1 000 kronor för den som ägnar sig åt det. Sedan har vi lagrummet om ofredande där vi alldeles nyss den 1 januari förtydligade det och bland annat lade in skrivningen i motivtexten att det i allvarliga fall till exempel handlar om att störa någon med höga ljud.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu har den lagstiftningen precis trätt i kraft. Den är bara ett par månader gammal. Vi får väl se hur domstolarna kommer att pröva det och hur praxis kommer att utvecklas. Jag vill inte föregripa den rättstillämpningen. Det måste domstolarna pröva. Jag konstaterar att det finns en förändring i lagstiftningen där vi bland annat har pekat ut just att störa någon med höga ljud.

Förutom alla de lagrum som man kan använda sig av är det naturligtvis så att vi utöver lagstiftning behöver ha en ordning där vi har möjlighet att komma åt dessa individer, att utreda brotten och kunna knyta en gärningsman till själva brottet. Pål Jonson är inne på bevisregler och svårigheten att bland annat ta reda på vem det egentligen är som ägnar sig åt detta.

Svaret på det är att vi behöver ökad polisnärvaro på många platser. Där jobbar vi med att utöka antalet poliser i Sverige. Det kommer att komma alla delar av landet till del. Bara nu om en månad går det ut ytterligare 478 polisaspiranter från utbildningarna varav en del, jag tror att det är lite drygt 40, kommer att komma Polisregion Bergslagen till del där Värmland är en del. Det är bara första delen och det som händer nu under våren. Sedan kommer ytterligare en kull till hösten. Nästa år går det ut 1 300 poliser från utbildningarna, så vi skalar upp polisorganisationen.

Lösningen på detta problem, som alls inte ska förringas, kan vara de förändringar i lagstiftningen som vi har gjort men också förstås ökad polisnärvaro och prioritet. Det måste också bygga på ett bra samarbete mellan kommuner och polis där man bland annat jobbar med det man kallar för medborgarlöften. Där identifierar man lokalt: Vilka är våra problem just här? Sedan blir det en inriktning för hur polisen ska arbeta framöver.


Anf. 20 Pål Jonson (M)

Herr talman! Jag ska återkomma till bristen på poliser och polistätheten på landsbygden som är ett stort problem. Men jag vill först återanknyta lite grann till justitieministerns svar om det brottsförebyggande arbetet, hur ofredandelagstiftningen är och hur den har förändrats.

Justitieministern säger att brottsförebyggande arbete kan vara en viktig del för att förebygga problemet med hög musik från fordon. Det stämmer säkert, men ett alternativ är då att stänga av vägar på natten för att begränsa tillträdet. Jag kan bara konstatera att det ibland medför olägenheter för dem som bor i de här områdena. Det blir helt enkelt svårt att komma hem på natten eftersom vägen kanske är avstängd. Det andra vi har sett när man har provat att stänga av vägar i till exempel min hemkommun Arvika är att det tenderar att flytta runt problemet i kommunen snarare än att lösa det. Det finns alltså vissa utmaningar på området.

Beträffande ofredande vill jag inledningsvis säga att jag välkomnar den förändring som skedde i lagstiftningen den 1 januari 2018 med målet att komma åt problemen med störningar av höga ljud. Det är bra, och det är rimligt.

Jag vill naturligtvis inte föregripa någon domstol, men av åtminstone tre skäl tvivlar jag på att detta kommer att lösa det problem som många kommuner har här och nu när det kommer till högspelande musik från fordon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För det första: Vid ofredande krävs att det ska finnas ett uppsåt. Jag förstår inte riktigt hur man ska kunna identifiera ett uppsåt när det handlar om högspelande musik från fordon. Jag tror att det kommer att bli väldigt svårt rent rättsligt att bevisa ett uppsåt att störa omgivningen.

För det andra: Om de här personerna ska lagföras för ofredande kan inte detta ske genom att man utfärdar ett bötesbelopp på plats. Därmed försvinner också den omedelbara konsekvensen av den brottsliga gärningen, vilket gör att lagstiftningen tenderar att förlora sin avskräckande effekt eftersom konsekvenserna skjuts på framtiden.

För det tredje: Detta innebär att man måste tillsätta en utredning som ska genomföras av polisen för att en åklagare i ett senare läge ska besluta om eventuellt brottsmål. I ett ännu senare läge ska en domstol om kanske sex månader besluta i sådana här frågor. Jag tror att det blir ett väldigt långt tidsspann för denna typ av brottslighet. Vi får alltså en lång och utdragen rättsprocess om vi ska använda ofredandelagstiftningen.

Detta innebär också att resurser kommer att tas från polisen och Åklagarmyndigheten. Vi vet att vi nu har ett läge där den grova brottsligheten växer, och inte minst Polismyndigheten är hårt ansatt. Jag vill hellre se att polisen riktar in resurser mot den grova brottsligheten än på att hantera detta problem.

Ett alternativ, som justitieministern har varit inne på, är att se över trafikförordningen. Det tror jag skulle vara bra. Jag vet att Länsstyrelsen i Värmlands län och även lokalpolisområde Arvika har hemställt om detta hos Justitiedepartementet. Det handlar alltså om att se över trafikförordningen för att komma till rätta med problemet.

Jag förväntar mig inte att justitieministern här och nu ska börja berätta om förändringar i den svenska trafikförordningen. Jag är själv inte jurist, men jag tror att just att se över trafikförordningen kan vara ett sätt att hantera det här problemet. Det framstår för mig som rimligt att det är svårt att framföra ett fordon på ett säkert sätt om det är extremt hög musik i fordonet eftersom uppmärksamheten helt enkelt måste bli lidande. Det borde finnas förutsättningar att se över trafikförordningen så att man kan bötfälla människor som kör fordon med extremt hög musik eftersom de tappar uppmärksamheten.

Jag vill därför ställa en fråga till justitieministern. Om det visar sig att förändringar i ofredandelagstiftningen inte kommer att vara verkningsfulla på detta område - är han då villig att vidta andra åtgärder?


Anf. 21 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Vi får väl ta en sak i taget. Vi har just fått en ny lagstiftning när det gäller ofredande. Det vore förstås bra att först få den prövad i domstol och se hur praxis utvecklar sig.

Vi har som sagt i motivtexten förtydligat just att det kan vara ett ofredande om man stör någon med höga ljud. Jag tycker att detta får prövas innan man börjar ge sig på några nya ändringar. Men om det skulle behövas är jag naturligtvis inte främmande för det, utan då får vi ta den delen.

Samtidigt pekar jag på att det finns flera andra lagrum som man kan använda sig av. Förargelseväckande beteende skulle kunna vara tillämpligt. Det gäller också, vilket Pål Jonson är inne på, hela trafikförordningen med onödig och störande körning. Den tycker jag borde komma åt en hel del av dessa situationer även i sitt nuvarande skick, utan att vi behöver se över den. Men det är klart; man kan aldrig utesluta någonting för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser framför mig att polisen i första hand ökar sina ansträngningar för att tillämpa de lagrum som vi redan i dag har. Det är klart att det kommer att bli lättare för dem när vi nu också sätter in ökade resurser för polisen. De kommer att få fler som kan jobba med detta.

När det gäller utvecklingen av att utreda olika typer av brott är just trafikbrott en sådan kategori som polisen utreder i mycket större utsträckning än man gjorde för bara några år sedan. Vi hade en situation med sju år av fallande resultat för polisen, det vill säga att antalet utredningar som man redovisade för åklagare minskade år för år. Det var en del av förklaringen till att vi genomförde omorganiseringen av polisen så att vi nu har en enda gemensam polismyndighet.

Förra året ökade antalet utredningar som polisen redovisade till åklagare för första gången sedan 2009. Vi ser alltså en positiv utveckling i den delen. Det är bland annat utredningar av trafikbrott som ökar. Jag tror att det i en del fall beror på att detta är en typ av brottslighet som medborgarna lokalt gärna vill att polisen ägnar sig åt.

Ibland har vi en tendens att bara tala om de grövre brotten och sådant som sker i storstäderna, medan vi glömmer bort att det på många håll är en annan typ av problematik som medborgarna kan vara angelägna om att få ordning på. Det är precis därför vi har upplägget med medborgarlöften, som ska sätta upp en inriktning för vilka brott som polisen ska ägna sig åt.

Använd den lagstiftning som finns i dag, varav en är alldeles färsk. Se också till att använda de nya resurser som nu kommer polisen till del. Då tror jag att man kan få ordning också på denna problematik.


Anf. 22 Pål Jonson (M)

Herr talman! Tack, justitieministern, för debatten! Låt mig inledningsvis säga som man brukar: All politik är lokal. Men jag vågar påstå att också all brottslighet är lokal. Det ser väldigt olika ut i olika delar av landet, och de samhällsutmaningar och problem som finns i storstäderna är inte nödvändigtvis desamma som dem som finns på landsbygden. Och just det här är ett utpräglat landsbygdsproblem.

Jag tror inte heller att det är så mycket som skiljer de politiska partierna åt i denna fråga, utan det handlar snarare om att frågan har gått under radarn i ljuset av många andra, allvarliga, problem som vi har på det kriminalpolitiska programmet. Men detta problem drabbar träffsäkert människor, inte minst dem som bor i landsbygdskommuner.

Avslutningsvis måste jag säga att eventuella förändringar i till exempel trafikförordningen måste kombineras med fler poliser. Problemet med högspelande musik i bilar är framför allt ett problem i landsbygdskommuner, där polistätheten är låg. Det handlar om lokalpolisområden som ska hantera kanske fyra kommuner med väldigt stora avstånd - minst fyra fem mil - med en eller två radiobilar om natten. Det är inte lätt att upprätthålla lag och ordning när vi har så låg polistäthet på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi är ense om att det behövs fler poliser på landsbygden. Vi kan genomföra vilka förändringar vi vill i lagar, förordningar och författningar, men om det inte finns poliser som kan upprätthålla lag och ordning på landsbygden kommer det att utgöra ett stort problem när det gäller att komma åt grunden i den problematik som jag har försökt att belysa i interpellationen.


Anf. 23 Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

Herr talman! Jag vill tacka Pål Jonson för debatten och, som sagt, hänvisa till de lagrum som finns: förargelseväckande beteende, onödig och störande körning när det gäller trafikförordningen och det nya ofredandebrottet. Jag ser framför mig att man prövar hur lagrummen kan vara tillämpliga, och vi har ju som sagt en alldeles ny skrivning när det gäller ofredande. Jag utesluter förstås inte att vi kan behöva göra mer, men det här är alldeles färskt från den 1 januari.

Vi är överens om att vi behöver utöka polisnärvaron. Jag skulle vilja säga att vi behöver göra det över hela landet. Vi behöver göra det i storstäderna, och vi behöver göra det på landsbygden. Nu genomför vi den största satsning på polisen som någon regering har gjort på 20 år. Vi går in med 2 miljarder redan i år, 2,3 miljarder året därpå och 2,8 miljarder 2020.

Vi skalar upp polisutbildningen. Jag hänvisade tidigare till att redan nu, om bara någon månads tid, tillkommer ytterligare 40 poliser i Region Bergslagen. Dem får alltså Dalarna, Värmland och Örebro dela på.

Sedan kommer en ny kull till hösten, och nästa år kommer ytterligare 1 300 poliser. Det blir den största kullen nya polisaspiranter sedan 2010. Vi ska sammanlagt öka antalet polisanställda med 10 000 fram till 2024. Det är precis det vi nu planerar för.

Det är en kraftig ökning. Det är en ökning av kostymen med 30 procent fram till 2024. Det kommer förstås att kosta en del pengar, men vi tycker att det här är ett av de viktigaste och mest prioriterade områdena som vi ska ägna oss åt de kommande åren.

Jag har som sagt stor förståelse för att det här kan vara ett stort problem, och jag hoppas att man ska kunna komma åt detta med de ökade resurserna och de nya lagrum som finns.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.