De nya reglerna för sjukförsäkringen
Interpellation 2007/08:829 av Björck, Patrik (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-08-11
- Anmäld
- 2008-08-14
- Besvarad
- 2008-08-21
- Sista svarsdatum
- 2008-08-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 11 augusti
Interpellation
2007/08:829 De nya reglerna för sjukförsäkringen
av Patrik Björck (s)
till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)
Från och med den 1 juli har regeringens nya försämrade sjukförsäkring börjat gälla. Vi går in i ett hårdare och otryggare samhälle. Pengar ska sparas på de sjuka så att de med höga inkomster kan få sänkt skatt. 20 000 redan hårt drabbade människor riskerar att slås ut ur försäkringen. Nu kommer också frågorna. Nu kommer oron från de sjuka som plötsligt inser att de kan drabbas. Hur kommer just jag och mina besvär att bedömas? Massor med frågor, massor med oro avspeglas i tidningsartiklar, e-post och brev. Men svaren låter vänta på sig och osäkerheten på tillämpningen sätter personalen på Försäkringskassan i orimliga situationer.
De sjuka men även den personal som ska administrera försäkringen upplever en stor frustration och osäkerhet. Det är regeringen som är skyldig att ta ansvar för sin politik, inte de anställda på Försäkringskassan.
Avser statsrådet att ta initiativ till att se över konsekvenserna för dem som hamnar utanför försäkringen och komma med snabba förslag till åtgärder?
Avser statsrådet att ta initiativ till åtgärder för att stödja den personal som hamnar i svåra situationer på grund av den otydlighet i tillämpningen som uppstått med den nya lagen?
Debatt
(10 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:829
Webb-tv: De nya reglerna för sjukförsäkringen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:137 Torsdagen den 21 augustiProtokoll 2007/08:137 4 § Svar på interpellation 2007/08:829 om de nya reglerna för sjukförsäkringen
Protokoll från debatten
Anf. 1 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Fru talman! Patrik Björck har frågat mig jag om jag avser att se över konsekvenserna för dem som hamnar utanför försäkringen och komma med snabba förslag till åtgärder. Vidare frågar han om jag avser att ta initiativ till att stödja den personal som hamnar i svåra situationer på grund av den otydlighet som uppstått med den nya lagen.
Socialförsäkringsutredningen lämnade hösten 2006 sitt slutbetänkande
Mera försäkring och mera arbete.
I detta redovisades det tillstånd i sjukförsäkringen som rådde efter Socialdemokraternas regeringsinnehav.
Bland annat konstaterades att bakom att allt fler hade lämnat arbetslivet till följd av ohälsa låg en mjuk försäkring. Andra faktorer än arbetsoförmåga till följd av sjukdom hade tillåtits påverka bedömningen, och sjukfrånvaron varierade på ett sätt som inte var motiverat av förändringar i hälsoläge eller åldersstruktur. Att försäkringen var mjuk ledde till skillnader och glidningar i tillämpningen av lagar och regler. Bristerna i tillämpning fick betydande konsekvenser för de försäkrade och samhället. Otrygghet, rättsosäkerhet, höga sjukfrånvaronivåer, långa sjukfallstider och en stor utslagning från arbetsmarknaden var i stor utsträckning följder av den mjuka försäkringen.
De nya sjukförsäkringsreglerna syftar till att komma till rätta med dessa problem. Det är regeringens uppfattning att så många människor som möjligt ska ges förutsättningar att försörja sig genom ett eget förvärvsarbete. Att ta till vara människors arbetsförmåga måste alltid vara ett förstahandsalternativ.
För att åstadkomma en mer aktiv och förutsägbar försäkring har en rehabiliteringskedja införts med fasta hållpunkter för hur prövning av arbetsförmågan ska göras. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har också kommit överens om uppbyggnaden av en rehabiliteringsgaranti och utveckling av företagshälsovården. En gräns för hur länge sjukpenning kan utbetalas har även införts. Sammantaget kan sjukpenning och förlängd sjukpenning utbetalas i två och ett halvt år. Den som lider av en mycket allvarlig sjukdom kan få sjukpenning utan tidsbegränsning. Vid stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan ska sjukersättning beviljas.
Jag anser att den tidigare ordningen, då människor kunde gå sjukskrivna i många år utan att få stöd för att komma tillbaka i arbete, var förkastlig. För den som efter två och ett halvt års sjukskrivning ännu inte kunnat återgå till arbete men som har viss arbetsförmåga bör i stället lämpliga arbetsmarknadspolitiska insatser och rehabilitering komma i fråga. Det ska till exempel kunna handla om sådan samhällsnyttig sysselsättning som ska kunna erbjudas individen inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas.
Försäkringskassan genomför för närvarande en organisationsförändring. Jag har stort förtroende för att Försäkringskassan kommer att kunna hantera de nya sjukförsäkringsreglerna.
Anf. 2 Patrik Björck (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på interpellationen!
Den här interpellationen är sprungen ur den oro och i många fall förtvivlan som människor känner över den nya borgerliga alliansregeringens politik. Det är viktigt att hålla detta i minnet. I tidigare debatter med statsrådet har man nämligen hamnat i en helt annan diskussion, och jag hoppas att vi ska slippa det i dag och att vi ska diskutera den nuvarande sjukförsäkringen och den oro som den skapar och ingenting annat. Annars blir det en konstig diskussion. Men vi får väl se.
Vad som har skett från och med den 1 juli med den nya försämrade sjukförsäkringen är att vi går in i ett hårdare och otryggare samhälle. Pengar ska sparas på de sjuka så att de med höga inkomster kan få sänkt skatt. Tiotusentals - siffror som 20 000, 30 000 eller 40 000 har nämnts, vi får se vilken som är rätt - redan hårt drabbade människor riskerar att slås ut ur försäkringen. Då kommer frågorna. Då kommer oron. Nu inser plötsligt många sjuka personer att de kommer att drabbas av regeringens politik.
Hur kommer jag och mina besvär att bedömas? Sådana frågor får jag i brev och e-post från oroliga människor, och jag är helt övertygad om att även statsrådet och regeringen får den typen av signaler. Det finns massor av frågor och massor av oro. Det avspeglas i tidningsartiklar och så vidare. Då skulle man vänta sig att den ansvariga i Sverige, den ansvariga i regeringen, socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson, skulle kunna svara på frågorna och stilla den oro som hennes egen politik - ingen annans än hennes - har gett upphov till. Det är också det som är bakgrunden till att jag ställer den här interpellationen. Jag vill försöka få svar på de frågor som skapar oro.
Hittills har ingen fått något svar. I statsrådets kommentarer i pressen hänvisar man till framtiden, eventuella kommande förslag och annat, men man får inget svar på sina frågor.
Jag kan också konstatera att jag i det skriftliga svaret, som statsrådet också gav uttryck för i talarstolen, inte hittar något svar på de frågor jag ställde i interpellationen. Nu har vi en debatt - det är ju det som är interpellationsinstrumentets fördel jämfört med en vanlig skriftlig fråga - där man kan ställa följdfrågor och kanske komma lite vidare i diskussionen. Min förhoppning är att den här debatten ska leda till att statsrådet faktiskt svarar på frågorna.
Avser statsrådet att ta initiativ till att se över de orimliga konsekvenserna för dem som slås ut ur försäkringen och komma med snabba förslag till åtgärder? Det har jag inte fått svar på. Det skulle vara spännande att få det.
Min andra fråga, om initiativ till åtgärder för att stödja den personal som hamnar i orimliga situationer på grund av den otydlighet i lagtillämpningen som har uppstått, har jag inte heller fått svar på.
Jag utgår från att vi kommer att få fortsätta diskutera detta och att det inte bara skjuts på framtiden, så att alla de människor som väntar på svar ska slippa att få se i stjärnorna efter dem även efter den här debatten. Jag hoppas på att vi kan ha en konstruktiv diskussion om hur svaren ser ut och att det kan leda framåt i debatten i så fall.
Anf. 3 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Fru talman! Vi ska diskutera den nya sjukförsäkringen, annars blir det konstigt, säger Patrik Björck. Jag ska ge en mängd svar på ett antal frågor, också på fler frågor än som Patrik Björck har ställt. Men om vi ska få en diskussion behöver det egentligen vara två parter som lägger fram var sitt förslag som vi diskuterar.
Jag vet att interpellationsinstrumentet innebär att riksdagsledamoten ställer en mängd frågor till statsråden. Men jag tror att de som lyssnar här, de som ser på tv och alla andra åhörare också borde vara väldigt intresserade av att höra vad som är alternativet. Varför har Socialdemokraterna inte sagt ett ord om hur de själva vill ha det?
Jag vet att riksdagsledamoten antagligen inte är beredd att svara. Men det hade varit intressant för just den diskussionens skull som Patrik Björck efterlyser. Varför har man inte satsat på rehabilitering från den gamla regeringen? Varför har man sagt nej till företagshälsovård? Det satsar vi 3,4 miljarder kronor på nu. Varför hade man en ettårsgräns och människor per automatik blev förtidspensionerade med 64 procents ersättning och det var ett sakligt skäl för uppsägning? Det tar vi bort. Varför har Socialdemokraterna inte sagt ett ord om huruvida de vill ha kvar det?
2002 års reform - unga förtidspensionerade med aktivitetsersättning - är ett fiasko. 1 procent av de ungdomar som får aktivitetsersättning kommer tillbaka. Det är ett permanent utanförskap. Jag blir fruktansvärt upprörd när jag ser att det inte bara är ungdomar med stora funktionshinder utan ungdomar som har en dålig skolunderbyggnad. 50 procent av männen under 30 år som får en aktivitetsersättning har bara grundskola.
Det finns väldigt mycket som Patrik Björck skulle kunna redogöra för här nu. Då skulle vi kunna diskutera fördelar och nackdelar. Men han mörkar bara och försöker pressa mig på svar.
Nu är läget sådant, och jag tänker svara.
Vi satsar 3,4 miljarder kronor på företagshälsovård, på en rehabiliteringsgaranti och på människor med psykisk ohälsa och smärtor i rörelseapparaten som ett första steg.
Vi satsar på unga med förtidspension genom att stärka skolan och arbetsmarknaden, satsa kraftfullt på psykiatrin och hjälpa dessa unga som klarar att arbeta tillbaka igen till ett värdigt liv.
Vi satsar 1 miljard kronor på arbetsmarknaden för unga funktionshindrade.
Vi tog bort ettårsgränsen därför att vi tyckte att det var orimligt att Försäkringskassan per automatik förtidspensionerade människor till ett permanent utanförskap. Riksrevisionen säger att 1 procent kommer tillbaka. De flesta kommer tillbaka för att de avlider eller går i ålderspension. Ingen kommer tillbaka.
Vi gör en mängd insatser, och Patrik Björck vet att vi nu har lagt fram ett förslag. Det ligger en proposition på riksdagens bord som ska debatteras här under oktober månad. Där säger vi till alla som har en förtidspension att vi aldrig mer kommer att ifrågasätta deras rätt till ersättning. De kommer att få behålla den. Ändå kommer de att få arbeta, studera och jobba ideellt. Det är en enormt generös hand som vi sträcker ut till många som har blivit förtidspensionerade helt i onödan.
Enligt det gamla förslaget kunde människor redan efter tre veckor kastas ut på en arbetsmarknad i hela Sverige. Det var steg 5 på den sjugradiga skalan som ni hade tidigare. Vi säger att det är för kort tid att prövas mot hela arbetsmarknaden. Vi inför en skyddad tid på sex månader.
Vi inför också lagen om rätt till ledighet för att människor ska kunna söka och pröva andra arbeten. Det är något som också LO har efterfrågat.
Vi bygger en kedja med två och ett halvt års sjukpenning i stället för ett års sjukpenning som det var under er tid. Därefter säger vi att om man har en permanent arbetsoförmåga ska man självklart ha en sjukersättning. Har man arbetsförmåga ska Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samverka för att hjälpa människor tillbaka till arbeten.
För de personer som är för sjuka för att arbeta men ändå har en viss arbetsförmåga ska vi hjälpa med en jobb- och utvecklingsgaranti. Det arbetet har jag redan tagit initiativ till.
Anf. 4 Patrik Björck (S)
Fru talman! Det var mycket på en gång. Men jag tyckte inte att det var något riktigt tydligt svar på vad som händer med dem som är utförsäkrade och dem som riskerar att bli utförsäkrade. Det är på grund av dem som frågan är ställd. Sedan finns det naturligtvis mycket i den här frågan som skapar oro. Men jag undrar specifikt vad som händer med dem som utförsäkras. Det var där som jag ville ha ett konkret svar på frågan. Vi får väl se om jag förstår detta bättre efter statsrådets nästa inlägg.
Sedan var det lite sammanblandningar av sjukersättning, arbetslöshetsersättning och så vidare. Det må väl vara hänt. Det kan vem som helst göra sig skyldig till.
Vad jag är ute efter är lite grann den diskussion som finns i svaret och att det klagas på att den tidigare försäkringen är mjuk. Det innebär att socialförsäkringsministern står för en hård försäkring. Det är det enda sättet att tolka detta. Det är den här hårda försäkringen som leder till att folk blir utförsäkrade. Det är så som folk som verkligen lyssnar på vad socialförsäkringsministern säger också tolkar det på ett mycket rimligt sätt.
Försäkringen har tidigare varit för mjuk, och nu ska man göra den hård eftersom det mjuka var fel. Då blir försäkringen hård, och då blir folk oroliga och stöts ut ur försäkringen och blir utförsäkrade. Och det är inte några enstaka personer, utan det är tiotusentals, kanske 20 000 eller fler som hamnar utanför försäkringen. Exakt vad ska hända med dem? Det var egentligen frågan i interpellationen.
Sedan fanns det också en fråga om hur man hanterar den personal som är satt att hantera denna nya hårda försäkring. Allmänheten har under sommaren kunnat se hur personalen har försökt att hantera denna nya lagstiftning och sedan blivit tagen i örat av ministern.
På något sätt är det så att när ministern ställs inför frågor och krav kring sjukförsäkringen är det antingen Socialdemokraterna eller Försäkringskassans anställda som det är fel på. Den egna politiken är på något sätt helt oantastlig.
Men jag skulle vilja veta exakt vad som händer med de tiotusentals som blir utförsäkrade.
Sedan är det lite spännande över huvud taget att se hur den här sjukförsäkringen hanteras och upplevs. Att de sjuka har upplevt den som ett hot är helt klart. Det kan vara lite spännande att se hur andra delar av samhället upplever denna försäkring.
En av de saker som vi från Socialdemokraterna har kritiserat när det gäller den nya sjukförsäkringen är att man ställer krav bara på de sjuka. Man ställer inga krav på samhället, och man ställer framför allt inga krav på arbetsgivarna.
I det senaste numret av Affärsvärlden uttalar sig en arbetsrättsjurist och är väldigt glad över dessa skärpta krav på de sjukskrivna. Det är bra att det inte ställs några krav på företagen. Han säger att den sjukskrivne nu inte kommer att kunna låsa fast sig vid arbetet. Även om dessa förändringar mest handlar om Försäkringskassans rutiner ökar det även trycket på arbetstagarna att anstränga sig mer, säger han. Vidare sägs, vilket är viktigt: Men några tvingande krav på arbetsgivarna att skapa nya arbetsuppgifter är det inte fråga om. Försäkringskassan har ingen rätt eller möjlighet att kontrollera den genomgång som företaget gör för att avgöra om en arbetstagare kommer att komma tillbaka till jobbet eller inte.
Detta är alltså på detta sätt som näringslivet uppfattar denna försäkring. Man uppfattar det som att det är skönt att man slipper krav och att vidta åtgärder. Man känner sig inte på något sätt tvingad eller pressad att delta i denna svåra process för att lösa detta samhällsproblem. Man upplever i stället regeringens politik som ett fribrev.
De sjukskrivna upplever regeringens politik som ett hot, och arbetsgivaren upplever den uppenbarligen enligt detta som ett fribrev att slippa göra någonting.
Jag väntar fortfarande på ett konkret svar på två frågor.
Anf. 5 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Fru talman! Försäkringskassan bedömer att ca 20 000 personer kommer att utförsäkras från sjukförsäkringen den 1 januari 2010. Det är inte nu. Vad som händer fram till den 1 januari 2010 är det ingen som vet. Dessutom har Cristina Husmark Pehrsson påpekat att det kommer att finnas möjligheter för dessa personer att söka ett samhällsnyttigt arbete inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin.
Patrik Björck förde fram kritik och talade om den mjuka försäkringen. Den mjuka försäkringen betyder egentligen bara att den var konturlös eftersom alla andra möjliga orsaker än sjukdom kunde ge rätt till försäkringen.
Nu gör vi förändringar som ligger i linje med hur det är i våra grannländer Norge, Danmark och Finland och i de flesta andra länder i Europa. De har en försäkring som löper cirka ett år med en ramtid som vi på ett och ett halvt år.
De flesta som blir utförsäkrade kommer att gå i pension eller kommer att söka ett annat arbete. Det är Försäkringskassans bedömning.
Anf. 6 Helena Rivière (M)
Fru talman! Fortfarande inga förslag från Socialdemokraterna, noterar jag. Hur ska man kunna ha en diskussion och en debatt när man inte har någon att debattera med eller mot?
Jag kan bara konstatera att det måste betyda att det är ett erkännande från Patrik Björck att säga: Ja, vi gav ingenting till rehabiliteringen. Vi har i denna kammare röstat emot företagshälsovård. Vi tyckte att ettårsgränsen med obligatorisk prövning mot förtidspension var jättebra.
1 procent kom tillbaka, säger Riksrevisionen. 140 personer om dagen i tio år blev förtidspensionerade och kommer inte tillbaka. Det är inga åtgärder för att hjälpa dem som redan är förtidspensionerade tillbaka.
Jag kan bara konstatera att vi eftersom Patrik Björck inte svarar mig inte kan ha en diskussion. Men jag ska fortsätta med att svara på en del frågor.
Bland annat kan jag nämna om den mjuka försäkringen. Det är lite lustigt att Patrik Björck kritiserar ordet "mjuk". Det kommer ju från er egen utredning, från den utredning som ni tillsatte för att se över sjukförsäkringen och som leddes av Anna Hedborg. Det är analysen i den utredningen som denna regering, kan jag säga, nästan till punkt och pricka har följt när vi nu skapat en sjukförsäkring för att i tid kunna stödja människor och hjälpa dem tillbaka - inte lämna dem till permanent utanförskap.
Det är ju er egen utredning som talar om en mjuk försäkring. Därför skulle jag vilja fråga: Ställer sig Patrik Björck inte bakom sin egen utredning och den egna utredaren som ni har tillsatt - tvärtemot vad riksdagen beslutade om? När man ville ha en parlamentarisk utredning körde ni ju över riksdagen och tillsatte en utredning och bestämde vem som skulle vara utredare, som alltså säger att många har blivit förtidspensionerade på grund av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Är det personer som ska ta resurser från dem som är sjuka? Det undrar jag.
Utredningen säger att långtidssjukskrivning är att gå ned i ett svart hål av bara väntan. Slutklämmen i den utredning som ni själva tillsatte säger: Att beskriva sjukförsäkringen är att bara beskriva en lång rad misslyckanden.
Jag förstår inte att Patrik Björck inte är kritisk till sin egen politik och till vad den egna utredningen säger.
När det gäller detta med att vi tar bort ettårsgränsen är jag väldigt glad. Att automatiskt prövas mot förtidspension inom ett år tycker jag är det mest hårda jag kan tänka mig och det mest inhumana. I stället vill vi behålla personerna i aktiviteter med hjälp av rehabilitering, insatser, arbetsträning, sjukgymnastik med mera i två och ett halvt år för dem som behöver det. De som inte har nedsatt arbetsförmåga ska inte ta resurser från sjukförsäkringen. De ska ha stöd och hjälp från Arbetsförmedlingen så att de kan komma tillbaka till arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller någonting annat.
Därför har regeringen tillsatt en arbetsgrupp som ska arbeta fram en bra lösning som ger de personer som efter två och ett halvt år är för friska för att vara sjukskrivna eller för sjuka för att arbeta en möjlighet att få ytterligare stöd och hjälp i form av utbildning, rehabilitering, arbetsträning och en ersättning så att de kan vara rustade för att sedan kunna komma tillbaka till arbetslivet.
Vad ni gjorde var att ni förtidspensionerade 140 personer om dagen i tio år. 550 000 personer ställdes utanför. 1 procent kom tillbaka eller lämnade sjukersättningen eller förtidspensionen. Därför säger Riksrevisionen att de avled eller att de blev för gamla för att finnas där.
Ingenting gjordes alltså. Mot den bakgrunden har denna regering lyckats väldigt bra med att få ned ohälsotalet. 6 000 färre är nu sjuka i Västra Götaland. Jag gläder mig med dem.
Anf. 6 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Fru talman! Fortfarande inga förslag från Socialdemokraterna, noterar jag. Hur ska man kunna ha en diskussion och en debatt när man inte har någon att debattera med eller mot?
Jag kan bara konstatera att det måste betyda att det är ett erkännande från Patrik Björck att säga: Ja, vi gav ingenting till rehabiliteringen. Vi har i denna kammare röstat emot företagshälsovård. Vi tyckte att ettårsgränsen med obligatorisk prövning mot förtidspension var jättebra.
1 procent kom tillbaka, säger Riksrevisionen. 140 personer om dagen i tio år blev förtidspensionerade och kommer inte tillbaka. Det är inga åtgärder för att hjälpa dem som redan är förtidspensionerade tillbaka.
Jag kan bara konstatera att vi eftersom Patrik Björck inte svarar mig inte kan ha en diskussion. Men jag ska fortsätta med att svara på en del frågor.
Bland annat kan jag nämna om den mjuka försäkringen. Det är lite lustigt att Patrik Björck kritiserar ordet "mjuk". Det kommer ju från er egen utredning, från den utredning som ni tillsatte för att se över sjukförsäkringen och som leddes av Anna Hedborg. Det är analysen i den utredningen som denna regering, kan jag säga, nästan till punkt och pricka har följt när vi nu skapat en sjukförsäkring för att i tid kunna stödja människor och hjälpa dem tillbaka - inte lämna dem till permanent utanförskap.
Det är ju er egen utredning som talar om en mjuk försäkring. Därför skulle jag vilja fråga: Ställer sig Patrik Björck inte bakom sin egen utredning och den egna utredaren som ni har tillsatt - tvärtemot vad riksdagen beslutade om? När man ville ha en parlamentarisk utredning körde ni ju över riksdagen och tillsatte en utredning och bestämde vem som skulle vara utredare, som alltså säger att många har blivit förtidspensionerade på grund av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Är det personer som ska ta resurser från dem som är sjuka? Det undrar jag.
Utredningen säger att långtidssjukskrivning är att gå ned i ett svart hål av bara väntan. Slutklämmen i den utredning som ni själva tillsatte säger: Att beskriva sjukförsäkringen är att bara beskriva en lång rad misslyckanden.
Jag förstår inte att Patrik Björck inte är kritisk till sin egen politik och till vad den egna utredningen säger.
När det gäller detta med att vi tar bort ettårsgränsen är jag väldigt glad. Att automatiskt prövas mot förtidspension inom ett år tycker jag är det mest hårda jag kan tänka mig och det mest inhumana. I stället vill vi behålla personerna i aktiviteter med hjälp av rehabilitering, insatser, arbetsträning, sjukgymnastik med mera i två och ett halvt år för dem som behöver det. De som inte har nedsatt arbetsförmåga ska inte ta resurser från sjukförsäkringen. De ska ha stöd och hjälp från Arbetsförmedlingen så att de kan komma tillbaka till arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller någonting annat.
Därför har regeringen tillsatt en arbetsgrupp som ska arbeta fram en bra lösning som ger de personer som efter två och ett halvt år är för friska för att vara sjukskrivna eller för sjuka för att arbeta en möjlighet att få ytterligare stöd och hjälp i form av utbildning, rehabilitering, arbetsträning och en ersättning så att de kan vara rustade för att sedan kunna komma tillbaka till arbetslivet.
Vad ni gjorde var att ni förtidspensionerade 140 personer om dagen i tio år. 550 000 personer ställdes utanför. 1 procent kom tillbaka eller lämnade sjukersättningen eller förtidspensionen. Därför säger Riksrevisionen att de avled eller att de blev för gamla för att finnas där.
Ingenting gjordes alltså. Mot den bakgrunden har denna regering lyckats väldigt bra med att få ned ohälsotalet. 6 000 färre är nu sjuka i Västra Götaland. Jag gläder mig med dem.
Anf. 7 Patrik Björck (S)
Fru talman! Patrik Björck svarar inte när det gäller den här interpellationen, säger statsrådet. Ja, vi får vänta i två år och se om Mona Sahlin utser mig till minister. Då ska jag, det lovar jag, svara på interpellationer. Men det får väl framtiden utvisa.
Framtiden får också utvisa om de som i dag riskerar utförsäkring får svar på sina frågor och får stilla sin oro. Här får de ju inga svar.
Enligt Helena Rivière får vi vänta till år 2010 på ett besked. I och för sig vet jag inte om det är hon som bestämmer det. Enligt ministern, som väl har mer att säga till om, jobbar en arbetsgrupp med frågan. Vi får hoppas att den jobbar snabbt. Min fråga var liksom om det finns några förslag till snabba åtgärder beträffande problem som redan existerar. Oron finns i dag, och bristen på svar finns också i dag.
Vi får återkomma när arbetsgruppen lägger fram sitt förslag till hur de här frågorna ska lösas. Vi kan bara konstatera att regeringen har hafsat igenom en viktig politisk fråga som berör stora grupper i samhället. Det är en stor och förvisso en svår fråga - det kan jag hålla med ministern om - som naturligtvis varje regering får arbeta med.
Jag kan lova ministern att nästa regering kommer att arbeta med den här frågan på ett mindre hafsigt sätt och att den kommer att ha arbetsgrupper i arbete innan lagförslagen träder i kraft så att man kan svara på människors frågor och stilla den oro som politiken ger.
Vi har nu en politik som ensidigt inriktas på att jaga den som är sjuk och som inte ställer några krav till exempel på arbetsgivaren. Vi har en minister som förhoppningsvis har en arbetsgrupp som jobbar med frågan. Vi socialdemokrater återkommer här i kammaren och interpellerar när vi ser arbetsgruppens resultat. Jag hoppas att vi slipper vänta till år 2010.
Anf. 8 Helena Rivière (M)
Fru talman! Det är inte jag som ger besked om när folk ska få det ena eller det andra. Vad jag talar om är den 1 januari 2010 och de första utförsäkrade som nu har förlängd sjukpenning; det var allt.
Anf. 9 Cristina Husmark Pehrsso (M)
Fru talman! Det får framtiden utvisa. Så säger Patrik Björck om Socialdemokraternas förslag till sjukförsäkring. Vi får se vad Mona Sahlin hittar på. Då tänker jag återkomma.
Patrik Björck har inte möjlighet till fler inlägg här i talarstolen. Hade han haft det hade jag naturligtvis undrat om han tänkt sig att göra precis som man gjorde år 2003 då man sänkte sjukersättningen till under 80 procent. Tänker han stå kvar vid ettårsgränsen och tvångsförtidspensionera människor? Tänker han acceptera att alla människor som har förtidspension faktiskt får sitta i sin isolering hemma trots att de kanske har en arbetsförmåga? Det är den mest inhumana sjukförsäkring som jag varit med om.
Arbetsgruppen nu arbetar med det som Socialdemokraterna och Patrik Björck inte har förmått göra. Det gäller då hur vi hjälper de personer som har en arbetsförmåga men som inte är fullt friska och som känner sig otrygga och inte säkra på sin arbetsförmåga. Dessa blev förut förtidspensionerade, kanske tidsbegränsat. Men per automatik blev förtidspensionen så småningom permanent. De här människorna kom aldrig tillbaka. Vi behåller dem i stället i aktiviteter.
Jag tycker att Patrik Björck inte ska rynka på näsan åt en arbetsgrupp. Tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, som är en otroligt viktig grupp i detta arbete, sitter vi nu och arbetar hårt och intensivt. Min förhoppning är att under hösten kunna presentera ett förslag och någon form av jobb- och utvecklingsgaranti - någonting som Socialdemokraterna och Patrik Björk aldrig har förmått.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.