EU:s konstitution

Interpellation 2005/06:453 av Fridolin, Gustav (mp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-05-22
Anmäld
2006-05-24
Besvarad
2006-06-07
Sista svarsdatum
2006-06-12

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 22 maj

Interpellation 2005/06:453 av Gustav Fridolin (mp) till vice statsminister Bosse Ringholm (s)

EU:s konstitution

För drygt ett år sedan röstade de franska och nederländska folken i folkomröstningar klart och tydligt nej till den föreslagna EU-konstitutionen. Eftersom ändringar av fördragen måste godkännas @ ratificeras @ av samtliga EU:s medlemsstater borde detta ha inneburit att konstitutionen fallit. Vid Europeiska rådets möte i juni beslutade dock EU:s stats- och regeringschefer om en reflektionsperiod. Konstitutionen skulle läggas på is under en tid och under denna tid skulle en bred debatt om EU:s utveckling äga rum i EU:s medlemsländer.

Även om ratificeringen i de flesta länder har skjutits upp @ i Sverige planerades ursprungligen ett godkännande av konstitutionen i riksdagen hösten 2005 @ har ratificeringsprocessen ingalunda avstannat. Det senaste året har ytterligare fem länder (utöver de som ratificerat innan de nederländska och franska nejen) godkänt konstitutionen. Senast ratificerade Estlands parlament, dessutom väntas den finska riksdagen avge sitt yttrande inom kort.

Tyvärr har det inte heller blivit så mycket till bred debatt om EU:s utveckling, åtminstone inte i Sverige. Miljöpartiet beklagar detta, då vi menar att det nu faktiskt har funnits ett gyllene tillfälle att verkligen diskutera EU:s framtidsfrågor och framtida utveckling.

Vad som dock framkommit är främst olika idéer om hur man @ trots folkomröstningarna @ ska få igenom konstitutionen. Förslag har lagts fram bland annat om att få igenom vissa delar av förslaget. Förväntningar finns också på att Tyskland under sitt ordförandeskap första halvåret 2007 kommer att återuppliva konstitutionen.

Även kommissionen har bidragit genom att tidigare denna månad bland annat föreslå att vissa delar av konstitutionen ska genomföras inom ramen för de befintliga fördragen. Bland annat vill man att det polisiära och rättsliga samarbetet ska gå från att vara rent mellanstatligt, med vetorätt för varje medlemsland, till majoritetsbeslut. Kommissionen har även uppmanat EU:s ledare att komma överens om en deklaration om EU:s mål och värden som ett första konkret steg för att få ett slut på det konstitutionella dödläget.

Vid EU:s kommande toppmöte i mitten av juni är det tänkt att reflektionsperioden ska avslutas. Det är dock i dagsläget oklart hur Sveriges handlingslinje inför Europeiska rådet ser ut. Diverse uttalanden från olika regeringsföreträdare tyder på ett slags vänta@och@se-linje.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga ministern:

Hur avser ministern att agera i fråga om de försök som görs att återuppliva förslaget till EU-konstitution?

Hur avser ministern att framdeles hantera frågan om förslaget till EU-konstitution?

Debatt

(1 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2005/06:453, EU:s konstitution

Interpellationsdebatt 2005/06:453

Webb-tv: EU:s konstitution

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 15 Bosse Ringholm (S)
Herr talman! Gustav Fridolin har frågat mig hur jag avser att agera i fråga om de försök som görs att återuppliva förslaget till EU-konstitution och hur jag framdeles avser att hantera frågan om förslaget till EU-konstitution. Regeringen anser att arbetet inom ramen för den reflektionsperiod som Europeiska rådet utlyste i juni 2005 inte bör forceras. Förlängning av reflektionsperioden ytterligare en tid är en rimlig utgångspunkt. De nationella debatterna är under denna period självfallet av fundamental betydelse. Det är angeläget att EU:s sakpolitiska uppgifter ställs i centrum i denna diskussion, och det är mitt intryck att den svenska EU-debatten i stor utsträckning har just detta konkreta fokus. EU:s uppgifter och utmaningar måste vara utgångspunkten också när det så småningom blir dags att återkomma till fördragsfrågan. EU kan fortsatt fungera, och på många sätt även fortsatt reformeras, med nu gällande fördrag. Till de reformfrågor som regeringen driver med kraft hör frågan om att öppna upp ministerrådets överläggningar i betydande grad, i synnerhet i medbeslutandeärenden. Även reformer som syftar till bättre samstämmighet i unionens yttre förbindelser är angelägna. Den förestående översynen av EU:s finanser är ett annat viktigt exempel. På sikt är en fördragsreform emellertid nödvändig för att konsolidera unionens arbete och säkerställa att den även i framtiden kan leverera bra politik. Regeringen anser alltjämt att det konstitutionella fördraget utgör en välbalanserad helhetslösning, men det är alldeles för tidigt att nu säga hur fördragsprocessen ska kunna föras vidare. Då Yvonne Ruwaida, som skulle delta i överläggningen i stället för Gustav Fridolin som framställt interpellationen och som meddelat att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet, inte var närvarande i kammaren förklarade talmannen överläggningen avslutad.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.