Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

företagares rättssäkerhet i miljöfrågor

Interpellation 2001/02:458 av Sundell, Ola (m)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-26
Besvarad
2002-05-13
Anmäld
2002-05-14

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 26 april

Interpellation 2001/02:458

 av Ola Sundell (m) till näringsminister Björn Rosengren om företagares rättssäkerhet i miljöfrågor

I mina kontakter med ett stort antal småföretagare får jag uppfattningen att det offentliga mer upplevs stjälpa än hjälpa de små företagen. Problem med krångliga kontakter med myndigheter läggs då till de problem som redan finns vad gäller ett högt skattetryck, en trög arbetsmarknadslagstiftning, omfattande byråkrati och sviktande marknader. Det är ytterst anmärkningsvärt att de tre oftast förekommande klagomålen på näringsklimatet rör rättsosäkerheten gentemot det offentliga.

Ett område som ofta är föremål för klagomål är miljölagstiftningen, som i vissa delar är skriven så att rättssäkerheten äventyras. Det finns fall med företagare som i sin strävan att göra rätt tillfrågar expertmyndigheterna, men ändå straffas för felaktigheterna som uppstått.

En rättsstat fordrar att lagar ska vara skrivna så att den enskilde, eventuellt med viss hjälp, kan tolka och följa dem. Det må vara hänt att från myndigheterna erhållna råd i efterhand kan visa sig vara felaktiga, men det är fullständigt oacceptabelt att den enskilde inte bara ska rätta sig efter den nya tolkningen utan också kan straffas för det som inte ens myndighetens experter har kunnat reda ut.

Det finns sannerligen anledning att ifrågasätta straffsanktionerna för miljöbrott där den skyldige haft gott uppsåt och konsulterat rimlig expertis men ändå inte gjort rätt. Det finns också anledning att ifrågasätta en miljölagstiftning som är så komplicerad att följa att t.o.m. experterna har svårt att kunna ge råd för hur den enskilde ska bete sig.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till näringsministern:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förändra miljölagstiftningen så att den blir småföretagarvänligare?

Debatt

(10 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2001/02:458, företagares rättssäkerhet i miljöfrågor

Interpellationsdebatt 2001/02:458

Webb-tv: företagares rättssäkerhet i miljöfrågor

Protokoll från debatten

Miljöminister Kjell Lar (S)
Anf. 26 Miljöminister Kjell Lar (S)
Fru talman! Petra Gardos har frågat mig vilka åt- gärder jag avser att vidta för att förändra miljöbalkens regler om miljösanktionsavgifter och när jag avser att lägga fram ett förslag till ändringar av reglerna. Ola Sundell har frågat näringsminister Björn Ro- sengren vilka åtgärder han avser att vidta för att för- ändra miljölagstiftningen så att den blir mer småfö- retagsvänlig. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan. Båda frågorna gäller miljöbalkens sanktionssy- stem, och jag har därför valt att besvara dem i ett sammanhang. I miljöbalken finns två typer av påföljder för överträdelser av miljölagstiftningen, straff och miljö- sanktionsavgifter. Miljöbalkskommittén har i uppdrag att utvärdera tillämpningen av miljöbalken och lämna förslag till nödvändiga reformer. När det gäller straf- fen för brott mot miljöbalken sägs i kommittédirekti- ven att kommittén ska följa den straffrättsliga till- lämpningen av balken och lämna de förslag som kan behövas för att åstadkomma ett effektivt och rättvist sanktionssystem. Beträffande miljösanktionsavgifter- na sägs i direktiven att kommittén ska utvärdera ef- fektiviteten hos sanktionssystemet och sambandet mellan tillsynsreglerna, sanktionsavgifterna och de straffrättsliga reglerna samt föreslå de ändringar av regelverket som kan behövas. Miljöbalkskommittén ska senast den 1 juli 2002, dvs. om ungefär sex veckor, lämna ett delbetänkande till regeringen. I betänkandet kommer förslag att lämnas beträffande både de straffrättsliga reglerna och reglerna om miljösanktionsavgifter. När kom- mittén lämnat sitt förslag och detta har remissbe- handlats kommer regeringen att ta ställning till vilka ändringar som behövs. Då kommer det även att be- aktas att reglerna inte ska innebära orimliga konse- kvenser för t.ex. småföretagare. Petra Gardos tar också upp frågan om storleken på de miljösanktionsavgifter som får tas ut enligt nu gällande regler. Även denna fråga kommer att tas upp i Miljöbalkskommitténs delbetänkande. Ola Sundell menar att det förekommer att myn- digheter lämnar felaktiga upplysningar till företagare om innebörden av miljölagstiftningen. Beträffande denna fråga vill jag säga att varje myndighet som tillämpar miljölagstiftningen också måste se till att den har tillräckliga kunskaper om de delar av lagstift- ningen som är aktuella för myndigheten. Om det visar sig att man har gett felaktiga råd bör man utreda hur detta har kunnat hända. Myndigheten bör också över- väga om personalen behöver ytterligare utbildning eller om andra åtgärder kan vidtas för att förbättra informationen till allmänheten. Då Ola Sundell, som framställt interpellation 458, anmält att han var förhindrad att närvara vid sam- manträdet medgav tredje vice talmannen att Göte Jonsson i stället fick delta i överläggningen.
Petra Gardos (M)
Anf. 27 Petra Gardos (M)
Fru talman! Om än lite sent så vill jag önska mi- nistern välkommen tillbaka. Kjell Larsson säger att Miljöbalkskommittén har i uppdrag att utvärdera miljöbalken, miljösanktionsav- gifter osv. Det vet jag också. Men det jag inte förstår är varför ministern inte har gjort någonting tidigare. Detta är ju problem som har visat sig redan för flera år sedan. Jag har själv suttit i en miljö- och hälso- skyddsnämnd. Man har kliat och dragit sig i håret när det gäller hur man ska lösa problemet med att stack- ars företagare inte har lämnat in en rapport t.ex. och sedan blivit bötfällda med 5 000 kr. Det kan tyckas att det är en liten summa, men för ett litet företag är det otroligt mycket. Det kan handla om en frisör med liten frisersalong som har bytt lokal, bara över gatan, och inte har vetat om att man ska göra anmälan. Där- för har frisören fått en avgift på 5 000 kr, för i annat fall skulle nämnden bryta mot lagen. Jag tycker att detta är orimligt. Lagen är opropor- tionerlig och den straffar mycket hårdare än vad brottet egentligen borde leda till. En företagare sade till mig när jag besökte honom: Det är ungefär som om en cykeltjuv skull få livstids fängelse. Det är kanske lite drastiskt, men den tanke han har är ändå inte helt fel. Jag anser alltså att ministern kunde ha gjort nå- gonting tidigare. Det finns även företag som har för- sökt göra rätt för sig. De har ringt och de har sökt information. Som ministern vet är det ett antal regler och paragrafer som en företagare ska följa. Här hade mor och dotter försökt göra rätt för sig, och ändå blir de straffade. Det gällde 10 % av deras omsättning! Det finns inte heller någon möjlighet till rättelse. Företaget lämnar kanske in en organisationsplan trots att det inte har så många anställda. Företaget kanske bara har tre anställda, men ska lämna in en organisa- tionsplan. Länsstyrelsen kommer ut och talar om att företaget måste göra det. Jaha, säger man på företa- get, och skriver organisationsplanen och lämnar in den. Ändå får man en avgift på 25 000 kr! Jag anser att detta är snedvridet, och jag går till- baka till min fråga: Varför har inte ministern gjort någonting tidigare? Just den här regeringen har nu varit verksam i åtta år. Den har satt i gång flera hund- ra utredningar. Det är ju alltid trevligt med utredning- ar, men detta gör också att det inte händer någonting under tiden. Allting står stilla. Företagare får fortfa- rande betala miljösanktionsavgifterna. Annars är risken att nämndemän faktiskt åker i fängelse. Nu vet vi att det inte blev så, men hotet hänger över dem.
Göte Jonsson (M)
Anf. 28 Göte Jonsson (M)
Fru talman! Tack, miljöminister Kjell Larsson, för svaret på interpellationen! Det är Ola Sundell som har skrivit interpellatio- nen, och han beklagar att han på grund av sjukdom inte kan ta emot svaret i dag. Därför får jag föra dis- kussionen. Vi har debatterat den här frågan tidigare, miljöministern och jag, men vi kan väl i och för sig fortsätta en stund till. Miljöbalken är en lagstiftning som har lett till oerhört mycket diskussion och många debatter. Ola Sundells interpellation är i stor utsträckning byggd utifrån småföretagarperspektivet och det var också därför den var ställd till näringsminister Rosengren. Det kvittar vart man än kommer ute i landet och samtalar med småföretagare och frågar vad de ser för problem - det är oftast i första hand miljöbalken som nämns i olika sammanhang. Då kan man ställa sig frågan: Är det fel på företagen eller är det fel på lag- stiftningen? Jag vill nog hävda att det är fel på lag- stiftningen när budskapet är så entydigt från skilda delar av detta vackra land. Reglerna är krångliga och svårbegripliga. Det kanske är det som är det allvarligaste, miljöministern! Om det är något som är viktigt och angeläget när det gäller miljölagen så är det att den är begriplig för människor. Miljölagstiftningen måste vara förankrad i allmänt rättsmedvetande just därför att det är så oer- hört mycket av miljöarbetet som måste ske hos de enskilda människorna om vi ska få bra effekter. Jag har tidigare redovisat olika exempel, och jag vill nu ta ett exempel till. En lantbrukarfamilj uppe i en kommun i Uppland hade ett extra boningshus på sin tomt som familjen tidigare hade haft uthyrt. Man bestämde sig för att ändra på det eftersom hyresgäs- ten hade flyttat. I stället för att ha fasta hyresgäster skulle familjen gå in för principen Bo på lantgård. Man gjorde så i början av år 2000, och fick ganska snabbt intressenter som kom till gården. När det se- dan hade gått något halvår fick familjen information om att man måste göra en anmälan får att få bedriva denna verksamhet. Då skickade man in en anmälan till hälsovårdsnämnden. Ungefär samtidigt fick fa- miljen beskedet att man hade kommit in för sent och att det säkerligen skulle komma att kosta 10 000 kr. Efter någon månad kom det också ett krav på 10 000 kr i miljösanktionsavgift eftersom anmälan hade kommit in för sent! Det är väl alldeles klart att för ett så litet företag, med en enda byggnad inom ramen för systemet Bo på lantgård, så krävs det väldigt många sköna sömnnätter för att få ihop de 10 000 kronorna. Detta visar, precis som har sagts här tidigare, att be- loppen är orimliga. Systemets uppbyggnad som så- dant är också orimlig i det här sammanhanget. Det finns en rad liknande exempel som man stän- digt möter i denna fråga. Även om denna utredning nu kommer ganska snabbt så vill jag vädja till miljö- ministern: Se till att vi snabbt får en förändring till stånd! Det finns ju förutsättningar att se över förordning- ar om det nu är så att man inte kan ändra lagar till- räckligt snabbt. Mycket av de tillämpningsprinciper som vi nu har ute i landet när det gäller miljöbalken bygger ju på förordningar, och det är möjligt att man skulle kunna se detta som en lösning i något sam- manhang. Man kan se över förordningarna och där- med också se över hur tillämpningen av lagstiftning- en sker. Det är oerhört angeläget att vi snabbt får föränd- ringar till stånd. När vi har fått en utredning vet vi ju att den sedan ska ut på remiss, och det tar lång tid. Jag förutsätter att det inte kan komma någon proposi- tion till Sveriges riksdag förrän till nästa vår när det gäller förändring i miljöbalken. Jag skulle gärna vilja höra hur miljöministern ser på detta. Det kanske kan bli redan till hösten - ett svar, tack!
Miljöminister Kjell Lar (S)
Anf. 29 Miljöminister Kjell Lar (S)
Fru talman! Jag ska börja bakifrån: Jag hoppas kunna lägga fram en proposition redan under hösten. Jag hoppas också att jag kommer att göra det som miljöminister. Det vore trevligt, tycker jag! När jag reser ute i landet möts jag av två olika budskap. Det är många som tycker att det är positivt att Sverige som kanske ett av de första länderna i världen nu har fått en i långa stycken modern, stark, väl fungerande och sammanhållen miljölagstiftning. Jag möter naturligtvis också flera exempel av det slag som jag har fått höra om nu av er, där man kan tycka att påföljderna ibland är större än vad förseelsen egentligen motiverar. När man tittar närmare på ex- emplen visar det sig ibland att de är lite väl tillrätta- lagda för att passa den argumentering som man vill föra, men tveklöst finns det ett antal fall där lagstift- ningen har varit lite tuffare än vad vi en gång avsåg. Det finns naturligtvis möjligheter att ta itu med detta redan i dag. Det finns t.ex. en bestämmelse om att miljösanktionsavgift inte ska tas ut om det är up- penbart oskäligt. Det finns alltså möjligheter att göra bedömningar av det slag som vi egentligen alla är ute efter. I ett av de exempel som åberopas i någon av in- terpellationerna - jag kommer inte ihåg om det är Petra Gardos eller Ola Sundells - hänvisar man till att man fått fel uppgifter från myndigheten och att det är det som ligger till grund för att man inte har anmält verksamheten i tid. Det är en omständighet som jag tycker borde leda till att man överklagar det här be- slutet, vilket man kan göra till miljödomstolen. Det är inte så att de här reglerna är fullständigt gjutna i be- tong. Det finns möjligheter att tillämpa dem rimligt också. Sedan kan man ställa sig frågan, som Petra Gar- dos gjorde, varför jag inte har rättat till det här tidiga- re. Det skulle jag kanske ha gjort och yxat till någon förändring på departementet. Man jag tycker nog att det är ganska tryggt att ha en bred och bra utredning till grund för de förändringar vi kommer att göra. Jag utgår ifrån att några av förändringarna kommer att gälla just miljösanktionssystemet. Redan när miljöbalken trädde kraft, dvs. så tidigt man någonsin kan tänka sig, tillsatte vi den här utred- ningen. Vi har också bett utredningen, som är ganska omfattande, att vi ska få ett delbetänkande så fort som möjligt. Det är alltså det som kommer om sex veckor. Jag hoppas att kunna behandla det så fort som möjligt med rimliga remisstider och en så snabb behandling på departementet och i regeringen som möjligt för att komma fram med ett förslag redan i höst.
Petra Gardos (M)
Anf. 30 Petra Gardos (M)
Fru talman! Det stämmer att det finns ett skydds- nät om det är uppenbart oskäligt. Men Naturvårds- verket har ju satt upp regler för vad som är uppenbart oskäligt eller inte. Inte ens dödsfall i familjen leder till att det anses oskäligt. Man kan inte skylla på att man är sjuk eller något sådant. Jag måste nog säga att det nästan är betong i alla fall. Betongen håller väl på att stelna. Det är fruktansvärt hårda krav för att det ska vara uppenbart oskäligt. Det är självklart att man kan tillrättalägga berät- telser. Nu är inte mina berättelser tillrättalagda. Jag har själv varit med och fattat beslut i frågan. Det skulle inte falla mig in att tillrättalägga. Jag tycker att det är oärligt. Jag förstår inte heller den här oproportionaliteten. Jag förstår att man ville vara så miljövänlig som möj- ligt när man stiftade balken, och det ställer jag upp på. Det tycker jag är korrekt. Men det måste finnas något sunt förnuft också i lagstiftningen. Man är inte världens bov bara för att man inte lämnar in ett pap- per. Det är skillnad om man har gjort något utsläpp eller verkligen gjort någonting som förstör miljön. Jag skulle vilja be om att man i den här propositionen ser med lite sunda ögon på vad det är som är miljö- farligt. Man skulle t.ex., som det var tidigare, kunna ha ett vitesföreläggande att om man inte kommer in med organisationsplanen, anmälan eller vad det nu kan vara inom ett visst antal dagar eller timmar, om det ska vara väldigt strikt, kommer ett vite. Då kom- mer straffet. Men det ska inte komma pang på när man inte ens visste om att man skulle anmäla sig eller komma in med en organisationsplan. Ett företag nere i Sölvesborg har skött sig exem- plariskt. De har lämnat in varenda rapport i tid och t.o.m. för tidigt. Länsstyrelsen har ringt och sagt att de inte har lämnat in dem. De har sagt att det har de gjort. Sedan har det visat sig att de faktiskt har lämnat in dem, men de har inte kommit in med en organisa- tionsplan. Däremot har de lämnat en miljökonse- kvensbeskrivning och allt annat där i stort sett samma uppgifter finns med. Men de har inte sagt att Pelle är ansvarig för det mesta eftersom det är Pelle om är vd, och han sköter detta. Lisa sköter administrationen. Det har gett dem en avgift på 25 000. Det har lett till att de är miljöbovar i branschtidningar och liknande. De har fått betala 25 000 i miljösanktionsavgift. Och sedan minskade omsättningen med 2 miljoner efter- som det företaget anses som en miljöbov, och där kan man inte handla. Konsekvenserna av det här tänkandet om miljö- vänlighet har skenat i väg lite väl häftigt, anser jag. Detta är ingenting som är tillrättalagt. Det är en väd- jan till ministern att så fort som möjligt göra ändring- ar så att företagen inte ska behöva gå i konkurs.
Göte Jonsson (M)
Anf. 31 Göte Jonsson (M)
Fru talman! Jag skulle vilja ta upp en annan fråga också. Det gäller detta att vid en förändring måste hela verksamheten omprövas. Detta är också ett be- kymmer för väldigt många företag. Jag hoppas att miljöministern ser till att man också kommer till rätta med det problemet. Man kan ställa sig frågan hur många miljoner eller miljarder i investeringar som har uteblivit i svenskt näringsliv beroende på detta. Likaså kan man undra hur stora miljöförluster vi har gjort beroende på detta. Det är alldeles uppenbart att många företag som hade tänkt att göra en miljöinvestering, som i och för sig är ganska marginell i förhållande till verksamhe- ten i stort, kan avstå från att göra denna miljöinve- stering bara därför att hela verksamheten då ska om- prövas enligt den nya miljöbalken. Vad gör man då? Jo, man tar givetvis en risk. Det kostar mycket peng- ar. Då säger man att det är bättre att avstå från denna investering som skulle vara miljömässigt motiverad. Både ur ekonomisk synpunkt, ur företagssynpunkt och miljömässig synpunkt är detta fullständigt galet. I stället ska det ju vara så att den nya verksamheten ska prövas och inte det som man redan har fått tillstånd till en gång tidigare. Jag vädjar till miljöministern att också se till att man kommer till rätta med det pro- blemet. Vi har ett stort behov av våra företag i Sverige, och inte minst de små och medelstora företagen. Vi har inte haft någon positiv utveckling när det gäller små och medelstora företag. Det finns statistik som visar att från 1995 fram till 2002 har 11 500 småfö- retag försvunnit i Sverige. Om man jämför 29 länder ligger Sverige på 24 plats när det gäller nyföretagan- de. Det är också en allvarlig siffra. Enligt en ganska nyligen gjord Temo-undersökning är det bara 27 % av svenskarna som tycker att vi har ett bra företags- klimat. När man då ställer frågan varför folk inte anser att vi har ett bra företagsklimat finns bl.a. de byråkratiska reglerna med i bilden. Det är säkerligen så att man både har hört talas om och mött miljöbal- kens problem i de här sammanhangen. Jag vädjar till miljöministern om snabba och kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med problemen. Till sist vill jag säga att det inte råder någon mot- sättning mellan min och miljöministerns uppfattning om behovet av en samlad miljölagstiftning och även en kraftfull miljölagstiftning för att komma till rätta med miljöbrott. Men här är det inte frågan om miljö- brott, utan här är det snarast frågan om administrativa förseelser. Det borde i stället handla om att komma till rätta med miljöproblem. Här kan vi i och för sig slå oss för bröstet och säga att när den här lagstiftningen antogs hade vi i Moderaterna väldigt många reservationer. Det var många som kritiserade oss för det och menade att vi hade en låg miljöpolicy när det gällde miljöbalken. Men på väldigt många punkter där vi hade reservatio- ner och menade att vi skulle ändra lagen, har vi nu fått rätt om de här problemen och svårigheterna. Jag hoppas att miljöministern inte tar det som något ne- gativt, utan tvärtom ser det som något positivt när det gäller behovet av att ändra lagstiftningen.
Miljöminister Kjell Lar (S)
Anf. 32 Miljöminister Kjell Lar (S)
Fru talman! Jag måste säga till Göte Jonsson att tanken har föresvävat mig att det faktum att Modera- terna så envist förföljer den här lagstiftningen kan ha någonting att göra med det sätt på vilket ni prioriterar miljöarbetet. Jag tror att de allra flesta är överens om att om man i ett modernt samhälle bedriver verksam- heter som har påverkan på miljön är det rimligt att den typen av verksamheter anmäls till någon myn- dighet som underlag för att man sedan ska kunna följa upp och se att olika miljölagstiftningar som gäller utsläpp och annat verkligen följs. Då måste man rimligen ha en sådan anmälan som underlag. Det är i regel inte särskilt betungande för ett företag att göra en sådan anmälan. Däremot finns det en del företag som av olika skäl lämnat in anmälan för sent. När man tänker igenom detta kommer man förmodligen fram till att det be- hövs någon form av sanktion för att se till att företa- gen faktiskt följer det som de ska göra enligt lagstift- ningen. Då har man valt - detta hände ju innan jag blev miljöminister - en form av administrativ avgift för detta. Sedan kan man diskutera om det finns till- räckligt utrymme för att ge undantag från avgiften av speciella anledningar, och där tror jag att det finns möjligheter att luckra upp reglerna lite grann. Det är den bedömning jag gör nu innan utredningen har kommit. Det kan också diskuteras om man har sett lite för stelbent på de belopp som behövs, så att storleken ibland har blivit oproportionerlig i förhållande till verksamhetens omfattning. Även det är något som utredningen kommer att titta på. Jag hoppas att vi kommer att få genomtänkta och väl grundade reso- nemang och förslag om detta från utredningen om bara sex veckor. Men vi får inte glömma att det faktiskt också är så att vi genom miljöbalken har fått en väldigt bra och stark miljölagstiftning, som också har främjat miljö- arbetet i Sverige. Jag tror också att den stora mängden av mindre och små företag har lärt sig det här. Jag tror inte att det är särskilt betungande att lära sig att man ska anmäla vissa saker inom en viss tid. Miljö- departementet har bedrivit en ganska omfattande informations- och utbildningsverksamhet. Många företag har också tjänat på att detta har varit ett stöd för företagens egna interna miljöarbete. Jag tror därför att det alldeles galet att beskriva det här som någonting ensidigt negativt för småföre- tagen. Det finns ingen som helst ambition från min eller från regeringens sida att i onödan försvåra för småföretagen utan vår ambition är att underlätta för de mindre och medelstora företagen och att hitta en bra avvägning mellan detta och de krav som ställs på oss att föra en aktiv och effektiv miljöpolitik.
Petra Gardos (M)
Anf. 33 Petra Gardos (M)
Fru talman! Det är väl ingen som har sagt att vi inte ska ha en korrekt miljöpolitik. Det har jag också tidigare påpekat. Att hävda att Moderaterna skulle vara slappa på miljöområdet tycker är att sjunka för lågt. Däremot kan man se på vilka konsekvenser politiken och lagen får. I det här fallet har konsekven- sen blivit att småföretagen drabbas. De stora företa- gen har faktiskt råd med 5 000 eller 25 000 kr bero- ende på vilken typ av brott som de har begått, men det har kanske inte de små företagen. Därför tycker jag att Socialdemokraterna har en lite småföretagarfi- entlig politik, och det gäller inte bara på miljöområ- det. En sak som vi har glömt i debatten här är att det inte är nog med att man kan drabbas av miljösank- tionsavgiften. Man kan också personligen bli dömd och straffad för att ha begått brottet att inte ha fyllt i och lämnat in en anmälan eller en annan blankett. Det kan ha varit så att man inte vetat om att man skulle göra det. Det är inte säkert att man har haft ett uppsåt att begå brottet, men det föreskrivs i Naturvårdsver- kets regler att det inte spelar någon roll om man har haft uppsåt eller inte. Det räcker att man inte har lämnat in blanketten. Det finns inga möjligheter för en miljönämnd att jämka detta. Jag har noga kontrollerat att det är så, och jag tycker att det är lite väl saftigt. Precis som Göte Jons- son vädjar jag om en snabb och en klok förändring.
Göte Jonsson (M)
Anf. 34 Göte Jonsson (M)
Fru talman! Nej, det är ju ingalunda så att vi är motståndare till den samlade lagstiftningen. Vad vi vänder oss mot är avigsidorna i den lagstiftning som nu gäller. Det var faktiskt så att regeringen Bildt lade fram ett lagförslag om en samlad miljöbalk, men den föll tyvärr igenom här i kammaren. Om vi hade fått den lagstiftningen hade vi inte haft de här problemen i dag. Ändå hade vi haft en samlad och bra miljölag- stiftning. Det är felaktigheterna i och problemen med den nya lagen som vi vill att man ska rätta till. Att ha en lagstiftning som skapar problem för miljöarbetet gör att vi inte får något förtroende för miljöarbetet bland de människor som har nytta av miljöarbetet i stort. Jag tror att jag och miljöministern skulle kunna enas om behovet av en hel del förändringar på den här punkten. Se på det exempel som jag pekade på, nämligen förändring av en permanentbostad så att det blir vad som kallas boende på lantgård! Det leder inte till någon miljöfördärvning på lantgården utan det är bara fråga om att man hyr ut till olika personer i stäl- let för till en permanent boende familj. Det är faktiskt inte en miljöfråga utan en administrativ fråga. Jag menar att vi inte ska ha en miljöbalk som skapar avarter som människor förstår inte har något med miljön att göra utan bara är en fråga om byråkrati. Jag hoppas att vi kan enas om detta. Vem som ska ha ansvaret för miljöfrågorna efter valet blir en senare fråga, som någon sade i en tidigare diskussion här med Mona Sahlin.
Miljöminister Kjell Lar (S)
Anf. 35 Miljöminister Kjell Lar (S)
Fru talman! Det är ett faktum att jag inte från nå- gon av er har fått annat än mycket allmänna formule- ringar om hur duktiga Moderaterna är på miljöpolitik, något som väldigt många människor betvivlar. Jag har inte fått ett enda ord av förståelse för att vi behö- ver tuffa krav i miljöpolitiken och för att det ibland faktiskt krävs avvägningar som också leder till lite besvärliga ställningstaganden, t.ex. av det här slaget. Jag tycker att detta borgar för att Moderaterna egentligen inte är så pigga på miljöpolitik. Det var ganska tandlösa förslag som den borgerliga regering- en en gång lade fram, och vi var sedan tvungna att skärpa dem. Jag kommer att arbeta för att vi ska få förändring- ar, och de ska naturligtvis komma så snabbt som möjligt. Det har jag redan sagt flera gånger. Dessut- om blir de naturligtvis också kloka. Alla förslag som jag lägger fram är kloka. Man kan utan vidare utgå från att så blir fallet. Det finns som sagt självfallet inte någon som helst ambition att försvåra för företagsamheten. Här gäller det att hitta en bra balans mellan å ena sidan de krav som ställs i våra ambitioner att förbättra miljön, å andra sidan det faktum att det måste innebära att privatpersoner och företagare får ta på sig lite upp- gifter i det arbete som är reglerat på det här sättet.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.