Återfallsförbrytare som går fria
Interpellation 2018/19:19 av Ingemar Kihlström (KD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-01-25
- Överlämnad
- 2019-01-25
- Anmäld
- 2019-01-30
- Sista svarsdatum
- 2019-02-08
- Svarsdatum
- 2019-02-15
- Besvarad
- 2019-02-15
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Den 23 november 2017 kördes en 14-årig flicka ihjäl av en man i Mellansverige. Mannen ringde inte polisen. Han stannade inte och tittade efter om flickan överlevt eller om han kunde hjälpa henne. I stället smet han från platsen. Två månader innan detta hände hade han lovat domstolen att han skulle ”ordna upp sitt liv”. Då stod han åtalad för en misshandel men slapp fängelse. Domen blev i stället skyddstillsyn. Det var inte första gången han stod inför domstol. Mannen är känd missbrukare av både narkotika och alkohol, och han är dömd för rattfylleri, smitning och vårdslöshet i trafik. Han hade inget körkort men ägde trots det 32 bilar, fastän han fick försörjningsstöd. Han fungerade som bilmålvakt. Ändå fick han skyddstillsyn.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att vanekriminella av den här sorten ska sättas i fängelse?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2018/19:19
Webb-tv: Återfallsförbrytare som går fria
Dokument från debatten
- Fredag den 15 februari 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:54
- Protokoll 2018/19:54 Fredagen den 15 februariProtokoll 2018/19:54 Svar på interpellation 2018/19:19 om återfallsförbrytare som går fria
Protokoll från debatten
Anf. 10 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Ingemar Kihlström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att vissa vanekriminella ska sättas i fängelse.
Olyckan i Dalarna, som Ingemar Kihlström tar upp i sin fråga, är en oerhörd tragedi. Samhället måste reagera kraftfullt och i tid för att förhindra att något liknande inträffar igen.
Regeringen ser allvarligt på återfall i brott. Det är viktigt att den som begår flera brott får ett straff som står i proportion till brottslighetens allvar. Regeringen genomförde därför under förra mandatperioden en reform som innebär att fler gärningar ska behandlas som återfall och därmed mötas av skärpta straff. Möjligheten att låta en tidigare påföljd omfatta ytterligare brott har begränsats. Numera måste domstolen döma ut en ny påföljd vid återfall.
När det gäller valet av påföljd är återfall i brott något som domstolen ska beakta som skäl för fängelse. Beroende på bland annat brottslighetens allvar kan dock andra påföljder, såsom skyddstillsyn, vara tillräckligt ingripande och även lämpligare än ett fängelsestraff för att förhindra fortsatt brottslighet. En lagstiftning som ger möjlighet att bestämma påföljd på ett nyanserat sätt är därför nödvändig.
När det särskilt gäller vanemässiga och upprepade trafikbrott innebär dessa ett uppenbart lagtrots och ofta en stor trafikfara. Regeringen ser det därför som mycket angeläget att förhindra återfall i trafikbrott. Det är en fråga både om brottsbekämpning och om att rädda liv i trafiken. I augusti 2018 gav jag därför en utredare i uppdrag att se över hur det straffrättsliga skyddet mot upprepad trafikbrottslighet kan förstärkas.
I utredarens uppdrag ingår att se över straffskalorna för vissa trafikbrott. Skärpta straffskalor skulle ge utrymme för högre straff vid till exempel återfall. För grov olovlig körning och rattfylleri ska det föreslås en skärpning av maximistraffet till ett års fängelse. Då kommer den som gör sig skyldig till dessa brott att kunna frihetsberövas redan i samband med ett polisingripande.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Utredningen ska också se över om det bör införas ett nytt, samlat brott som träffar den som återkommande gör sig skyldig till trafikbrott. En sådan straffbestämmelse skulle med större kraft än dagens reglering kunna träffa och motverka gärningar som på ett upprepat och systematiskt sätt innebär allvarlig fara för trafiksäkerheten. För ett sådant brott kan även övervägas en straffskala som bättre motsvarar brottslighetens allvar och som innebär mer kännbara straff än i dag.
Uppdraget ska redovisas i slutet av sommaren 2019. Efter sedvanlig beredning kommer jag att återkomma till riksdagen i dessa frågor.
Utöver ett stärkt straffrättsligt skydd är det också viktigt att arbeta återfallsförebyggande när en förbrytare väl har dömts. Regeringen arbetar för närvarande med ett lagförslag som innebär att Kriminalvården får fler verktyg än i dag att arbeta återfallsförebyggande. Tanken är att förslaget ska leda till en minskning av återfallen i brott i stort.
Slutligen vill jag även framhålla vikten av ett effektivt brottsförebyggande polisarbete. En av regeringens prioriterade frågor är att stärka det polisiära arbetet och att fler poliser ska kunna bekämpa brottsligheten och öka tryggheten för alla. Den stora satsning som görs på Polismyndigheten är central för detta arbete.
Anf. 11 Ingemar Kihlström (KD)
Herr talman! Först av allt vill jag tacka justitie- och migrationsministern för svaret på interpellationen. Jag delar också beskrivningen i svaret. Olyckan i Dalarna är en oerhörd tragedi. En 14-årig flicka på väg hem blir påkörd och avlider av skadorna. Bilföraren lämnar platsen utan att se efter hur det gick för den som körts på. Beskrivningar från olyckan visar att påkörningen var mycket våldsam. Man frågar sig: Hur kunde en sådan olycka ske? När det händer måste man också fråga sig: Varför ingrep inte rättsväsendet hårdare och tidigare?
Polisutredningen visar att den förare som var inblandad var en känd återfallsförbrytare, dömd flera gånger. I det här fallet medger han att han körde olycksbilen och sedan lämnade olycksplatsen. I den senaste domen före den här händelsen slapp han fängelse och kriminalvård eftersom han ville komma till rätta med sina problem. Han dömdes till skyddstillsyn med alkoholavvänjande behandling trots att hans belastningsregister innehåller en lång rad brott under flera år. I det här fallet dömdes förövaren till fängelse i två år och sex månader för bland annat vållande till annans död.
Herr talman! Utifrån gällande praxis bör straffvärdet vara i nivå av tre års fängelse i fall som dessa. Det här aktuella fallet belyser frågan om inte det faktiska straffvärdet borde vara högre. I mina ögon borde ett brott som i detta aktuella fall ligga i ett högre spann av straffskalan. Man kan också konstatera att dagens system med automatisk villkorlig frigivning efter två tredjedelar av strafftiden innebär att återfallsförbrytaren från Dalarna kommer att vara en fri man i november nästa år.
Jag anser att brott och påföljd rimmar illa med det allmänna rättsmedvetandet. Är det rimligt att en förare som i stor hastighet med sin bil dödar en oskyldig människa, avviker från platsen och sedan håller sig undan i flera dagar får ett frihetsberövande straff på två år och sex månader? Han kommer också att bli frigiven efter två tredjedelar av den strafftiden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag anser att straffskalan bör ändras så att straffet blir högre för att visa att samhället ser allvarligt på brott där grov oaktsamhet i trafiken leder till andra människors död.
Jag anser också att vi i Sveriges riksdag bör ta steg för att återfallsförbrytare ska få högre straff. Den rabattmodell för brott nummer två, tre och fyra som är ett faktum i dagens domar behöver förändras. Man bör överväga att i högre grad addera straffvärdet vid situationer där flera brott utförs vid samma tillfälle. Återfallsförbrytare bör avtjäna en tid i fängelse som helt och hållet motsvarar straffvärdet för det eller de nya brott som hon eller han dömts för.
Justitieministern anger i interpellationssvaret att en utredning pågår för att se över hur det straffrättsliga skyddet mot upprepad trafikbrottslighet kan förstärkas. I uppdraget ingår också enligt svaret en översyn av straffskalorna för vissa trafikbrott. Jag undrar: Ingår det även en översyn av straffen för de grova trafikbrotten? Jag vore också tacksam för ytterligare information om uppdraget och tidsplanen för den utredning om trafikbrott som nämns.
Jag vill fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson: Är justitieministern beredd att öka straffnivån för grova trafikbrott? Vad anser justitieministern om förslaget att återfallsförbrytare bör avtjäna en tid i fängelset som helt och hållet motsvarar det eller de brott som hon eller han har dömts för? Min fråga är också: Vad ingår i uppdraget för den utredning som påbörjades i augusti?
Anf. 12 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Utgångspunkten för interpellationen är en fruktansvärd tragisk olycka. Den 14-åriga flicka som råkade ut för denna olycka får aldrig tillbaka livet. Det är oåterkalleligt.
Vi lagstiftare kan inte ge någon livet tillbaka. Men vi kan göra allt vi kan för att försöka se till att detta inte upprepas, och vi kan vidta åtgärder som gör att vi i bästa fall kan avbryta ett sådant här beteende hos en individ när vi ser att det är på väg att få sådana här tragiska konsekvenser.
I just det här fallet är domen överklagad. Den överklagades i går. Åklagaren vill gå fram med ett hårdare straff än i ursprungsdomen. Den åtalade vill bli friad. Jag kan och ska inte gå in närmare på det enskilda fallet.
Däremot kan jag förstås på ett allmänt plan ha en reflektion över den ordning som vi har. Jag är, säkert i likhet med Ingemar Kihlström, förbaskat trött på en ordning som gör att människor kan fortsätta att bete sig på det här sättet år efter år. De kör fulla, de kör utan körkort och de begår brott efter brott utan att någon ingriper i slutändan och utan att vi har tillräckliga straffrättsliga möjligheter att ingripa. Det är helt oacceptabelt, för vi vet att i fel händer blir en bil helt enkelt ett mordvapen.
Denna brottslighet måste avbrytas i tid, innan den får sådana tragiska konsekvenser. Det är bakgrunden till att jag initierade översynen av lagstiftningen förra året. Inriktningen på denna är att vi ska ha högre straffskalor för trafikbrott. Då ser man över hela linjen, oavsett vad det är för brott vi talar om. I dag är straffskalorna så pass låga att man inte ens kan gripa och frihetsberöva en person som ägnar sig åt olovlig körning, alltså kör utan körkort eller misstänks för rattfylleri. Maxstraffet måste då vara ett års fängelse, och det är det inte i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi måste alltså ha en högre straffskala för den här typen av brott så att vi kan göra tidiga ingripanden. Som vi skriver i direktivet måste vi också ha särskilt höga straffskalor för den som gång på gång återfaller i trafikbrott. Vi får se vad utredaren landar i, men man tänker sig någon form av lösning där det handlar om att döma enligt en särskild straffskala, som ligger väsentligt högre än den gör i dag, när det gäller människor som vid upprepade tillfällen begår de här brotten.
Detta ska vi göra. Vi får betänkandet i slutet av sommaren. Därefter blir det en vanlig remisstid, och jag tänker mig sedan en lagskärpning under nästa år. Jag är angelägen om att ha ett bra samarbete i riksdagen så att vi landar rätt i frågan, och jag kommer säkert också att vilja hålla Ingemar Kihlström informerad om hur processen går till.
Vi delar nog grunduppfattning i det här läget: Vi kan inte lägga fingrarna emellan när det gäller de här fallen, och vi är därför beredda att skärpa lagstiftningen.
Anf. 13 Ingemar Kihlström (KD)
Herr talman! Tack så mycket för utvecklande svar från justitie- och migrationsminister Morgan Johansson!
Polisutredningen visade att den förare vi talar om var dömd för våldsbrott och rattfylleri. Han dömdes då till skyddstillsyn. I det här fallet hade socialtjänsten en modell där man gav honom en mobiltelefon med blåsinstrument för att logga hans nykterhet. Det visade sig att polisen under polisutredningen inte hade möjlighet att få ut loggen. Man har alltså ingen möjlighet att följa upp detta i polisutredningen, där det borde vara motiverat, utifrån det faktum att socialtjänsten vägrade att lämna ut loggen. Jag tycker att man borde se över dagens system så att polisen, när det är motiverat i samband med polisutredningar, skulle kunna ta del av socialtjänstens logg.
Vi kan konstatera att det i det här fallet gäller en person som saknar körkort och som har en missbruksproblematik. Trots det står han som ägare till över ett trettiotal bilar. Jag vet att det har tagits steg i riktning mot att komma till rätta med problematiken med bilmålvakter, men jag tror ändå att vi behöver skärpa aktiviteterna.
Jag vill följa upp det hela lite grann. Det sägs i svaret att det under förra mandatperioden infördes en reform som innebar att fler gärningar skulle behandlas som återfall och mötas av skärpta straff.
Jag har därför några frågor till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson: Delar justitieministern min bedömning att lagarna bör justeras så att polisen kan få ut loggar från till exempel nykterhetstester? Anser justitieministern att lagstiftningen mot bilmålvakter är tillräcklig i ljuset av att man som missbrukare utan körkort kan äga 32 bilar? Och anser ministern att den reform under förra mandatperioden som nämns i interpellationssvaret om ökade straff vid återfall har nått sitt mål och är enligt den nivå som regeringen satte upp?
Anf. 14 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Det är faktiskt första gången jag stöter på frågan om polisen och uppgifterna i socialtjänstens logg. Men jag tar gärna med mig den tillbaka för att se hur regelverket ser ut. Det handlar förstås om sekretessregler mellan socialtjänsten och polisen. Jag får lov att säga att det förefaller väldigt egendomligt om ordningen är på detta sätt, men det kan man helt enkelt åtgärda.
När det gäller bilmålvakter gjorde vi en förändring under förra mandatperioden som gjorde det lättare att beslagta bilar som står skrivna på bilmålvakter. Det handlar då till exempel om stora mängder upplupna parkeringsböter för bilar som står på gatorna. Förändringen innebär att man i storstäderna har kunnat bogsera bort tusentals målvaktsbilar från gatorna och fått dem skrotade. Denna lagstiftning finns nu på plats.
På Näringsdepartementet görs också en särskild översyn av regleringen av registrering av bilar. Inriktningen är att det måste finnas en ordning där vi kan sätta ett tak för hur många bilar som får stå skrivna på en person. I det här fallet hade personen inte ens körkort, vilket ger en särskild dimension till det hela. Processen när det gäller registrering av bilar sker alltså på Näringsdepartementet, och där ansvarar Tomas Eneroth. Vi kommer att kunna leverera förslag om detta under perioden.
När det gäller den bredare frågan om återfall i brott - och nu talar vi inte bara om trafikbrott utan om återfall i brott totalt sett - sker det också en översyn. Det handlar just om hur man ska se på det som populärt kallas för straffrabatt i de här fallen. Där vill vi också gå i skärpande riktning. Det görs en särskild översyn av frågan, men då handlar det inte bara om trafikbrott.
Ingemar Kihlström var också inne på detta med villkorlig frigivning, det vill säga att när man väl sitter i fängelse får man möjlighet till villkorlig frigivning under den sista tredjedelen av tiden för att kunna återanpassa sig i samhället. Det tycker jag i grunden är en ganska bra modell, som de allra flesta länder har. Det finns många länder som har halvtidsfrigivning, men vi har sedan ganska många år tillbaka tvåtredjedelsfrigivning.
Jag vill dock skärpa reglerna och villkoren för dem som friges villkorligt. Jag vill göra det möjligt att utföra fler drogtester under den tid man är villkorligt frigiven. Jag vill göra det möjligt att övervaka dessa individer med fotboja om det skulle behövas i särskilda fall. Jag vill också utöka möjligheterna att förverka den villkorliga frigivningen om personerna skulle begå brott under den tid som de är villkorligt frigivna. Det finns en särskild utredning som har sett över detta, och vi kommer att först gå till Lagrådet och därefter till riksdagen under våren med detta för att skärpa kraven på dem som är villkorligt frigivna.
Slutligen: När det gäller trafikbrotten ser jag fram emot att få betänkandet under slutet av sommaren. Det är Anne Rapp, som är hovrättsråd i Västra Sverige, som gör utredningen, och jag är säker på att hon kommer att landa på ett sätt som gör att vi väsentligt skärper synen på den här typen av brott.
Anf. 15 Ingemar Kihlström (KD)
Herr talman! Tack för svaren från justitie- och migrationsministern! Jag finner också att vi har en stor samsyn i grundfrågan: Vi ska hitta fram till en modell där vi både förbättrar uppföljningen av brott och förhindrar att nya brott sker.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Händelsen i Dalarna påminner oss i mina ögon om att det finns skäl för förbättringar och att det finns saker som kan förstärkas. Jag är glad att vi har en samsyn på detta. Jag vill gärna hitta en gemensam väg framåt där vi har kraftfulla åtgärder för att motverka återfallsförbrytare och kraftfulla insatser som lämplig straffnivå för att stävja både vanliga och grövre trafikbrott. Det handlar också om att finna aktiva och verkningsfulla insatser för att motverka bilmålvakter. Visserligen ser jag ett behov av att också skärpa straffnivån, och jag vill även se över hur vi hanterar principerna för återfallsförbrytare och den tid som de ska ha i fängelse, men jag tackar ändå för svaret och ser fram emot att utredningarna presenteras. Det är en stor mängd utredningar som är på gång, och det blir intressant att se innehållet.
Anf. 16 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)
Herr talman! Tack, Ingemar Kihlström, för debatten! Jag tror att det framgår att vi har en gemensam syn på i vilken riktning vi ska gå. Det finns ett antal processer som nu är på gång. Som jag sa tidigare kommer redan om några veckor lagrådsremissen om skärpt tillsyn av dem som är villkorligt frigivna, med bland annat utökade möjligheter till drogtester, förverkande av den villkorliga frigivningen och övervakning med fotboja. Den kommer alltså om några veckor. I slutet av sommaren kommer resultatet av översynen när det gäller trafikbrotten, och den kommer också att gå i skärpande riktning.
Sedan har vi bilmålvaktsfrågeställningen, där vi har gjort en hel del för att få undan målvaktsbilarna som är en del i en organiserad kriminalitet som är djupt besvärlig på många sätt. Det handlar om att vi tar ytterligare steg för att få undan den här typen av verksamhet.
Sedan vill jag också lägga till att för att det här i grunden ska fungera krävs också en stark polisiär närvaro och starka resurser i polisväsendet så att man klarar av att göra tillsynen och själva brottsutredningen. Vi bygger ut polisverksamheten med 10 000 fler anställda fram till 2024. Bara under det här året kommer ungefär 1 500 nya poliser ut från polisutbildningen. Då gäller det att se till att denna förstärkning kommer hela landet till del och att man kan förstärka sin verksamhet just när det gäller att bekämpa trafikbrott.
Det här är en fråga som jag tror att vi kan jobba tillsammans med, och jag är angelägen om att hålla riksdagen informerad om hur det går i den här processen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.