Digital kompetens
Interpellation 2011/12:330 av Green, Monica (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-04-18
- Anmäld
- 2012-04-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Sista svarsdatum
- 2012-05-02
- Svar fördröjt anmält
- 2012-05-02
- Besvarad
- 2012-06-20
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 18 april
Interpellation
2011/12:330 Digital kompetens
av Monica Green (S)
till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Sverige har legat i framkanten som it-nation ända sedan den socialdemokratiska regeringen satsade på hem-pc-reformen, kommunala bredbandspengar och Itis, det vill säga It i skolan.
Allt fler ser fördelarna med att kunna sköta bankärenden, söka jobb, göra läxor, ha kontakt med sin vårdcentral, deklarera och handla via nätet. Men fortfarande står mer än 1,3 miljoner svenskar utanför. Den digitala klyftan innebär utanförskap och krångel. Alltför många saknar helt enkelt den digitala kompetens som behövs för att klara sig i framtiden. Det har gått så långt att företag inte anställer en person som inte har e-post. Det behövs helt enkelt särskilda satsningar för att alla ska vara med i det digitala samhället, något som kampanjen för digital delaktighet, Digidel, jobbar med.
Digidel pekar på ansvaret hos politiken, hos näringsliv och organisationer respektive hos individen när det handlar om att ha ”rätt” digital kompetens.
Det behövs ett ökat fokus på arbetet med digital delaktighet för jobbens, integrationens och den sociala inkluderingens skull. Det behövs trygghet för framtida svensk konkurrenskraft och välfärd. Att finansieringen bygger på frivilliga bidrag kan tyckas vara anmärkningsvärt. Avvägningen mellan individens, statens och marknadens intressen avseende integritet för individen är en politisk fråga.
Den globala konkurrensen är stenhård och den digitala agendan är tydlig: Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Men då måste vi planera för hur morgondagens välfärd och samhälle ska kunna användas av och göras tillgängligt för alla.
Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa den digitala kompetensen?
Vad avser statsrådet att göra för att utröna vad som ska ingå i den digitala kompetensen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2011/12:330
Webb-tv: Digital kompetens
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2011/12:134 Onsdagen den 20 juniProtokoll 2011/12:134 17 § Svar på interpellation 2011/12:330 om digital kompetens
Protokoll från debatten
Anf. 127 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Monica Green har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa den digitala kompetensen. Monica Green har också frågat mig vad jag avser att göra för att utröna vad som ska ingå i den digitala kompetensen.
Arbetet med digital kompetens pågår på många nivåer, också internationellt. EU-kommissionen uppmärksammar till exempel i sitt arbete med flaggskeppsinitiativet Digital agenda för Europa frågor som rör digital kompetens och digital inklusion. Jag kommer att fortsätta att delta i det arbetet och arbeta för att förtydliga vilka betydelser och förväntningar som ska läggas i de begreppen.
Regeringen har i arbetet med den digitala agendan för Sverige pekat på att det finns två viktiga betydelser. Den ena handlar om att var och en ska ha de nödvändiga förmågor som krävs för att kunna ta del av de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Den andra handlar om att det måste finnas tillräckligt många yrkeskunniga it-specialister och avancerad spetskompetens för att möta näringslivets behov.
Vad gäller näringslivets behov av kompetensförsörjning har regeringen tillsatt en utredning som ser över vilka åtgärder som krävs för att öka it-användningen i de svenska småföretagen. För att locka bland annat fler it-experter till Sverige införde regeringen vid årsskiftet en skattereduktion för utländska arbetstagare med specialistkunskaper som kommer till Sverige för att arbeta under en begränsad tid. Samtidigt behöver fler unga, särskilt kvinnor, lockas att söka till utbildningar inom naturvetenskap, matematik och tekniska ämnen.
Regeringen gav 2006 Kungliga Tekniska högskolan i uppdrag att ta fram en handlingsplan med förslag till åtgärder för att främja jämställdheten i it-branschen vilket rapporterades i skriften
Jämställd IT-utveckling för ökad tillväxt
. Totalt 37 åtgärder föreslogs för att förbättra jämställdheten. Dessa är riktade till samhället, it-branschen samt lärosäten som bedriver utbildning med it-inriktning.
Regeringen gav 2011 Tillväxtanalys i uppdrag att följa upp de föreslagna åtgärderna, och de konstaterar att de flesta är genomförda men att det saknas en utvärdering av vilken effekt som åtgärderna har haft.
För 2012 fortsätter regeringens satsningar i skolan på matematik, naturvetenskap och teknik samt läsa-skriva-räkna-satsningen. Vidare presenterades nyligen regeringens satsning Tekniksprånget, som syftar till att locka fler ungdomar till att bli ingenjörer genom att erbjuda fyra månaders betald praktik på ett företag.
Vad gäller vars och ens digitala kompetens är det riktigt att en del människor ännu inte är digitalt delaktiga. Det är viktigt att arbeta för att också de inkluderas, och regeringens ambition är att alla som vill ska kunna ta del av de möjligheter som digitaliseringen erbjuder.
Bland annat därför gör regeringen insatser för att stärka den digitala kompetensen hos unga genom att i skolans styrdokument lyfta fram att alla elever ska ges möjlighet att erhålla den digitala kompetens som behövs i dagens samhälle. I till exempel läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet anges att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Samtidigt har regeringen stärkt kraven på vad man ska kunna för att få lärarexamen.
Regeringen gör också insatser för att äldre och funktionshindrade ska vara digitalt delaktiga. Där vill jag nämna insatser som möjliggör för Hjälpmedelsinstitutet att genomföra projekt såsom Teknik för äldre och It-support direkt. Vi gör det genom Post- och telestyrelsens arbete med att ge stöd till människor med funktionsnedsättning, bland annat genom nydanande innovationstävlingar. Resultaten av dessa initiativ är till gagn för funktionshindrade och äldre men kommer också att vara till glädje för bredare grupper, i enlighet med principen att det som är nödvändigt för många är bekvämt för alla.
Digital kompetens och frågan om tillgänglighet är mycket nära relaterade, och regeringen har gett Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, i uppdrag att utarbeta indikatorer kring e-tillgänglighet, föreslå hur statistik och uppföljningsåtgärder rörande e-tillgänglighet kan samordnas och att upprätta, stödja och driva ett användningsforum för att frågor om användbarhet och tillgänglighet ska uppmärksammas på hög strategisk nivå.
Som framgår har regeringen alltså vidtagit och vidtar en mängd åtgärder för att säkerställa och öka den digitala kompetensen i Sverige.
Anf. 128 Monica Green (S)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Det är roligt att diskutera it-frågorna med Anna-Karin Hatt eftersom jag vet att hon, precis som jag, brinner för dessa frågor. Vi brukar kunna diskutera hur vi ska flytta fram positionerna i it-samhället, både i Sverige och i EU.
I dag ska vi diskutera den digitala klyftan och dem som fortfarande står utanför och vad vi skulle kunna göra för att människor ska få en lättare tillvaro om de väljer att ta steget in i it-samhället och blir digitalt delaktiga. Det blir enklare och till och med billigare, och man blir mer nåbar både med sina släktingar och med sina vänner men också med myndigheter om man vågar ta steget in i it-samhället. Men det kan vara så att man behöver en extra push och extra hjälp. Man kan behöva en riktad satsning för att våga ta detta steg.
Jag kan konstatera att Anna-Karin Hatt, som är engagerad och på olika sätt försöker så gott hon kan, ändå i detta svar har valt att inte fokusera på folkbildningen. Det förvånade mig lite att hon i detta svar helt och hållet lämnade folkbildningen utanför eftersom folkbildningen kan vara ett sätt att nå dem som står utanför. Biblioteken kan vara ett annat sätt.
Anna-Karin Hatt brukar nämna Digidel. Hon brukar till och med berömma dem som är engagerade där och klappa dem på huvudet och säga att de är duktiga. Men vi vet inte vad som kommer att hända med denna satsning efter 2013 eftersom den är tillfällig. Den ska övergå till något annat när Digidel 2013 har jobbat färdigt.
En dagsfärsk rapport från Digidel visar att 70 procent av de frågor som biblioteken i Östergötland får via en helpdesk handlar om vardagshjälp. Det handlar om att lägga upp cv:n, att söka tågtider, att skanna in uppehållstillstånd, hur man gör för att betala räkningar och till exempel hitta till en valborgseld eller hitta prisuppgifter. Det kan också handla om att kunna deklarera eller hitta Försäkringskassan.
Biblioteken gör en otrolig insats i de fall där man har satsat på att göra en helpdesk. 30 procent i detta fall handlar om att söka litteratur och få hjälp med medier, alltså det som biblioteken i första hand är till för.
Detta visar att om man satsar på biblioteken och riktar satsningar skulle man kanske kunna komma ännu längre än vad vi har gjort i Sverige. Vi har kommit en bra bit på väg - det är vi överens om. Sverige har legat i it-toppen tack vare att vi hade ITIS i skolan på 90-talet, att vi hade de kommunala bredbandspengarna och att vi hade hem-pc-reformen. Det gjorde att Sverige tog det stora språnget. Sedan har vi legat i topp, och jag är glad över att Anna-Karin Hatt och den borgerliga regeringen har fortsatt i Socialdemokraternas fotspår.
Men, som sagt, det kan behövas extra satsningar för dessa människor som nu står utanför - icke-användarna. Då tänker jag främst på bibliotek, studieförbund, folkhögskolor och föreningsliv. Har Anna-Karin Hatt tänkt på det?
Anf. 129 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Detta är inte första gången som Monica Green och jag har en interpellationsdebatt, precis som hon redogjorde för. Vi har många gånger diskuterat vikten av civilsamhället och alla de insatser som görs för att öka den digitala delaktigheten och minska det digitala utanförskapet.
Jag lyfter ofta fram alla de insatser som görs, och de görs varje dag, varje kväll, varenda vardag och varenda helg, ofta i det tysta och ofta i form av obetalt arbete. Jag tycker i grunden att det är bra och att det är bra att utgå från att allt inte måste ske i offentlig regi finansierat med skattebetalarnas pengar. Det är faktiskt bra att se de insatser som kan göras utan att vi behöver ta skattebetalarnas pengar i anspråk. Just därför är jag mycket glad över det engagemang som jag ser hos privata organisationer, studieförbund och inte minst privatpersoner som tar saken i egna händer och som avsätter egen tid för att vara med och hjälpa andra.
Seniornet, Digidel och Digitalteatern är tre bra exempel vid sidan av biblioteken som gör fantastiskt bra insatser. Ett femte exempel som jag skulle vilja lyfta fram är Birgit Bergkvist. Birgit är en ensam eldsjäl som har haft mycket stor betydelse för många äldre. Birgit är 89 år gammal. Hon konstaterade i ett skede för inte så länge sedan att det behövdes en mötesplats på nätet för människor som var i hennes situation och i hennes ålder. Hon tog då initiativ till mötesplatsen Fjärde åldern och driver nu denna mötesplats för äldre i hennes situation. Birgit Bergkvist är en mycket välkommen eldsjäl i detta arbete och gör fantastiskt bra insatser.
Just biblioteken i Östergötland är intressanta. Jag träffade företrädare för dessa bibliotek när jag var där nere och höll ett rundabordssamtal där vi diskuterade hur vi kan öka den digitala delaktigheten och hur man i Östergötland funderade på hur man skulle kunna öka den digitala delaktigheten regionalt.
Det som är intressant med biblioteken i Östergötland är att man helt utan pekpinnar från staten har valt att ta på sig en egen uppgift och göra saker utan att regeringen och riksdagen behöver gå in och specialdestinera några statsbidrag eller komma med onödiga pekpinnar uppifrån. Det har gjort att man gör ett mycket banbrytande arbete för att öka den digitala delaktigheten i många grupper men framför allt bland nyanlända invandrare. Trots att man inte trodde att utfallet skulle bli särskilt bra har man faktiskt ökat både den digitala kompetensen och känslan av demokratisk delaktighet hos människor som är nyanlända i Sverige och som med traditionella mått mätt kanske är att betrakta som analfabeter. Det var ingen som hade trott att man skulle kunna nå dessa resultat.
Det som är riktigt fint i den kråksången är att det inte behöver vara så att jag som it-minister eller Monica Green som riksdagsledamot sitter här i Riksdagshuset i Stockholm och talar om exakt hur det ska se ut. Om vi ger ett bra fundament och ser till att det finns bra förutsättningar för till exempel bibliotek runt om i Sverige kan människor utifrån det ta bra egna initiativ och anpassa det erbjudande som man till exempel från bibliotekens sida går ut med utifrån de behov, det engagemang och det intresse som finns lokalt och regionalt. Då kan man också samverka med andra frivilliga krafter och göra stora insatser för att öka den digitala delaktigheten.
Anf. 130 Monica Green (S)
Fru talman! Det kan man säkert göra. Det är fantastiskt bra om man får bra förutsättningar och inte får pekpinnar från staten, som Anna-Karin Hatt ofta brukar påpeka. Men det är inte heller fel att man som it-minister lyfter fram de goda exemplen och samlar in dem och visar på andra. Om det finns öar av bra exempel runt om i landet vore det synd att inte också erbjuda andra i andra delar av landet som ännu inte kommit på dessa goda idéer att ta del av dem. Det är fantastiskt bra om man kan sprida dem.
Nu har vi båda nämnt Östergötland. Det finns andra exempel. Vi har till exempel ett projekt i Mälardalen där man har ett internetkafé för unga och för äldre som har jobbat mycket bra med återkommande inslag för att se till att de blir mer delaktiga och vågar ta steget in. Man lägger det på den nivå som deltagarna vill ha det på. Det är också ett gott exempel.
I stället för att som minister säga att allt är bra, att människor hittar på saker själva och att man inte lägger sig i det kan man tänka tvärtom och säga att man samlar de goda exemplen, försöker sprida dem i hela landet, går i bräschen och visar hur man skulle kunna göra. Det kanske till och med behövs riktade anslag för att just biblioteken ska ta tag i en sådan fråga och nå icke-användarna.
Anna-Karin Hatt nämnde de nyanlända. Man kanske kan lägga in tio extra samhällstimmar för människor i etableringsfasen då de får möjlighet att ta sig an it-samhället och alla de fördelar som det innebär att bli digital. Det går det att göra om man som minister visar vad man vill och tydligt samlar det.
Hälften av alla 55-65-åringar söker jobb pappersvägen trots att arbetsgivarna vill ha ansökan digitalt. Hälften av alla 55-65-åringar är alltså fortfarande kvar i det gamla systemet. Här borde vi kunna göra mer.
Väldigt många av de arbetssökande skulle behöva extra skjuts i form av att man visar hur de betydligt enklare kan söka jobb och till och med kan hitta fler jobb genom att bli digitala.
Dessutom kan man visa vad man är duktig på bara man, förstås, får hjälp med att skriva cv men också med att hitta andra möjligheter och om de arbetssökande får möjlighet att lära sig hur de gör en ansökan om jobb och hur de kan använda den nya kunskapen på det jobb de eventuellt får och som de sökt via nätet.
Mer finns att göra. Jag märker att Anna-Karin Hatt vill mycket, och det är jag glad över. Men jag är, som sagt, lite orolig för vad som händer sedan, efter - som jag sade i mitt första inlägg - Digidel 2013. Vet Anna-Karin Hatt det?
Anf. 131 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Digidel är ett frivilligt initiativ som initiativtagarna äger. De äger också frågan om vad som ska komma efter Digidel. Det är inte något som är regisserat av regeringen och inte heller av riksdagen eller av något offentligt organ, utan frivilliga organisationer har gått samman och bestämt sig för att driva den här kampanjen. Det är väldigt bra.
Monica Green sade i ett tidigare inlägg att jag klappar dem på huvudet. Nej, långt ifrån! Jag lyfter fram dem, visar upp dem - precis som jag många gånger lyft fram andra goda exempel.
Jag håller med om att det inte är något fel i att lyfta fram goda exempel. Det ska man göra. Det är ett sätt att leda, ett sätt att leda samhällsförändringen. Det är precis vad regeringen gör i den digitala agendan för Sverige som vi antog i oktober förra året. Vi lyfter där fram många goda exempel som andra kan inspireras av. Samtidigt gör regeringen stora insatser.
För bara några veckor sedan inrättade vi Användningsforum som syftar till att för första gången få en arena, en plattform, för en dialog om hur användbarhet och tillgänglighet beträffande it kan öka - en arena som saknats och som många frågat efter och en arena som regeringen nu erbjuder så att forskare, branschen och ideella organisationer kan mötas och föra fram frågorna om användbarhet och tillgänglighet beträffande it på en strategiskt hög nivå.
Vartenda år satsar vi nästan 150 miljoner kronor via PTS innovationstävlingar som utvecklar en väldigt spännande teknik som är nödvändig till exempel för människor som har funktionshinder och som är väldigt användbar också för många av oss andra. Så visst visar regeringen tydligt vad den vill.
För första gången har vi nu en horisontell digital agenda för Sverige. Det är jag mycket glad och stolt över.
Monica Green sade i sitt förra inlägg att Sverige i dag ligger långt framme tack vare satsningar som den socialdemokratiska regeringen gjorde för tio femton år sedan. Hon nämnde hem-pc-reformen från 1998, bredbandsstödet från 2000 och IT i skolan från 1999.
Att påstå att Sverige i dag, så pass många år senare, ligger bra till tack vare några beslut som Socialdemokraterna fattade vid millennieskiftet är ganska förmätet. De insatserna var viktiga då. Men sanningen är att det fanns väldigt många eldsjälar i Internetsverige som jobbade mycket hårt för att Sverige skulle bli en framstående internationell aktör i internetvärlden - detta samtidigt som en viss kommunikationsminister spekulerade i om internet egentligen inte bara var en fluga.
På många håll gjorde det Socialdemokraterna avsatte till bredbandsstöd stor nytta. En hel del investeringar gjordes i framtidssäker teknik. Men man måste också se att en stor del av skattebetalarnas pengar till den satsningen gick antingen till områden där marknaden själv hade kunnat sköta utbyggnaden på ett mer kostnadseffektivt sätt eller till teknik som inte visade sig fungera särskilt väl, till exempel till Wimaxlösningar.
De statliga medel som Monica Green åsyftar är det bredbandsstöd som utgick åren 2001-2007, sammantaget ungefär 5,25 miljarder kronor. Det kan nämnas att bara förra året, alltså under ett enda år, investerades 8 ½ miljard kronor i bredbandsutbyggnad av telekomoperatörerna i Sverige, enligt PTS.
Bara 2011 års marknadsinvesteringar överstiger med 60 procent hela den summa som Socialdemokraterna avsatte till bredbandsstöd. Det är sant att bredbandsstödet åren 2001-2007 gjorde nytta, men det bleknar i proportion till de investeringar som marknaden och de ideella krafterna gör. Det är det viktigt att lyfta fram.
Anf. 132 Monica Green (S)
Fru talman! Det är möjligt att Anna-Karin Hatt tycker att det vi gjorde var futtigt, att vi borde ha gjort mer och så vidare. Men även om hon tycker det är jag helt övertygad om att om vi inte hade gjort nämnda satsningar hade Sverige inte blivit världens bästa it-land - vi har ju fått pris för det. Vi hade då inte hamnat där. Och hade vi inte gjort nämnda satsningar hade Anna-Karin Hatt med alla sina ambitioner med att överföra EU:s digitala agenda till Sverige och så vidare haft en enorm uppförsbacke för att få upp Sverige på toppen.
Allt det vi gjorde lade grunden till att Sverige även nu ligger på topp. Marknaden gör enormt mycket. Det tycker jag är jättebra. Hela tiden har vi sagt att vi ska arbeta i samklang med marknaden och kommunerna. Stadsnäten gör enormt mycket. Hälften av det som byggts ut är stadsnäten. Jag tror att Anna-Karin Hatt ibland glömmer det. Stadsnäten har alltså gjort mycket, och vi ska jobba i samklang; vi ska jobba tillsammans. Allt ska inte göras från statens sida, men vi ska underlätta och se till att det här blir möjligt där marknaden inte bygger.
Den här debatten handlar dock inte i första hand om en utbyggnad av näten, även om också det är viktigt. Med den här debatten ville jag - Anna-Karin Hatt får tala om andra saker om hon vill det - fokusera på dem som står utanför och på vad vi ännu mer skulle kunna göra för att se till att vi sprider de goda exemplen och för att se till att människorna tar steget in i det digitala samhället. Riksdagen har gjort det. Vi har nu en särskild app där vi följer kammarens arbete. Som riksdagsledamöter har vi inom vårt uppdrag blivit mer och mer digitala. Det underlättar vårt uppdrag.
I och med detta vet vi att det skulle underlätta för alla människor om de fick samma möjlighet och om de fick chansen att komma med i it-samhället.
Anf. 133 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Det är viktigt för protokollet och för den här debatten att lyfta fram hur det verkligen ser ut i Sverige och att konstatera att Sverige är det land i Europa, ja, förmodligen det land i världen, som har största andelen digitalt delaktig befolkning. Det är jag väldigt glad och stolt över. Det är en mycket bra utgångspunkt.
Samtidigt är det så att de människor som av olika skäl - kanske har man inte vågat, inte kunnat eller inte haft råd - ännu inte tagit steget in i digital delaktighet måste få chansen att komma med. En del av dem har säkert medvetet valt att stå utanför. En del av dem har inte gjort det. De som skulle vilja vara digitalt delaktiga måste få den chansen.
Det är viktigt att ära den som äras bör. Jag har inga problem med att säga: Visst spelade de satsningar som Socialdemokraterna gjorde i början av 2000-talet en stor roll då.
Men att hävda att utvecklingen i dag, år 2012, beror på några Rosengrenspengar vid millennieskiftet är att förringa en hel del av de insatser som under tiden sedan dess gjorts, att förringa det som andra regeringar än socialdemokratiska regeringar gjort och att förringa det som vi i alliansregeringen gjort sedan vi tillträdde.
Framför allt är det att förringa alla insatser som enskilda eldsjälar, ideella organisationer och offentliga arbetare på biblioteken, i våra studieförbund och i våra skolor varje dag, varenda kväll, veckan runt gör för att hjälpa unga, gamla och andra in i digital delaktighet. De har gjort en stor del av det jobb som gör det möjligt för väldigt många svenskar att redan i dag vara digitalt delaktiga.
Jag är helt övertygad om att för att vi ska nå dem som ännu inte kommit in i digital delaktighet är biblioteken och studieförbunden två av våra allra viktigaste resurser för att framöver åstadkomma det. De har låga trösklar och de når fram till människor som normalt inte söker sig till utbildningsinstitutioner. De kommer att spela en väldigt stor roll också i framtiden.
Slutligen vill jag önska interpellanten en glad sommar.
(MONICA GREEN (S): Detsamma!)
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.