Globala standarder för konsumentmakt och tillväxt

Interpellation 2005/06:397 av Andreasson, Martin (fp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2006-05-10
Anmäld: 2006-05-10
Fördröjd: Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum: 2006-05-31
Svar fördröjt anmält: 2006-06-01
Besvarad: 2006-06-08

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 10 maj

Interpellation 2005/06:397 av Martin Andreasson (fp) till näringsminister Thomas Östros (s)

Globala standarder för konsumentmakt och tillväxt

Varje år presenteras ungefär 1 300 nya och reviderade standarder som har relevans för svenska konsumenter och svenskt näringsliv. Enbart på Europanivå finns 10 000 standarder som revideras vart femte år. I detta arbete avgörs hur bra produkterna och tjänsterna blir för konsumenterna och miljön @ men också för näringslivets konkurrenskraft.

Standardiseringen bidrar till tillväxten genom att den sprider ny teknologi, ger en gemensam plattform för innovation, ger stordriftsfördelar, sprider information och ger möjlighet att komma in på nya marknader. Enhetliga produktstandarder stärker också konsumentmakten eftersom konsumenten kan förvissa sig om att varor och tjänster uppfyller samma krav oavsett leverantör.

En tysk rapport slog redan år 2000 fast att standardiseringen bidrar mer till landets tillväxt än patent och licenser. En motsvarande brittisk rapport från 2005 anger att 13 % av landets produktivitetstillväxt direkt kan hänföras till standardisering. Enligt rapporten, The Empirical Economics of Standards, bidrar standardiseringen med 2,5 miljarder pund per år till Storbritanniens ekonomi.

Det finns dock ingen garanti för att den standardiseringsdrivna tillväxten fördelas jämnt. Detta gäller i synnerhet för de nya verksamhetsområden och produktgrupper som nu standardiseras. Små och medelstora företag deltar inte i standardiseringsarbetet i samma utsträckning som de större. Fattigare länder är inte lika väl representerade som rikare. Men framtida tillväxt beror också på i vilken grad länder med likartade ekonomiska och personella förutsättningar har valt att engagera sig. Här ligger Sverige på efterkälken.

Åtskilliga av Sveriges viktigaste handelspartner och konkurrentländer har antagit nationella strategier för standardiseringsarbetet. Tyskland, Storbritannien och USA har antagit strategier som tydligt uttalar att standardisering är en del i strävandena att öka tillväxten och stärka näringslivets konkurrenskraft. Även Danmark är aktuellt i detta sammanhang med en nationell strategi för standardisering med 13 konkreta initiativ som framtagits i dialog med över 1 000 danska företag och andra intressenter.

Sverige har under många år haft en framträdande roll i standardiseringsarbetet, bland annat genom standardiseringsorganen SIS, SEK och ITS. Men dessa organisationer, näringslivet, fackförbund och miljöorganisationer vittnar alla om att det svenska engagemanget i standardiseringsfrågor har avtagit på senare år. Betydande reduktioner i statsbidraget till standardisering gjordes på 1990-talet. För några år sedan avskaffades också möjligheten för små och medelstora företag att få vissa bidrag till resekostnader för sin medverkan i standardiseringsarbetet. Bidraget avskaffades med motiveringen att systemet var ineffektivt, men just nu finns alltså inga möjligheter alls för små och medelstora företag att få kostnadstäckning. Detta påverkar möjligheten för företag av alla storlekar att göra sin röst hörd.

I samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2006 fastslog ett enigt näringsutskott att standardisering är ett område inom näringspolitiken som hittills har tillmätts alltför liten betydelse när det gäller strävanden för att uppnå en uthållig tillväxt i ekonomin (bet. 2005/06:NU1). Utskottet noterade också att regeringen enligt uppgift avser att inleda ett arbete med att öka medvetenheten och kunskapen inom den offentliga förvaltningen om standardiseringens möjligheter. Särskilt när det gäller standardiseringens potential för tillväxt, konkurrenskraft och innovation fanns ett bristande engagemang hos berörda myndigheter. Utskottet uttalade att regeringen i lämpligt sammanhang bör hålla riksdagen informerad om det arbete som pågår.

Det mest påtagliga som hänt sedan dess är att regeringen i sin konsumentpolitiska proposition aviserat ökade statsbidrag till Sveriges konsumentråd för bland annat medverkan i det internationella standardiseringsarbetet. Detta vore i sig utmärkt, om det inte vore för att bidragen ska tas inom befintliga ramar @ det vill säga att andra bidrag till frivilliga konsumentorganisationer får stryka på foten i motsvarande mån. Likaså utgår den konsumentpolitiska propositionen i alldeles för hög utsträckning från att standardisering är något som genomförs på europeisk nivå, när sanningen är att alltfler standarder är genuint globala.

Det är allvarligt att Sveriges medverkan i standardiseringsarbetet riskerar att halka efter. Behovet av standarder växer i en världsekonomi som präglas av korta produktcykler och ett globalt flöde av varor och tjänster. När flera av våra konkurrentländer lyfter in standardiseringsfrågorna i sin tillväxtpolitik behöver vi tydligare analysera på vilket sätt Sverige i sin tur bör agera.

Jag vill därför fråga näringsministern:

Vilka konkreta initiativ har näringsministern tagit, eller avser att ta, för att på ett strategiskt sätt inkludera standardiseringsfrågorna i den svenska tillväxtpolitiken?

Vilka konkreta initiativ har näringsministern tagit, eller avser att ta, för att öka kunskapen om standardiseringsfrågorna inom berörda myndigheter?

När kommer näringsministern att vidta åtgärder för att stödja små och medelstora företags medverkan i internationellt standardiseringsarbete?

När kommer näringsministern att vidta åtgärder för att det ökade stödet till konsumentorganisationers medverkan i standardiseringsarbetet inte ska gå ut över det övriga stödet till de frivilliga konsumentrörelserna?

Debatt

(6 Anföranden)

Interpellationsdebatt 2005/06:397

Webb-tv: Globala standarder för konsumentmakt och tillväxt

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2005/06:137 Torsdagen den 8 juniProtokoll 2005/06:137 12 § Svar på interpellation 2005/06:397 om globala standarder för konsumentmakt och tillväxt

Protokoll från debatten

Thomas Östros (S)

Anf. 105 Thomas Östros (S)

Fru talman! Naturligtvis är det så att jag känner många av dem som är berörda. Jag fick anställning på Perstorp 1974, samtidigt som vd:n Gabriel Munck fick anställning. Det är många kompisar som drabbas. Det är tolv tretton som är par, som är gifta eller bor samman, och som har byggt villor. Om man då drabbas av en sådan chock som det innebär med en företagsnedläggelse får det konsekvenser. Det är mycket som kan raseras, och då gäller det att man får samhälleligt stöd. Jag tycker naturligtvis också att man i första hand måste se till att det finns bra a-kasseregler och ett fungerande utbildningssystem. Det är det man satsar på här. Jag vet att kommunen kanske kommer att erbjuda lokaler så att man till exempel kan fortsätta söka jobb och att kommunen försöker stödja på många olika sätt. Det är också så, som näringsministern säger, att det finns en mycket stor kunskap och stor industritradition i Perstorp. Det finns också många som har idéer om att göra saker inne på området. Det finns utrustning som jag inte tror flyttas till Italien eller Tyskland utan som blir kvar i Perstorp och som man då kan köpa ganska billigt. Då kan man nog få i gång en hel del produktion. Där förväntar jag mig av näringsministern att departementet är öppet för idéer, att man välkomnar idéer och på det sättet kan hjälpa och stödja, för det behövs verkligen. De som är så här utsatta behöver all hjälp. Jag vet också, efter att jag pratat med kommunstyrelsens ordförande, att näringsministern är mycket varmt välkommen till Perstorp för att titta på kommunen och det som händer. Jag tror att det vore väldigt bra om näringsministern kan lägga in en halv dag eller en hel dag i sin almanacka för detta. Det tror jag också att de som är drabbade av att gå miste om sina jobb skulle välkomna.

Martin Andreasson (Fp)

Anf. 106 Martin Andreasson (Fp)

Fru talman! Martin Andreasson har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit för att inkludera standardiseringsfrågorna i tillväxtpolitiken och för att öka kunskapen om standardiseringsfrågor hos berörda myndigheter. Standarder är frivilliga dokument som utarbetas av privata organ. Utmärkande för standardiseringen är att man arbetar i öppna processer och att alla som önskar får delta, såsom företag, organisationer och myndigheter. Standardisering har sedan länge använts som instrument för att rationalisera produktionen och har bidragit till tillväxt och välstånd. Standarder används nu på allt fler områden såsom kvalitetsledning, miljöledning och socialt ansvar. Inom EU har stora ansträngningar gjorts för att utarbeta säkerhetsstandarder för produkter. Dessa standarder, som används i EG:s produktsäkerhetslagstiftning, har överlag bidragit till ökad säkerhet samtidigt som EU:s inre marknad har genomförts och fördjupats. De europeiska säkerhetsstandarderna har dessutom blivit tongivande i produktsäkerhetsarbetet i länder utanför EU. Merparten av standardiseringen drivs numera på europeisk och global nivå. De svenska standardiseringsorganen tar fram få inhemska standarder. Arbetet har i stället inriktats på att vara svenska förhandlingsorgan i det internationella arbetet. I detta arbete har de svenska organen intagit en framträdande plats. Bland annat leder svenska standardiseringsorgan ett internationellt arbete om civil krishantering och tillsammans med kolleger i Brasilien leder svenska standardiseringsorgan ett arbete om socialt ansvarstagande, ett arbete som kan komma att få stor betydelse för hållbar utveckling. Många stora svenska industriföretag gör också betydande insatser i det internationella standardiseringsarbetet för att föra ut sina lösningar och på så sätt underlätta marknadstillträdet för sina produkter. Staten bidrar ekonomiskt till den svenska standardiseringsorganisationen. Dels genom ett generellt statsbidrag på ca 30 miljoner kronor och dels genom de bidrag som myndigheter ger till enskilda projekt. Av det generella statsbidraget ska 3 miljoner kronor användas till att stödja ideella organisationers medverkan i standardiseringen. Regeringen ger vidare ett årligt bidrag till Sveriges Konsumentråd. Detta bidrag uppgår i år till ca 3,6 miljoner kronor vilket är en höjning med 600 000 kr sedan 2005. Ett villkor för detta bidrag är att konsumentrådet deltar i det europeiska standardiseringsarbetet. Standardiseringen som instrument för innovation, tillväxt och ökad konkurrenskraft har uppmärksammats alltmer under den senaste tiden. Regeringen har nyligen inlett ett omfattande arbete för att belysa möjligheterna att använda standardiseringen som ett instrument för att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och för att standardiseringsarbetet i än högre utsträckning ska bidra till innovation och tillväxt. Möjligheterna att globalt driva svenska intressen och svenska värderingar kommer också att behandlas. Detta arbete tar avstamp i det strategidokument som Sveriges Standardiseringsråd publicerat under våren. I strategidokumentet lyfts standardiseringens betydelse för innovation, tillväxt och konkurrenskraft upp, liksom dess betydelse för små företag. Resultatet av detta arbete kommer att överlämnas till riksdagen i form av en skrivelse. Regeringen har även under våren tillsatt en utredning som ska kartlägga behovet av en förstärkning och ökad samordning av statens medverkan i standardiseringen på IT-området. Denna utredning beräknas vara klar i mitten av 2007.

Thomas Östros (S)

Anf. 107 Thomas Östros (S)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka näringsministern för svaret på min interpellation som jag lämnade in eftersom jag tycker att det är viktigt att riksdagen och regeringen får tillfälle att gemensamt föra en diskussion om standardiseringsfrågornas betydelse för tillväxtpolitiken. Bakom detta ligger att vi ser att land efter land mycket medvetet integrerar de här frågorna i sin nationella tillväxtpolitik. Det här är ett område där Sverige tidigare har varit mycket framstående och på många sätt fortsätter att hålla en hög profil. Samtidigt har vi på de senaste åren alltför lite uppmärksammat standardiseringsfrågornas betydelse. För att komplettera det som näringsministern skriver i sitt svar och nu har föredragit för riksdagen är standarder förvisso frivilliga dokument som utarbetas av privata organ. Men det är också intressant att se hur standarder som har tagits fram på det sättet läggs till grund för normgivning genom lagstiftning, inte minst på Europanivå. Där baserar man sig i allt högre utsträckning på standardiseringsarbetet för att sätta en miniminivå för det man vill åstadkomma, till exempel i den europeiska produktsäkerhetslagstiftningen. Vi ser alltså att det finns ett mycket tydligt samspel mellan den politiska och den civila sfären på det här området. Vi vet också att en bra standardiseringsstrategi och en bra standardiseringspolitik är tillväxtdrivande. Den senaste tiden har vi fått flera belägg för detta på det internationella planet. En vetenskaplig rapport som initierades av Tysklands regering för några år sedan slog fast att standardiseringen står för 1 % av landets bruttonationalprodukt. Förra året kom en motsvarande offentlig brittisk rapport som slog fast att ungefär 13 % av tillväxten i Storbritanniens produktivitet direkt hänger ihop med standardiseringen. Fru talman! Vi vet också att en bra internationell standardiseringsverksamhet är grunden för att konsumenten ska kunna ta till vara sin konsumentmakt. Med enhetliga standarder blir det lättare för enskilda konsumenter att veta att varor och tjänster uppfyller samma krav oavsett i vilket land de är framställda eller vilken leverantör de kommer ifrån. På motsvarande sätt är det naturligtvis på arbetsmiljöområdet där man genom gemensamma standarder kan få snabbt genomslag för nya lösningar. Problemet är att Sverige har tappat den strategiska helhetssynen. Jag skulle vilja säga att de berörda myndigheterna i alltför liten utsträckning har en gemensam syn på standardiseringsfrågornas betydelse för den svenska tillväxtpolitiken. Regeringen tänker nu sätta i gång ett arbete. Det är svaret i interpellationen. Det är bra. Men det saknas konkreta besked om till exempel när man avser att återkomma till riksdagen med sina slutsatser i en skrivelse. På vilket sätt tänker regeringen säkerställa att berörda myndigheter och standardiseringsorgan samt konsumentorganisationer, arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter, näringslivets parter och så vidare ges möjlighet att involveras i detta arbete? Det enda vi vet är att regeringen tänker arbeta, men hur tänker man involvera de berörda parterna och när tänker man återkomma med sina förslag?

Martin Andreasson (Fp)

Anf. 108 Martin Andreasson (Fp)

Fru talman! Det gläder mig att Martin Andreasson har uppmärksammat standardiseringens viktiga roll för tillväxt. Det är en gravt underskattad fråga i den allmänna debatten. Det gläder mig att Martin Andreasson har samma engagemang som jag att fortsätta att utveckla standardiseringsarbetet. Sverige är mycket aktivt. Särskilt när det gäller produktsäkerhetsstandarder har Sverige en mycket stor aktivitet och stort inflytande. Det är också viktigt. Man ska vara med i ett tidigt skede för att kunna bidra till höga och bra standarder och till att svenska företag får framgångar när man kan utnyttja gemensamma standarder för export och försäljning. Från Sveriges Standardiseringsråd har vi i ett strategidokument på ett mycket förtjänstfullt sätt fått fram de utmaningar som kommer framöver. Med snabb teknisk utveckling och nya varor och tjänster är standardiseringsarbetet ett ständigt arbete för att vara med och driva våra intressen och våra frågor. Det är en utmärkt startpunkt i vårt arbete som vi har inlett med att formulera den nya strategin för standardiseringsarbetet. Här kommer vi naturligtvis att lyssna på många intressenter. Det ligger i sakens natur. Standardiseringsarbete är både lagstiftning på nationell eller internationell nivå och mycket av företags och intresseorganisationers frivilligarbete. Om det ska bli bra måste man involvera breda grupper. Vi kommer att arbeta fram en strategi som ser på standardiseringen ur tillväxtperspektiv, innovationskraftsperspektiv och, inte minst, svensk konkurrenskraft. Jag räknar med att vi kommer att vara klara under nästa riksdagsår. Då kommer vi att kunna återkomma i en skrivelse till riksdagen med den strategin. Vi är framgångsrika. Vi är aktiva. Vi har många svenska intressenter. Vi vill fortsätta att vara ledande på det här området. Därför moderniserar vi och utvecklar vår strategi. Jag är glad att Martin Andreasson också har upptäckt standardiseringsfrågorna.

Thomas Östros (S)

Anf. 109 Thomas Östros (S)

Fru talman! Först och främst tack för klargörandet om vad det är för tidsplan som regeringen arbetar med. Det ska bli mycket intressant för riksdagen, och naturligtvis dessförinnan för de olika parter som är berörda av detta arbete, att ta del av vad som kommer att komma från Näringsdepartementet under nästa mandatperiods första riksdagsår. Jag tror egentligen inte att vi behöver ägna så mycket längre tid åt att understryka hur viktigt standardiseringsarbetet är. Däremot blir jag lite orolig över att Thomas Östros lyfter fram bara hur framgångsrika vi är och hur aktiva vi är. Sverige har naturligtvis väldigt mycket att vara stolt över i fråga om standardiseringsarbetet. Men samtidigt har inte minst riksdagens näringsutskott så sent som i höstas - jag vill understryka att det var ett enigt näringsutskott - lyft fram att standardisering är ett område inom näringspolitiken som hittills har tillmätts alltför liten betydelse. Men också näringsutskottet lyfter fram att medvetenheten och kunskapen om standardiseringens möjligheter behöver förbättras inom den offentliga förvaltningen. Ett undantag som nämns och där berörda myndigheter medverkar väldigt aktivt är just produktsäkerhetsarbetet, som Thomas Östros nämner. Men det finns så många andra områden där vi faktiskt skulle behöva vässa våra positioner. Inte minst ett enigt näringsutskott lyfter fram att myndigheternas deltagande på andra områden är sämre. Det är därför som jag anser att vi har en hemläxa att göra. Därför känner jag ändå en viss oro för att näringsministern bara lyfter fram allt det som vi ska vara stolta över. Det finns faktiskt en anledning till att näringsutskottet har skrivit detta. Och det finns faktiskt också en anledning till att regeringen har inlett detta arbete. Då kommer jag tillbaka till de två frågor som jag ställde i min interpellation och som näringsministern har hoppat över i sitt svar. Jag ställde ju fyra frågor och inte två frågor. De två frågor som näringsministern hittills inte har berört handlar bland annat om hur man ska kunna se till att små och medelstora företag ges möjlighet att delta i det internationella standardiseringsarbetet. Här är det viktigt att vi håller tungan rätt i mun, därför att privata företag ska agera utifrån sina kommersiella intressen, och så måste det vara. Samtidigt är det klart att vi som industrination och utifrån ett tillväxtperspektiv har ett intresse av att se till att olika röster från svenskt håll kan göra sig hörda i det internationella standardiseringsarbetet. Det som tidigare har funnits för att möjliggöra detta har till stora delar avvecklats eftersom det har visat sig vara ineffektivt. Och jag har inga synpunkter på att man drog den slutsatsen. Men då är frågan vad man kan tänka sig att göra i stället för att underlätta för små och medelstora företag. Det lilla tillskott som har kommit till Sveriges Konsumentråd har kommit till stånd genom ett rent nollsummespel. Man har faktiskt bara flyttat runt pengar inom de befintliga anslagen till frivilligorganisationer på konsumentområdet. Det är inget nettotillskott. Jag vet att näringsministern direkt kommer att svara att det inte är hans bord utan jordbruksministerns. Men detta är faktiskt ett tydligt exempel på att Regeringskansliet har ett departementsöverskridande ansvar att samverka när det gäller frågor som handlar om standardiseringsarbetet. Här skulle jag också vilja att näringsministern återkommer med ett förtydligande och ett besked.

Martin Andreasson (Fp)

Anf. 110 Martin Andreasson (Fp)

Fru talman! Det är utmärkt att Martin Andreasson har upptäckt hur viktiga standardiseringsfrågorna är och att han nu så kraftfullt stöder regeringens arbete med att utveckla standardiseringsstrategin. Jag menar att detta är en fråga som är av stor vikt för innovation, ekonomisk tillväxt och svenska företags konkurrenskraft. Jag förväntar mig därför att jag får ett fortsatt stöd för detta arbete från Martin Andreasson under nästa mandatperiod. Detta ser vi nämligen som en viktig pusselbit i den innovationspolitik som vi arbetar med och som också har lett till en stor ökning av nyföretagandet, en stor ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och ökat välstånd i Sverige. Självklart kommer de små företagens dimensioner och frågeställningar att vara väldigt viktiga i detta strategiarbete. Vi har i den småföretagarpolitik som vi arbetar med väldigt tydligt visat att det är de små företagens ställning och expansionsmöjligheter som dominerar i näringspolitiken. Det har vi gjort i form av strategiska skattelättnader, forsknings- och utvecklingsinsatser och riskkapitalfrämjande. Och naturligtvis ska det också vara ett viktigt element i standardiseringsarbetet. Detta är alltså ett arbete som vi fäster stor vikt vid och som vi arbetar med sedan en tid tillbaka, och som jag är glad att också Martin Andreasson känner ett engagemang för.

Intressenter

Frågeställare

Martin AndreassonFP

Besvarad av

Thomas ÖstrosSocialdemokraterna