Förs. 1982/83:5

Framställning / redogörelse 1982/83:5

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Förs. 1982/83:5

Förslag

1982/83:5

Fullmäktiges i riksbanken skrivelse med förslag till lag om vissa äldre
sedlar

1982-10-07
Dnr 82-273-002

Till Riksdagen

Genom skrivelse den 18 mars 1982 till riksdagen framställde fullmäktige i
riksbanken förslag till ändringar i riksbankslagen och bankoreglementet om
bl. a. ordningen för preskription av äldre riksbankssedlar och inlösen av
preskriberade sedlar. I betänkandet över förslagen (FiU 1981/82:39)
avstyrkte emellertid finansutskottet de föreslagna ändringarna i denna del.
Utskottet fann det av konstitutionella skäl knappast möjligt att, såsom
fullmäktige föreslagit, delegera beslut rörande preskription av äldre sedlar
till fullmäktige i riksbanken. Vidare framhöll utskottet att riksbankens sedlar
inte längre kan, som också påpekades i fullmäktiges skrivelse, anses medföra
någon fordran utan utgör ett betalningsmedel med självständigt värde som
inte är föremål för preskription (jfr även prop. 1979/80:119, s. 88). Frågan om
begränsning av äldre sedlars giltighet som lagligt betalningsmedel och regler
för deras utbyte mot nya sedlar borde enligt utskottet lösas i samband med
tillkomsten av en ny sedelserie och utskottet ansåg det torde få ankomma på
fullmäktige i riksbanken att återkomma med förslag härom till riksdagen.

Fullmäktige har under 1981 beslutat låta ta fram förslag till en ny
sedelserie. Den första sedeln av den nya typen (500-kronorsvalören)
kommer, såvitt nu kan bedömas, att börja utges om ungefär två år. Därefter
beräknas övriga nya sedlar komma att utges med ett-två års mellanrum för
varje ny valör. Sedlar av nuvarande typ bör förbli gällande även sedan sedlar
av den nya typen introducerats, men det synes knappast rimligt att vid sidan
av dessa två sedelserier också äldre sedeltyper alltjämt skulle gälla som lagligt
betalningsmedel. Det föreslås därför att sedlar av äldre typ än de som utges
enligt nu gällande sedelförfattningar skall efter en övergångstid upphöra att
vara lagligt betalningsmedel.

I den föreslagna lagen om vissa äldre sedlar har de sedlar som skall
omfattas av lagen angivits på motsvarande sätt som i lagen (1940:143)
angående preskription av vissa riksbankssedlar av äldre typ. Lagen föreslås
sålunda skola gälla alla sedlar, som är av äldre typ än sådana som utlämnas
enligt vissa i lagen angivna författningar, utan närmare specifikation av de
avsedda sedeltyperna. De sedlar som därmed kommer att omfattas av lagen
blir i första hand sedlar av 1890 års typ, till vilka hänföres även senare utgivna
något ändrade sedlar med samma grundmönster. Därutöver kommer lagen
att gälla 1939 års 10 000-kronorssedel, 1941 års 10-kronorssedel och senare

1 Riksdagen 1982/83. 2 sami. Nr 5

Förs. 1982/83:5

2

något ändrade sedlar i samma valör och grundmönster, 1948 års jubileumssedel
på 5 kronor utgiven i anledning av Gustaf V:s 90-årsdag, 1952 års
1 000-kronorssedel samt 1954 års 5-kronorssedel och senare något ändrade
sedlar i samma valör och grundmönster.

Vidare kommer genom lagen samtliga 1-kronesedlar att upphöra att vara
lagligt betalningsmedel. Detta kommer sålunda att gälla såväl 1914 års
1-kronesedlar som 1-kronesedlar från 1874 och 1875, vilka undantogs i 1940
års preskriptionslag och därför alltjämt är lagligt betalningsmedel.

Av de sedlar som förslaget gäller är det endast 1952 års 1 000-kronorssedel
som kan sägas egentligen vara i cirkulation. Denna sedel har emellertid varit
utsatt för besvärande förfalskningar och det är önskvärt att den så snart som
så lämpligen kan ske utgår ur sedelomloppet. Övriga av förslaget omfattade
sedlar kan förutsättas vara tesaurerade. Med hänsyn till det sagda föreslås att
tiden fram till dess att berörda sedlar upphör att vara lagligt betalningsmedel
begränsas till fem år eller till utgången av 1987. Jämfört med det beräknade
ungefärliga tidsschemat för den nya sedelseriens utgivande skulle detta
innebära att nya 500- och 100-kronorssedlar men däremot ej nya 1 000- och
50-kronorssedlar är utgivna då samtliga ”gamla” sedlar (äldre än 1965 års
typ) upphör att vara lagligt betalningsmedel.

Med tanke på de fall när sedan länge tesaurerade sedlar påträffas vid
dödsboutredningar och liknande kan det förefalla skäligt att viss möjlighet
hålles öppen att tillgodogöra sig de ”gamla” sedlarnas värde även efter det att
dessa upphört att vara lagligt betalningsmedel. Detta synes lämpligen kunna
ske genom att riksbanken ges möjlighet att när särskilda skäl talar därför
inlösa ”gamla” sedlar även efter den stadgade övergångstidens utgång. Det
föreslås därför att en särskild bestämmelse härom införes i 2 § 2 mom.
bankoreglementet. I detta lagrum anges fullmäktiges befogenhet att medge
bl. a. inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar. Denna befogenhet föreslås
utökad att, när särskilda skäl föreligger, omfatta även inlösen av sedlar av typ
som ej längre är lagligt betalningsmedel. Någon särskild tidsbegränsning av
denna befogenhet föreslås ej, men fullmäktige vill uttala att efter en
övergångstid om ytterligare fem år dvs. efter utgången av 1992 inlösen ej
vidare bör komma ifråga.

Lagförslagen framgår av bilaga 1-2.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer fullmäktige att riksdagen
måtte antaga

1. i bilaga 1 framlagt förslag till lag om vissa äldre sedlar

2. i bilaga 2 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (RFS
1975:6) med reglemente för riksbanken (Bankoreglementet).

Stockholm den 7 oktober 1982

Å Fullmäktiges vägnar:

G. E. Sträng

T. af Jochnick

Förs. 1982/83:5

3

Bilaga 1

Förslag till
Lag om vissa äldre sedlar

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att av Sveriges riksbank utgivna sedlar
på 1 krona samt sedlar på 5,10, 50,100,1 000 och 10 000 kronor av äldre typ
än de som utlämnas i den allmänna rörelsen enligt nedan angivna
författningar upphör att vara lagligt betalningsmedel den 31 december
1987.

Sedlar på 5 kronor enligt kungörelsen (1966:2) om nya sedlar på fem
kronor;

sedlar på 10 kronor enligt kungörelsen (1965:68) om nya sedlar på femtio
kronor och tio kronor;

sedlar på 50 kronor enligt kungörelsen (1965:68) om nya sedlar på femtio
kronor och tio kronor;

sedlar på 100 kronor enligt kungörelsen (1965:510) om nya sedlar på
etthundra kronor;

sedlar på 1 000 kronor enligt förordningen (1976:758) om nya sedlar på
ettusen kronor; samt

sedlar på 10 000 kronor enligt kungörelsen (1958:582) om utgivande av nya
riksbankssedlar å tio tusen kronor.

Om inlösen av sedlar som ej längre är lagligt betalningsmedel finns
bestämmelser i lagen (RFS 1975:6) med reglemente för riksbanken
(Bankoreglementet).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Förs. 1982/83:5

4

Bilaga 2

Förslag till
Lag om ändring i lagen (RFS 1975:6) med reglemente för riksbanken
(Bankoreglementet)

Härigenom föreskrivs att 2 § 2 mom. lagen (RFS 1975:6) med reglemente
för riksbanken (Bankoreglementet)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § 2 mom.

Fullmäktige får förstörda sedlar.

Om särskilda skäl föreligger, får
fullmäktige medge inlösen av sedlar,
som ej längre är lagligt betalningsmedel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

1 Ändrad senast RFS 1979:2.

GOT AB 72772 Stockholm 1982