Flickors jämställdhet
Interpellation 2016/17:263 av Erik Andersson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-01-26
- Överlämnad
- 2017-01-27
- Anmäld
- 2017-01-31
- Sista svarsdatum
- 2017-02-17
- Svarsdatum
- 2017-03-14
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Att slå vakt om jämställdhet och den enskildes frihet är avgörande för att Sverige ska vara ett land som håller ihop. Därför är det självklart att politiken tydligt ska slå vakt om dessa värden.
Nyligen slog Europadomstolen fast att religionsfriheten inte ger föräldrar rätt att hindra sina döttrar från att delta i skolans simundervisning. Domen byggde på ett fall där ett par vägrade skicka sina döttrar till skolans simlektioner, där både pojkar och flickor deltog.
Denna problematik förekommer även i Sverige. Vi ser att kommunala badhus har skilda tider för kvinnor och män. Argument som förs fram är att religiösa eller kulturella skäl försvårar för kvinnor att bada. Det får inte råda några tvivel om att samhället ska stå på de flickors sida som får sina liv begränsade. Flickor och pojkar ska inte skiljas åt, varken i badhus, skola eller andra delar av samhället.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:
Avser statsrådet att med anledning av Europadomstolens dom ta något initiativ till åtgärder som tydliggör att föräldrar inte ska ha rätt att hindra sina döttrar från att delta i simundervisningen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2016/17:263
Webb-tv: Flickors jämställdhet
Dokument från debatten
- Tisdag den 14 mars 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:79
- Protokoll 2016/17:79 Tisdagen den 14 marsProtokoll 2016/17:79 Svar på interpellation 2016/17:263 om flickors jämställdhet
Protokoll från debatten
Anf. 73 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Herr talman! Erik Andersson har frågat barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér om hon med anledning av Europadomstolens dom avser att ta något initiativ till åtgärder som tydliggör att föräldrar inte ska ha rätt att hindra sina döttrar från att delta i simundervisningen. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.
Det är viktigt att alla skolor arbetar med att skapa trygga arbetsmiljöer mellan flickor och pojkar. Skollagen reglerar också att utbildningen i skolan ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Utbildningen syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Detta gäller alla skolor i det svenska skolväsendet, utan undantag.
Enligt läroplanen för grundskolan ska skolan aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Den anger också att det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt respektive manligt. Skolan har därför ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster och ska ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Regeringen har nyligen gett Statens skolverk i uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna för bland annat grundskolan för att förtydliga skolans värdegrund och uppdrag i just dessa delar. Förtydligandet ska innebära att skolor inte regelmässigt och över tid kan planera och genomföra könsuppdelad undervisning i skolan.
När det gäller befrielse från obligatoriska inslag i undervisning kan jag konstatera att detta regelverk är restriktivt och ska så vara. En elev i grundskolan får endast befrias från sådana inslag i undervisningen om det finns synnerliga skäl. Ett sådant beslut får också endast avse enstaka tillfällen under ett läsår. Framför allt får en elev inte medges befrielse i sådan utsträckning att eleven riskerar att inte nå kunskapskraven i ett ämne. Detta är relevant i sammanhanget då det i kunskapskraven för godkänt betyg i årskurs 6 och 9 i ämnet idrott och hälsa ingår att kunna simma 200 meter. Det är naturligtvis viktigt att regelverket i praktiken också tillämpas så restriktivt som lagtexten och förarbetena ger uttryck för.
Jämställdhet är, och kommer att fortsätta vara, avgörande för regeringens prioriteringar och beslut.
Anf. 74 Erik Andersson (M)
Herr talman! Det här blir en dag i Miljöpartiets tecken.
Nyligen slog Europadomstolen fast att religionsfriheten inte ger föräldrarna rätt att hindra sina döttrar från att delta i skolans simundervisning. Domen byggde på ett fall där ett par föräldrar vägrade att skicka sina döttrar till skolans simlektioner där både pojkar och flickor deltog.
Denna problematik finns även i Sverige. Religionsfriheten används som ett skäl för att inte delta eller för att ha skilda tider för kvinnor och män i badhusen eller på idrottslektionerna. Det kan ju finnas pedagogiska skäl till att ha åtskilda aktiviteter, men religionen kan aldrig vara ett sådant skäl i ett sekulärt samhälle.
Att inte kunna simma är förenat med livsfara. Men frågan handlar egentligen om ifall man får hindra sina barn att delta i simundervisning eller inte. Jag tycker att det här är en fråga om jämställdhet, om rättvisa och om frihet.
I Sverige har skolan sett till att alla barn har chans att bli precis vad man vill oavsett om man är fattig eller rik, var man kommer ifrån eller vilket kön som man har. Givetvis finns det undersökningar som visar att det finns olika socioekonomiska skillnader.
Vi har skolplikt i landet. Om man senare väljer att studera vidare på högskola så är även den kostnadsfri. I vårt system kan alla som vill utbilda sig. Det är ett bra system, och det har också visat sig vara väldigt lyckosamt. Det är inte alltid från familjer som har råd att utbilda sina barn som framtidens stora entreprenörer eller genier kommer. I det här landet kan alla som vill lyckas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men det var i och för sig inte så många hundra år sedan som barn i Sverige förbjöds att gå i skolan därför att de var tvungna att hjälpa till hemma i produktionen, i jordbruket eller i någon annan sysselsättning - detta för att familjen skulle överleva. Det har vi lämnat bakom oss. Vi har byggt ett system där barn inte behöver försörja sina föräldrar. Frågan är alltså inte ny, men nu finns det en helt annan problematik.
Nu stöter vi på andra problem. Vissa barn hindras från att fullt ut delta i skolarbetet. Det kan vara på grund av religion, kultur eller något annat. Det är inte ett problem hos de flesta familjer eller personer att anpassa sig till hur systemet ser ut och till det land man kommer till. Men det är klart att det uppstår problem för skolan när föräldrar inte vill anpassa sig till rådande system.
Många gånger slår svenska skolor nästan knut på sig själva för att tillmötesgå så många som möjligt. I många fall kan det vara bra, men i andra fall kan det vara viktigt att visa vad som gäller i det land som man har kommit till.
I grunden är det inte så konstigt att man anpassar sig. Det är inte heller konstigt att det kan uppstå problem. Om man kommer till ett land som är ett av de mest jämställda länderna i världen från en kultur där kvinnan kanske inte ses som en jämlike är det klart att det kan uppstå problem. Då är det viktigt, herr talman, att samhället står stadigt och förklarar varför man har gjort på ett visst sätt och varför barn ska lära sig att simma.
Vad jag förstod av svaret kommer regeringen inte att vidta några specifika åtgärder med anledning av domen.
Anf. 75 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Herr talman! Låt mig tacka för att Erik Andersson understryker hur oerhört viktig jämlikhet är för att man ska kunna bygga en stark skola. Precis som Erik Andersson sa är det inte så länge sedan som elevers framtid avgjordes av vilket hem de växte upp i, inte av den ansträngning de lade ned på skolan. Det finns nu riktigt oroande tecken på att vi är tillbaka dit.
PISA redovisar att vi, när det gäller att utjämna uppväxtvillkor i Sverige, i dag är sämre än genomsnittet i OECD. Utifrån ett av måtten i PISA är de flesta OECD-länder bättre på att genom betygen utjämna barnens uppväxtvillkor än vad Sverige är. Det är en riktigt viktig fråga att ta tag i om vi vill ha stadigt uppåtgående resultat och kunskap hos de svenska eleverna.
Europadomstolens beslut som har refererats är bra. Det kan jag som svensk minister säga med trygghet, även om det inte hör till vanligheterna att vi recenserar beslut i domstolar, vare sig de är nationella eller internationella. Detta lutar åt det håll som svenska regeringar under lång tid har velat tolka Europakonventionen. Det kan också ge utrymme för att vi ska ha den insyn i och kontroll över hela det svenska skolväsendet som vi efterfrågar.
Om en skola hamnar i en konflikt med föräldrar om hur elevens undervisning ska läggas upp måste skolan stå stadigt för barnets rätt till undervisning. Alla skolor i Sverige har ansvar för att bryta traditionella könsmönster och uppfattningar om vad pojkar och flickor gör och inte gör.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Beslut om undervisning i svensk skola ska aldrig byggas på religiösa eller andra icke pedagogiska överväganden. Besluten ska bygga på vad som är pedagogiskt bäst för att varje elev ska få den undervisning som han eller hon behöver och har rätt till. Det gäller också läroplanens skrivning om jämställdhet.
Utifrån de utvärderingar som har gjorts om ämnet idrott och hälsa har jag fattat beslut om att Statens skolverk ska förtydliga läroplanen. Skolor ska inte regelmässigt över tid kunna planera och genomföra könsuppdelad undervisning i skolan. Det är också därför som vi - som jag beskrev i interpellationssvaret - har lagar i Sverige som är mycket restriktiva när det gäller befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen. Men kan till exempel inte bli befriad från den undervisning som krävs för att lära sig att simma 200 meter, eftersom det ingår i kunskapskraven för ämnet idrott och hälsa i årskurs 6-9.
Herr talman! Jag tycker att det här är en viktig interpellation och en viktig diskussion. Det är bra att den tas upp. Det finns dock ett stråk i detta där jag gärna vill ställa en motfråga till interpellanten. I grunden handlar det om hur det svenska skolväsendet utvecklas och hur skolan kan stå stark för de värderingar utifrån vilka vi bygger skolan.
Interpellanten uttryckte sig som att det finns exempel på skolor som slår knut på sig själva för att vara föräldrarna till lags. Jag tror att det också finns exempel där skolan inte står upp tillräckligt starkt mot föräldrar i olika överväganden som görs på skolan utifrån pedagogiska grunder. Man funderar på om man på något sätt kan möta föräldrarna som i slutändan innebär att man fattar beslut på andra grunder än pedagogiska grunder. Detta ska vi bekämpa.
Min fråga när det gäller att vi har denna problematik är: Menar Erik Andersson att detta kan bero på att vi har fått en skolmarknad där föräldrarna ibland betraktas mer som en kund som ska göra ett val än som en medborgare som ska vara en del av en utbildning?
Anf. 76 Erik Andersson (M)
Herr talman! Jag tycker också att det är bra att vi diskuterar denna fråga. Svaret på frågan är nej. Att vi har friskolor tror jag inte har bidragit till att skolor har slagit knut på sig själva. Jag tror snarare tvärtom, att friskolor har sett till att svenska elever har kunnat tillgodogöra sig ökade kunskaper.
Vi vet i och för sig inte hur det skulle ha varit om vi bara hade haft kommunala skolor, men jag tror att det är bra med friskolor. Det är bra för lärarna - eftersom det är bra med flera arbetsgivare - det är bra för eleverna och det är bra för föräldrarna.
Det kan givetvis finnas exempel på både kommunala och fristående skolor där man på felaktiga grunder har gett ett beviljande att inte delta i undervisning utifrån grunder som inte är pedagogiska. Detta kan finnas, och det tycker jag är tråkigt. Där är det viktigt att samhället står upp för vad som ska gälla.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Om man står upp för det som är rätt och riktigt och varför eleverna ska lära sig något tror jag att det blir lättare för föräldrarna att kunna argumentera i sin vidare bekantskapskrets och säga: Jag kan inte göra något åt det - det är så här det fungerar.
Vi ställs inför olika prövningar, och värdegrunder kommer i gungning. Det är viktigt att vi ser till att alla, både flickor och pojkar, har lika möjligheter att bli precis vad de vill. Vi kan inte acceptera att flera personer inte kommer att få fullständiga betyg. Detta tycker jag är en viktig fråga.
Det är inte en helt enkel fråga, men därför är det bra att den diskuteras. Därför tycker jag också att domen från Europadomstolen är intressant, för då kommer frågan: Hur långt ska skolan anpassa sig till föräldrarna, utifrån de normer och värderingar som vi har i detta land?
Vi får se över vad Skolinspektionen gör och inte gör. Utifrån det jag kunde utläsa har Skolinspektionen gett klartecken till att ha segregerade idrottslektioner på grund av kön, inte pedagogik. Det tycker jag är väldigt märkligt. Jag förstår om man av pedagogiska skäl vill dela upp en klass i exempelvis pojkar och flickor, men det kan inte ske på grund av religion, till exempel. Det tycker jag är helt fel. Därför är det bra att man ser över reglerna och ser till att skolan får stöd.
Om ministrar slirar om vad som ska gälla är det klart att det blir svårare för rektorer och kommunpolitiker att stå stadigt. Det är bra om man är tydlig i frågan om vad som gäller och säger: I det här landet gäller detta, och det är så här vi ska göra.
Anf. 77 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Herr talman! Jag har varit mycket tydlig efter det beslut som fattades av Skolinspektionen. De bedömde att de lagar och den läroplan som gäller i dag ger utrymme för könsuppdelad undervisning i minst ett helt ämne. Detta anser inte jag är i enlighet med den läroplan vi har, och jag tycker inte att det är i enlighet med det vi skriver i läroplanen - att traditionella könsmönster ska motverkas.
Jag tycker att detta skickar ut helt fel signaler. Om man separerar elever i ett helt ämne signalerar det att det finns vissa saker som pojkar och flickor inte kan eller bör göra tillsammans.
Sedan ska det utifrån kvalitetsgranskningen sägas att om man ser på detta som ett större problem är den skola och det fall som Skolinspektionen har fattat beslut om ett av de mer ovanliga exemplen. Oftast har det handlat om att man har haft könsseparering mer av slentrian, därför att det är så man alltid har jobbat. Detta ska inte heller vara en grund för beslut som fattas i svensk skola, utan det ska vara pedagogiska överväganden. Jag har därför gett uppdraget till Skolverket att säkerställa ett förtydligande i läroplanen som innebär att skolor inte regelmässigt och över tid kan planera och genomföra könsuppdelad undervisning.
Herr talman! För att gå tillbaka till en av interpellationens underliggande frågor, nämligen om skolan anpassar sig för mycket till föräldrars önskemål, är den frågan större än bara exemplet simundervisning, som nämndes i interpellationen. Jag tror att många rektorer och lärare kan vittna om att det är minst lika vanligt, om inte mer, att de blir kontaktade av föräldrar som har åsikter om när man ska eller inte ska ge läxor eller hur man ska eller inte ska bedöma ett prov eller till och med vilket betyg deras barn ska få. Dessa rent pedagogiska beslut måste kunna fattas på skolan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är här jag tror att det är viktigt att vi frågar oss: Hur säkerställer vi att skolan har den styrka som krävs för att kunna ta dessa diskussioner med föräldrar och stå stadigt för pedagogiska överväganden utifrån skollag och läroplan?
Min problematisering av skolmarknaden handlar i det här fallet inte om friskolor. Vi kan och bör ha särskilda diskussioner om vilka regler som bör gälla där. Jag är övertygad om att vi i detta fall har exempel från såväl friskolor med allehanda olika huvudmän som kommunala skolor eller andra offentliga skolor som har mötts av föräldrar och hamnat i en förhandlingssituation med dem.
Det handlar snarare om när skolan går från att vara en samhällsinstitution som kan säga åt föräldrar och elever vad som gäller i vissa fall till att bli en marknad där man är kund. Som det uttrycks ibland har kunden alltid rätt, och i en skola hamnar man då lätt i en förhandlingssituation med föräldrarna. Här tror jag att vi har viktiga diskussioner att ta framöver.
Hur är skolvalet utformat? När väljer man skola? Hur ofta väljer man skola? Vilka diskussioner har man med skolan? Dessa diskussioner kommer vi att behöva ha, för det är en liten byggsten i vad som kan göra att skolan får den styrka som krävs för att kunna ta diskussioner med elever och föräldrar, där det ibland handlar om att faktiskt slå fast vad som gäller.
Anf. 78 Erik Andersson (M)
Herr talman! Det miljöparti jag kände till var ett parti som värnade om småskalighet och mångfald. Nu känns det nästan som om Miljöpartiet har dragit väldigt långt till vänster och börjar prata om kunder. Det som finns är ju elever, och vi ska se till att dessa elever kan rustas för framtiden. Detta är det stora och viktiga uppdraget.
Givetvis är föräldrarna en extremt viktig del i uppfostran av barnen, men skolan ger en viss värdegrund till barnen. Så är det - detta kan vi inte sticka under stol med. Det ska den också göra. Vi vill ju att våra barn ska bli personer som anammar demokratiska idéer och tolerans och respekterar demokratin. Vi vet hur skolan kan indoktrinera i vissa diktaturer, och då går det helt fel. Skolan är extremt viktig.
Jag har personligen erfarenhet av att vara ordförande i en gymnasienämnd. Jag vet precis vilken grannlaga uppgift det är, och har diskussioner med föräldrar om olika saker. Då är det viktigt att man står på sig, att man vet vad som är rätt och fel och att man står stadigt i de åsikter och det som skolan vill förmedla.
Jag förstår att de allra flesta människor i vårt land och även skolan försöker lösa saker och ting så att de blir till det bästa, men någonstans finns en gräns för hur långt man kan gå. Andra elever kanske blir lidande.
Vi har den tidigare diskussionen om när man får åka på semester eller inte. Nu kan man inte åka på semester, fast många gör det ändå. Det är möjligt att de elever som blir kvar blir lidande i undervisningen. Men nu handlade interpellationen i och för sig om en dom som gällde simundervisningen.
Anf. 79 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag tror inte att vi behöver beskriva just denna diskussion i termer som vänster och höger, utan detta handlar om att stå upp för kunskapsuppdraget. Jag läste ett dokument från Moderaterna, där de beskriver sin skolposition och slår fast att skolan inte är en marknad - i varje fall inte en marknad vilken som helst - utan att skolan är en samhällsinstitution som står stadigt på en värdegrund och på ett uppdrag som är uttryckta i skollag och läroplan. Det är detta som man ska stå för i kontakten med föräldrar och elever.
Det som jag försöker lyfta fram i diskussionen är hur vi ger skolan de bästa förutsättningarna att göra detta när man hamnar i svåra diskussioner med föräldrar. När vi tar denna diskussion kommer vi också att behöva diskutera vilka regelverk som vi har för föräldrars inflytande i diskussioner och hur friskolor och skolval fungerar.
Med detta sagt: Jag tror på och försvarar såväl förekomsten av friskolor som möjligheten att välja skola. Men man kan alltid se om dessa regler ger den bästa styrkan för rektorer och lärare att ta sitt uppdrag gentemot elever och föräldrar på rätt sätt.
Jag ska återigen vara mycket tydlig med den fråga som lyfts fram i interpellationen: I diskussioner med föräldrar ska rektor, lärare och skola stå för barnets rätt till undervisning. Beslut om undervisning ska bygga på pedagogiska överväganden. Det finns mycket restriktiva regler för att bli befriad från obligatorisk undervisning. En elev kan inte bli befriad på ett sådant sätt att han eller hon inte når kunskapskraven. I kunskapskraven för idrott och hälsa ingår också att kunna simma 200 meter.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.