Anskaffning av försvarsmateriel
Interpellation 2007/08:327 av Rådberg, Peter (mp)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-01-22
- Anmäld
- 2008-01-22
- Sista svarsdatum
- 2008-02-12
- Besvarad
- 2008-02-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 22 januari
Interpellation
2007/08:327 Anskaffning av försvarsmateriel
av Peter Rådberg (mp)
till försvarsminister Sten Tolgfors (m)
I vårbudgeten 2007 för utgiftsområde 6 Försvar lade regeringen ett förslag avseende ombyggnad av JAS 39 Gripen-plan. I tilläggsbudgeten skriver man att regeringen har övervägt vilka alternativ som finns för att vidmakthålla och vidareutveckla JAS 39 Gripen och söker riksdagens bemyndigande för att få besluta om ombyggnad av upp till 31 JAS 39 A/B till JAS 39 C/D och ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen. Regeringen anser att ett genomförande av förslaget är det mest kostnadseffektiva sättet att långsiktigt vidmakthålla och vidareutveckla JAS 39 Gripen.
I tidningen Värnpliktsnytt den 10 oktober 2007 skriver försvarsminister Sten Tolgfors hur prioriteringsordningen ska gå till när nytt materiel anskaffas: ”I första hand ska färdig försvarsmateriel köpas. I andra hand ska den utvecklas tillsammans med andra länder. I tredje hand ska materiel egenutvecklas i Sverige.” Dessa principer, skriver Tolgfors, lades fast redan 2004 och bekräftades i vårbudgeten 2007.
I försvarsministerns tal i Sälen den 14 januari 2008 tog han åter upp frågan om materielanskaffning och betonade att ”det är Försvarsmaktens operativa behov som skall styra”. Tolgfors sade också att ”vi har en skyldighet att beställa det som vi verkligen behöver och som ger bäst valuta för pengarna”.
Det råder en bred enighet i riksdagen att Försvarsmakten ska ställa om från det gamla invasionsförsvaret till det nya internationella insatsförsvaret. Internationellt efterfrågas först och främst marktrupper. Med uppgraderingen av 31 JAS 39 Gripen-plan till C/D-version anpassas hela den svenska flygplansflottan till senaste Natostandard. Detta sker utan att det finns någon efterfrågan på svenska JAS-plan i internationella sammanhang.
Knappt är bläcket torrt på beslutet att uppgradera 31 JAS A/B till C/D-versionen till en kostnad av 4,1 miljarder kronor förrän det redan pratas om att Sverige måste köpa in en ny delserie E/F, även kallad Super-JAS – detta för att Sverige i framtiden ska kunna exportera planet till i första hand Norge.
Mina frågor till försvarsministern är:
Avser ministern att fullfölja sin prioriteringsordning när det gäller anskaffning av försvarsmateriel att det ska vara det operativa behovet som ska styra?
Hur ser försvarsministern på möjligheten att satsa på en egenutveckling av Super-JAS om Norge skulle dra sig ur en eventuell affär?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2007/08:327
Webb-tv: Anskaffning av försvarsmateriel
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2007/08:62 Tisdagen den 12 februariProtokoll 2007/08:62 17 § Svar på interpellation 2007/08:327 om anskaffning av försvarsmateriel
Protokoll från debatten
Anf. 97 Sten Tolgfors (M)
Herr talman! Peter Rådberg har frågat mig om jag avser att följa min prioritetsordning när det gäller anskaffning av försvarsmateriel, att det ska vara det operativa behovet som ska styra. Peter Rådberg har också ställt frågan hur jag ser på möjligheten att satsa på en egenutveckling av vad han kallar super-JAS om Norge skulle dra sig ur en eventuell affär.
Den säkerhetspolitiska situationen i Sveriges närområde är i dag en helt annan än tidigare. Ett invasionshot riktat mot Sverige är osannolikt under överskådlig tid. Samtidigt går det i framtiden inte att utesluta en risk för incidenter där vår territoriella integritet utmanas. För att möta den nya tidens hot utvecklas ett flexibelt insatsförsvar. Försvarsmakten måste alltid styras av en god balans mellan de dagsaktuella behoven och den långsiktiga strategiska förmågeutvecklingen.
Försvaret har den dubbla uppgiften att värna Sveriges territoriella integritet och att sprida fred och säkerhet i världen. Uppgifterna hänger nära samman. Den erfarenhet som internationella insatser ger stärker förmågan också att värna Sveriges territoriella integritet.
Den dimensionerade uppgiften för markstridskrafterna i dag är de internationella insatserna, medan flygstridskrafternas verksamhet främst är dimensionerad till just uppgiften att hävda nationell integritet. Likväl är flygstridskrafterna efterfrågade i de internationella insatserna, om än inte i samma utsträckning som markförbanden.
För att återgå till den första frågan som Peter Rådberg ställt vill jag på detta sätt förklara att ett operativt behov formas av både dagsläge och framtid, och det är alltid, med denna utgångspunkt, det operativa behovet som styr anskaffningen av försvarsmateriel. Prioritetsordningen i fråga om anskaffningsmetod ligger också fast: I första hand ska färdigutvecklad försvarsmateriel anskaffas. I andra hand kan den utvecklas i samverkan med andra länder. Först i tredje hand blir egenutveckling aktuell.
Till Peter Rådbergs andra fråga.
Med tidigare beslut om handlingsplanen för JAS 39 har vi försäkrat oss om fyra saker:
en ensad flygplanspark som ger ett flygsystem med lägre kostnader,
en ökad livslängd på flygsystemet från 2020 till 2040,
en ökad räckvidd tack var lufttankning,
en förmåga till interoperabilitet som uppfyller Natostandard.
Den utsträckta livslängden till år 2040 gör att vi kan skjuta frågan om upphandling av ett nytt flygsystem framåt i tiden. Däremot vet vi att under flygplanets livslängd till 2040 kommer vi att behöva ta beslut om att anpassa flygsystemet till den förändrade operativa miljön, för att hålla det luftvärdigt och för att minimera driftskostnader. Under 2007 beslutade riksdagen att som en del i handlingsplanen genomföra en studie fram till 2010 som kallas Demonstratorprogrammet. Programmet syftar till att skapa beslutsunderlag om hur flygsystemet JAS 39 bäst ska kunna vidmakthållas.
På frågan om en svensk egenutveckling av JAS 39 är möjlig vill jag svara på följande sätt:
Generellt gäller att ju fler stater som kan dela på kostnader för vidmakthållande eller logistik för ett materielsystem desto fördelaktigare är det. En svensk egenfinansiering för att vidmakthålla JAS 39 är därför något vi vill undvika, och ett samarbete med Norge skulle vara välkommet, i dag eller i framtiden. Men Gripenfamiljen växer.
Om Sverige kommer att kunna hitta former för ett samarbete med Norge kring JAS 39, med utgångspunkt i den offertförfrågan som de lämnat till FMV, går inte att svara på i dag. Tillräcklig analys av Norges förfrågan och hur vi ska ställa oss till denna har ännu inte skett.
Anf. 98 Peter Rådberg (Mp)
Herr talman! Jag får tacka statsrådet för svaret. Riksdagen beslutade i våras om en uppgradering av 31 stycken JAS 39 Gripen till C/D-versionen. I och med det beslutet anpassas hela den svenska flygplansflottan till den senaste Natostandarden.
Detta sker utan att det finns någon efterfrågan på svenska JAS-plan i internationella sammanhang. Och innan bläcket har torkat på det beslutet pratas det redan om nästa generation, E/F-versionen, det så kallade super-JAS.
Försvarsministern har sagt vid ett flertal tillfällen, senast på Folk och Försvars konferens i Sälen, att det är Försvarsmaktens operativa behov som ska styra. Försvarsministern sade till och med att det är vår skyldighet att beställa det som vi verkligen behöver.
Hur rimmar då dessa vackra ord från försvarsministern med den nya satsning som är på gång med E/F-versionen? Behöver vi verkligen det nya super-JAS? Vad är i så fall tanken med det nya JAS-planet, och vad ska det användas till? Försvarsministern måste rimligen ha något syfte med ett sådant miljardprojekt.
Försvarsministern skriver i sitt svar att ett operativt behov formas av både dagsläge och framtid, och det är alltid, med denna utgångspunkt, det operativa behovet som styr anskaffningen av försvarsmateriel.
Jag vill stanna upp lite grann här. Prata om att försvarsministern vill ha både hängslen och livrem, som man brukar säga! Behoven formas av både dagsläge och framtid.
Om man ger sådana svar kan ju regeringen motivera i stort sett alla inköp av materiel.
Ingår JAS E/F-versionen i det operativa behovet, enligt försvarsministern? Försvarsberedningen såg inget hot, och försvarsministern säger själv att det inte finns något militärt hot mot Sverige under överskådlig framtid. Ändå går försvarsministern i bräschen för ett nytt miljardprojekt utan att förklara vad vi ska ha E/F-versionen till.
Det är uppenbart för alla som läser detta att det här resonemanget inte går ihop.
Jag förväntar mig att försvarsministern förklarar denna kommande satsning, som ligger i närtid, tydligare med utgångspunkt i vad han har sagt om hotbilden tidigare.
När det gäller själva tidsaspekten på JAS-affären säger Åke Svensson, Saabchefen, till Ny Teknik häromveckan att Saab tänker lämna en offert till Norge under våren 2008. Danmark kommer att få en liknande offert året efter, 2009. Beslut kommer att tas senare under 2008 eller i början av 2009, säger Åke Svensson. Jag utgår från att försvarsministern är väl informerad om den här händelsen.
Det är väl ingen avancerad gissning att försvarsministern och regeringen har lovat Norge att vara med på E/F-versionen. Man lämnar inte en offert i den här storleksordningen utan att Sverige ger garantier om en satsning på samma projekt som dessutom är en förutsättning för Norge att över huvud taget köpa planet. Jag vore tacksam om försvarsministern kunde dementera eller förkasta det påståendet.
På min andra fråga fick jag ett ganska bra svar. Jag tolkar det som ett klart nej, att Sverige inte kommer att bygga super-JAS om Norge skulle säga nej. Jag skulle ändå vilja ha ett förtydligande från försvarsministern. Stämmer det påståendet? Om Norge säger nej, kommer inte Sverige att gå vidare själv med det så kallade super-JAS?
Anf. 99 Sten Tolgfors (M)
Herr talman! Det var länge sedan jag hörde ett så spekulativt inlägg i denna kammare. Interpellanten har inget som helst stöd för de påståenden han gör. Han hänvisar än till industriföreträdare, än till andra länder men väldigt lite till vad den här regeringen har sagt eller gjort.
Jag tror också det är värt att dra sig till minnes att Miljöpartiet är emot Handlingsplan Gripen. Det leder till en för stor och mindre användbar Gripenflotta, till en försvagad operativ flygförmåga, till kortare livslängd för JAS Gripensystemet, till ett behov av anskaffning av nya stridsflygplan långt tidigare än om vi fortsätter att använda och håller Gripensystemet modernt. Det är ett oerhört dyrt sätt att resonera.
Alternativet är att Miljöpartiet säger rakt ut det som blir konsekvensen av Peter Rådbergs resonemang, att Sverige inte ska ha ett flygvapen som förmår att hävda sig. Man säger ju nej till att framtidssäkra Gripensystemet.
Miljöpartiet anslår också 7 miljarder mindre än vad regeringen gör för materiel de kommande åren. Så man har inte ens det ekonomiska utrymmet att peka på en alternativ väg.
Det finns inga formella krav från Norges sida på Sverige och en E/F-version i det
request for
binding information
som studeras. Det kommer att ske en förhandling så småningom. Det är en aspekt att ta hänsyn till av den enkla anledningen att det är bra att Gripenfamiljen växer eftersom det gör att Sverige delar framtidssäkringen av Gripensystemet med andra länder. Det är alltså en senare fråga att avgöra. Vi utesluter ingenting, särskilt inte vid ett fördjupat nordiskt samarbete om drift, utveckling och övning. Men dimensioneringen ska, precis tvärtemot vad interpellanten här och vid andra tillfällen har påstått, utgå från Sveriges egna behov.
Som det ser ut skiljer det tre fyra år på de båda ländernas planer för framtiden. Det är för tidigt att bestämma för Sverige om 2017. Handlingsplan Gripen gäller. Vi får 100 moderna livstidsförlängda plan. I den ingår - det har Peter Rådberg fullständigt missat - en demonstrator av ny teknik som bär mot E/F-versionen, som gör den möjlig, som gör det möjligt för oss att fatta ett välinformerat beslut på god grund. Det ger också möjlighet för oss att få ett bra underlag för beslut om Sveriges framtida förmåga. Allt detta säger Miljöpartiet nej till, demonstratorn som bär mot att utveckla den version som andra länder, nu till exempel Norge, visar intresse för.
Dimensioneringen och inriktningen av försvaret, av flygvapnet, kommer att behandlas i en särskild proposition till riksdagen i höst. Allt detta vet Peter Rådberg bakom sina spekulationer.
Det är alldeles korrekt att handlingsplanen handlar om att uppgradera 31 Gripenplan till C/D-version. Det ökar interoperabiliteten. Vi får en ensad antalsmässigt reducerad flygplansflotta om 100 JAS 39 och en ökad operationell livslängd med 20 år bortåt 2040. Det innebär att de framtida kostnaderna minskar samtidigt som systemets effekt ökar. Det leder också till att vidmakthållandekostnaderna kommer att kunna minska.
Men när vi livstidsförlänger ett system är det precis tvärtemot vad interpellanten sade alldeles nödvändigt att också titta på framtidens behov och inte bara dagens. Det går inte att skjuta på framtiden alla beslut om att studera teknik, att kunna framtidssäkra stora system som flygplan och hoppas på att man på ett par år ska kunna komma i kapp när det eventuellt skulle aktualiseras som till exempel för Miljöpartiet.
Vi måste alltid ha blicken i framtiden, Peter. Vi måste titta på den operativa miljö som flygplanet kommer att befinna sig i fram till 2040 för att säkra svensk luftförsvarsförmåga.
Anf. 100 Peter Rådberg (Mp)
Herr talman! Vi är helt överens. Vi ska titta på framtiden, Sten Tolgfors. Men jag nämnde för dig, som du mycket väl vet, att vi tog ett beslut här för ett år sedan knappt, nio månader sedan, på C/D-versionen som just var framtiden. Det var den absolut bästa standard som över huvud taget fanns i världen och som är Natostandard. Det var ju framtiden. Bläcket hinner inte ens torka förrän det blir en ny satsning på JAS-projekt.
Jag förstår inte resonemanget. Vi har tagit beslutet redan. Jag hade en fråga till dig. Det är de operativa behoven som ska styra. Det är det som är min fråga i den här interpellationen. Vilka är de behov som försvarsministern ser när vi ska göra en helt ny version från C/D till E/F-version? Vilka är de behov som försvarsministern ser framför sig?
Jag vill ha ett svar på min fråga. Åke Svensson från Saab har sagt - jag läste innantill - att de tänker lämna en offert till Norge under våren 2008. Det är om några månader. De kommer att fatta ett beslut under senare delen av 2008 eller i början av 2009. Om de lägger en offert av den här miljardsatsningen ska du inte tro att jag tror att Sverige inte kommer att göra något i det läget. Sverige har naturligtvis haft diskussioner med Norge om man lägger en offert redan till våren.
Kan inte försvarsministern svara på frågan om Åke Svensson och Saab. Stämmer detta? Om det stämmer, har Sverige lovat Norge något?
Min andra fråga var: Vilka är de operativa behoven som försvarsministern ser genom nysatsningen på E/F-versionen?
Anf. 101 Sten Tolgfors (M)
Herr talman! Det är inte så att Peter Rådberg går från klarhet till klarhet vad det gäller att beskriva sitt eget partis politik. Nu har han flera gånger i ett inlägg upprepat att vi tog ett beslut här i riksdagen gällande Handlingsplan Gripen. Så var det inte alls. Miljöpartiet är emot detta. Det var inte "vi" som tog detta beslut. Miljöpartiet var emot.
Man är alltså för en förtidsavveckling av Gripensystemet. Man är emot en framtidssäkring. Man driver en politik som innebär att Sverige kanske 20 år i förtid måste anskaffa nya stridsflygplan från någon annan till mångmiljardkostnader - om nu Miljöpartiet anser att Sverige ska ha en väl fungerade operativ flygförmåga.
Peter Rådberg beskriver också hela handlingsplanen fel. Där ingick alldeles korrekt en ensning och en reducering av antalet plan till 100. Men där ingår också ett demonstratorprogram som bär mot E/F-versionen, en flygande testbänk där framtidens teknik säkras, testas och sedan kan utvärderas för att ligga till grund för framtida beslut. Allt detta var Miljöpartiet emot.
Jag tycker att det är väldigt bra att andra länder, Peter Rådberg, hyser intresse för Gripensystemet. Jag känner stolthet över det tekniska kunnande som finns representerat där. Jag tycker att det är bra att det finns möjlighet att finna samverkan med andra, att Gripenfamiljen växer, att vi kan dela kostnader med andra för framtidssäkring av systemet. Jag tycker att det är bra med en möjlighet till samverkan med Norge. Men allt detta säger Miljöpartiet nej till. Ni försökte slå undan benen redan på Handlingsplan Gripen.
Jag kan möjligen nämna för Peter Rådberg att Åke Svensson från Saab inte sitter i riksdagen. Han är inte den jag debatterar med här och inte heller den du debatterar med här. Vi debatterar med varandra. Du blir svaret skyldig vad Miljöpartiets syn på Gripenprojektet är. Nej till framtidssäkring. Nej till exportsatsningar. Nej till att dela teknikutveckling med andra och uppenbarligen nej till internationella insatser. Men vad är ni då för, Peter Rådberg?
Genom uppgraderingen av JAS 39 till C/D får vi en ökad strukturell livslängd. Den blir tekniskt interoperabel med Natoförbandet och har möjlighet till utökad räckvidd genom lufttankning. Ombyggnaden kommer att minska de framtida kostnaderna och samtidigt öka effekten av flygsystemet. Vi får alltså en fullt interoperabel och enhetlig flygplanspark.
Alternativet till att utveckla systemet är att lägga ned det i förtid, och då får vi anskaffa från andra. Det får Miljöpartiet svara för. Varför är det bättre att inte ta till vara svensk teknik och möjligheter till svenskt samarbete med andra länder för att bevara systemet och framtidssäkra det? Det svenska behovet av luftförsvarsförmåga ska vara styrande för de flygplan som Försvarsmakten förfogar över. Hur ska Miljöpartiet tillgodose det svenska behovet av luftförsvarsförmåga när man är emot allt?
Det är dessutom så, Peter Rådberg, att handlingsplanen stöder exportsatsningar genom att potentiella exportländer ser en tydlig signal om satsning på JAS 39 Gripen, eftersom produktionen förlängs. Ett antal JAS 39 A/B kan nyttjas för export, och exportkunder får genom demonstratorprogrammet kunskap om utvecklingspotentialen i Gripensystemet, liksom vi själva.
JAS 39 C/D är i dag operativt och under införande i länder som Tjeckien, Ungern, Sydafrika och Sverige. Utöver detta ser vi intresse från ett stort antal länder, vilket är mycket positivt. Det stora flertalet av dessa länder kommer att inrikta sig mot anskaffning av C/D. Norge visar dock intresse för E/F, och det är jag mycket positivt inställd till.
Sedan återstår att se om vi ska koordinera de svenska och de norska anskaffningsplanerna, men teknikutvecklingen finns där redan. Den fanns i demonstratorprogrammet, i handlingsprogrammet för JAS 39 Gripen, så jag tycker att det vore mycket trevligare om Miljöpartiet valde att delta i att framtidssäkra ett svenskt system och dela utvecklingskostnader och framtid med andra.
Anf. 102 Peter Rådberg (Mp)
Herr talman! Det är fascinerande att höra att försvarsministern redan har bestämt sig för vad han ska svara, oavsett vad jag själv svarar.
Försvarsministern lägger hela sin tid på att tala om vad Miljöpartiet vill och inte vill. Jag har ställt två konkreta frågor till försvarsministern: om behoven, som jag nyss tagit upp, och om tiden, det som Saabchefen har gått ut med i Ny Teknik. Jag har ställt två konkreta frågor, och försvarsministern tar hela sin tid i anspråk för att tala om vad Miljöpartiet
inte
vill. Det är det svar som ges. Det är oerhört beklagligt.
Miljöpartiet kan mycket väl tänka sig ett samarbete med Norge. Det kanske blir jättebra. Men jag vill ha reda på vad de operativa behoven är när man går från ett beslut som riksdagen har fattat. Ordet "vi" i det här fallet betyder riksdagen.
Försvarsministern lägger all kraft på att Miljöpartiet var emot detta, och det är helt riktigt. Vi är oerhört skeptiska. Vi vill minska JAS-projektet från 100 till 30-50 plan. Men det är en helt annan fråga. Jag frågar försvarsministern om det Saabchefen har sagt stämmer, nämligen att de har gjort en offert med Norge. Då borde Sverige rimligen ha svarat norrmännen. Annars är det helt orimligt.
Jag tar sista chansen och frågar vilka de operativa behoven är som ska styra, enligt vad försvarsministern senast sade vid Folk och Försvar i Sälen. Kan du förklara vad vi ska ha E/F-planen till? Vilka operativa behov är det försvarsministern ser i ljuset av detta?
Jag vore oerhört tacksam om jag kunde få svar på det och inte vad Miljöpartiets politik går ut på.
Anf. 103 Sten Tolgfors (M)
Herr talman! Jag kan förstå att Peter Rådberg inte vill prata om vad Miljöpartiets politik gått ut på. Han har fått svar på sina frågor - han förklarade i ett tidigare inlägg att han kände sig nöjd med dem. Men han har inte själv lämnat några svar. Vi har fått besked om att när Miljöpartiet säger "vi" i kammaren så menar man alla andra utom Miljöpartiet. Det är en något nysvensk tolkning av ordet "vi". Det var de andra, för Miljöpartiet själva var emot.
Det är klart att det blir en offert till Norge. Det är klart att regeringen stöder exportansträngningar till Norge. Det är i grunden något mycket positivt. Jag har rett ut det i ett tidigare svar. Vi har sagt att det inte finns några hemliga beslut tagna om att Sverige har förändrat sin plan för teknikutveckling och anskaffning. Jag avvisar inte att så kan bli fallet, men dimensioneringen av antalet flygplan för Sverige baseras på Sveriges behov.
När det gäller de operativa behoven har vi pratat om kortsiktigheten och vilka krav det omedelbara behovet ställer. Vi har också pratat om att när man tittar på en tidsperiod mer än 30 år framåt i tiden måste där finnas ett högt mått av långsiktighet när det handlar om de operativa behoven. Det handlar om att Sverige har ett grundläggande intresse av att hålla Gripensystemet flygande och konkurrenskraftigt under hela dess livslängd. Detta är Miljöpartiet emot. Miljöpartiet gick emot handlingsplanen som handlade om C/D-versionen: att ensa flottan, att minska flottan, att göra planet interoperabelt, att göra det mer användbart och konkurrenskraftigt. Man är uppenbarligen också emot demonstratorprogrammet som handlar om att utveckla, testa och pröva och sedan utvärdera för en möjlig men ännu inte beslutad, Peter Rådberg, framtida E/F-version. Miljöpartiet är emot.
Det besked vi har fått här i dag är att Miljöpartiet är emot varje framtidssäkring av Gripensystemet och ser till att driva en politik som skulle förtidsavveckla med mångmiljardkostnader som följd, eftersom det kräver anskaffning av ett nytt stridsflygplan från andra. Det bedömer Miljöpartiet uppenbarligen vara bättre än att framtidssäkra det egna svenska systemet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.