Genusperspektivet i regeringen
Interpellation 2007/08:257 av Green, Monica (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-12-04
- Anmäld
- 2007-12-04
- Sista svarsdatum
- 2007-12-18
- Besvarad
- 2007-12-18
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 4 december
Interpellation
2007/08:257 Genusperspektivet i regeringen
av Monica Green (s)
till statsminister Fredrik Reinfeldt (m)
Om Ulrica Schenström varit en man hade hon kanske inte behövt avgå. Det tror Åsa Kroon, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap i Örebro. Enligt Kroons studier citeras kvinnliga politiker mer sällan än manliga, och kvinnor avbildas oftare mer intimt. Dessutom skildras kvinnor som mer passiva, och de kategoriseras gärna som offer eller häxa.
Det finns ett mönster i detta. Det ska ställas hårda krav på både kvinnor och män i regeringen, bland statssekreterare och politiker eftersom man ska vara ett föredöme för andra. Men det sänder ut fel signaler om kvinnor alltid ska dömas hårdare än män. Finns det därmed skäl att se över varför fler kvinnliga statsråd och statssekreterare avgått under den borgerliga regeringens första år?
Att vara statsråd är i dag förknippat med stora krav av både personlig och politisk karaktär. Ett hårdnande debattklimat innebär också att det tidigare mer sällsynta kravet på avgång mer frekvent har kommit att användas i den politiska debatten, med argument av både politiskt och personligt slag. Oavsett om statsråd och statssekreterare är kvinnor eller män är det viktigt att få reda på varför de avgår och om de får stöd.
Alla statsråd bedöms efter sina insatser och utifrån saklig grund. Här faller ett ansvar på statsministern och regeringen som helhet, men även på det debattklimat som grundläggs i mötet mellan regering och opposition.
Regeringen bestämmer vilka jämställdhetspolitiska mål landet ska sträva efter att uppnå och jämställdhetsministern ansvarar för samordning och uppföljning av jämställdhetsmålen.
Jämställdhetsmålen är:
- jämn fördelning av makt och inflytande,
- ekonomisk jämställdhet,
- jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet,
- att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Avser statsministern att verka för att kvinnor och män får samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattande?
Ställs det, enligt statsministerns bedömning, hårdare krav både i regeringen, på statssekreterare och i samhällslivet i övrigt på kvinnor, och avser statsministern att ta något initiativ i sammanhanget?
Har statsministern någon uppfattning om vilka strukturella hinder det finns i samhället som gör att det blir hårdare tryck på kvinnor i ledande positioner, och avser statsministern att vidta några åtgärder?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:257
Webb-tv: Genusperspektivet i regeringen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:46 Tisdagen den 18 decemberProtokoll 2007/08:46 29 § Svar på interpellation 2007/08:257 om genusperspektivet i regeringen
Protokoll från debatten
Anf. 273 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Monica Green har frågat statsministern om han avser att verka för att kvinnor och män får samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. Monica Green frågar även om det är statsministerns bedömning att det ställs hårdare krav på kvinnor i regeringen, som statssekreterare och i samhällslivet i övrigt, och om statsministern avser att ta något initiativ i sammanhanget. Slutligen frågar Monica Green om statsministern har någon uppfattning om vilka strukturella hinder det finns i samhället som gör att det blir hårdare tryck på kvinnor i ledande positioner och om statsministern avser att vidta några åtgärder.
Interpellationen har överlämnats till mig.
Jag håller med Monica Green om att det ställs hårdare krav på kvinnor i framträdande positioner än på män.
Regeringens politik inriktas på att motverka och förändra system som konserverar fördelningen av makt och resurser mellan könen. När män och kvinnor delar makt och inflytande i alla delar av samhällslivet får vi ett bättre samhälle.
Sedan den nya regeringen tillträdde har jämställdhetspolitikens resurser förstärkts kraftigt, och en rad åtgärder har redan genomförts bland annat för att skapa förutsättningar för att fördelningen av makt och resurser mellan kvinnor och män ska bli mera jämställd. Låt mig nämna några av dessa insatser som regeringen fattat beslut om under senare tid.
För att öka andelen kvinnor på ledande poster i samhället är det angeläget att rikta insatser mot såväl individuella som strukturella hinder. Regeringen har därför den 6 december i år beslutat att ge Verket för förvaltningsutveckling, Verva, i uppdrag att genomföra en förstudie med syfte att utforma ett karriärutvecklingsprogram för kvinnor i staten. Syftet är att stödja kvinnors karriärutveckling i staten och därigenom också minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten.
Regeringen har beslutat att stödja Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, med 100 miljoner kronor för en stor satsning på jämställdhet i kommuner och landsting. Huvudsyftet är att kvalitetssäkra offentligfinansierad verksamhet på kommunal och landstingskommunal nivå för att garantera att dessa svarar mot båda könens villkor och behov så att hög kvalitet och goda resultat uppnås för kvinnor respektive män och för flickor respektive pojkar. Medlen ska bland annat användas till ekonomiskt stöd i form av utvecklingsmedel, utbildning av jämställdhetsstrateger och vidareutveckling av befintliga ledningssystem i kommunal verksamhet i syfte att integrera ett jämställdhetsperspektiv i dessa. Målgruppen är kommuner, landsting, regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan.
Ett skäl till att kvinnor utsätts för större press än män är att de ofta får bära ett större ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Möjligheten att få skattereduktion vid köp av hushållstjänster bidrar till att underlätta vardagslivet för kvinnor och män och motverkar skillnader i kvinnors och mäns villkor.
Jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen bidrar också till att förbättra förutsättningarna för jämställdhet mellan kvinnor och män i ansvaret för hem och barn. Genom att öka familjernas ekonomiska möjligheter att fördela föräldraledigheten mer jämlikt förstärks barnens relation med bägge föräldrarna samtidigt som osakliga löneskillnader motverkas.
Anf. 274 Monica Green (S)
Herr talman! Jag uppskattar att Nyamko Sabuni ville komma och svara på min fråga eftersom statsministern inte vill svara på jämställdhetsfrågor. Han tycker väl att det är oviktiga frågor. Han prioriterar inte jämställdhetsfrågorna, och överlämnar dem till en kvinna därför att han inte tycker att de är viktiga. Det beklagar jag, men jag uppskattar att Nyamko Sabuni ville svara i stället.
Jag beklagar också att vi inte har någon jämställd regering. Det blev inte hälften kvinnor i regeringen, utan det blev hälften moderater i stället. Vi ser det här tydligt, särskilt med tanke på att Fredrik Reinfeldt inte heller tidigare har besvarat sådana här interpellationer om hur han ser på jämställdheten i samhället och hur han ser på att det ställs hårdare krav på kvinnor i ledande positioner. Han har överlämnat de interpellationerna även tidigare. Han tycker med andra ord inte att jämställdhetsfrågorna är viktiga.
Det kan i alla fall vara bra att föra en diskussion om dem, och det kan ju hända att jämställdhetsministern kan ta med sig frågorna tillbaka till Reinfeldt.
Jag frågade om han delade den bedömning som en forskare från Örebro, Åsa Kroon, har kommit fram till. Hon forskar i medie- och kommunikationsvetenskap, och hon har kommit fram till att om Ulrica Schenström hade varit man hade hon kanske inte behövt avgå. Jag hade velat höra om det var så. Det är viktigt att veta med tanke på att det har varit kvinnliga statsråd som har fått avgå under året som har gått. Visserligen finns det en manlig minister bland alla dem som har avgått, men det är flest kvinnor.
Då kommer frågan upp: Ställs det hårdare krav? Och på vilket sätt ska man göra för att bryta det mönstret? Det verkar som om det finns ett mönster där det ställs hårdare krav på kvinnor.
Ett av svaren som jag får här är att eftersom det sätts större press på kvinnor att även ta ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet ska det bli skattereduktion för köp av hushållsnära tjänster. De kvinnor som vi talar om här, som har fått avgå, tjänar ungefär mellan 80 000 och 100 000 i månaden. Har de inte råd att anlita hjälp i hemmet? Det förvånar mig. Om de nu inte vågar fråga sina män om avlastning - har de då inte råd när de tjänar 80 000-100 000?
Jag tror faktiskt att de gör en felbedömning. Min bedömning är att de har råd att köpa tjänster och att andra skattebetalare inte ska vara med och subventionera för dem som tjänar så mycket pengar. Jag tycker inte att detta är något svar när det gäller kvinnorna i de här ledande positionerna. Jag vet att Nyamko Sabuni tidigare har svarat att för kvinnor i andra yrken, som tjänar mindre, kan detta vara ett svar. De ska få avlastning i hemmet genom att andra skattebetalare subventionerar de hushållsnära tjänsterna.
Det är många som tycker att det här är en felsatsning. Jag är en av dem. Jag tycker att det är fel att bland andra plusjobbare får sluta sina arbeten nu och får allt lägre ersättning. Då blir det stora svaret: De kan ju bli hushållsarbetare hos någon minister i stället! Jag tycker inte att det är något bra svar till dem.
Anf. 275 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Hushållsnära tjänster är en bra reform för alla hushåll, och jag önskar verkligen att alla hade möjlighet att köpa sådana.
Hushållstjänster är inte en reform som bara används av dem som har statsrådslön. Jag känner många familjer som inte kommer i närheten av det arvode som jag har och som ändå köper hushållstjänster. Det kan vara värt de hundralapparna om det ger möjlighet till umgänge med barnen i stället. Det kan ge möjlighet att använda tiden till annan kvalitetsverksamhet än att städa, stryka och tvätta. Jag önskar verkligen att det kunde komma alla till del, men det kan ändå komma många till del.
Sedan kan folk, både de som har höga inkomster och de som har lägre inkomster, välja att inte köpa hushållstjänster. Men det viktiga måste väl ändå vara att det finns möjligheter och förutsättningar för att avlasta sig på olika sätt. Hushållsnära tjänster är en bra reform, och den kommer att vara bra när det gäller att hjälpa många familjer och många hushåll.
Jag kan beklaga att vi inte har jämn könsfördelning i regeringen. Men det är inte samma sak som att inte ha en jämställd regering. Vi har en jämställd regering.
Du ställer frågan om ifall en man skulle avgå eller inte. Det kan bara journalister, forskare och andra spekulera om. Den enda som skulle kunna svara på den fråga är Ulrica, om hon vore man. Men hon kommer aldrig att bli en man. Det är ingen som vet hur någon skulle agera i den positionen. Det måste utgå från individen själv och vad hon eller han anser om det man har gjort, om det drev man utsätts för och det tryck som kommer utifrån. Det kan inte Fredrik, jag eller någon annan svara på. Det är väldigt svårt.
Men vi kan konstatera att det oftast är kvinnor som avgår. Då kanske det handlar om någonting annat. Det låter som om statsministern sparkar ut kvinnorna. Men varför spekulera i det? Ulrica har valt att avgå därför att hon inte pallar med det tryck hon utsattes för. Vi kan inte svara på hur en man hade reagerat, om han hade reagerat annorlunda eller om han också hade velat lämna eller valt att göra det. Frågorna är mycket av spekulationer, och jag tror inte att det går att få tillfredsställande svar på dem. Det vill jag påpeka, herr talman.
Anf. 276 Monica Green (S)
Herr talman! Jag menar nog att det inte är en jämställd regering. Det är just kvinnor i allt större utsträckning som avgår. Alltså finns det en strukturell skillnad i det här samhället. Det sätts ett hårdare tryck på kvinnor både i ledande och i andra positioner.
Nyamko Sabuni menar att de som använder sig av hushållsnära tjänster är med sina barn i stället. Jag tror att det är bra för barn att göra saker tillsammans med sina föräldrar, till exempel att laga mat, tvätta och städa. Det är mycket fostrande. Det är bra och roligt att göra saker tillsammans med sina barn. Det blir en konstlad miljö för barnen om man anlitar någon som gör något i hemmet för att man ska göra något helt annat med barnen. Då tror de att det alltid är någon annan som ska städa upp åt dem. Jag tror till och med att det är nyttigt för barn att städa, laga mat, tvätta och göra andra hushållssysslor tillsammans med sina föräldrar. Det ska inte vara någon annan som städar upp efter barnen. Jag tror att de får en skev bild av samhället då. Det är nyttigt för dem att lära sig detta i tidig ålder. Det vore synd om de barnen, i så fall.
Jag återgår till Ulrica Schenström. Jag har inte påstått att Fredrik Reinfeldt har sparkat henne för att hon har kysst en journalist och varit full på krogen. Jag ställde bara frågorna. Skulle hon ha stannat om hon hade varit man? Man kan ju tänka sig det omvända - om till exempel Anders Borg hade kysst Anders Pihlblad eller någon kvinnlig journalist. Hade han fått avgå då? Det hade han antagligen inte. Han hade nog haft något slags pondus som hade gjort att han hade förklarat bort det eller att folk hade uppfattat det som att det nog var okej. Inte vet jag; det kan vi nog spekulera i.
Men forskaren i Örebro har åtminstone kommit fram till att Ulrica Schenström nog inte hade varit utsatt för samma tryck om hon hade varit man. Det hade varit intressant att veta vad Fredrik Reinfeldt tycker om det.
Nyamko Sabuni tog upp det här med att sparka ut kvinnorna. Det var inte mina ord. Jag har inte heller antytt det. Men dem som man sparkar ger man väl oftast inte 2 miljoner i avgångsvederlag, som Ulrica Schenström har fått?
Jag började i mitt första inlägg, som jag inte hann avsluta, att berätta att det ringde en kvinna till mig som är just plusjobbare. Hon kommer att få sluta sitt jobb och få lägre och lägre ersättning. Hon drog parallellen mellan sig själv och Ulrica Schenström. Ulrica Schenström får 2 miljoner för att inte göra någonting, medan den här kvinnan i Tibro ska få 65 procent av lönen i ersättning eller kanske vara hushållsnära tjänst hos någon som kan anlita sådant, till en mycket lägre ersättning än 2 miljoner.
Ulrica Schenström får 2 miljoner för att vara hemma och inte göra någonting. Jag tror inte att Fredrik Reinfeldt ville Schenström illa. Jag tror tvärtom att han håller sina egna om ryggen. Det visar politiken tydligt. Man ser till att de egna får välbetalda ersättningar, och de som har det allra sämst uppfattar det som att man sparkar på dem. Det är de kvinnor som har det sämst ställt, är arbetslösa, deltidsarbetslösa eller jobbar inom handel, hotell eller restaurang där man har låga löner som blir utsatta för regeringens tryck just nu.
Anf. 277 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Jag beklagar att Monica Green försöker göra politik av en enskild persons elände. Jag är övertygad om att om Ulrica hade kunnat hade hon säkert föredragit att jobba kvar i stället för att få det avgångsvederlag hon fick. Framför allt vet både Monica Green, jag och alla andra att det inte hade spelat någon roll vilken regering det var, det skulle ha varit precis samma regler under en socialdemokratisk regering. Alla de socialdemokrater som har avgått från olika poster - generaldirektörer, ministrar eller vilka det nu kan vara - har också fått avgångsvederlag. Det här är inga regler som är uppsatta för moderata statsråd som avgår, utan dessa regler finns sedan tidigare.
Jag utgår från att Monica Green har barn. I så fall vet både du och jag, för jag har också barn, att man aldrig kan köpa sig fri från hushållsarbetet. Att plocka, städa, laga mat och diska gör man varje dag. Men om man hade möjlighet att få hjälp med städning en gång varannan vecka eller till och med en gång per månad, vilken lycka det är för den som har möjlighet att köpa dessa tjänster! Vi har gjort detta möjligt för fler genom att göra en skattereduktion på de här tjänsterna.
Det är ingen som kan köpa sig fri, varken män, kvinnor eller barn, men man kan köpa sig lite kvalitetstid med varandra. Det är det som de här tjänsterna är till för.
Anf. 278 Monica Green (S)
Herr talman! Nyamko Sabuni säger att jag gör politik av en utsatt kvinna. Hon har ju faktiskt sagt upp sig själv. Det är faktiskt det hon har gjort. Och om man säger upp sig själv ska man med reglerna inte ha sådana avgångsvederlag. Det är alltså ett undantag som regeringen har gjort. Det är inget som har gällt för alla andra.
Sedan säger Nyamko Sabuni att det är så synd om Ulrica Schenström. Ja, det är naturligtvis synd om henne, men det finns tusentals kvinnor ute i Sveriges land som jobbar för svältlön. De har kanske jobbat deltid och blir nu förbjudna att stämpla upp till heltid eller tvingas flytta hundra mil från sin familj för att de ska ta ett jobb där det erbjuds. Det är ju ni som har skapat den politiken.
Politiken med de större skillnaderna - klyftornas politik - är det den borgerliga regeringen som har genomfört, inte jag.
Jag ställde mina frågor för att jag tycker att det är intressant att detta har kommit upp. Det var till och med på ett frukostmöte här i riksdagen som den här forskaren, Åsa Kroon, påstod att Ulrica Schenström kanske inte hade behövt avgå om hon hade varit en man.
Eftersom det har varit många kvinnliga statsråd som har fått avgå under året - betydligt fler än män under det här året - är det intressant att se strukturen i denna ojämställda regering. Det är inte hälften kvinnor i regeringen, utan det är hälften moderater. Det hade varit intressant att få diskutera detta med statministern, men han har ju valt att inte diskutera jämställdhetsfrågorna, och jag beklagar det.
Anf. 279 Nyamko Sabuni (Fp)
Herr talman! Monica Green behöver inte diskutera detta med statsministern, för hon har själv redan gett svaret: Ulrica Schenström har sagt upp sig själv! Du säger att hon har valt att säga upp sig själv. Därmed behöver du inte fråga om det skulle ha varit annorlunda om det hade varit en man. Det är upp till var och en att göra valet att säga upp sig.
Du motsäger dig själv hela tiden. Jag menar att det var ett elände som Ulrica Schenström utsattes för. Det medietryck som var och det tryck som kom utifrån tvingade henne att lämna sin tjänst. Det tycker jag inte att vi ska känna skadeglädje för eller göra politik av. Men när du nu säger att hon sade upp sig själv har du ju fått svar på din fråga.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.