grundskoleelevers arbetsmiljö

Interpellation 1999/2000:252 av Hagström, Ulla-Britt (kd)

den 22 februari

Interpellation 1999/2000:252

av Ulla-Britt Hagström (kd) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om grundskoleelevers arbetsmiljö

Sedan 1990 omfattar arbetsmiljölagen även alla elever från årskurs 1 och uppåt. De är alltså i lagens mening jämställda med arbetstagare. Enligt lagen ska luft-, ljud- och ljusförhållanden och övriga arbetshygieniska förhållanden i en arbetslokal vara tillfredsställande. Den faktiska och konstaterade ojämlikheten mellan barns och vuxnas arbetsplatser tenderar att bli en generationsfråga. Vuxengenerationens ansvar aktualiseras i högsta grad.

Innemiljön i förskolor och skolor har aktualiserats i flera sammanhang. Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts skadeutredningar i förskolor och skolor har uppgifter om slarvigt uppförda byggnader med dåligt underhåll och dålig skötsel. Institutet har undersökt 220 olika skolbyggnader. Främst handlar det om dålig ventilation och fuktskador. Många dåliga innemiljöer kunde ha undvikits om den kunskap som finns i byggbranschen bättre tagits till vara. Institutet påpekar också att kontrollen av skolbyggnader är för dålig.

I ca 1 200 av Sveriges skolor finns det allergiombud som arbetar för att elever med allergiska besvär ska kunna delta i allt som skolan erbjuder sina elever. Allergiombudets mål är att sprida kunskap och förståelse. Undervisningslokaler bör miljödeklareras. Utbildning av skolpersonal, för att öka förståelsen och kunskapen om allergibesvär/astma, är mycket angelägen. Föräldrautbildning via barnavårdscentralerna och i övrigt information till föräldrar är också angelägen. Skolhälsovården måste ges förutsättningar att identifiera och hjälpa till att förebygga allergirisker i barnens arbetsmiljö.

Ett högt bakgrundsljud i förskolor och skolor kan leda till att prestationsförmågan och därmed inlärningen försämras. Personer med hörselnedsättning, barn och personer med annat modersmål är extra känsliga för störande ljud vid inlärning. Undervisningslokaler behöver bakgrundsnivåer ned till 25 dBA för att taluppfattbarheten ska vara godtagbar för känsliga grupper. En tillfällig hörselnedsättning kan uppstå när örat utsätts för ljudnivåer över 75 dBA. Kortvariga ljud med nivåer över 115 dBA kan ge bestående hörselskada.

Till en sund miljö hör också en rimlig ljudnivå. Ungdomar drabbas av tinnitus på grund av för höga ljudnivåer. Den rekommenderade 90-decibelgränsen för knattedisco överskrids ofta upp till över 120 decibel, långt över vuxengränsen. Undersökningar visar att tolvåringar själva tycker ljudet är för högt. Vuxenvärlden har ett ansvar för att skydda barnens hörsel. En översyn av Socialstyrelsens rekommendationer måste ske.

I en avhandling Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt @ en studie av hur grundskoleelevers arbetsmiljö skapas @ förändras @ förblir som den är, pekar Jan-Olof Hellsten på att intresset för just elevernas arbetsmiljö är lågt. Han menar att allergiska elever får massmedial uppmärksamhet en liten tid. Ventilation och mobbning är de miljöproblem som oftast diskuteras. Hans analys är att orsaken antagligen är att diskussionen oftast bärs upp av massmediala nyhetsintressen mer än av en miljömedvetenhet i skolans vardagsarbete. Det skrivs sällan om skoltoaletter, trots att det finns många som inte vågar gå på toaletten under rasterna och under lektionerna blir de ofta förbjudna. Han påpekar också att eleverna i dag sitter på nästan samma slags stolar som användes för 40 år sedan. I Perspektivet på arbetslivet, nr 2, 1998" påtalas att av 200 undersökta skolor fanns nästan ingen, där man undervisat om rätta arbetsställningar och 98 % hade enligt egen uppgift bara tagit begränsad hänsyn till ergonomin. Ensidiga arbetsrörelser, olämpliga arbetsställningar, långvarigt stillasittande, ofta en hög bullernivå, lite inflytande över arbete och arbetsmiljö, är några arbetsmiljöproblem författaren pekar på i avhandlingen. I Barnrapporten (Bremberg 1998) ställs fysisk och psykisk ohälsa i relation till riskfaktorer. Bl.a. betonas skolans roll i utvecklingen av den återkommande huvudvärk som är mycket vanlig hos skolelever.

Många elever vet inte att det finns elevskyddsombud. Ofta vet inte ombuden själva vilken roll de spelar och vilka arbetsuppgifter de har. Det saknas ett nationellt system för rapportering och registrering av skador och tillbud bland barnen och ungdomarna i skolan. Med utgångspunkt från att elevens lärande har bättre förutsättningar i en god arbetsmiljö, vill jag ställa följande frågor till skolministern:

Vilka åtgärder avser skolministern vidta för att grundskoleelevernas arbetsmiljö bättre ska fokuseras som betydelsefull för lärandet?

Vilka åtgärder avser skolministern vidta så att ohälsosamma lokaler uppmärksammas från ett nationellt perspektiv?

Vilka åtgärder avser skolministern vidta för att öka skolornas intresse för ergonomin från elevernas perspektiv?

Vilka åtgärder avser skolministern vidta så att elevskyddsombudens roll och uppgifter bättre uppmärksammas?