barnen i Östersjöområdet

Interpellation 2001/02:258 av Green, Monica (s)

av Green, Monica (s)

den 11 februari

Interpellation 2001/02:258

av Monica Green (s) till statsrådet Ingela Thalén om barnen i Östersjöområdet

Ekonomisk utveckling och samarbete med länderna kring Östersjön har sedan början av 90-talet varit några av ledorden för svensk Östersjöpolitik. Med en god ekonomisk utveckling kommer möjligheterna för dessa länder att förvandlas till välfärdsstater att öka. Samtidigt kan vi se att de sociala frågorna @ än så länge @ inte varit så högt prioriterade som de borde. Den ekonomiska omställningen och den demokratiseringsprocess som genomförts under det senaste decenniet har inte i tillräcklig grad åtföljts av uppbyggandet av nya sociala skyddsnät, något som särskilt drabbat barnen.

Den sociala situationen för många barn i Polen, de baltiska staterna och i övriga delar av det som tidigare utgjorde Sovjetunionen och dess nära allierade, är på många håll katastrofal. Tiotusentals barn lever på gatan i dessa länder. För att överleva vardagen tvingas många av barnen att sälja sig sexuellt. För att glömma vardagen använder sig många av barnen av droger. Ibland är barnen ensamma, ibland har de skrupellösa vuxna bakom sig som inte drar sig för att utnyttja misären.

Exemplet om 9-åriga Marinella från Bukarest som sålde sexuella tjänster bakom järnvägsstationen för 5 kr är ett av flera tragiska fall. Polisen kunde inte göra någonting. En tid senare försvann hon. Sedan dess vet ingen var hon är. Detta är den värsta sortens utnyttjande. Köparna är landsmän som skulle föredra en vuxen kvinna, men som inte har råd. Men köparna är också svenskar, engelsmän och holländare. Hennes situation liknar den som många andra barn från de forna kommunistiska staterna i Östeuropa är utsatta för. När den hårt styrande planekonomin ersattes av en i många fall otyglad marknadsekonomi ledde det till enorma klyftor mellan fattiga och rika. Det gamla kommunistiska sociala skyddsnätet vittrade sönder och många lämnades åt sitt öde. Men än värre är att bristen på kunskap och intresset för barnens situation varit så liten.

Barnen är ofta bortglömda och övergivna av samhället. I Lettland räknar man med att ca 15 000 barn lever på gatan. Situationen är liknande i andra länder i Östersjöregionen. Som exempel kan nämnas att av de två miljoner barn som bor i Moskva är 250 000 11@18-åringar som är eller riskerar att bli gatubarn. Det finns också en bild av ett tilltagande våld med barn och ungdomar inblandade. Ungdomar som arresteras på gatan eller andra offentliga platser är inte sällan påverkade av droger och det är inte helt ovanligt att de blir diagnostiserade som kroniska alkoholister. Många barn- och ungdomsorganisationer har slagit larm om misshandel och övergrepp som driver barnen ifrån sina hem till ett liv som missbrukande och kriminella gatubarn. Unga Örnars systerorganisationer i Lettland och Litauen bekräftar denna bild. Tyvärr bekräftas också bilden nyligen av missförhållandena på den svenska flyktingslussen i Carlslund dit barn från forna Sovjetunionen har börjat komma. Barn som rymt från barnhem och som levt som gatubarn, ibland i flera år.

Sverige har i olika projekt stött informationsinsatser riktade till barn och ungdomar i Öst- och Centraleuropa och nuvarande Ryssland. Bl.a. har Sverige som en av staterna som ingår i Östersjöstaternas råd beslutat om att införa ett nytt barnsekretariat som stärker insatserna mot sexuell exploatering av barn i Östersjöregionen. Sverige har också givit stöd till förebyggande och rehabiliterande insatser vad gäller det ökade bruket av tobak, alkohol och narkotika. Dessutom har Sverige varit med att ta fram en handlingsplan för att hejda den explosionsartade hiv/aidsspridningen i området.

De ansträngningar som görs av Sverige för att förbättra situationen för ungdomar och barn i Östeuropa är mycket viktiga. Handlingskraft är vad dessa barn främst behöver.

FN:s konvention om barnets rättigheter eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Barnkonventionen innebär en ny epok i arbetet med barns och ungas villkor. Det är första gången barns egna mänskliga rättigheter formuleras i ett internationellt bindande avtal. Barnkonventionen uttrycker världssamfundets samlade syn på barn och ger därmed alla länder ett gemensamt språk och ett gemensamt mål.

Konventionen utgår ifrån att barndomen har ett värde i sig och att barn är en utsatt grupp i samhället med särskilda behov av omvårdnad och skydd som också innefattar ett rättsligt skydd. Konventionen tillerkänner barn grundläggande medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och bygger på fyra viktiga principer:

  • att barnen har rätt till likvärdiga villkor,
  • att barnens bästa ska beaktas vid alla beslut,
  • att barnet har rätt till liv och utveckling
  • och att barnet har rätt att säga sin mening och få den respekterad.

Med barnkonventionen i beaktande, och med vetskap om de eländiga förhållanden som många barn lever under, är det viktigt att Sverige i sitt fortsatta samarbete inom Östersjöregionen fortsätter att agera. Vi måste öka våra ansträngningar och intensifiera vårt arbete på ett långsiktigt och målmedvetet sätt för att förbättra den sociala situationen för barnen i området.

Med detta som bakgrund vill jag fråga ministern vilka ytterligare åtgärder ministern tänker ta för att stödja barnen i Östersjöregionen.

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2002-02-13 Anmäld: 2002-02-19 Besvarad: 2002-03-05