Företagsskatter
Interpellation 2018/19:152 av Niklas Wykman (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-03-22
- Överlämnad
- 2019-03-25
- Anmäld
- 2019-03-26
- Sista svarsdatum
- 2019-04-09
- Svarsdatum
- 2019-04-23
- Besvarad
- 2019-04-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Innehållet i regeringens aviserade skattereform är fortfarande oklart. Dock har finansministern tydliggjort att målet med skattereformen inte är att sänka skattetrycket. Vi ser nu flera exempel på hur Magdalena Andersson fortsätter att försvaga möjligheten till tillväxt och investeringar. När regeringen presenterar justeringar som kan underlätta för generationsskiften är det inramat med hot om ytterligare skattehöjningar.
Skatteverkets ställningstagande om att datorhallar och uthyrning av vårdpersonal nu ska beskattas betydligt hårdare är oroväckande. Nya, tunga skattepålagor som slår direkt mot välfärdens kärna och tillväxtföretag skadar svensk konkurrenskraft.
Skatteverkets nya ställningstagande medför att företag som driver datorhallar nu får en oväntad ny skattebörda. Ställningstagandet från Skatteverket grundar sig delvis på en tidigare budgetproposition (prop. 2016/17:1) från den rödgröna regeringen. Ett annat ställningstagande från Skatteverket medför nu att uthyrning av vårdpersonal blir momspliktigt. En skattebörda som hotar god och tillgänglig vård i hela landet. Förutsägbarheten för företag och branscher skadas av ryckiga myndighetsbeslut och skapar en generell oro. Finansministern har dock inte deklarerat hur regeringen ska möta den nya skattebörda som slår mot vårdens personalförsörjning. Ministern har inte heller presenterat några åtgärder för hur de företag som driver datorhallar ska kunna värnas i det nya läget.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
- Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att säkerställa att konsekvenserna av den nya skattebördan på datorhallar inte får betydande negativa effekter för en viktig bransch?
- Vad avser ministern att göra för att förhindra att skattebördan på svenska företag ökar under mandatperioden?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2018/19:152
Webb-tv: Företagsskatter
Dokument från debatten
- Protokoll 2018/19:79 Tisdagen den 23 aprilProtokoll 2018/19:79 Svar på interpellation 2018/19:152 om företagsskatter
Protokoll från debatten
Anf. 48 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Niklas Wykman har frågat mig dels vad jag avser att vidta för åtgärder för att säkerställa att konsekvenserna av den nya skattebördan på datorhallar inte får betydande negativa effekter, dels vad jag avser att göra för att förhindra att skattebördan på svenska företag ökar under mandatperioden.
Regeringen har under flera år arbetat med att ge datacenterbranschen goda förutsättningar. Efter förslag från regeringen har energiskatten först sänkts för den som förbrukar el i en datorhall, och därefter har definitionen av datorhall utvidgats så att fler datacenter omfattas. Skattesänkningen och utvidgningen har inneburit att branschen har en skattemässigt gynnad position.
Skatteverkets ställningstagande handlar om vem som anses förbruka elen i en datorhall och därmed är berättigad till skattenedsättningen. I en situation där ett företag hyr in sin utrustning i ett annat företags datorhall anser Skatteverket att det är hyresgästen som anses förbruka elen och kan ansöka om återbetalning av energiskatten. Innebörden av Skatteverkets ställningstagande är således att energiskatten är nedsatt även i detta fall. Jag kommer att följa frågan om de administrativa effekterna för företagen.
När det gäller Niklas Wykmans andra fråga vill jag börja med att påpeka att den här regeringen under förra mandatperioden lade fram förslag om nya skatteregler för företagssektorn som bland annat innebar en sänkning av bolagsskatten samtidigt som skatteplanering med interna och externa lån försvårades. Sänkningen kommer att ske i två steg under den här mandatperioden, och det första steget togs redan nu vid årsskiftet.
Regeringen har också lämnat ett förslag till riksdagen om att underlätta för generationsskiften i fåmansföretag. Förslaget innebär att det kommer att vara samma skatt vid en överlåtelse av ett fåmansföretag till en närstående som till en utomstående.
Anf. 49 Niklas Wykman (M)
Fru talman! Vi fick höra en något styltig uppläsning av svaret från finansministern - kanske inte riktigt den passion och glöd som jag hoppas på från en finansminister när det kommer till svenskt företagande, svenskt entreprenörskap och svenskt jobbskapande, men i alla fall.
Kärnan i den här frågan, fru talman, är den osäkerhet som finansministern med tillhörande myndigheter sprider kring att investera, kring att driva företag och kring att skapa arbetstillfällen för att skapa ekonomisk tillväxt och bygga stora, starka skattebaser som gör att vi kan finansiera vår välfärd när hon gång på gång kommer med olika typer av hot eller implicita hot mot möjligheten att driva företag och investera i Sverige.
Detta med serverhallarna är ett exempel. Under alliansregeringen inleddes ett arbete för att göra Sverige konkurrenskraftigt och attraktivt för dem som vill driva nya typer av innovativa företag, men nu är det oklart vilka villkor som gäller. Det har också gällt vårdtjänsterna, där Skatteverket har kommit med ett beslut om att man plötsligt ska få mycket högre moms, vilket hindrar många som är verksamma i branschen. När finansministern presenterade förslaget som skulle underlätta generationsskiften i fåmansbolag kunde finansministern inte låta bli att samtidigt hota alla svenska entreprenörer med att det nog runt hörnet också låg en stor skattehöjning.
Den här retoriken, Magdalena Andersson, leder till att skötseln av Sverige inte är så bra som den borde vara. Den leder till att vi inte får den tillväxt, de arbetstillfällen eller de nya företag som vi skulle kunna ha haft. Nu kan finansministern givetvis säga: Jo, men det har gått bra för Sverige under den tid jag har varit finansminister. Och det är i någon mån sant. Magdalena Andersson har dragits framåt med klackarna i marken av en mycket stark global konjunktur. Det är klart att det har hjälpt också ett land som Sverige, hur mycket elände som finansministern än har försökt hitta på vid sidan av.
Däremot får man en annan bild när man jämför oss med andra länder för att se om Sverige bättre har klarat av att ta vara på högkonjunkturen än vad andra länder har gjort. Svaret på det är entydigt nej. Det är mot bakgrund av detta som min fråga till finansministern ställs, nämligen kombinationen av att göra små förbättrande åtgärder och sedan hela tiden hota med att stora försämringar och stora skattehöjningar väntar runt kröken.
När man tittar på hur det har gått för Sverige ser man att det i jämförelse med andra länder gått så dåligt att regeringen till och med har avskaffat sina egna mål. Finansministern hade ett mål om att vi skulle ha den lägsta arbetslösheten i EU. Det gick så dåligt med det målet att finansministern avskaffade det. Det finns inte ens en gång kvar efter att vi har fallit som en sten i den här statistiken efter Magdalena Anderssons skatte- och bidragshöjarpolitik.
IMD mäter entreprenörskap och innovationsförmåga hos länder, och där har vi halkat ned från femte till nionde plats. I World Economic Forums mätning av förmågan att vara innovativa har vi också tappat. När EU-kommissionen nu gör sina prognoser om ekonomisk tillväxt är vi förvisso inte längre sämst men tredje sämst. När det kommer till bnp per capita är det numera allmänt och brett känt att Sverige har akuta problem med den ekonomiska tillväxten. Ändå, herr talman, lägger finansministern ständigt fram olika hot om skattehöjningar som komma ska, och hon sköter inte sina myndigheter på ett sådant sätt att de som investerar i Sverige får förutsägbara villkor.
Anf. 50 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Niklas Wykman efterlyser mer passion. Nu brukar inte interpellationsdebatter vara de mest passionerade tillställningarna, men Niklas Wykman är välkommen när jag förstamajtalar på Norra Bantorget. Då kommer han att få höra passion också vad gäller möjligheten att driva företag och skapa jobb i Sverige.
Jag vill påpeka att vi socialdemokrater var tydliga med, när jag var ekonomisk-politisk talesperson och långt före Moderaterna, att vi ville ha en sänkt skatt på datorhallar. Jag är glad att Moderaterna sedan i regeringsställning tillsatte en utredning och ändrade sig i den frågan. Sedan har vi under den här regeringen kunnat genomföra först nedsättningen och sedan också utvidgningen.
Niklas Wykman tycker att jag skulle styra min myndighet mer. Jag vet att om jag gjorde det skulle Niklas Wykman eller någon annan moderat i stället anmäla mig för ministerstyre. Vi har självständiga myndigheter som gör förtydliganden kring lagstiftningen, och det finns naturligtvis möjlighet för företag att överklaga om de tycker att det görs en felaktig tolkning.
Niklas Wykman menar att vi har gjort små förbättringar för företagen. Det kan man värdera som man tycker. På många företag som jag träffar tycker man däremot att den företagsskatteomläggning som har genomförts är viktig. Det var ett arbete som påbörjades på den tid som Niklas Wykman var på Finansdepartementet, som vi sedan kunde fortsätta och som innebär att man breddar basen men sänker skatten för företagen. Nu har vi skattesänkningar samtidigt som vi minskar möjligheterna för skattefusk med olika avdrag. Det är någonting som är angeläget.
När jag träffar företag är det framför allt två saker som man pekar på. Den ena är brist på arbetskraft och den andra att den arbetskraft man hittar har svårt att flytta dit där jobben finns. Här har regeringen kommit med viktiga åtgärder både vad gäller att bygga ut Kunskapslyftet så att fler ska kunna ta de jobb som växer fram och att ett investeringsstöd för bostäder, som Moderaterna vill avskaffa, nu kommer att kunna vara kvar så att det kan byggas fler hyresrätter.
Om man tittar på hur det ser ut över några år är den ekonomiska utvecklingen i Sverige god. Vi ligger lite tidigare i konjunkturcykeln än många av de andra EU-länderna. Det gör att vi har gått in i en avmattningsfas tidigare än de andra länderna. Däremot gick vi in i konjunkturuppgången tidigare än de andra länderna gjorde. På några års sikt ligger alltså Sverige gott till i tillväxtligan.
Anf. 51 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Att Sverige gick in tidigt i en högkonjunktur kan ju ha att göra med att alliansregeringen förberedde en stark återhämtning i Sverige med jobbskatteavdrag, åtstramade bidragssystem, stärkta drivkrafter att arbeta, sänkt bolagsskatt och ökade incitament att investera och driva företag i Sverige. Att Sverige nu går ur högkonjunkturen tidigare än andra länder kan ha att göra med att Magdalena Andersson har gjort precis tvärtom och tagit ned drivkraften att arbeta, höjt skatten på att arbeta, försvårat för företag att växa och hotat med att införa nya typer av skatter, regleringar och bördor när det gäller att skapa arbete i Sverige. Att vi lämnar högkonjunkturen tidigare kan bero på att Magdalena Andersson hotar hela Sveriges viktiga basnäring med höjda drivmedelsskatter, att flygskatter införs och också ska höjas, enligt regeringen, vad jag kan förstå, och att hon dessutom inför kilometerskatter och säger att vi nu ska lägga 15 miljarder kronor extra på att skapa arbetstillfällen och driva industri runt om i vårt land.
Det kan, herr talman, finnas ett samband mellan att vi gick in i högkonjunkturen tidigare för att dåvarande regering drev en jobb- och företagsvänlig politik och att vi lämnar högkonjunkturen tidigare för att den här regeringen bedriver en bidragsvänlig och företagsfientlig politik. Det kan finnas ett sådant samband.
När finansministern får frågan av mig om myndigheter som skapar osäkerhet och lägger bördor på dem som vill skapa arbete, driva ekonomisk tillväxt och säkra skattebaser i Sverige slår hon ifrån sig och säger: Det kan jag inte göra någonting åt. Men sanningen är att finansministern visst kan göra någonting åt det, fullt legalt och fullt rimligt, utan att för den skull göra sig skyldig till ministerstyre. Det kan göras genom att man ändrar lagar och förtydligar regler eller genom att man skriver regleringsbrev till myndigheterna där man förtydligar vad som är deras uppdrag. Men Magdalena Andersson gör ingenting av detta utan låter myndigheter skapa dåliga förutsättningar för dem som vill bedriva verksamhet i Sverige. Ta ansvar, Magdalena Andersson - gör ditt jobb, och skyll inte ifrån dig!
Jag kan inte förstå hur man som finansminister inte reagerar kraftfullt mot att vi enligt IMD och World Economic Forum tappar konkurrenskraft och innovationsförmåga gentemot omvärlden. När man noterar att vi har den tredje lägsta ekonomiska tillväxten i hela Europeiska unionen, att vi har väldiga problem med produktivitet och ekonomisk utveckling per person i vårt land och att vi i kategori efter kategori gällande utveckling och förändring hamnar bland de sämsta länderna borde man väl som finansminister agera. Man borde lägga fram paket, ändra lagar, göra avregleringar och göra det enklare att starta och driva företag runt om i hela landet. Man borde sänka skatter på investeringar och innovation och skapa bättre förutsättningar för den högre utbildningen, för forskning och för mer dynamik i vår ekonomi så att vi kan få råd med den bästa välfärden, den bästa äldreomsorgen och den bästa sjukvården.
Herr talman! Den här finansministern gör tvärtom och hotar med ännu mer av de skatter som redan tynger Sverige när det gäller att bo utanför storstäderna, när det gäller vår basindustri, skogsindustri och gruvindustri och när det gäller att starta nya bolag och att vara entreprenöriell. Här hotas ständigt med nya skatter. Magdalena Andersson har inte missat ett enda tillfälle att prata om att hon vill höja skatten för entreprenörer och företagare.
Tror finansministern verkligen att vi kommer att bryta denna negativa utveckling som vi har befunnit oss i under finansministerns regeringstid genom att göra ännu mer av det som har visat sig vara dåligt?
Anf. 52 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag kan konstatera att under de år som jag har varit finansminister har det skapats 350 000 fler jobb i Sverige. Ungefär 250 000 av dem är i det privata näringslivet, men väl så viktigt är att 100 000 är i våra viktiga välfärdsverksamheter. Sysselsättningsgraden är den högsta som någonsin har uppmätts i något EU-land, och andelen personer som lever på olika former av transfereringar är den lägsta sedan 1980. Detta har skett samtidigt som vi har betalat av på statsskulden, som nu är den lägsta sedan 1977.
Under de här åren har Sverige också klättrat i en lång rad internationella undersökningar vad gäller bland annat ekonomins funktionssätt och konkurrenskraft.
Det här är en politik som vi vill fortsätta att utveckla under de kommande åren. Då handlar det dock inte, som Moderaterna drev igenom, i huvudsak om generella skattesänkningar, utan nu handlar det om att se till att det som företagen efterfrågar, nämligen utbildad arbetskraft, bostäder och infrastruktur, också levereras. Det kommer regeringen att göra med det arbete som vi bedriver.
Vi genomför också förbättringar där vi bland annat, som jag påpekade, inte bara sänker bolagsskatten utan också underlättar för generationsskiften i småföretag. Det finns många ytterligare förslag som vi skulle kunna berätta om, bland annat bättre förutsättningar att driva företag i glesbygd via den bredbandsutbyggnad som nu får ytterligare resurser i vårändringsbudgeten.
Det här är en politik som vi kommer att fortsätta att utveckla för att säkerställa goda förutsättningar för både stora och små företag att verka runt om i hela landet.
Anf. 53 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Ingen som är seriös och påläst förnekar att Sverige har befunnit sig i en stark högkonjunktur tillsammans med hela övriga omvärlden. För ett exportberoende land som Sverige är det självklart att det har en positiv inverkan på sysselsättningsutveckling, investeringar och så vidare.
Men det finansministern inte vill prata om är att det inte har haft en lika positiv inverkan i Sverige som det har haft i andra länder. Andra länder har nämligen haft en bättre politik, medan vi har haft en sämre politik. Om man har en segelbåt och hissar segel är det inte så konstigt att man åker framåt. Men de andra åker snabbare framåt än vad vi gör, eftersom vi har hissat ett sämre segel. Vi har hissat Magdalena Andersson, helt enkelt, och då tar det sig inte.
Vi har tappat när det kommer till entreprenörskap, när det kommer till innovation och när det kommer till hur omvärlden ser på oss som ett land att vara verksam och investera i. Här har finansministern staplat problem på problem och lagt börda på börda på de personer som vill driva företag, skapa arbete och bygga skattebaser som ska finansiera välfärden här i Sverige.
Det har handlat om skattehöjningar på arbete och på att utbilda sig. Det har handlat om att låta myndigheter tolka lagar och regler på ett sätt som gör det ännu krångligare att vara verksam här, och det har handlat om att utvisa företags spetskompetens på ett helt orimligt sätt utan något agerande från regeringen. Vi ser nu hur myndigheter skapar problem för vårdtjänster, för sjukhus utanför storstäderna och för möjligheterna att driva innovativa serverhallar i Sverige. Vi ser hur finansministern ständigt hotar entreprenörskap med höjda skatter.
Det här, Magdalena Andersson, kommer inte att leda till att jobben blir fler. Det kommer inte att leda till att tillväxten blir högre. Det kommer inte att leda till att vi får starkare skattebaser i Sverige, utan det kommer att gå precis som det gjorde när Magdalena Andersson var statssekreterare med ansvar för skatter: Det blir sämre för Sverige.
Anf. 54 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Så här har det låtit från Niklas Wykman i fyra och ett halvt år. Under den tiden har jobben blivit fler, och arbetslösheten har sjunkit. Andelen personer på transfereringar har minskat, tillväxten har varit god och statsskulden har minskat. Det är en politik som vi avser att fortsätta bedriva.
Ser man tillbaka några år på andra jämförbara länder har tillväxten i Sverige varit god. Vår sysselsättning är högst i Europa, och våra statsfinanser är bland de starkaste i Europa.
För företagen är det viktigt med ett gott företagsklimat. Regeringen kommer att fortsätta att arbeta för att stärka företagsklimatet, inte bara för våra stora bolag utan också för de små vad gäller en lång rad frågor.
Det handlar om att komma till rätta med arbetskraftsbristen, det handlar om infrastrukturen, det handlar om bostäderna och det handlar om stöd vad gäller exportsatsningar för de små bolagen. Det handlar om bredbandsutbyggnad runt om i hela landet, och det handlar om att säkerställa att det finns välfungerande vägar att transportera sig på också när man bor långt ut i landet. Det är en lång rad frågor.
Det här är ett arbete som har burit frukt. Det ser vi i vår goda utveckling och också i det faktum att vi har klättrat i en lång rad internationella undersökningar gällande företagande och konkurrenskraft jämfört med när Niklas Wykman satt i Finansdepartementet.
Vi fortsätter denna utveckling, och så får vi se hur det låter fortsatt under mandatperioden. Det ser jag fram emot!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.