Bemötande av trafikskadade

Interpellation 2013/14:53
av Niemi, Pyry (S)

Händelser

Inlämnad: 2013-10-23 Anmäld: 2013-10-23 Fördröjd: 2013-10-24 Svar fördröjt anmält: 2013-10-25 Besvarad: 2013-12-03

den 23 oktober

Interpellation

2013/14:53 Bemötande av trafikskadade

av Pyry Niemi (S)

till socialminister Göran Hägglund (KD)

Det anmäls ca 30 000 trafikskador årligen där de skadelidande drabbats av nackskador. 1 500 personer blir invalidiserade och 150 personer får förtidspension.

Jag har tagit del av hundratals berättelser från skadelidande. Många av de lidande skriver om längtan att få arbeta igen, göra rätt för sig och inte vara samhället till last. De flesta känner sig dock oerhört utlämnade och frustrerade, för att inte säga förbannade. Att vara skadelidande med nackskada är som ett lotteri. Vissa vårdgivare är bättre på att ställa diagnoser än andra. Det råder en stor brist på specialister och många blir både felbehandlade och felaktigt bemötta. Här finns det mycket att göra. När det gäller Försäkringskassan och kontakten med hälso- och sjukvården finns en, milt uttryckt, stor utvecklingspotential och slutligen finns ändstationen hos försäkringsbolagen.

Många av de skadelidande känner sig kränkta för att de inte blir trodda och många hamnar helt i onödan i ekonomiska trångmål när ersättningar uteblir på grund av byråkratiskt trassel, prestige mellan läkare och försäkringsbolag och så vidare. Den lilla människan blir dubbelt drabbad, dels av smärtorna och funktionsnedsättningarna från olyckan, dels av allt krångel, fördröjningar och byråkrati. Bemötandet blir ett nyckelord i sammanhanget. Att inte bli trodd måste vara en stor kränkning, det anser jag i alla fall. När den skadelidandes liv i princip förändrats på en bråkdel av en sekund måste de som tar hand om personen i alla lägen agera professionellt, värdigt och snabbt. Jag har läst brev där skadelidande fått vänta många år på att få rimliga besked om exempelvis ersättning och invaliditetsgrad. Jag har fått samtal där skadelidande hånats för att de visat diffusa symtom, men haft bestående smärtor. Jag har tagit del av dokumentation där skadelidande fått möta försäkringsbolag som satsat hundratusentals kronor på att anlita läkare och advokater för att minimera trovärdigheten hos de skadelidandes uppkomna skador i samband med trafikolyckor. Det här är en bild av Sverige 2013.

Jag ställer härmed följande frågor till socialministern:

Vilken form av bemötande anser socialministern är värdigt för skadelidande vid trafikolyckor enligt ovan?

Vilken form av tillsyn ska utföras av Socialstyrelsen av de läkare som anlitas av försäkringsbolagen för att göra bedömningar av trafikskadade?

Debatt (9 anföranden)