Regionkommitténs sammansättning

Fakta-PM om EU-förslag 2018/19:FPM18 KOM (2018) 782

KOM (2018) 782

Regeringskansliet

Faktapromemoria 2018/19:FPM18

Regionkommitténs sammansättning 2018/19:FPM18

Finansdepartementet

2018-12-18

Dokumentbeteckning

KOM (2018) 782

Förslag till rådets beslut om fastställande av Regionkommitténs sammansättning

Sammanfattning

Europeiska kommissionen har föreslagit en förändring av det totala antalet ledamöter i Europeiska unionens regionkommitté och en viss justering när det gäller kommitténs sammansättning. Förslaget har lämnats mot bakgrund av att dels kommissionen tidigare uppgett att kommitténs sammansättning ska revideras inför 202, dels av att Storbritannien avser lämna EU. Förslaget innebär att det totala antalet ledamöter i kommittén minskar. Samtliga medlemsstater har dock kvar sitt antal platser, samtidigt som tre medlemsstater får ytterligare var sin plats. Förslaget innebär att Sverige behåller tolv ledamöter i kommittén. Regeringen tillstyrker kommissionens förslag.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Av artikel 305 i fördraget om Europiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget) framgår att Europeiska unionens råd på förslag av kommissionen ska fatta beslut om kommitténs sammansättning och att antalet ledamöter inte får överstiga 350. Den 16 december 2014 beslutade rådet om kommitténs nuvarande sammansättning (rådets beslut av den 16 december 2014 om fastställande av Regionkommitténs sammansättning (2014/930/EU)). Beslutet innebar att Estland, Cypern och Luxemburg fick lämna en plats vardera då Kroatien blev medlem i EU. Rådet konstaterade att beslutet var av övergångskaraktär och skulle ses över av rådet innan kommitténs mandatperiod för 2020 inleddes, eller i varje fall inför nästa utvidgning. Rådet anförde också att den tidigare fördelningen av kommitténs

sammansättning i möjligaste mån borde bibehållas, eftersom den var ett resultat av successiva regeringskonferenser. Kommittén sände i juli 2018 en rekommendation till kommissionen om hur sammansättningen av kommittén bör påverkas av Storbritanniens utträde ur EU. Kommittén rekommenderade att de medlemsstater som förlorade platser vid Kroatiens inträde skulle återfå dessa. Dessutom rekommenderade kommittén att de resterande 21 platserna inte skulle omfördelas.

Kommissionen har angett att det nu finns skäl att låta de tre medlemsstater som tidigare har förlorat var sin plats återfå dessa när Storbritannien lämnar EU och 24 platser blir vakanta.

1.2Förslagets innehåll

Kommitténs nuvarande mandatperiod gäller t.o.m. 25 januari 2020. Rådet behöver fatta beslut om sammansättningen innan kommande mandatperiod. Enligt fördraget får antalet ledamöter inte överstiga 350. Sverige har för närvarande tolv ledamöter i kommittén. Kommissionen har den 28 november 2018 lagt fram ett förslag till beslut om den framtida sammansättningen. Särskild hänsyn har tagits till att Estland, Cypern och Luxemburg förlorade en plats vardera när Kroatien blev medlem i EU samt att Storbritanniens utträde ur EU medför 24 vakanta platser. Kommissionens förslag utgår från att balansen i sammansättningen ska behållas så långt som möjligt. Kommissionen föreslår att Estland, Cypern och Luxemburg får tillbaka sina tidigare lämnade platser och att resten av de vakanta platserna behålls som reserv för framtida utvidgningar. Detta innebär att kommittén kommer att ha 329 ledamöter under mandatperioden 2020–2025. För Sveriges del innebär förslaget att antalet ledamöter kvarstår på samma nivå, dvs. tolv ledamöter. Den nya sammansättningen av kommittén föreslås träda i kraft fr.o.m. den nya mandatperiodens början den 26 januari 2020.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Det finns inga svenska regler som påverkas av förslaget.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Kommissionen uppger att det minskade antalet platser kan medföra att kommitténs totala budget minskar. Förslaget innebär inga konsekvenser för statsbudgeten.

2 Ståndpunkter

2.1Svensk ståndpunkt

Regeringen tillstyrker kommissionens förslag. Genom förslaget behåller Sverige antalet ledamöter i kommittén, vilket innebär att Sverige kan behålla

samma representation som i dag, t.ex. avseende geografisk spridning och deltagande från både stora och små kommuner.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte remitterats men kontakter har tagits på tjänstemannanivå med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för att inhämta eventuella synpunkter från både SKL och den svenska delegationen i kommittén. I samband med detta har framkommit att både SKL och delegationen tillstyrker kommitténs rekommendation och därmed också kommissionens förslag.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

I artikel 305 i EUF-fördraget anges att kommitténs sammansättning ska fastställas i ett beslut som antas av rådet med enhällighet på förslag av kommissionen.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Kommissionen har bedömt att subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen inte är tillämplig.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget kommer att behandlas i rådet under 2019.