Behovet av fler platser för yrkeshögskoleutbildningar
Interpellation 2013/14:346 av Pertoft, Mats (MP)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2014-03-12
- Inlämnad
- 2014-03-12
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2014-03-20
- Sista svarsdatum
- 2014-03-26
- Besvarad
- 2014-04-11
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 12 mars
Interpellation
2013/14:346 Behovet av fler platser för yrkeshögskoleutbildningar
av Mats Pertoft (MP)
till statsrådet Maria Arnholm (FP)
Utbildningen till ekologiska trädgårdsmästare och entreprenörer hos Södertälje kommun vid Skillebyholms yrkeshögskola i Järna fick inte tillstånd inför höstterminen 2014. Detta är en utbildningsanordnare som under många år utbildade inom ramen för yrkeshögskolan, tidigare KY, och vars utbildningar tidigare godkänts av Myndigheten för yrkeshögskolan. Samma sak gäller till exempel utbildningar inom vindkraftsbranschen på Gotland samt utbildningar vid Nackademin, för att bara nämna några.
Sedan årsskiftet har ett större antal utbildningsanordnare som länge bedrivit utbildningsverksamhet inom ramen för yrkeshögskolan i år fått besked om att deras ansökningar inte godkänts.
Detta sker samtidigt som behovet av utbildad arbetskraft är stort och den höga arbetslösheten biter sig fast. YH-utbildningar har erkänt stor kompetens och ger oftast jobb direkt efter fullförd utbildning. När konjunkturuppgången nu äntligen verkar vara på väg är det av extra stor betydelse att ge arbetslösa respektive personer som vill utbilda sig för att kunna få bättre jobb denna chans nu.
Att yrkeshögskolan i ett sådant skede inte har tillgång till tillräckligt många utbildningsplatser är mycket allvarligt och riskerar att direkt motverka en effektiv jobbpolitik.
Min fråga till statsrådet Arnholm är följande:
Hur avser statsrådet att säkerställa att det finns tillräckligt många studieplatser inom ramen för yrkeshögskolan?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2013/14:346
Webb-tv: Behovet av fler platser för yrkeshögskoleutbildningar
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2013/14:100 Fredagen den 11 aprilProtokoll 2013/14:100 6 § Svar på interpellation 2013/14:346 om behovet av fler platser för yrkeshögskoleutbildningar
Protokoll från debatten
Anf. 10 Statsrådet Maria Arnholm (FP)
Fru talman! Mats Pertoft har frågat mig om hur jag avser att säkerställa att det finns tillräckligt många studieplatser inom ramen för yrkeshögskolan.
Sedan den borgerliga regeringen tillträdde 2006 har kraftiga förstärkningar skett inom den dåvarande kvalificerade yrkesutbildningen och yrkeshögskolan. Det handlar både om permanenta höjningar och tillfälliga satsningar för att möta den svaga konjunkturutvecklingen. Genom dessa beslut beräknas det 2014 finns 28 000 årsplatser i yrkeshögskolan. Det är en ökning med 10 000 årsplatser jämfört med den kvalificerade yrkesutbildningen 2006.
Mats Pertoft hänvisar till att det finns ett antal utbildningsanordnare som länge bedrivit utbildningsverksamhet inom ramen för yrkeshögskolan men som i år fått besked om att deras ansökningar inte har godkänts.
Jag vill därför påpeka att syftet med yrkeshögskolan är att den ska erbjuda utbildningar utifrån vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det innebär att även utbildningar med god kvalitet kan få avslag om andra utbildningar med god kvalitet bedöms som mer angelägna.
Myndigheten för yrkeshögskolan har till uppgift att med stöd av analyser och kontakter med branscher göra denna avvägning. Jag har stor tilltro till att myndigheten utför denna uppgift på ett ändamålsenligt sätt.
Bland annat därför är det min och regeringens övertygelse att yrkeshögskolan fortsatt är och kommer att vara en attraktiv utbildningsform för såväl studerande som företag som efterfrågar kvalificerad yrkeskompetens.
Anf. 11 Mats Pertoft (MP)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Framför allt den sista meningen, att yrkeshögskolan kommer att vara en attraktiv utbildningsform för företag som efterfrågar kvalificerad yrkeskompetens, kan jag till fullo instämma i. Jag hoppas också verkligen att den kommer att besannas. För Miljöpartiet var yrkeshögskolans inrättande ett länge efterlängtat beslut.
Det som fick mig att skriva den här interpellationen är något som också nämns i svaret, nämligen att yrkeshögskolan ska "erbjuda utbildningar utifrån vad som efterfrågas på arbetsmarknaden". Under våren har jag haft kontakt med ett antal utbildningsanordnare som alla har skapat bra utbildningar som har lett direkt till jobb.
På den utbildning jag först hade kontakt med, nämligen den på Skillebyholm i Järna, var det 19 av 20 som fick jobb direkt efter utbildningen. Sedan har vi byggmästarutbildningen vid Nackademin. Stockholms Byggmästareförening såg sig föranledd att skriva en debattartikel på Brännpunkt, där man uttryckte att man var helt förfärad över att Nackademin hade fått nej, för man var i desperat behov av fler utbildade personer, som skulle ha kunnat få jobb omedelbart. Jag var på Gotland, där vindkraftsutbildningen hade fått nej. Av de hittills utbildade har 18 av 20 fått jobb direkt efter utbildningen.
Detta är utbildningar som skapar jobb. De ger människor möjlighet att komma ut i arbetslivet. De skapar de jobb som vi behöver nu och inte om några år, när vi hoppas att konjunkturen faktiskt har kommit i gång ordentligt. Konjunkturmässigt är det nu vi ska utbilda våra arbetslösa. Det är nu som de kan matchas in på arbetsplatser. Det är det som gör mig oroad.
År 2014 var det 1 185 ansökningar till yrkeshögskolan, men det var bara 380 som beviljades. Också yrkeshögskolan själv säger att man inte kan bevilja alla de utbildningar som man tycker borde komma till stånd. I grunden ligger en total felbedömning från alliansregeringen i budgetsammanhang. Man ger för få platser och för lite medel till yrkeshögskolan. Det är ganska allvarligt i ett läge där det just är den bästa tidpunkten att utbilda folk så att de kan sätta i gång att arbeta i den kommande högkonjunkturen.
Om några år är vi antagligen i en högkonjunktur, och då är det inte lika angeläget, men just nu är det ett gyllene tillfälle. Då misslyckas alliansregeringen med att skaka fram utbildningsplatser som leder till arbete.
Därför undrar jag: Hur kommer ministern att se till att vi kan matcha dessa människor, som vill jobba, mot arbetsmarknadens behov? De får ju inte den möjligheten. Alliansregeringen nekar dem faktiskt rätten att få utbildning så att de kan komma ut i arbetslivet, och de måste fortsätta vara arbetslösa. Det är ganska allvarligt.
Anf. 12 Statsrådet Maria Arnholm (FP)
Fru talman! Tack, Mats Pertoft, för en viktig och angelägen fråga! Man kan ju definiera misslyckanden på olika sätt. Myndigheten för yrkeshögskolan fördelar nu 10 000 fler platser än vad som var fallet 2006, när alliansregeringen tillträdde. Mot 18 000 platser då ska vi ställa 28 000 platser nu. Det är ett uttryck för att Myndigheten för yrkeshögskolan har blivit en väldigt lyckad satsning. Den bygger på att vi utbildar för jobb.
Jag kan försäkra Mats Pertoft att jag träffar företagare och representanter för regioner och kommuner som alla är väldigt bekymrade över att de inte får de platser de känner att de behöver. Det är ett uttryck för hur yrkeshögskolan var menad att fungera att alla inte får. Det är arbetsmarknadens behov som ska styra, och utifrån det kommer det alltid att vara några som är besvikna. Det ingår i utbildningsformens konstruktion. Jag har svårt att se hur det annars skulle kunna se ut.
Jag känner mig frustrerad över att det inte finns ännu mer resurser. Trots att alliansregeringen satsar 6 miljarder mer på vuxenutbildning än företrädarna gjorde skulle det såklart vara fantastiskt om vi hade ännu mer resurser. Men givet de resurser vi har, har vi gjort en mycket kraftig utbyggnad, och jag är väldigt stolt över yrkeshögskolan.
Jag vill gärna tillägga att det naturligtvis finns en lång rad barnsjukdomar som inte i första hand har att göra med resurstillgången. Det handlar snarare om hur man förhåller sig till utbildningar som är dyra att investera i, som det kostar mycket att bygga upp. Hur ska man få utbildningsanordnare att våga satsa på dem? Hur gör man med yrken som till exempel tandsköterskeyrket, där det finns en ständig efterfrågan?
Dessa och en lång rad andra frågor håller vi nu på att titta på inom Utbildningsdepartementet. En del resultat kommer redan i sommar. En del kommer snarare framåt vintern och våren. Och jag ser framför mig hur vi ska fortsätta att utveckla Myndigheten för yrkeshögskolan och dessa viktiga utbildningar.
Anf. 13 Mats Pertoft (MP)
Fru talman! Jag blir lite lättad när jag förstår att ministern känner sig frustrerad över bristerna, för det är viktigt. Men vi kan inte hålla på att hela tiden jämföra med hur det var 2006, för snart åtta år sedan. Det handlar om att jämföra med framtiden och jämföra med framtida behov i stället för med hur det var en gång i tiden när någon annan styrde. Det är en sjukdom som den här regeringen verkar ha, att hela tiden tänka på hur det var före 2006. Jag tycker att det är lite länge sedan.
Att man har det som motto att alla inte får har jag svårt att förstå. Meningen är ju att vi maximalt ska matcha de arbetslösa med de jobb som finns, och där har yrkeshögskolan en viktig roll att utbilda.
Det som fick mig att skriva den här interpellationen var att det verkar vara så tydligt att man inte längre ska tillåta karriärbyten. Myndigheten för yrkeshögskolan är väldigt tydlig i sina avslag med att man inte ska byta karriär. Man ska ha ett förflutet i just det område som man vill fortsätta sin utbildning i. Jag tycker att det är ett väldigt märkligt synsätt, för hela det svenska samhället bygger på att vi har maximal flexibilitet för att maximalt kunna matcha rätt personer, med rätt utbildning, med rätt jobb.
Myndigheten för yrkeshögskolan ger ett svar när det gäller alla dessa tre utbildningar. Det handlar alltså om vindkraftstekniker - det är otvivelaktigt en framtidsbransch. Det handlar om byggnadsingenjörer - det är otvivelaktigt en framtidsbransch. Det handlar om en av de gröna näringarnas viktiga bitar: trädgårdsmästare. Man säger att människor måste ha ett förflutet just i dessa branscher i stället för att säga: Ja, man ska kunna byta bransch. Det är väl den flexibiliteten som har gjort den svenska arbetsmarknaden stark? Det handlar om att vi har en möjlighet till individuell flexibilitet och att vi kan byta karriär.
Det är visserligen något som har varit en stor svaghet i hela Alliansens skolpolitik - man har försvårat byten inom gymnasiet. Men på arbetsmarknaden har jag inte märkt en vilja att bygga murar mellan olika utbildningar och mellan olika branscher på det här sättet. Det gör mig väldigt orolig. Därför skulle jag vilja fråga ministern: Stämmer det att man på det här sättet inte längre ska tillåtas att göra karriärbyten i det svenska utbildningssystemet när man ska försöka matcha med rätt jobb?
Anf. 14 Statsrådet Maria Arnholm (FP)
Fru talman! Nu ska jag vara riktigt ärlig och säga att jag inte riktigt förstår vad Mats Pertoft menar. Mats Pertoft tar upp tre utbildningar. Dessa utbildningsanordnare har inte beviljats att nu leverera utbildningar. De kan omöjligt ha fått avslag för att myndigheten är emot karriärbyten.
Jag vill nog påstå att hela den svenska vuxenutbildningen handlar om karriärbyten. Det är därför vi har en historiskt stor satsning på vuxenutbildning, på vuxengymnasium, på yrkesvux och på lärlingsvux. Det är en historiskt stor satsning på den här typen av yrkeshögskoleutbildning.
Det är lite svårt att jämföra med något annat än med hur det var förut. Jag kan hålla med om att det vore bättre om man slapp det, men det är ur det man har presterat som man kan hämta sin legitimitet.
Vi satsar också 3,6 miljarder varje år på folkbildning för att människor i Sverige ska få en andra och en tredje chans. Jag vill nog hävda att det svenska utbildningsväsendet och inte minst vuxenutbildning och folkbildning bygger just på karriärbyten. Och det är kanske en av de saker, förutom världens bästa förskola, som verkligen särskiljer Sverige från många andra länder. Därför vore jag tacksam för ett litet förtydligande på den här punkten.
Anf. 15 Mats Pertoft (MP)
Fru talman! Jag kan hålla med om stoltheten över det svenska systemet när det gäller både vuxenutbildningen och förskolan.
Vad jag syftar på när det gäller karriärbyten är att Myndigheten för yrkeshögskolan i avslagen när det gäller dessa utbildningar har anfört att det för lite har krävts att man ska ha erfarenhet av dessa branscher. Det är det jag menar med karriärbyten. Jag menar, precis som ministern sade, att det är viktigt att man kan göra karriärbyten.
Men när det gäller byggnadsingenjörsutbildningen krävs det att man har haft en karriär inom den branschen. När det gäller trädgårdsmästarutbildningen krävs det att man har haft en karriär inom den branschen. Annars beviljas inte den utbildningen. Det är samma sak med vindkraftstekniker.
Då blir jag orolig. Det är nämligen ett adelsmärke för svensk vuxenutbildning att man kan byta karriär. Det är just därför som jag tycker att det vore viktigt att få det bekräftat från ministern att det inte ska krävas en karriär inom just den bransch där man ska utbilda sig. Man ska kunna byta. Det skulle vara väldigt bra om vi kunde vara överens på den punkten. Men då måste man också inom yrkesutbildningen sluta kräva detta av utbildarna. De ska inte behöva kräva det av sina studenter.
Anf. 16 Statsrådet Maria Arnholm (FP)
Fru talman! Som jag sade i mitt svar har jag stort förtroende för Myndigheten för yrkeshögskolan. Låt oss vid tillfälle reda ut vad det är som har stått i de här avslagen, för jag har väldigt svårt att tänka mig att man formulerar sig på det sättet. Tvärtom har man från myndighetens sida uppmärksammat att det ibland är svårt att göra tillräckligt mycket för att hjälpa dem som inte kommer från sektorn.
I den interna utredning som jag berättade om, som vi gör på departementet, tittar vi lite på: Hur skulle man inom ramen för yrkeshögskolan ännu bättre kunna rusta dem som inte kommer från rätt bransch, med ett tekniskt basår eller något sådant, som man har på högskolor och universitet? De ägnar sig i dag åt att faktiskt hjälpa till att stärka studenterna inför deras utbildning.
Enligt det jag vet, och som jag ser på saken, är det en mycket stark strävan för Myndigheten för yrkeshögskolan och för annan vuxenutbildning i Sverige att vara ett stöd när det gäller karriärbyten. På den punkten är vi överens, och jag hoppas att vi ska kunna reda ut de här frågetecknen.
Tack för en möjlighet att diskutera en viktig och angelägen fråga!
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.