Diskrimineringslagen, tillgänglighet och svårtillgänglig utredning

Interpellation 2009/10:407 av Granberg, Lars U (s)

den 21 maj

Interpellation

2009/10:407 Diskrimineringslagen, tillgänglighet och svårtillgänglig utredning

av Lars U Granberg (s)

till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)

I Sverige har frågan om bristande tillgänglighet och diskrimineringslagstiftning diskuterats och föreslagits vid flera tillfällen sedan början på 1990-talet. Senast var det den parlamentariska Diskrimineringskommittén som 2007 föreslog att det inte skulle vara tillåtet att missgynna en person med funktionsnedsättning genom att underlåta att vidta sådana skäliga åtgärder som skulle kunna leda till att denne skulle kunna ta del av till exempel en vara eller tjänst, på lika villkor som personer utan funktionshinder. Underlåtenhet att vidta åtgärder för tillgänglighet skulle enligt förslaget anses vara diskriminering. Vilka åtgärder som skulle vidtas byggde i hög grad på de krav som finns i annan lagstiftning, till exempel plan- och bygglagen. I det fall där det inte finns lagstiftning eller reglering så skulle detta utredas vidare. En skälighetsbedömning skulle enligt förslaget göras med hänsyn till om åtgärderna skulle kunna bedömas vara för betungande i förhållande till verksamheten eller om det finns andra hänsyn som måste tas, till exempel kulturhistoriska.

Statsrådet valde att plocka bort bristande tillgänglighet i den nya sammanslagna diskrimineringslagen som kommit under denna mandatperiod. Statsrådets uppfattning var att förslaget behövde beredas ytterligare och därför utredas mer av Hans Ytterberg. Den utredningen är klar sedan cirka ett halvår men ingen förefaller kunna få se vad han har kommit fram till, vilket borde strida mot offentlighetsprincipen. Handikapporganisationerna och många med dem undrar med rätta varför regeringens hantering av frågan om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning förefaller vara hemlig.

Mina frågor är:

Vilka initiativ har integrations- och jämställdhetsministern tagit för att bristande tillgänglighet ska betraktas som diskriminering och när avser hon att kompletteringen av diskrimineringslagen kan göras?

Mot bakgrund av vilka fakta och omständigheter har handikapprörelsen svårt att få tillgång till Ytterbergs utredning, och avser integrations- och jämställdhetsministern att vidta några åtgärder för att göra den tillgänglig?